Aim. This study examines the attitudes of social work students towards LGBT-persons, and whether the students perceive that the content of the social work program provides competence on LGBT related questions. The theoretical frame of reference is based upon queer theory. Method. A quantitative method was adopted to address the aims and objectives of this study. The study is limited to comprise of social work students from 3-7 semesters, from a Swedish university. A survey based upon earlier surveys and containing 41 statements was translated from English to Swedish. The survey was emailed to 245 social work students through the university’s email system.  Results. Findings suggest that the majority of the social work students demonstrate tolerant attitudes towards LGBT-persons while a minority show negative attitudes. Further results suggest that most students do not believe that the educational content of the social work program sufficiently addresses LGBT related questions. The majority of the social work students estimates their competence in LGBT-questions as neutral or neither. The results further show a significant negative correlation between attitudes towards LGBT-persons and educational content, as well as between content and competence. Significant differences between semesters and perceived educational content was found. Conclusion. The study concludes a low level of heterosexism among social work students, a lack of competence of LGBT-related questions and an insufficient course content. The results partially confirm the study's hypotheses but also indicate other correlations. Course content offering more in-depth insights into LGBT-issues is seen as an area of improvement within the social work program. To conclude, this study is the first to investigate the subject at national level and therefore further research within this field is both suggested and recommended. / Syfte. Denna studie undersöker socionomstudenters attityder gentemot LHBT-personer och huruvida de anser att utbildningsinnehållet på socionomprogrammet ger kompetens om LHBT-frågor. Studiens teoretiska referensram är baserad på queerteori. Metod. Studien använder kvantitativ metod för att besvara studiens syfte. Studien är avgränsad till att innefatta socionomstudenter mellan termin 3–7 på ett lärosäte i Sverige. Enkäten innehåller 41 påståenden vilka är baserade på tidigare studier. Påståendena är översatta från engelska till svenska och har mailats till 245 socionomstudenter via lärosätets mailsystem. Resultat. Enkätstudiens svar fann att de flesta socionomstudenter uppvisar toleranta attityder gentemot LHBT-personer, men att det också finns studenter som uppvisar negativa attityder. Vidare framkommer att de flesta studenter upplever att utbildningsinnehållet på socionomprogrammet berör LHBT-frågor i låg utsträckning. Majoriteten av socionomstudenterna skattar sin kompetens om LHBT-frågor som varken eller. Resultaten visar att det finns ett signifikant negativt samband mellan attityder och utbildningsinnehåll samt mellan utbildningsinnehåll och upplevd kompetens. Signifikanta skillnader går att finna mellan terminer och upplevt utbildningsinnehåll. Slutsats. Sammanfattningsvis fann studien en låg grad av heterosexism bland socionomstudenter, en avsaknad av kompetens kring LHBT-frågor samt bristande utbildningsinnehåll. Resultaten bekräftar delvis studiens hypoteser men påvisar också andra samband. Kursinnehåll som mer specifikt behandlar LHBT-frågor ses som ett förbättringsområde på socionomprogrammet. Den aktuella studien är den första att undersöka ämnet på nationell nivå och vidare forskning inom ämnet föreslås och rekommenderas.

Denna uppsats beskriver HBTQ+-personers gestaltning i barnlitteratur. Studien utgörs av karaktärs- och bildanalyser på sex olika HBTQ+-karaktärer från fyra olika barnböcker. Resultatet av denna uppsats visar att de flesta HBTQ+-personer i barnlitteratur framställs utifrån normer som vi förmedlar till barn, vilket kan ge positiva och negativa effekter på barns tankar om heteronormen.

Syftet med denna uppsats var att genom en innehållsanalys ta reda på hur läroböcker i samhällskunskap framställer HBTQ-personer och könsidentitet. I uppsatsen beskrivs en bakgrund till både genusteori och queerteori för att kunna få en förståelse för de teoretiska begreppen som ligger till grund för uppsatsen. Kodschemat i uppsatsen är konstruerat utifrån olika teoretiska begrepp. Denna uppsats ger en bakgrund till tidigare forskning inom området och materialet som studien genomförs på är totalt sex läroböcker i olika kurser för samhällskunskap på gymnasiet. Resultatet av analysen visar att HBTQ-personer och könsidentitet framställs olika i läroböckerna och genom fyra identifierade teman. Dessa teman är sexualitet och kärlek, lagstiftning och rättigheter, kön och könstillhörighet samt HBTQ som paraplybegrepp.  Resultatet visar att läroböckerna har ett heteronormativt perspektiv samt innehållet få normkritiska reflektioner. Resultatet visar även att i några läroböcker framställs inte HBTQ-personer eller könsidentitet alls. Resultatet visar även att läroböckerna inte definierar begreppen och att det i vissa fall inte stämmer överens med de vetenskapliga teoretiska begreppen. Uppsatsens resultat indikerar på konsekvenser för både lärare och elever. En avsaknad av HBTQ-personer och könsidentitet i läroböcker kan få konsekvenser för elevers utbildning. Slutsatsen är att lärare kan behöva komplettera läroböckerna i sin undervisning och ta ansvar för att ha kunskap om HBTQ-personer och könsidentitet för att inkludera och genomföra normkritiska reflektioner i sin undervisning. Förslag på vidare forskning kan vara att intervjua bokförlag om processen och innehållet i läroböckerna.

Under 2010-talet har det rapporterats om en ökning och förändring i Stockholms nattliv, samtidigt som lokaltidningar skrivit om enskilda nedstängningar av HBTQ+klubbar. Vi ser därmed ett behov av att samla kunskap och skildra erfarenheter som är situerade i Stockholms HBTQ+nattliv, då vi anar att olika delar av nattlivet existerar på olika villkor och har olika förutsättningar för att etableras och fortleva. Syftet med denna studie är att undersöka hur HBTQ+nattlivet i Stockholm utvecklats under 2010-talet, genom att utforska HBTQ+nattplatsers roller, förutsättningar och samla levda erfarenheter från personer som är medskapare i Stockholms HBTQ+ nattliv: Nattlivsarrangörer, HBTQ+ personer och Stockholms stad. För att värna den mångfald av upplevelser som ryms inom HBTQ+nattlivet anammar vi en explorativ ansats till medskaparnas perspektiv som samlats genom kvalitativa intervjuer och en kvalitativ enkät. För att situera de erfarenheter som upplevts i HBTQ+nattlivet har vi även, utifrån klubbguider och samtal, inventerat de HBTQ+nattplatser som funnits i Stockholm under 2010-talet. Denna inventering presenteras i en serie ‘röriga’ kartor som skildrar HBTQ+nattlivets olika sätt att organiseras och dess geografiska utbredning. Centrala begrepp i studien är kodade rum och emotionella geografier samt förståelsen för hur upplevelser av att röra sig i staden samspelar med stadens materialitet och producerar normer och kroppsligt situerad kunskap. Det empiriska materialet analyseras med utgångspunkt i tre nivåer: nattklubben, kvarteret och staden. Resultatet illustrerar att HBTQ+nattlivet är en viktig frizon i stadens mer riskfyllda, heteronormativt präglade geografi och ett tryggt rum för HBTQ+personer för identitetsutforskning, queera kulturuttryck, självacceptans och för att knyta värdefulla sociala kontakter. I gränslandet mellan klubben och staden uppstår konflikter och friktion mellan kvarterets boende och klubbens arrangörer och besökare, och att arrangera klubb präglas av en konstant kamp att få synas och höras i kvarteret. Studien visar att olika grupper inom HBTQ+spektrat har olika förutsättningar att ta plats i staden, där gay-identifierande män är mest framträdande i det permanenta HBTQ+nattlivet, och lesbiska och queeridentifierande publiker främst skapar rum i nattlivet i form av oregelbundet återkommande klubbevent. Resultatet indikerar vidare att HBTQ+identifierande POCs har varit minst representerade i HBTQ+nattlivet under 2010-talet. Konflikter kring klubbens ljudnivåer, tillsammans med höga hyresnivåer, är de mest framträdande utmaningarna som HBTQ+nattlivsarrangörer erfarer. Det har lett till en minskning i antal HBTQ+nattplatser, omlokalisering från den centrala innerstaden och en ökning av mer efemära nattplatser under den studerade tidsperioden. Viktiga sociala mötesplatser har gått förlorade och HBTQ+personers möjlighet att kollektivt ta plats i staden har avsevärt påverkats. Steg har tagits från kommunens sida i maj 2021 att lyfta nattlivet i stort i stadens planering. Den här studien visar att HBTQ+nattlivsarrangörer är i behov av riktat stöd och erkännande från kommunen av den viktiga sociala infrastruktur som HBTQ+nattlivet utgör, för att säkerställa dessa platsers överlevnad och stadens status som HBTQ+vänlig. / During the 2010s, there have been reports of changes in Stockholm’s nightlife, as well as of closures of LGBTQ+ clubs. We thus see a need to gather knowledge and highlight experiences that are situated in Stockholm’s LGBTQ+ nightlife, as we suspect that different parts of the nightlife exist on different terms and have different conditions for establishment and survival. The purpose of this study is to investigate the development of the LGBTQ+ nightlife in Stockholm between 2010 and the beginning of 2020 and to explore the roles and conditions of LGBTQ+ nightlife through experiences of people who are co-creators of Stockholm’s LGBTQ+ nightlife. In ‘co-creators’ we include LGBTQ+ nightlife organizers, LGBTQ+ nightlife participants as well as planning representatives and policymakers in Stockholm municipality. To safeguard the diversity of experiences that can be found within the LGBTQ+ nightlife, we adopt an exploratory approach to the co-creators’ perspectives, that are gathered through qualitative interviews and a qualitative questionnaire. In order to situate the experiences in the LGBTQ+ nightlife of Stockholm during the 2010s, we also make an inventory of the LGBTQ+ night-time spaces that have existed in the city during this period. The inventory is presented as a series of ‘messy’ maps that embrace the heterogeneous character of the different ways Stockholm’s LGBTQ+ nightlife is organized. Central concepts in this study are coded spaces and emotional geographies, and the understanding of how experiences of moving through the city interact with the city’s materiality and produce norms and bodily situated knowledge. The empirical material is analyzed on the basis of three scales: the nightclub, the neighborhood and the city. The results illustrate that LGBTQ+ night-time spaces are important safe(r) spaces for LGBTQ+ people in an otherwise heterosexualized city. They are spaces for exploring queer identities and culture, cultivating self-acceptance and making valuable social contacts. In the borderland between the club and the city, conflicts and friction arise between the neighborhood’s residents and the club’s organizers and visitors, which hinders the LGBTQ+ nightlife to be seen and heard in the neighborhood. The study shows that different social groups within the LGBTQ+ community have different conditions for taking up space in the city, where gay-identifying men are the most prominent group in the permanent LGBTQ+ nightlife, and queer and lesbian identifying groups mainly create night-time spaces through irregular pop-up events. The empirical material further indicates that queer POC publics are the least represented within Stockholm’s LGBTQ+ nightlife during the 2010s. Conflicts surrounding noise pollution, along with rent increases, are the main obstacles facing all types of LGBTQ+ night-time spaces in Stockholm, which have led to a reduction in numbers, an increased relocalization to peripheral urban areas, and the adoption of more ephemeral forms of nightlife organization. Important social infrastructure has been significantly affected and the presence of LGBTQ+ nightlife in Stockholm has been reduced. Steps have been taken by Stockholm municipality as of May 2021 to promote the city’s nightlife in general. This study shows that LGBTQ+ night-time venues are in need of direct support and municipal recognition of the provision of safe spaces that they constitute, in order for Stockholm’s LGBTQ+ nightlife to survive and to maintain the city’s status as progressive and LGBTQ+ friendly.

The fairy tale of Cinderella is known for its romance, but she seeks independence while being confused by her identity in a new version by Marissa Meyer called Cinder. This essay will present how Meyer’s Cinderella, Cinder, confuses the gender roles by taking on both feminine and masculine ones. This blend makes Cinder not entirely compatible with the norms, and her identity confusion makes it even harder, which results in her losing her conception of self. While she is trying to conform to the gender norms and receive recognition from others (be accepted by society), she denies her heritage and cyborg self to the point of creating a false identity. However, her cybernetics and abuse prevent her from being recognized – she even loses her only source of recognition, which indicates that a norm breaker is not worthy of having it. Nevertheless, Cinder shows signs of what a queer cyborg would do if forced into an identity; as queer, Cinder is not meant to be embodied or forced into an identity and should also have the ability to be free and change her identity as she pleases. Regardless of being queer, the abuse and society’s views prevent her from escaping her identity confusion.

No description available.

Den här uppsatsen undersöker på vilket sätt HBTQ-personer synliggörs och representeras inom religionskunskapsämnet i den svenska grundskolans senare år. Undersökningen baseras på en kvantitativ studie i form av en enkätundersökning som riktar sig dels till elever i högstadiet samt till ämneslärare i grundskolan. I studien deltog 272 elever och 4 lärare, som visar att de flesta elever upplever att frågor och perspektiv som rör HBTQ-personer aldrig eller sällan lyfts inom religionskunskapsämnet. Studien lyfter att frågor som rör könsidentitet och sexualitet sällan diskuteras inom religionsämnet men att dessa frågor snarare diskuteras inom andra ämnen som till exempel biologiämnet. Resultatet av studien lyfter nödvändigheten av att HBTQ-frågor och perspektiv bör genomsyra alla ämnen och religionskunskapsämnet i synnerhet, då nationell såväl som internationell forskning pekar på sambandet mellan ohälsa bland unga HBTQ-personer och osynliggörande inom skolan.

Given the state and social homophobias one can encounter in Cameroon, it can be rightly assumed that MSM (men who have sex with men) constitute an extraordinarily vulnerable group. Such vulnerability, besides its legal nature, encompasses a number of sexual risk behaviours and psychological distress precisely derived from criminal prosecution and social discrimination. For that reason, and following the humanitarian imperative, humanitarian actors might want to launch an operation targeting such populations. Nevertheless, various ethical challenges linked to conflicting humanitarian principles, the post-colonial socio-political positions, and the diversity of queer identities might arise. This thesis will explore such ethical challenges, in an attempt to sensitise foreign humanitarians about the most sensible, yet effective, ways to support MSM in 21st- century Cameroon. The methodology used will include primary data collection through interviews and open- ended questionnaires, secondary data collection through articles and books, and the analysis and discussion of both. The theoretical framework utilised will be a combination of the Post-colonial and Queer theories, complemented with concepts borrowed from the advocacy and humanitarian ethics field.

This thesis analyses materials – a set of guidelines and a presentation – provided for officials  who assess claims related to sexual orientation and gender identity within the Australian  government’s Department for Immigration and Border Protection. The analysis is conducted  using critical discourse analysis to see if the lexicon shows a white heterosexual bias, and if it  does, how the bias is manifested within the guidelines, especially within the context of the  gender binary. The theoretical framework primarily uses Critical Race theory, but also  combines elements of Said’s Orientalism, and absence and presence theory. The results show  that the guidelines do have a white heterosexual bias, which manifests itself in the form of,  Western superiority, stereotypes about LGBT+ people, as well as an undertheorized portrayal  of the gender binary. The findings contribute to research within the queer asylum field,  especially with regards to research on migration from a non-gender-binary perspective.

This interdisciplinary thesis examines the concept of sexuality through lenses provided by economic history, anthropology, and queer theory. A close reading reveals historical parallels from the late 1800s between concepts of a desiring, utility-maximizing economic subject on the one hand, and a desiring, carnally decisive sexological subject on the other. Social constructionists have persuasively argued that social and economic elites deploy the discourse of sexuality as a technique of discipline and social control in class- and gender-based struggles. Although prior scholarship discusses how contemporary ideas of sexuality reflect this origin, many anthropologists and queer theorists continue to use "sexuality" uncritically when crafting local, material accounts of sex, pleasure, affection, intimacy, and human agency. In this thesis, I show that other economic, political, and intellectual pathways emerge when sexuality is deliberately dis-ordered. I argued that contemporary research aspires to formulate new ideas about bodies and pleasures. It fails to do so adequately when relying on sexuality as a master narrative.