Distansarbete har tidigare ansetts vara framtiden. I och med Covid-19 pandemin och folkhälsomyndighetens rekommendationer, har processen skyndats på och idag är rekommenderat distansarbetet en vardag för många. Distansarbetet innebär att de sociala tillfällena på arbetsplatsen blir färre och tidigare forskning menar att det kan ha negativ inverkan på arbetsmotivationen. Då flertalet undersökningar visar att både företag och anställda tror på en framtid där distansarbetet kommer fortsätta, är det av stor vikt att undersöka vilka effekter distansarbetet har. Då medarbetarnas motivation har en betydande roll för en organisation är det viktigt att skapa medvetenhet och kunskap kring vilken inverkan rekommenderat distansarbetet har på motivationen, vilket är syftet med förevarande uppsats. För att skapa denna medvetenhet och kunskap har ett empiriskt underlag samlats in genom semistrukturerade intervjuer där elva medarbetare från ett företag inom IT-branschen har medverkat. Studien drar slutsatser om att medarbetarna upplever sig sakna den sociala kontakten med sina kollegor men att den däremot inte är lika viktigt för arbetsmotivationen som vissa teorier påstår. Studien har kunnat uppmärksamma att andra behov som exempelvis känsla av självständighet, utvecklande arbetsuppgifter och möjlighet till att påverka sitt arbete har en mer och större betydande roll för medarbetarnas motivation under det rekommenderade distansarbetet. Studiens resultat bidrar till att skapa större kunskap kring hur medarbetares arbetsmotivation kan bibehållas om distansarbetet fortsätter efter pandemin. / Teleworking has previously been considered the future. Due to the Covid-19 pandemic and the Public Health Agency's recommendations, the process has been speeded up and today recommended telework is a daily occurrence for many. Teleworking means that the social opportunities in the workplace have become fewer and previous research believes that it can have a negative impact on work motivation. As surveys show, both companies and employees believe in a future where teleworking will continue, it is of a great importance to investigate the effects of telework. As motivation of the employees has a significant role for an organization, it is important to create awareness and knowledge about how recommended teleworking affects motivation, which is the purpose of the present thesis. To create this awareness and knowledge, an empirical basis has been collected through semi-structured interviews in which eleven employees from a company in the IT industry have participated. The study concludes that employees feel that they lack social contact with their colleagues, but that this is not as important for work motivation as some theories claim. The study has been able to draw attention to the fact that other needs, such as a sense of independence, developing work tasks and the opportunity to influence their work, have an increasingly significant role in employee motivation during the recommended distance work. The results of the study contribute to creating greater knowledge about how employees' work motivation can be maintained if teleworking continues after the pandemic.

Syftet med denna uppsats var att undersöka om och isåfall hur upplevelsen av matbutiker har förändrats hos föräldrar under covid-19 pandemin. Studiens frågeställningar är följande Hur ser föräldrarnas upplevelse av matbutiker ut? Finns det processer som har förändrat upplevelsen för föräldrar till matbutiker och isåfall vilka? Studien har tagit utgångspunkt i teorierna den socio rumsliga dialektiker, individnivån av den sociala nivå indelningen i samhället och även den kulturgeografiska förklaringen till varför människor konsumerar. De metoderna som använts i studien är kvantitativ enkätstudie och kvalitativ intervjustudie. Denna metod av datainsamling för att kunna besvara studiens syfte och frågeställningar. I resultatet presenteras i diagram, tabeller, citat, korsdiagram under olika teman utifrån respondenternas svar. Resultaten har presenterats på detta sätt för att hjälpa läsaren att se de resultat som studien ger. Avslutningsvis har slutsatserna i studien varit att en del föräldrar har upplevt en förändring i matbutiker och andra inte har inte upplevt det. Det har även visats att de processer som förändrats föräldrars upplevelse bygger på de sociorumsliga dialektiker och den individnivån som finns i samhället. / The purpose of this essay was to investigate if and how the experience of grocery stores has changed for parents during the covid-19 pandemic. The study's main questions are as followsWhat does parents' experience of grocery stores look like?Are there processes that have changed the experience for parents of grocery stores and if so, which ones?The study has been based on the theories of the socio-spatial dialects, the individual level of the social levels in society and also the cultural-geographical explanation of why people consume. The methods used in the study are quantitative questionnaire study and qualitative interview study. This method of data collection was chosen to be able to answer the study'spurpose and questions. The results are presented in diagrams, tables, quotes, cross-diagramsunder different themes based on the respondents' answers. The results have been presented in this way to help the reader see the results of the study. The conclusions of the study have been that some parents have experienced a change in grocery stores while others have not experienced that. It has also been shown that the processes that have changed parents' experience are based on the socio-spatial dialects and the individual level that exists insociety.

This study wants to investigate how Interaction Design techniques can contribute to giving meaning to data visualization in a syndemic dashboard and to gain understanding from it. I am going to present to you a Syndemic Dashboard that has the goal of helping researchers to find trends, patterns and make predictions of the spread of Covid-19 in the Swedish context, collaborating with K3, IUR, DVMT, and the University of Oxford. In order to do this, I will first give an overview of what a dashboard is, dashboarding practices and interaction techniques, cognitive aspects involved to generate meaning, and relevant theories to gain understanding from Big Data. Consequently, I will explain the process and the methodologies applied to achieve the final result. The thesis ends with a discussion about the final result and proposes future investigations.

I mars 2020 drabbades världen av Covid-19 pandemin vilket för många människor innebar en förändring av hur och vart arbetet utfördes. För att minska smittspridningen i samhället har många organisationer anpassat arbetssättet och ett distansarbete har införts, vilket har varit mer eller mindre tvingande på många arbetsplatser. Att arbeta på distans under en längre period kan vara utmanande och det nya arbetssättet kan innebära omställningar för hela organisationen, vilket även skulle kunna innebära en påverkan av hur ledarskapet tillämpas på distans. Denna studie har fokuserat på det transformativa ledarskapet och syftet med studien har varit att utveckla kunskapen om hur transformativt ledarskap kan tillämpas för att leda under ett tvingande distansarbete. Studien har använt sig av en abduktiv ansats och en kvalitativ forskningsstrategi valdes för att fånga hur ledare upplever det tvingande distansarbetet som Covid-19 pandemin medfört. Vid analys av empiri har en tematisk analys använts för att finna viktiga teman i respondenternas utsagor samt likheter och skillnader mellan respondenternas upplevelser kopplat till studiens syfte. Studiens teoretiska avsnitt bygger på vetenskapliga artiklar med fokus på studiens nyckelbegrepp; pandemi, distansarbete och transformativt ledarskap. Det empiriska materialet består av semistrukturerade intervjuer som genomförts med sju första linjens chefer inom olika branscher. Denna studie visar på att respondenterna, med hjälp av vissa anpassningar, även under tvingande distansarbete har möjlighet att tillämpa transformativt ledarskap. De anpassningar som respondenterna gjort har utifrån teorin identifierats som transformativa ledarskapskomponenter, vilket bland annat har varit att utveckla kommunikationen för att ha löpande uppföljningar och kunna se hur medarbetarna mår och har det. Detta visar på tydliga indikationer att en ledare med en transformativ ledarskapsstil, vid distansarbete, kan bidra med att förbättra möjligheterna för medarbetarna att skapa en god balans mellan arbete och privatliv. / In March 2020 was the world hit by the Covid-19 pandemic, which for many people meant that they needed to change the way they work and where the work was carried out. In order to reduce the spread of infection in the society many organizations adapted the work mode and remote working was introduced as a new way of working. Working remotely has therefore been more or less mandatory in many workplaces. Working remotely for a longer period of time can be challenging and the new way of working can imply adjustments for the entire organization, which could also have an impact on how leadership is exercised. This study has focused on transformational leadership and the purpose of the study was to develop the knowledge about how transformational leadership can be exercised in order to lead during forced remote work. The study has used an abductive approach and a qualitative research strategy was chosen to capture the leaders’ experiences of the forced remote work that was a consequence of the pandemic. A thematic analysis was used to analyse the empirical data in order to find important the mesin the respondents’ statements, as well as finding similarities and differences between the respondents’ experiences linked to the purpose of this study. The theory section in this study is based on scientific articles that are focusing on the study’s keywords; pandemic, remote work and transformational leadership. The empirical material consists of semistructured interviews conducted with seven first-line managers in various industries. This study shows that the respondents, with some adaptations, still have the possibility to exercise transformational leadership during forced remote work. Based on the theory in this study, the adjustments that the respondents have made have been identified as transformational leadership behaviors. Which among other things have meant that the respondents have developed the communication in order to have on going follow-ups tosee how employees are doing. This clearly indicates that a leader with a transformational leadership style, when working remotely, can contribute with opportunities for employees to find a good balance between work and private life.

Motivation är en central del för organisationer vad gäller att skapa och bibehålla en engagerad personal att sträva mot de mål som sätts upp. Belöningar kan användas för att öka motivationen hos medarbetare. Till följd av Covid-19 pandemin har många organisationer behövt anpassa sina arbetssätt där distansarbete bedrivs i större omfattning vilket kan ha en påverkan på de anställdas motivation. Det finns även tankar kring att belöningar inte används i samma utsträckning i offentligt finansierade organisationer och därmed är det intressant att undersöka då det verkar kunna ha en effekt på motivationen. Syftet med den här studien var att undersöka hur motivationen i en offentlig organisation har påverkats under rådande pandemi till följd av fenomenen digitalisering och distansarbete. Vi ville även se på sambandet mellan motivation och belöning i en offentlig organisation. För att kunna genomföra studien valde vi att tillämpa en kvalitativ fallstudie. Vi genomförde semistrukturerade intervjuer för att samla in relevant material till vårt forskningsområde. Valet av respondenter baserades på att individerna hade påverkats av pandemin med distansarbete som följd. Utifrån studiens resultat framkommer det att de viktigaste motivationsfaktorerna är samhörighet, utvecklingsmöjligheter och erkännande från omgivningen. Vi kan se att distansarbetet har påverkat organisationen både positivt och negativt. Vissa av medarbetarna upplever att deras motivation har minskat och andra upplever inga skillnad eller en ökning. De negativa effekterna som upplevs till följd av distansarbetet består främst av sämre kommunikation, samhörighet och struktur. Det framkommer att belöningar är viktigt men det finns ingen förväntan i organisationen att få ta del av ekonomisk ersättning, det är dock inget som verkar ha en negativ effekt. De slutsatser som framkommit från vår studie är att motivationen påverkas på ett eller annat sätt till följd av digitalisering och distansarbete där individernas tidigare erfarenheter och preferenser gällande arbetssätt spelar in. Vidare kan vi även dra en slutsats kring att belöning har en påverkan på offentligt anställdas motivation, främst i form av feedback och erkännande. / Motivation is a central part of organizations in terms of creating and maintaining a committed staff to strive for the goals that are set. Rewards can be used to increase employee motivation. As a result of the Covid-19 pandemic, many organizations have had to adapt their working methods where remote work is conducted to a greater extent, which could have an impact on employee motivation. There are also thoughts that rewards are not used to the same extent in publicly funded organizations and thus it is interesting to investigateas it seems to influence motivation. The purpose of this study was to investigate how the motivation in a public organization has been affected during the prevailing pandemic as a result of the phenomenon of digitalization and remote work. We also wanted to look atthe connection between motivation and reward in a public organization. In order to be able to carry out the study, we chose to apply a qualitative case study. We conducted semi-structured interviews to gather relevant material for our research area. The choice of respondents was based on the fact that the individuals had been affected by the pandemic with remote work as a result. Based on the results of the study, it appears that the most important motivation factors are belonging, opportunities for development and recognition from the surroundings. We can see that the distance work has affected theorganization both positively and negatively. Some of the employees feel that their motivation has decreased, and others experience no difference or an increase. The negative effects experienced as a result of remote work mainly consist of poorer communication, belonging and structure. It turns out that rewards are important, but there is no expectation in the organization to receive financial compensation other than salary, but it doesn’t seem to have a negative effect. The conclusions that emerged from our study are that motivationis affected in one way or another as a result of digitalization and remote work where the individuals' previous experiences and preferences regarding working methods come into play. Furthermore, we can also draw a conclusion that reward has an impact on public employees' motivation, primarily in the form of feedback and recognition.

Diploma thesis Change of the Content of the Sport Daily during the Coronavirus Crisis and Further Development of the Paper after It deals with the changes in the daily "Sport" during the coronavirus crisis and in the immediate aftermath, i.e. from March 2020 to September 2020. As there were almost no sports events in the Czech Republic or in the world, particularly in the first third of the examined period, this thesis focuses on how the only domestic daily newspaper specialized in sports topics response to the lack of races and competitions. The thesis also monitors, whether trends established in the first third of the examined period persevered in the daily newspaper even when the situation in the society and the sports environment began to return to normal. In the theoretical part, the thesis deals with the issue of print media in the Internet era, presents selected research into the impact of the coronavirus pandemic on the functioning of media and outlines reporting on smaller sports in the sports media. The analytical part deals with the content of the "Sport" newspaper itself. The thesis examines each issue of the newspaper in the period from March to September 2020 and monitors the representation of sports, the topic of the main article on the front page, the number of sports, the number of...

Covid-19 viruset, något som medförde en pandemi som ingen går oberörd igenom. Coronapandemin medför restriktioner som innebär mer tid i hemmet, och för par med tid med varandra än någonsin. Det gör det intressant att med den här studien, undersöka hur par upplever att det är att leva som par under rådande coronapandemi. Studien stödjer sig på ett teoretiskt och begreppsligt ramverk som tar sin grund i Giddens teori om det rena förhållandet och social reflexivitet, Baumans teori om liquid love samt Becks teori om risksamhället. En hermeneutisk metodansats valdes för undersökningen, och dialogiska intervjuer genomfördes med tio olika par som varit tillsammans minst fyra år. Studiens resultat presenterar en huvudtolkning som påvisar att  en viktig del av en fungerande relation under coronapandemin är “jaget”. Det innebär att det är viktigt för individerna i en relation att involvera sig själva i en relation för att inte känna en emotionell tomhet. Den individuella människans ’jag’ visade sig vara centralt i relationen, där det visats att det inte finns något “oss”, utan ett “mitt” och “ditt”. “Jaget” konstrueras mycket i samverkan med andra, vilket blir problematiskt när individer isoleras av en pandemi. Isoleringen gör att paren får svårare att hitta “jaget”, och då “jaget” visats vara en central del av relationen skapar det problem i den emotionella tillfredsställelsen hos paren.

Bakgrund: Pandemier har genom historien utgjort ett stort hot mot den globala folkhälsan och utbrottet av covid-19 innebar en ökad arbetsbelastning för hälso- och sjukvården runt om i världen. Tidigare forskning har främst beskrivit sjuksköterskors upplevelser från akut- och intensivvården, medan färre avhandlat erfarenheter sedda ur distriktssköterskans synvinkel. Syfte: Att belysa distriktssköterskornas erfarenheter av att arbeta i primärvården under covid-19 pandemin. Metod: En kvalitativ intervjustudie med induktiv ansats genomfördes. Deltagare var åtta distriktssköterskor med anställning i Sundsvall, Sverige. Data analyserades med hjälp av en kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Distriktssköterskornas beskrivning av sina erfarenheter resulterade i tre kategorier: Svåra etiska ställningstaganden, Förändrat arbetssätt och Nya erfarenheter. Ur kategorierna framträdde sex underkategorier: Bemötande från patienter, Bemötande från anhöriga, Att arbeta med skyddsutrustning, Krav på flexibilitet, Behov av utbildning samt Behov av information och stöd. Slutsats: Ett bättre stöd genom tydlig information och kommunikation från ledning kan underlätta arbetsbelastningen för distriktssköterskan vid dessa utmanande tider. Att tillvarata resurser, fördela ansvar och stärka hela teamet genom mer förberedande träning samt sträva efter en trygg arbetsmiljö är viktigt. / Background: Pandemics has throughout the history posed as a threat towards the global health care and the outbreak of covid-19 meant an increased workload of the health care around the world. Previous research has mainly focused on the experiences of nurses working in the critical- and intensive care, while less has discussed the experiences from the community nurse point of view. Aim: To illustrate the experiences of community nurses working in the primary care during the covid-19 pandemic. Method: A qualitative interview study with inductive approach was implemented. Participants were eight community nurses currently working in Sundsvall, Sweden. Data was analyzed using a qualitative content analysis. Results: The community nurses’ descriptions of their experiences resulted in three categories: Difficult ethical dilemmas, Changes in the way to work and New experiences. From the categories, six subcategories emerged: Treatment from patients, Treatment from relatives, Working with personal protective equipment, Demands of flexibility, The need of education and The need of information and support. Conclusion: Improved support from the management through distinct information and communication can ease the workload of the community nurse at these challenging times. To make use of resources, distribute responsibilities and to strengthen the whole team through preparatory education and strive to make the working environment safe is important. / <p>Godkännandedatum: 2020-11-04</p>

The covid-19 pandemic can endanger the physical and mental health of people in general, but a particularly vulnerable group are people who work in stores. The purpose of the study was to examine how the health of store employees had been affected by the covid-19 pandemic and to identify if age, gender, form of employment, line of business and type of store, are important contributing factors. To answer the purpose a web-based survey was performed where 783 store employees participated. The results showed that store employees had relatively high anxiety levels concerning covid-19 infection and relatively high stress levels concerning increased workload because of covid-19. A large proportion of the store employees who had less social interactions due to their job had experienced sadness. The results also showed that there were several factors that affected the health of store employees. The factors who clearly influenced the anxiety and stress levels were if the store employees had shown symptoms, has had covid-19 or were in risk group. Gender, line of business and what type of store they worked in also had some impact on anxiety or stress levels. Age and form of employment were however factors who influenced the health very little according to this study, but to draw this conclusion with certainty further studies are needed. The conclusion is that the health of store employees has been negatively affected by the covid-19 pandemic regarding increased anxiety, stress and sadness, and also that risk group is the foremost contributing factor.

Syftet med studien är att få ökad kunskap om förändringar och utmaningar i professionella socialarbetares arbetssätt med äldre till följd av covid-19 pandemin. För att samla in information om socialarbetares upplevelser så genomfördes sex semistrukturerade intervjuer med professionella socialarbetare som är verksamma inom olika sektorer, men alla har gemensamt att de arbetar med äldre i någon omfattning. Därefter användes en tematisk analys som tillvägagångssätt för att analysera datamaterialet.Det resultat som framkom var att äldres utsatthet har förvärrats av pandemin och att begränsningar och restriktioner har påverkat äldres tillvaro på ett omfattande sätt. Ensamhet, isolering, digitalt utanförskap och ålderism har länge varit samhällsproblem men accelererat i omfattning till följd av pandemin. För socialarbetare som möter äldre så har covid-19 medfört en omställning till mer digitala arbetsformer och distansarbete i stor utsträckning. Det är viktigt att särskilja att det finns skillnader mellan arbetsplatser och verksamheter, vissa delar av socialt arbete är inte utformat för att utföras på distans och fenomenet är relativt nytt. Arbetet har förenklats på vissa sätt men blivit mer komplext och individualistiskt, mycket blir upp till socialarbetarens digitala kompetens. Skyddsutrustning har inverkat på möten mellan klienter och professionella. Slutsatserna av examensarbetet är att det finns stora skillnader i hur äldre och socialarbetare har påverkats under covid-19 pandemin, många faktorer samspelar och det är därav komplext att peka ut en enskild faktor.