Satsningen på trygghetsbostäder ligger i en ökad utmaning av äldre som upplever otrygghet eller isolering i sina hem. Kraven för att kunna flytta till ett trygghetsboende är att den äldre ska ha fyllt 70 år, ha stöd av hemtjänst och uppleva sig otrygg eller isolerad. Få studier berör vad som påverkar äldre att vilja flytta till ett trygghetsboende och hur de sedan upplever boendet. Syftet med denna studie är att undersöka vilka faktorer som påverkar äldres val av att flytta till ett trygghetsboende och hur de sedan upplever det att bo där. Empirin har samlats in via en kvalitativ studie I form av halvstrukturerade intervjuer med äldre boende på ett trygghetsboende. För att analysera empirin har Nahemow och Lawtons (1973) ekologiska modell använts. Resultatet visar på att äldre väljer att flytta på grund av otillgängliga bostäder, ensamhet, nedsatt hälsotillstånd och begränsad rörelseförmåga. Valet av trygghetsboende som boendeform grundar sig i närheten till andra äldre och omsorgspersonal, tillgängliga utrymmen och gemensamma aktiviteter. Upplevelsen av boendet varierar beroende på den äldres erfarenhet, personlighet och förmåga. De flesta äldre upplever sig självständigare, tryggare och i mindre utsträckning ensamma i deras hem på trygghetsboendet. / The investment in social housing lies in an increased challenge of older people who experience insecurity or isolation in their homes. The requirements for moving to a social housing are that the elderly must have reached the age of 70, have support from home care and feel unsafe or isolated. Few studies are about why the elderly want to move to a social housing and how they then experience the accommodation. The aim of this study is to investigate what factors affect older people's choice of moving to a social housing and how they then experience it to live there. The empirical data has been collected through a qualitative study in the form of semi-structured interviews with elderly residents in a social housing. Nahemow and Lawton's (1973) ecological model has been used to analyze the empirical data. The results show that older people choose to move due to inaccessible housing, loneliness and reduced health status and mobility. The choice of social housing as a form of housing is based on the closeness of other elderly and care staff, accessible spaces and joint activities. The experience of the accommodation varies depending on the experience, personality and ability of the elderly. Most elderly find themselves more independent, safer and feeling less alone in their homes in the social housing.

SJUKSKÖTERSKORS ERFARENHETER AV ATT GE PALLIATIV VÅRD TILL ÄLDRE PERSONER PÅ ÄLDREBOENDE EN LITTERATURSTUDIEALI HASSAN SHUKRI PHUNG ANGELAAli Hassan, S & Phung, A. Sjuksköterskors erfarenheter av att ge palliativ vård till äldre personer på äldreboende. En litteraturstudie. Examensarbete i omvårdnad 15 högskolepoäng. Malmö Universitet: Fakulteten för hälsa och samhälle, institutionen för vårdvetenskap, 2019.ABSTRAKTBakgrund: Antalet äldre individer över 65 år som tillbringar livets sista tid på äldreboende ökar och därmed ökar behovet av palliativ vård, och det ställs höga krav på att sjuksköterskor har god kunskap och kompetens att tillhandahålla en palliativ vård av hög kvalitet. Det finns många faktorer som kan påverka sjuksköterskors arbete med äldre palliativa patienter och det är av vikt att belysa dessa utifrån sjuksköterskors erfarenheter för att få ökad kunskap om vilka de är. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att undersöka sjuksköterskors upplevelser av att ge palliativ vård till äldre individer som bor på äldreboende.Metod: En litteraturstudie med tio vetenskapliga studier med kvalitativ studiedesign har använts för att sammanställa studiens resultat. Databaserna CINAHL, PubMed och PsycINFO användes för datainsamling. De utvalda studierna kvalitetsgranskades med hjälp av SBU:s granskningsmall för kvalitativa studier. Analysen gjordes utifrån kvalitativ innehållsanalys enligt Graneheim & Lundmans metod. Resultat: Resultatet presenterades utifrån fyra teman; Patienten i fokus, Sjuksköterskans roll, Organisatoriska barriärer och Känslomässiga upplevelser. Dessa teman i sin tur skapade fram sju underteman; Symtomlindring, Anhöriga, Undervisning, Samordning, Resurser, Samverkan i team och Kunskapsbehov. Konklusion: Sjuksköterskorna upplevde att det var en stor utmaning att ge palliativ vård till äldre personer på äldreboende på grund av många olika barriärer såsom emotionella situationer, anhörigas involvering, och verksamhetens resurser. Dessa barriärer försvårade sjuksköterskornas möjligheter att tillhandahålla en högkvalitativ palliativ vård till de äldre.Nyckelord: Boendeformer för äldre, Erfarenheter, Kommunal vård, Livets slutskede, Palliativ vård, Sjuksköterskor, Äldreboende. / NURSES’ EXPERIENCES OF GIVING PALLIATIVE CARE TO ELDERLY PEOPLE IN NURSING HOMESA LITERATURE REVIEWALI HASSAN SHUKRI PHUNG ANGELAAli Hassan, S & Phung, A. Nurses’ experiences of giving palliative care to older people in nursing homes. A literature review. Degree Project in nursing 15 credits. Malmö University: Faculty of Health and Society, Department of Care Science, 2019.Background: The number of elderly persons who are over 65 years old that spend their last time in nursing homes is increasing, which means the need of palliative care is also increasing. High demands are placed on the nurse having good knowledge and skills to provide high quality palliative care. There are many factors that can affect the nurses’ work with older palliative patients. Caring for dying patients can evoke strong feelings for nursing staffs. Therefore, it is important to examine these experiences from nurse’s perspective so that newly gradated nurses can get more understanding for palliative care. Aim: The aim of this literature review was to examine nurses’ experiences of giving palliative care for elderly people in nursing homes. Method: A literature review with ten empiric studies with qualitative approach was used to compile the study’s results. Databases such as CINAHL, PubMed and PsycINFO was used for collection of data. The quality of selected studies were examined by using SBU:s review template for qualitative studies. The content of these studies were analysed by qualitative content analysis according to Graneheim & Lundman’s method. Results: The results were presented from four themes; Patient in focus, The nurse’s role, Organisational barriers and Emotional experiences. These themes in turn created seven sub-themes; Symptom relief, Relatives, Teaching, Coordination, Recourses, Team collaboration and Knowledge needs. Conclusion: The nurses felt that palliative care for elderly persons was a challenge because many different barriers such as emotional situations, family involvement and recourses were involved, and that hindered their ability to provide high quality palliative care to elderly people.Keywords: End-of-life care, Experiences, Housing for the elderly, Municipal Care, Nurses, Nursing home, Palliative care.

Äldre personer påverkas ofta av sina anhörigas välbefinnande. Studier visar på att avsaknad av trygghet kan orsaka lidande både för den äldre och dennes anhöriga. Anhöriga känner sig ofta otrygga då deras närstående flyttar in på äldreboende, men trots det finns det begränsat med forskning om hur vårdpersonalen kan hjälpa de anhöriga att känna sig trygga med den nya situationen. Studiens syfte var att beskriva anhörigas upplevelser av trygghetsbehov när deras närstående bor på äldreboende. Studien hade en kvalitativ design med en induktiv ansats. Fyra anhöriga med närstående boende på kommunens äldreboenden intervjuades enskilt. Kvalitativ innehållsanalys användes och resulterade i fyra huvudkategorier: Den närståendes vardag och vård, Personal, Kommunikation och Organisation. Resultatet visade att anhöriga lade stor vikt vid att den omvårdnad och vård deras närstående fick var personcentrerad och av god kvalitet för att kunna känna en trygghet. Personalens kompetens och kontinuitet hade betydelse för trygghetskänslan liksom att anhöriga hade en bra kommunikation med personalen på äldreboendet. Anhöriga lyfte även att organisationens arbete för att ständigt förbättra den omvårdnad som ges ökade deras trygghetskänsla. Sjuksköterskans betydelse och ansvar i att uppfylla anhörigas trygghetsbehov sågs dels i sjuksköterskans omvårdnadsansvar för att vården skulle vara personcentrerad och hålla en god kvalitet. Även sjuksköterskans betydelse i handledningen av personal och förbättringsarbeten inom organisationen för att förbättra kvaliteten av vården framkom. Detta relaterades även till hållbar utveckling där behovet av ett helhetsperspektiv belyses för att kunna uppnå ett hållbart äldreboende och en trygghet hos anhöriga med närstående boende på äldreboende. / A lack of security can cause suffering for older adults and their relatives. Relatives often feel insecure when their older family members move into elderly homes, however there is limited research on what the caregiver can do to help relatives feel a sense of security with the new situation. The aim of this study was to describe the relatives' experiences of their need for security when their older family members lives in elderly homes. A qualitative design was used with an inductive approach. Four relatives with older family members living in elderly homes were interviewed. Qualitative content analysis was used and resulted in four main categories: The family members’ daily life and care, Staff, Communication and Organization. The results showed that in order to feel secure the relatives placed importance in that their older family members received person-centred care of good quality. The staff's competence and continuity were important to the feeling of security, as well as that the relatives had good communication with the elderly home’s staff. Relatives also emphasized that the organisation's work to continuously improve the care provided increased their sense of security. The registered nurse's importance in meeting relatives' need for security was seen in the care of the older family members and in the supervision of staff and conduction of improvement work within the organization. Related to sustainable development, there’s a need for a holistic perspective in order to achieve sustainable elderly homes for elderly family members and to achieve security for relatives.

Syftet med den här studie var att undersöka upplevd etisk stress och hälsa bland chefer på äldreboende i samband med svåra beslut under Covid-pandemin. Metoden i den här kvalitativa studien inkluderade fyra semi-strukturerade intervjuer med fyra chefer för äldreboende i Sverige. En tematisk analys användes för att hitta relevanta mönster i insamlade data. I resultat identifierades fyra huvudteman: Etisk stress, Etiska konflikter vid svåra beslut, Upplevd hälsa, Chefsstöd. Studiens resultat visar att äldreboendecheferna upplevde etisk stress i samband med svåra beslut under Covid-19 och involverade anhöriga, äldre vårdtagare samt omsorgspersonalen. Upplevd stress hos cheferna inkluderade omsorgspersonalens skyddsutrustning samt att skydda hela boendet samtidigt vara uppdaterad på aktuella restriktioner och direktiv från ledning. Cheferna upplevde avsaknad av stöd från överordnade i sitt vardagliga arbete medan stödet från chefskollegor upplevdes positivt då det var möjligt att använda digitala plattformar för möten där cheferna kunde mötas.

Syftet med denna studie var att undersöka och få en djupare förståelse för hur vårdpersonal på äldreboenden som arbetade på plats under pandemin upplevde sin arbetssituation med ett särskilt fokus på den psykosociala arbetsmiljön. Tio semistrukturerade intervjuer genomfördes med vårdpersonal som arbetade på plats på ett äldreboende under pandemin. Insamlad data transkriberades och analyserades genom en induktiv tematisk analys. De huvudteman som framkom var; Att arbeta under en kris, Personalens förutsättningar och Mer jobb mindre vila. Resultatet visade att samtliga respondenter upplevde att Covid-19 bidrog till en försämrad psykosocial arbetsmiljö. Särskilt utmärkande faktorer som bidrog till försämringen var den ökade arbetsbelastningen, en känsla av ovisshet, oro och rädsla samt brist på socialt stöd och skyddsutrustning. Det framkom också att samtliga respondenterna upplevde att deras arbete hade förändrats och blivit mer komplicerat till följd av nya arbetsuppgifter och hygienrutiner som infördes under pandemin. Respondenterna upplevde även en starkare sammanhållning inom arbetsgruppen som har haft en stor betydelse vid hanteringen av de svåra situationer de stått inför. / The aim of the present study was to examine and get at more profound knowledge for how healthcare workers at nursing homes who have worked on site during the pandemic have experienced their work situation with focus on their psychosocial work environment. Ten semi-structured interviews were conducted with health care workers that have been working on site at nursing homes during the pandemic. The material was transcribed and analyzed using an inductive thematic analysis. Three main themes were found; To work during a crisis, Employees conditions and More work less rest. The result showed that all of the respondents experienced that Covid-19 contributed to a worsened psychosocial work environment. Emergent factors of the worsened psychosocial work environment were the increased workload, feelings of uncertainty, worry and fear and also lack of social support and protective equipment. Furthermore, the respondents experienced that their work routines became more complicated due to new job assignments and health care protocols introduced during the pandemic. The respondents also experienced a stronger cohesion within their workgroup that had a great importance to how they handled the difficult situations they faced together.

Introduktion: Brister i aktivitetsutförandet inom personliga vardagliga aktiviteter PADL ger upplevelsen av minskad delaktighet. Arbetsterapeuter arbetar med interventioner för att möjliggöra utförandet i aktiviteter. Delaktighet kan skapa känslan av meningsfullhet för individen som leder till hälsa. Syfte: Beskriva arbetsterapeuters erfarenheter av att främja delaktighet i personliga aktiviteter i det dagliga livet (P-ADL) med interventioner för äldre individer som bor på äldreboende. Metod: Utifrån kvalitativ design med strategiskt urval utfördes semistrukturerade intervjuer med tretton arbetsterapeuter. Manifest innehållsanalys användes. Resultat: Av arbetsterapeuternas erfarenheter framkom fyra kategorier; organisatoriska beslut, arbetsterapeutens relation till omvårdnadspersonal, kompensatoriska interventioner på beställning och interventioner som hindrar eller bidrar. Det gemensamma temat hindrande eller bidragande för att främja delaktighet, binder ihop kategorierna. Konklusion: Resultatet speglar arbetsterapeuternas erfarenheter av delaktighet av interventioner inom PADL Arbetsterapeutiska interventioner bidrar eller hindrar delaktighet för äldre individer som bor på äldreboende. Implikationer: Studien inriktade sig mot arbetsterapeuters erfarenheter arbetande på äldreboende, men kan delges till alla arbetsterapeuter som utför interventioner. / Introduction: Deficiencies in the execution of activities within personal everyday activities PADL gives the experience of reduced participation. Occupational therapists work with interventions to enable performance in activities. Participation can create the feeling of meaning for the individual that leads to health. Aim: Describe occupational therapists' experiences of promoting participation in personal activities in daily life (P-ADL) with interventions for older individuals living in nursing homes. Method: Based on qualitative design with strategic selection and semi-structured interviews with thirteen occupational therapists were performed. Manifest content analysis was used. Results: The occupational therapists' experiences emerged in four categories; organizational decisions, the occupational therapist's relationship to nursing staff, compensatory interventions on demand and interventions that hinder or contribute. The common theme of hindering or contributing to promote participation, binds the categories together. Conclusions: Results reflect occupational therapists' experiences of participation in interventions within PADL. Occupational therapy interventions contribute or prevent participation for older individuals living in nursing homes. Significance: The study focused on occupational therapists' experiences working in nursing homes but can be shared with all occupational therapists who perform and interventions.

Bakgrund: Det förekommer stora nutritionsproblem på äldreboenden i Sverige och andra delar av världen. Sjukdom och åldrande är riskfaktorer för näringsmässiga störningar. Undernäring hos äldre är associerad med ökad dödlighet och sjuklighet samt en ökad risk för trycksårsutveckling och infektioner. Socialstyrelsen har utfärdat en rekommendation angående nattfastans längd för att motverka undernäring och dess komplikationer, samt för att öka energi- och näringsintaget hos vårdtagarna. Syfte: Att belysa nattfastan på äldreboenden i en stad i södra Sverige samt undersöka kunskap och attityder om nattfasta hos omvårdnadspersonalen på äldreboenden. Metod: Deskriptiv enkätundersökning med kvantitativ ansats. Studien gjordes på tolv äldreboenden där 167 informanter deltog. Urvalet bestod av omvårdnadspersonal från utvalda äldreboenden i en stad i södra Sverige. Datan analyserades i IBM SPSS Statistics version 22 och redovisades i deskriptiv statistik. Resultat: Majoriteten av informanterna hade vetskap om att Socialstyrelsen utfärdat en rekommendation gällande nattfasta. Dock var det knappt hälften som visste hur många timmar nattfastan ej bör överstiga. De flesta informanter uppgav att de erbjöd både förfrukost och ett extra mål på kvällen, men få vårdtagare nyttjar dessa mål. Slutsats: Många vårdtagare riskerar en alltför lång nattfasta då det är få som nyttjar de extra mål som erbjuds. Det är betydelsefullt att undervisa omvårdnadspersonal om de regelverk och rekommendationer som finns samt bedriva undervisning om nutritionsfrågor. Sjuksköterskan är ansvarig att se till att den kompetens som behövs finns. / Background: There are major nutrition problems in nursing homes in Sweden and other parts of the world. Illness and aging are risk factors for nutritional disorders. Malnutrition in the elderly is associated with increased morbidity and mortality and an increased risk of pressure ulceration and infection. The Swedish National Board has issued a recommendation regarding the length of night fasting to counter malnutrition and its complications and to increase energy and nutrient intake in the care recipients. Objective: To highlight the night fasting in nursing homes in a city in southern Sweden, and examine knowledge and attitudes about the night fasting in nursing staff in nursing homes. Method: Descriptive survey with quantitative approach. The study was done on twelve nursing homes where 167 informants participated. The sample consisted of nursing staff from selected nursing homes in a town in southern Sweden. The data were analysed in IBM SPSS Statistics version 22 and presented in descriptive statistics. Results: The majority of respondents had knowledge that the Swedish National Board issued a recommendation concerning night fasting. However, it was only nearly half who knew how many hours the night fasting should not exceed. Most informants stated that they offered both pre-breakfast and an extra meal in the evening, but few residents utilize these meals. Conclusion: Many residents run the risk of a long night fasting when there are few residents who use the additional snacks that offers. It is important to educate nursing staff on the rules and recommendations that exist and provide education on nutritional issues. The nurse is responsible to ensure that the skills needed are available.

Det finns flera sätt för en fastighetsägare att minska vakanser. Ett sätt är att konvertera fastigheten, eller delar av den, till ett annat ändamål som passar dagens efterfrågan. Lokalanpassningar har gjorts i alla tider med anledning av att det kan vara dyrare att riva och bygga nytt. En konvertering kan vara bra ur flera olika perspektiv. Ur ett hållbarhetsperspektiv kan det leda till ökade sociala-, ekonomiska- och miljömässiga värden. Under 1970-talet byggdes många kommersiella fastigheter runt om i världen. Historiskt sett har den kommersiella fastighetsbranschen varit cyklisk. Nederländerna var ett land som under 1990-talet led av höga vakanser, framförallt på kontorsfastigheter. Under slutet av decenniet skapades verktyget Conversion Meter som ett hjälpmedel för att bedöma potentialen att konvertera kontorsfastigheter till bostäder.   Idag finns tecken på att kontorsfastigheter inte möter hyresgästernas krav. Effektiva och flexibla kontorsfastigheter i centrala lägen är, ur hyresgästernas perspektiv, en attraktiv arbetsplats. Föråldrade kontorsfastigheter i perifera lägen har en lägre efterfrågan och riskerar i framtiden att få en ännu högre vakansnivå.  Samtidigt finns en stark efterfrågan på bostäder för äldre runt om i landet. Sverige står inför utmaningen att tillhandahålla särskilda bostäder för den åldrande befolkningen. En konvertering av föråldrade kontorslokaler i perifera lägen till denna typ av bostäder kan på många sätt ses som en möjlighet. Några av anledningarna är att fastighetens lokalisering är mindre avgörande, möjlighet att teckna längre hyresavtal till en generellt sett högre hyresnivå än för kontorslokaler samt möjlighet till statliga subventioner. Studien har undersökt möjligheten att utveckla Conversion Meter för att ta fram ett verktyg som kan vara tillämpbart vid en konvertering av kontorsfastigheter till särskilt boende för äldre på den svenska marknaden. Tre fallstudier har genomförts med den modifierade versionen av Conversion Meter. Studien visar att det går att modifiera Conversion Meter. Det modifierade verktyget har i studien kompletterats med en kassaflödesanalys samt med ett tillägg i checklistan för riskbedömning. Studien har visat att verktyget huvudsakligen modifierats utifrån målgruppens preferenser samt svenska byggnadstekniska- och juridiska aspekter.  Fallstudierna visar, med hjälp av kassaflödesanalys, att det är lönsamt att konvertera kontorsfastigheterna till särskilt boende för äldre. Störst lönsamheten visar fastigheten i Upplands Väsby. Beräkningarnas utfall påverkas av kalkylräntan, vakansnivån och skillnader i hyresnivå före och efter konverteringen. Potentiella invändningar mot studien kan vara att vissa parametrar i Conversion Meter inte är tillräckligt precisa samt att verktyget måste kontinuerligt uppdateras efter förändringar i gällande regelverk. / There are several ways for a property owner to reduce vacancies. One way is to convert the property to another purpose. Adaption of properties has always been done due to the fact that it may be more expensive to demolish and rebuild. Conversions of vacant office properties into other uses are desirable from a sustainability perspective because it may lead to an increase in social-, economic-, and environmental values. During the 1970s many commercial properties were built around the world. Historically, the commercial real estate industry has been cyclical.  Netherlands was one of the countries that suffer due to high vacancies during the real estate crisis in the 1990s, especially in office buildings. By the end of the decade, Conversion Meter was created as a tool to assess the potential of converting office properties into housing. Today there are signs that office properties do not meet the tenant’s requirements. Efficient and flexible office properties in central locations are attractive as a workplace. While outdated office properties in less popular locations have a lower demand and hence might have a risk of high vacancy rates. At the same time there is a high demand on housing for the elderly. Sweden faces the challenge of providing care homes for the aging population. A conversion of obsolete office spaces in peripheral locations into care homes can be seen as an opportunity. There are several reasons why property owners would be interested in this market. This includes the location being less sensitive to location aspects, having the possibility to establish long leases, and the ability to receive government grants during conversion as well as generally higher rental levels as compared to office spaces. The main aim of this study is to investigate whether it is possible to develop a modified version of Conversion Meter to measure the potential for converting office properties into housing for elderly in Sweden. Three case studies have been conducted by creating and using a modified version of Conversion Meter with cash flow analysis for office properties in Lidingö, Sollentuna, and Upplands Väsby municipalities. The study shows that it is possible to modify Conversion Meter to measure the potential for converting office properties into care homes. In the study, Conversion Meter has been modified to a Swedish context and a cash flow analysis has been added. Additionally, political risks have been added to the tool. The main differences between the models are the target group's preferences, legal and building law, addition of cash flow analysis, and addition of political risks. By using cash flow analysis, the case studies show that it is profitable to convert office buildings into care homes. The greatest profitability observed is in the property in Upplands Väsby. The outcome of the calculations depends on the level of interest rates, vacancy rates, and differences in rental levels before and after the conversion. Potential biases to the study include parameters in the modified Conversion Meter are not precise and the tool must undergo continuous updates after changes.

Det finns flera sätt för en fastighetsägare att minska vakanser. Ett sätt är att konvertera fastigheten, eller delar av den, till ett annat ändamål som passar dagens efterfrågan. Lokalanpassningar har gjorts i alla tider med anledning av att det kan vara dyrare att riva och bygga nytt. En konvertering kan vara bra ur flera olika perspektiv. Ur ett hållbarhetsperspektiv kan det leda till ökade sociala-, ekonomiska- och miljömässiga värden. Under 1970-talet byggdes många kommersiella fastigheter runt om i världen. Historiskt sett har den kommersiella fastighetsbranschen varit cyklisk. Nederländerna var ett land som under 1990-talet led av höga vakanser, framförallt på kontorsfastigheter. Under slutet av decenniet skapades verktyget Conversion Meter som ett hjälpmedel för att bedöma potentialen att konvertera kontorsfastigheter till bostäder.   Idag finns tecken på att kontorsfastigheter inte möter hyresgästernas krav. Effektiva och flexibla kontorsfastigheter i centrala lägen är, ur hyresgästernas perspektiv, en attraktiv arbetsplats. Föråldrade kontorsfastigheter i perifera lägen har en lägre efterfrågan och riskerar i framtiden att få en ännu högre vakansnivå.  Samtidigt finns en stark efterfrågan på bostäder för äldre runt om i landet. Sverige står inför utmaningen att tillhandahålla särskilda bostäder för den åldrande befolkningen. En konvertering av föråldrade kontorslokaler i perifera lägen till denna typ av bostäder kan på många sätt ses som en möjlighet. Några av anledningarna är att fastighetens lokalisering är mindre avgörande, möjlighet att teckna längre hyresavtal till en generellt sett högre hyresnivå än för kontorslokaler samt möjlighet till statliga subventioner. Studien har undersökt möjligheten att utveckla Conversion Meter för att ta fram ett verktyg som kan vara tillämpbart vid en konvertering av kontorsfastigheter till särskilt boende för äldre på den svenska marknaden. Tre fallstudier har genomförts med den modifierade versionen av Conversion Meter. Studien visar att det går att modifiera Conversion Meter. Det modifierade verktyget har i studien kompletterats med en kassaflödesanalys samt med ett tillägg i checklistan för riskbedömning. Studien har visat att verktyget huvudsakligen modifierats utifrån målgruppens preferenser samt svenska byggnadstekniska- och juridiska aspekter.  Fallstudierna visar, med hjälp av kassaflödesanalys, att det är lönsamt att konvertera kontorsfastigheterna till särskilt boende för äldre. Störst lönsamheten visar fastigheten i Upplands Väsby. Beräkningarnas utfall påverkas av kalkylräntan, vakansnivån och skillnader i hyresnivå före och efter konverteringen. Potentiella invändningar mot studien kan vara att vissa parametrar i Conversion Meter inte är tillräckligt precisa samt att verktyget måste kontinuerligt uppdateras efter förändringar i gällande regelverk. / There are several ways for a property owner to reduce vacancies. One way is to convert the property to another purpose. Adaption of properties has always been done due to the fact that it may be more expensive to demolish and rebuild. Conversions of vacant office properties into other uses are desirable from a sustainability perspective because it may lead to an increase in social-, economic-, and environmental values. During the 1970s many commercial properties were built around the world. Historically, the commercial real estate industry has been cyclical.  Netherlands was one of the countries that suffer due to high vacancies during the real estate crisis in the 1990s, especially in office buildings. By the end of the decade, Conversion Meter was created as a tool to assess the potential of converting office properties into housing. Today there are signs that office properties do not meet the tenant’s requirements. Efficient and flexible office properties in central locations are attractive as a workplace. While outdated office properties in less popular locations have a lower demand and hence might have a risk of high vacancy rates. At the same time there is a high demand on housing for the elderly. Sweden faces the challenge of providing care homes for the aging population. A conversion of obsolete office spaces in peripheral locations into care homes can be seen as an opportunity. There are several reasons why property owners would be interested in this market. This includes the location being less sensitive to location aspects, having the possibility to establish long leases, and the ability to receive government grants during conversion as well as generally higher rental levels as compared to office spaces. The main aim of this study is to investigate whether it is possible to develop a modified version of Conversion Meter to measure the potential for converting office properties into housing for elderly in Sweden. Three case studies have been conducted by creating and using a modified version of Conversion Meter with cash flow analysis for office properties in Lidingö, Sollentuna, and Upplands Väsby municipalities. The study shows that it is possible to modify Conversion Meter to measure the potential for converting office properties into care homes. In the study, Conversion Meter has been modified to a Swedish context and a cash flow analysis has been added. Additionally, political risks have been added to the tool. The main differences between the models are the target group's preferences, legal and building law, addition of cash flow analysis, and addition of political risks. By using cash flow analysis, the case studies show that it is profitable to convert office buildings into care homes. The greatest profitability observed is in the property in Upplands Väsby. The outcome of the calculations depends on the level of interest rates, vacancy rates, and differences in rental levels before and after the conversion. Potential biases to the study include parameters in the modified Conversion Meter are not precise and the tool must undergo continuous updates after changes.

Bakgrund Känslan av ensamhet är en utmaning som ofta följer åldrandet. Denna subjektiva upplevelse kan vara både frivillig och ofrivillig. Ofrivillig ensamhet kan vara plågsam och påverka personens hälsa negativt. Äldre som bor på särskilda boenden befinner sig i en särskilt utsatt situation, där flytten ofta medför betydande förändringar i deras livssituation. Dessa förändringar kan inkludera minskade sociala relationer, interaktioner och nätverk. Det är därför av yttersta vikt ur ett hälsoperspektiv att förstå och hantera känslor av ensamhet bland äldre på särskilda boenden (SÄBO), samt identifiera effektiva omvårdnadshandlingar som kan förebygga och minska ensamhetskänslor bland dessa personer. Syfte Syftet var att beskriva omvårdnadshandlingar som minskar och förebygger känslan av ensamhet hos äldre boende på SÄBO. Metod En icke-systematisk litteraturöversikt utfördes baserad på 15 vetenskapliga originalartiklar med både kvalitativ och kvantitativ design. Artiklarna har inhämtats från databaserna PubMed, CINAHL och PsycInfo med hjälp av sökord i olika kombinationer. Artiklarna har genomgått kvalitetsgranskning utifrån Sophiahemmet Högskolas bedömningsunderlag för vetenskaplig klassificering och kvalitet. Resultat Resultatet visar att terapi, meningsfulla sociala interaktioner och deltagande i aktiviteter har positiv effekt när det gäller att förebygga och minska ensamhet bland äldre på särskilda boenden. Integrering av dessa aspekter i äldreomsorgsprogram är viktigt för att förbättra äldres livskvalitet och välbefinnande. Resultatet analyserades med en integrerad dataanalys, och sammanställdes i tre huvudkategorier: Terapi, Meningsfulla sociala interaktioner och relationer, och Deltagande i aktiviteter. Slutsats Terapiformer såsom skratt-terapi, djurassisterad terapi och trädgårdsterapi, tillsammans med delaktighet i meningsfulla aktiviteter, positiva relationer med personalen och samhällsengagemang, har identifierats som viktiga faktorer som kan förbättra äldres psykiska och fysiska välbefinnande samtidigt som de reducerar känslor av ensamhet. Vidare kan terapiformer som främjar KASAM-aspekter (sammanhang, meningsfullhet, begriplighet och hanterbarhet) spela en viktig roll i att minska ensamhet och främja äldres övergripande välbefinnande. En stark KASAM kan bidra till att minska risken för ensamhet genom att öka förmågan att förstå, hantera och hitta mening i sociala relationer och aktiviteter. / Background The feeling of loneliness is a common challenge in the aging process, a subjective feeling that can be voluntary or involuntary. Involuntary loneliness can severely impact an individual's health. Older adults in special housing for the elderly are particularly susceptible to this issue, as moving to such facilities often leads to significant life changes, including reduced social connections, interactions, and support networks. From a healthcare perspective, it is crucial to understand and address loneliness among elderly residents in special housing for the elderly. Effective nursing interventions must be identified and implemented to prevent and alleviate loneliness in this population, as it has far-reaching implications for their overall well-being. Aim The aim was to describe nursing interventions that reduce and prevent the feeling of loneliness among elderly residents in special care facilities. Method A non-systematic literature review was conducted, based on 15 scientific original articles with both qualitative and quantitative designs. The articles were retrieved from the databases PubMed, CINAHL, and PsycInfo using various combinations of search terms. The articles underwent quality assessment based on the evaluation criteria of Sophiahemmet University for scientific classification and quality. Results The results indicate that therapy, meaningful social interactions, and participation in activities have a positive impact on preventing and reducing loneliness among older individuals in special housing for the elderly. The integration of these aspects into elderly care programs is essential for enhancing the quality of life and well-being of the elderly residents.The results were analyzed using integrated data analysis and categorized into three main themes: Therapy, Meaningful social interactions and relationships, and Participation in activities. Conclusions Therapeutic methods like laughter therapy, animal-assisted therapy, and horticultural therapy, in combination with engaging activities, positive staff relationships, and community involvement, play a pivotal role in improving the mental and physical well-being of older adults and mitigating loneliness. Additionally, therapies that focus on aspects of KASAM (Coherence, Comprehensibility, Manageability, and Meaningfulness) are vital in reducing feelings of loneliness and enhancing the overall well-being of older individuals. A robust sense of KASAM helps diminish the risk of loneliness by strengthening the ability to understand, manage, and find meaning in social relationships and activities.