<p>Sammanfattning</p><p>Syftet med studien var att beskriva en grupp (n=28) äldre äldres (<80) känsla av sammanhang (KASAM) dels vid inflytt till äldreboendet och dels efter att de bott på äldreboendet i nio månader. Därefter jämföra om det skett någon förändring av deras KASAM. Studien genomfördes som en kvantitativ och prospektiv studie med jämförande ansats. En enkät delades ut vid två tillfällen, dels när de nyligen hade flyttat in på det nyöppnade äldreboendet och dels efter att ha bott på äldreboendet i nio månader. Resultatet visade att medianen av de äldre äldres KASAM vid inflytt till äldreboendet var 133,5 och efter nio månader var 163. Samtliga deltagare (n=28) i studien ökade i KASAM efter att ha bott på äldreboendet i nio månader jämfört med vid inflytten till äldreboendet.</p><p>Nyckelord:</p><p>KASAM (Känsla av sammanhang), äldre äldre, äldreboende</p>

No description available.

Sammanfattning Syftet med studien var att beskriva en grupp (n=28) äldre äldres (&lt;80) känsla av sammanhang (KASAM) dels vid inflytt till äldreboendet och dels efter att de bott på äldreboendet i nio månader. Därefter jämföra om det skett någon förändring av deras KASAM. Studien genomfördes som en kvantitativ och prospektiv studie med jämförande ansats. En enkät delades ut vid två tillfällen, dels när de nyligen hade flyttat in på det nyöppnade äldreboendet och dels efter att ha bott på äldreboendet i nio månader. Resultatet visade att medianen av de äldre äldres KASAM vid inflytt till äldreboendet var 133,5 och efter nio månader var 163. Samtliga deltagare (n=28) i studien ökade i KASAM efter att ha bott på äldreboendet i nio månader jämfört med vid inflytten till äldreboendet. Nyckelord: KASAM (Känsla av sammanhang), äldre äldre, äldreboende

No description available.

I dagens samhälle blir befolkningen allt äldre och antalet personer över 80 år ökar. Många äldre vill bo kvar hemma så länge som möjligt, men äldre som upplever dålig hälsa och inte klarar sina vardagliga behov vill flytta till ett särskilt boende. Syftet med vår studie var att undersöka de äldres uppfattningar kring deras boendesituation. Vi inriktade oss på äldre som bor kvar hemma och de som flyttat till särskilt boende. Vår studie genomfördes med en kvalitativ ansats och sex intervjuer gjordes. Resultatet som vi fick fram visade att de äldre upplever hälsan som en avgörande faktor om man kan bo kvar hemma eller om man måste flytta till ett boende. Våra informanter, som bor kvar hemma, hade inga insatser från hemtjänsten och ansåg att de inte heller behövde det. Skulle hälsan bli så dålig att de inte klarar sig själva ville de istället ansöka om plats på särskilt boende. De äldre hade både en positiv och en negativ syn på att bo kvar hemma, samt att bo på ett särskilt boende. Nyckelord: kvarboende, bo på särskilt boende, hälsa, trygghet, äldre-äldre. / In today’s society the population is rapidly aging. The number of people over 80 is increasing. Many seniors want to stay at home for as long as it is possible. The elderly who are experiencing poor health and are unable to manage their daily needs, in most instances, must move into a nursing home to get the assistance they require.The aim of our study was to investigate the perceptions of elderly adults, especially their health and housing situation. We focused on the elderly, who are still living in their homes, and those who have moved into nursing homes. Our study was conducted using a qualitative approach, six interviews were conducted. The results that we obtained showed that the elderly felt that their health was their most crucial concern. As long as their health was good, they would try to remain in their homes for as long as possible. If they were in poor health, they would have to move into a nursing home.Our subjects, who still live in their homes, had no home - help service. They felt that they did not require it. If their health was poor, that they were unable to manage on their own, they made the decision to apply for a place in a nursing home. The elderly had both a positive and negative view of living at home and moving into a nursing home.Keywords: elderly / senior, health, stay at home, nursing home, safety

Syftet med denna studie var att beskriva munstatus, nutritionsstatus, kognitionstatus, antal läkemedel, ålder, kön och boendeform hos äldre patienter vid inskrivning på en ortopedavdelning i Kristianstad. Studien utfördes som en tvärsnittstudie, med data inhämtad från en då pågående studie på Kristianstads Centralsjukhus.Resultatet påvisade en bristande munhygien hos deltagarna. Studiens slutsats är att det finns en utbredd munhälsoproblematik hos en grupp inom den äldre befolkningen och att fortsatt forskning krävs för att identifiera orsakssamband och utveckla ett hälsofrämjande arbetssätt.

Bakgrund: Samhällets snabba digitalisering har ställt många äldre i ett digitalt utanförskap. Samtidigt som ensamhet är ett växande samhällsproblem, särskilt för äldre individer. Ofrivillig ensamhet kan i längden ge både fysiska och psykiska konsekvenser som förhöjd risk för hjärtinfarkt, stroke, demens och depression. En del i sjuksköterskans arbetsuppgift är att verka för att patienter inte upplever ett digitalt utanförskap. Samt att identifiera ensamhet som en riskfaktor för försämrad hälsa och uppmuntra patienten att bryta ensamheten.  Syfte: Syftet är att undersöka sambandet mellan bristande internetanvändning och ensamhet hos äldre individer. Metod: Metoden i studien är en kvantitativ deskriptiv studie som bygger på SNAC-B´s material. Urvalet i studien är från SNAC-B´s deltagarlistor i Blekinge och är ett representativt urval ur befolkningen med personer över 60 år. Datan analyserades i SPSS, version 26 där variablerna formades till korstabeller.  Resultat: I resultatet framkom det att äldre äldre (80+) oftare besväras av ensamhet än yngre äldre (60-78). Det framgår även att individer som använder internet är besvärade av ensamhet i mindre utsträckning än individer som inte använder internet. Slutsats: Slutligen kan studien inte fastslå ett direkt samband mellan internetanvändning och ensamhet. Men studien kan utläsa att de individer som använder internet är mindre ensamma än individer som inte använder internet.

Socialstyrelsen har konstaterat att äldres psykiska hälsa är ett eftersatt område, trots att många äldre drabbas av psykiska besvär, och efterlyser behandlingsalternativ till medicinering. Man konstaterar samtidigt att det saknas undersökningar av effekten av psykoterapi för personer i högre åldrar, något som delvis kan bero på att många studier har en åldersgräns på 75 år. Tidigare studier visar också att psykoterapeuter föredrar att ta emot yngre patienter i psykoterapeutisk behandling. Studien är en beskrivning av några psykoterapeuters upplevelser av det psykoterapeutiska arbetet med personer som är 75 år och äldre. Sju psykoterapeuter intervjuades i denna kvalitativa undersökning där datainsamling skedde genom semistrukturerade intervjuer som analyserades med tematisk analys. Det som upplevs vara vanligast förekommande tema för denna åldersgrupp är förluster och skam kopplat till detta. Det finns många tankar som rör det existentiella men samtal som rör den egna döden tycks förekomma i väldigt begränsad utsträckning. Det framkommer också att samtliga psykoterapeuter i studien ser behovet och nyttan med psykoterapi för äldre men att det oftast handlar om mycket korta terapier, mellan en till tio gånger. / The National Board of Health and Welfare has found that older peoples mental health is a neglected area, despite the fact that many older people suffer from mental health problems and calls for alternative treatment to medication. It also notes that there are no studies of the efficacy of psychotherapy for people at older ages, which may partly be due to the fact that many studies have an age limit of 75 years. Previous studies also show that psychotherapists prefer to receive younger clients in the psychotherapeutic treatment. The study is a description of some therapists experiences of psychotherapeutic work with people who are 75 years and older. Seven psychotherapists interviewed in this qualitative study in which data collection was done through semi-structured interviews were analyzed by thematic analysis. What is perceived to be more predominant theme for this age group is loss and shame attached to loss. There are many thoughts concerning the existential issues but topic concerning their own dead seems to occur to a very limited extent. It also emerges that all therapists in the study sees the need and usefulness of psychotherapy for older people but it usually involves very short therapies, between one to ten times.

Bakgrund: Äldre personer i särskilt boende anses vara de mest sårbara i samhället och livskvalitet har i tidigare studier visats skilja åt, gällande ålder och kön. Med en ökande befolkning i relation till de minskade platserna i särskilt boende är det viktigt att kontinuerligt studera äldres livskvalitet och om det råder skillnad gällande ålder och kön. Mer kunskap om detta ämne kan hjälpa sjuksköterskan att utforma en mer personcentrerad omvårdnad som främjar livskvalitet i särskilt boende. Syfte: Syftet med studien var att undersöka livskvalitet avseende yngre-äldre och äldre-äldre samt kön bland personer i särskilt boende. Metod: En kvantitativ tvärsnittsstudie med deskriptiv och analytisk statistik för att beskriva samband och förekomst. Studien var baserad på redan inhämtat material från den longitudinella studien Swedish National Study on Aging and Care i Blekinge. 537 personer i åldrarna 62–104 år inkluderandes. Mätinstrumentet Quality of Life in Late-Stage Dementia användes för skattning av livskvalitet. Resultat: Studiens resultat visade på signifikant skillnad i livskvalitet mellan grupperna yngre-äldre och äldre-äldre. Det fanns däremot ingen signifikant skillnad mellan män och kvinnors livskvalité. Vissa enstaka frågor visade signifikant skillnad mellan män och kvinnor även om det totala resultatet inte gjorde det, exempelvis frågor gällande fysisk beröring/kroppskontakt och om personen tycker om att umgås med andra. Slutsats: Resultatet visade att det fanns viss signifikant skillnad gällande livskvalitet i särskilt boende, men det behövs vidare forskning då livskvalitet är ett svårstuderat och föränderligt fenomen. Genom att anpassa omvårdnaden utifrån varje enskild persons behov, som i vissa fall skiljer sig åt, blir omvårdnaden i särskilt boende mer personcentrerad. Detta möjliggör att de äldre personerna i särskilt boende kan erhålla hög livskvalitet, oavsett ålder eller kön.

Syftet med denna studie har varit att undersöka skyddsfaktorer mot emotionell ensamhet ur äldres perspektiv. För att besvara vårt syfte har vi genom elva kvalitativa intervjuer med äldre personer i en kommun norr om Stockholm försökt fånga intervjupersonernas subjektiva upplevelse av skyddsfaktorer mot emotionell ensamhet. Intervjupersonerna vi har träffat är mellan 79 år och 98 år, hemmaboende, ensamstående med hemtjänstinsatser. Empirin har bearbetats genom kodning där materialet kategoriseras och nyckelbegrepp identifierades. Utifrån kodningsarbetet gjordes en tematisk analys med stöd av tidigare forskning och en teoretisk referensram. Teorin vi använt oss av är gerotranscendensen som är en gerontologisk teori. I studien har vi identifierat fyra skyddsfaktorer som intervjupersonerna upplever vara ett skydd mot emotionell ensamhet, nära relationer i form av familj, självständighet trots hjälpberoende, acceptans, trygghet och att få bo kvar i sitt eget hem. Sorg och saknad efter en partner är en stor utmaning för den äldre som blir kvar på jordelivet men det uppstår också praktiska utmaningar där man efter ett långt liv tillsammans står ensam kvar med allt ansvar. Vi har också genom våra intervjupersoners utsagor förstått att ensamhet inte alltid behöver vara något negativt, att vara ensam har i vissa fall visat sig vara välkomnat hos flera äldre. / The purpose of this study has been to examine protective factors against emotional loneliness from the elderly’s perspective. To accomplish this we have conducted 11 qualitative interviews with the members of the elderly community in a municipality north of Stockholm, with the aim to capture the participants’ subjective experiences in terms of protective factors against emotional loneliness. The subjects, aged between 79 and 98 years old, are single homeowners assisted by home care services. The empirics have been compiled through coding where the material has been categorised and key concepts identified. Through the coding process a thematic analysis was conducted, supported by previous research and a theoretical frame of reference. The theory we have used is the gerotranscendence, which is a gerontological theory. In this study we have identified five protective factors that the subjects consider to be a protection against emotional loneliness; close relationships with family members, independence despite the need of home care, acceptance, security, and remaining a resident in your own home. Grief and the loss of a partner can be a great challenge for the elderly. But there are also practical challenges to encounter when you are left handling all the responsibilities that used to be shared with a spouse. We have also, from the statements of our subjects, come to the conclusion that being alone is not always seen as a negative thing and can sometimes even be embraced by the elderly.