Purpose: In today´s (2020) construction industry, partnering is mostly used in larger projects and municipalities. The purpose of this report is to study why partnering is not used to a greater extent in smaller municipalities. The goal of this report is to study whether smaller municipalities could benefit from applying partnering.    Method: To achieve the goal of this report, a case study was conducted with the data collection techniques interview and literature study. The interviews were conducted with three small municipalities, a large contractor and two municipal housing corporations. The literature study was done to attain an in-depth understanding of the concept of partnering and to investigate previous research on a similar topic.   Findings: The benefits of partnering are that the product will be good and the client get what they want as they are more involved in the project compared to regular procurement. The communication will be better and fewer disputes occur due to more frequent communication. Dedication and focus on the best of the projects are important elements for a succeeded partnering project. Partnering could be beneficial for a smaller municipality but the reason why partnering is not used to a greater extent in smaller municipalities is because it requires more time, energy, commitment and a big organisation. The municipalities also have concerns about projects being procured on a cost reimbursable contract.  Implications: The small municipalities could benefit from partnering but it should be applied on projects that are ongoing for a long time or when they do not know what they want. Those involved should spend a lot of time in the beginning of the project to decrease the costs. The municipalities should be dedicated in the project, cooperate with the contractors and put the best of the project in focus.   Limitations: The report´s limitations mean that the report is not applicable to major municipalities in Sweden. The tender stage and the economy are not included in the report. Alternative solutions to the problems with changes, additions and cancellations of jobs within construction law, apart from partnering, are not addressed. / Syfte: I dagens (2020) byggbransch används partnering mestadels i större projekt och i större kommuner, syftet med rapporten är att utreda varför partnering inte används mer i mindre kommuner.   Målet med rapporten är att studera ifall det kan gagna mindre kommuner att tillämpa partnering.      Metod:  För att uppnå målet har en fallstudie genomförts med datainsamlingsteknikerna intervju och litteraturstudie. Intervjuerna genomfördes med tre mindre kommuner, ett stort entreprenadföretag och två kommunala bostadsbolag. Litteraturstudien gjordes för att öka förståelsen för begreppet partnering och för att utreda vad tidigare forskning säger om ämnet.  Resultat: Fördelarna med partnering är att produkten blir bra och som verksamheten vill ha det, då de är mer involverade i projektet jämfört med traditionell upphandling. Kommunikationen blir bättre då de kommunicerar oftare och det uppstår färre tvister. Engagemang och att sätta projektet i fokus är viktiga beståndsdelar för ett lyckat partneringprojekt. Partnering kan vara gynnsamt för en mindre kommun om det tillämpas på rätt sätt. Anledningen till att inte partnering används mer i mindre kommuner är för att det kräver mer tid, pengar och engagemang samt en stor organisation från beställaren i partneringprojekten. Kommunerna har även en oro för löpande räkning där det inte är ett fast pris utan prissumman fastställs först när projektet är klart.    Konsekvenser: Det kan var gynnsamt att tillämpa partnering för mindre kommuner men det bör vara ett projekt som pågår under en längre tid eller det inte vet vad de vill ha. De involverade bör lägga ner mycket tid i början av projektet för att minska kostnaderna. Kommunerna bör vara engagerade i projektet, samarbeta med entreprenörerna och sätta projektets bästa i fokus.  Begränsningar: Rapportens begränsningar gör att resultatet ej är tillämpbar på större kommuner i Sverige. Anbudsskedet och ekonomin tas ej upp i rapporten. Alternativa lösningar på problemen med ÄTA-arbeten, förutom partnering, behandlas ej.

Anläggningsprojekt är idag allt fler på grund av att den infrastruktur som byggdes på mitten på 1900-talet inte längre uppfyller dagens ställda krav. I takt med att större entreprenader utförs idag, krävs även större resurser och bättre samspel mellan beställare och entreprenörer. Entreprenadsumman för ett betongbroprojekt är väldigt stark förknippat med mängden ÄTA–arbeten och avvikelser. ÄTA–arbeten kan gå i olika riktningar, till exempel från underentreprenör mot beställare och tvärtom. I denna studie ligger fokus på entreprenörens ÄTA–arbeten gentemot beställaren och avvikelser som uppstår i produktionen. Syftet med studien är att identifiera de vanligaste ÄTA–arbeten och avvikelser som förekommer i olika betongbroprojekt för att undersöka hur dessa påverkar entreprenadsumman samt hur de i framtiden skall hanteras av entreprenören så att de inte upprepas i kommande projekt. Till en början har en litteraturstudie gjorts för att öka kunskapen kring ämnet. Därefterhar en fallstudie utförts av fyra tidigare betongbroprojekt. Den centrala delen av fallstudien har varit en kvalitativ undersökning, med intervjuer samt en enkätundersökning. Det har hållits 10 intervjuer med olika platschefer, en jurist och en arbetschef, samtidigt har 55 tjänstemän från fallföretaget deltagit i enkätundersökningen. I den kvantitativa delen har en sammanställning gjorts av samtliga ÄTA–arbeten och avvikelser som uppstått i de betongbroprojekt som studerats. Därefter har de ÄTA–arbeten och avvikelser som upprepats i dessa betongbroprojekt identifierats. Studien visar att ÄTA–arbeten oftast uppstår på grund av brister i beställarens förfrågningsunderlag. Geotekniska undersökningar och tekniska lösningar föreskrivna av beställaren är det som vanligen föranleder ÄTA–arbeten. Även entreprenadformen är avgörande för mängd och typ av ÄTA–arbeten. I en utförandentreprenad är det mycket mer likställda ÄTA–arbeten och när det gäller en totalentreprenad är de vanligaste ÄTA–arbetena föreskrivna tilläggs- och ändringsarbeten. Det är sällan lönsamt med många ÄTA–arbeten i betongbroprojekten, däremot ökar det projektensomsättning vilket får ses som positiv. Avvikelser förekommer oftast på grund av dålig planering och kommunikation. Bristfälliga arbetsberedningar och missade kontroller är andra orsaker till att avvikelser förekommer. Det är oftast entreprenörens eget fel attdet uppstår avvikelser. Avvikelserna har då alltid en negativ inverkan på projektetsslutkostnad i och med att kostnaden inte läggs på entreprenadsumman, det vill säga att entreprenören avhjälper avvikelser på egen bekostnad. De vanligaste ÄTA–arbetena förekommer kring brokonstruktionens grundläggning,oftast på grund av att de geotekniska undersökningar som gjorts, har gjorts fel eller inte i tillräcklig omfattning. När det kommer till avvikelser är de vanligast i samband med armeringsarbeten och betonggjutningar. Dyrare avvikelser förekommer men inte i någon större utsträckning. Genom att lägga mer fokus på planering, kommunikation, involvering och upprätta bättre arbetsberedningar kan negativa effekter på entreprenadsumman på grund av ÄTA–arbeten och avvikelser undvikas. / Various plant projects are today more common because the infrastructure built in themid-1900s no longer meet today's set requirements. As major contracts are carried out today, greater resources and better interaction between client and contractor are also required. The contract sum for various concrete bridge projects is very strongly associated with the amount of contract changes and deviations. Contract changes can go between different entrepreneurs for example from a subcontractor against the clientand vice versa. In this study the focus is on contract changes from the main entrepreneur towards the client and deviations that occurs in the production. The purpose of the study is to identify the most common contract changes and deviations that occur in different concrete bridge projects to investigate how these affect the contract sum and how they should be handled by the entrepreneur in the future so that they are not repeated in upcoming projects. Initially a literature study has been done to increase knowledge about the subject. Then a case study has been carried out on four previous concrete bridge projects. The central part of the case study has been a qualitative investigation, where interviews have been held and a survey has been conducted. There have been 10 interviews with various site managers, a lawyer, and a supervisor, while 55 officials from the case company have participated in the survey. In the quantitative part, a compilation of contract changes and deviations that has occurred in the concrete bridge projects that was studied has been done. Then the contract changes and deviations that was repeated in all the studied concrete bridge projects has been identified. The study shows that contract changes occur most often because of deficiencies in the clients request documents. Geotechnical investigations and technical solutions prescribed by the client are what usually prompt contract changes. The contract form is also crucial for the amount and type of contract changes. In a contract that is based on AB 04 it is much more preserved contract changes and when it comes to a general contract based on ABT 06, the most common contract changes are prescribed alterations and additional works. It is rarely profitable with many contract changes in concrete bridge projects, yet it increases the revenue of the projects, which may be positive. Deviations occur most often due to poor planning and communication. Inadequate work preparations and missed controls are other reasons for the presence of deviations. It is usually the entrepreneur’s fault that there are a lot of deviations. Deviations always has a negative effect on the project’s final cost since the cost for it is not added to the contract sum, which means that the entrepreneur remedies deviations at their own expense. The most common contract changes occur around the groundwork of the bridge construction, usually because the geotechnical investigations carried out by the client, have been done wrong or not enough. When it comes to deviations the most common are in connection with reinforcement work and concrete castings. More expensive deviations occur but not to a greater extent. By focusing more on planning, communication, involvement and establishing better work preparations, negative effects on the contract sum due to contract changes and deviations can be avoided.

Världen över sker ständiga budgetöverskridanden. Offentliga verksamheter har inte varit något undantag för dessa kostnadsöverskridanden, vilket skapar incitament till att förstå varför de uppstår. I de offentliga projekten drabbas fler än bara de projektansvariga vid budgetöverskridelser. Det är samhället i stort som får betala för arbetet eftersom det är skattefinansierade projekt. Examensarbetet utgör en fallstudie som genomfördes med syftet att skapa förståelse för varför budgetöverskridanden sker i en liten kommun. För att uppnå syftet har både sekundär- och primärdata använts i form av en djupgående dokumentanalys vilken kompletterats av intervjuer. Som fallstudieobjekt har en liten kommun använts för att samla in material. Arbetets dokumentanalys syftar till att sammanställa och jämföra tidigare utförda projekt. Intervjuer med respondenter har kompletterat och förklarat de budgetavvikelser som uppmärksammats från dokumentanalysen. En litteraturstudie av tidigare forskningens resultat möjliggjorde även för jämförelse och ökad förståelse av resultatet. Resultatet av studien är en förklaring till varför budgetöverskridanden förekommer i en liten kommun. De huvudsakliga anledningarna är ändrings-, tilläggs- och avgående arbeten (ÄTA-arbeten) i projekten vilket orsakas av olika faktorer. Dessa olika faktorer kan vara exempelvis felaktiga handlingar eller dåliga markförhållanden. ÄTA-arbeten är väldigt kostnads- och tidsdrivande vilket orsakar budgetöverskridanden. Studien visar också att kostnadsöverskridanden är mer vanligt förekommande än tidsöverskridanden / All over the world budget overruns occur. Public organisations have been no exception for these overruns, which incentivizes creating an understanding to why they occur in the first place. In the public projects there are more people than just the project managers who are affected by these overruns. This is due to the fact that the public projects are financed by tax funds which is paid by the society as a whole. The purpose of this study is to create an understanding of why budget overruns occur where a small municipality has been chosen as the case object to gather data. To achieve this purpose both primary and secondary data has been used to create a document analysis which has been complemented with interviews. The document analysis of the study aims to compile and compare previous projects in the municipality. The interviews are supposed to complement and explain different budget deviations found in the document analysis. Finally, a literature review was carried out in order to enable the comparison of the gathered data and increase the understanding of the findings. The result of the study is an explanation of why budget overruns occur in a small municipality. The primary reasons are change orders in the project plan which is caused by different factors. These different factors are faulty or vaguely formed project plans or even bad conditions of the land. Change orders are very cost and time consuming which causes budget overruns. The study also found that cost overruns are more common than time overruns.

Upphandling är en central del för att styra statliga resurser och hur de allokeras. Syftet är att förklara avtalsprecision av komplexa byggentreprenader. För att uppnå syftet kommer vi att studera byggprojekt där upphandlingar är utvecklade. Studie 1 besvarar en teoretisk hypotes om att stora projekt skapar fler ÄTA-arbeten. Hypotesen testas med registerdata från en offentlig myndighets interna projektdatabas. Studie 2 söker förklaringar till varför stora projekt driver ÄTA-arbeten. Förklaringar kommer från intervjuer med projektledare och entreprenörer. Studie 3 testas sex olika förklaringar vi benämner post-hoc hypoteser (PHH) som bygger på etablerade begrepp. Testet bygger på enkätdata för beställare och entreprenörer. Den interna projektdatabasen innehöll 486 infrastrukturprojekt (Studie 1). Baserad på projektdatabasen valdes fyra projekt ut för vidare analys. Totalt intervjuades fyra beställare och två entreprenörer kopplat till de utvalda projekten (Studie 2). Totalt deltog 208 respondenter i enkäten varav 87 beställare, 116 entreprenörer och 5 underentreprenörer som kompletterades av två externa entreprenörer (Studie 3).  Resultatet från Studie 1 ger indikation på att dokumentationen, uppföljningen och redovisningen är bristfällig. Detta bekräftades av intervjuerna i Studie 2. I Studie 3 fann vi att projekteringen är bristfällig i stora projekt där parterna agerar missvisande. Resultatet visar på att ÄTA-arbeten drivs av ofullständig projektering, person och ledarskap och av en medveten affärsmodell. Genom bättre dokumentation, uppföljning och redovisning skapas bättre avtalsprecision i upphandlingar och bidrar till meningsfulla processer och en träffsäkrare resursallokering. / Procurement is a key part of controlling government resources and how they are allocated. The purpose of this thesis is to explain the contractual precision of complex construction contracts. In order to achieve our objective, we will study construction projects where the procurement is well developed. We pursue this objective based on three studies. Study 1 answers a theoretical hypothesis that large projects create more cost overruns/error. The hypothesis is tested on a project database which is an internal register data from a public bureau. Study 2 seeks explanations as to why large projects drive cost overruns. Explanations come from interviews with project managers and contractors. Study 3 tests six different explanations we refer to post-hoc hypotheses (PHH) based on established concepts. The test is based on survey data for clients and contractors. The project database contained 486 infrastructure projects (Study 1). Based on the project database, four projects were selected for further analysis. A total of four clients and two contractors were interviewed in connection with the selected projects (Study 2). A total of 208 respondents participated in the survey, of which 87 clients, 116 contractors and 5 subcontractors were supplemented by two external contractors (Study 3). The result from study 1 indicates that the documentation, follow-up and reporting are inadequate and confirmed much of the findings in Study 2. In Study 3 we found that the planning is inadequate in large projects and often misleading. The result shows that cost overruns/error is driven by person and leadership, incomplete planning and a conscious business model. Through better documentation, follow-up and accounting, better contractual precision is created in procurement and contributes to meaningful processes and more accurate resource allocation.

Vid entreprenader förekommer ett begrepp som kallas ÄTA (Ändringsarbete, Tilläggsarbete och Avgående arbete). Ett ÄTA-arbete uppstår när beställaren under entreprenadtidens gång föreskriver något som inte är angivet i kontraktshandlingarna. ÄTA är dessutom beställarens garanti för att dennes önskemål med investeringen blir som det är tänkt. Entreprenören är vid sådana tillfällen både berättigad och skyldig att utföra dessa ÄTA-arbeten mot ersättning. Detta står att läsa i standardavtalen AB 04 och ABT 06 som entreprenadavtalen ofta grundas på.1 När det kommer till entreprenörens rätt att erhålla betalning för arbeten som denne anser inte ingår i kontraktsarbetena kallas det för ”arbeten likställda med ÄTA-arbeten” (vidare kallat likställda arbeten). Den bestämmelsen återfinns i 2:4 i standardavtalen.  Regleringen gällande likställda arbeten verkar till synes väldigt genomtänkt och belyst av upphovsmännen i föreningen Byggandets kontraktskommité (BKK). Det har dock visat sig att den bestämmelse som skapats för att råda bot på eventuella problem när verkligheten avviker från det förmodade, inte sällan vållar meningsskiljaktigheter mellan parterna. Samtidigt som entreprenören vill ha extra betalt för arbeten som inte står med i kontraktet, så ligger det i beställarens intresse att betala så lite som möjligt utöver kontraktssumman. En fråga som väckt min nyfikenhet är hur en tvist om betalning för likställda arbeten kan bli så omfattande och handla om ett belopp om 21 miljoner kronor som i NJA 2015 s. 3.2 Informerade entreprenören inte beställaren om att de ansåg att det förelåg ett likställt arbete? Inhämtade entreprenören beställarens synpunkter, som i sin tur förklarade att de var av en annan åsikt? I händelse av det senare, varför fortsatte entreprenören att utföra likställda arbeten vid äventyr av att inte erhålla betalning? Eller har entreprenören inhämtat beställarens synpunkter utan att erhålla ett positivt svar av beställaren men valt att fortsätta ändå för att senare tvista om saken?  Hade det inte varit en mindre riskabel lösning för entreprenören att häva kontraktet i stället för att riskera att arbeta utan att erhålla betalning? Det känns i sammanhanget som att entreprenören står för en större del av riskerna när det kommer till de likställda arbetena och kostnaderna som uppstår. Under den senaste 15-årsperioden då AB 04 och ABT 06 varit gällande har BKK genom de nu gällande standardavtalen, och Högsta domstolen (HD) med sina prejudicerande domar, fastställt hur de grundläggande begreppen och rekvisiten ska tolkas när det gäller regeln om likställda arbeten i 2:4 och framförallt frågor om hur de här aktuella bestämmelserna i kapitel 2 i standardavtalen ska tolkas.  Uppsatsen handlar således om likställda arbeten och problematiken kring det begreppet.