Syftet med denna studie är att undersöka relationen mellan hund och boende på äldreboende i olika vardagssituationer samt hur relationen mellan hund och äldre på äldreboende påverkar den äldres välbefinnande. Deltagande observationer samt en kompletterande semistrukturerad intervju har använts för att införskaffa data. Observationerna genomfördes under hundträffar på ett äldreboende och det var även på äldreboendet den semistrukturerade intervjun genomfördes. Datamaterialet analyserades genom tillämpning av Goffmans interaktionsteori och Aaron Antonovskys teori känsla av sammanhang (KASAM). Resultatet påvisade att hundar bidrog med glädje och engagemang hos de äldre under den direkta interaktionen. Hundarna hade en stor betydelse för hur interaktionerna utformades. Det är även möjligt att hundträffarna bidrog till en mer meningsfull vardag för de äldre. Utifrån detta kan hundträffar antas vara en betydelsefull insats som skulle vara effektiv hos institutionaliserade äldre. Insatsen skulle även kunna vara betydelsefull inom andra målgrupper men för att detta ska säkerställas krävs vidare forskning på området. Sammanfattningsvis har studien förhoppningsvis bidragit till att förbättra förståelsen för en insats som kan motverka problemet med ensamhet inom den institutionaliserade äldrevården. / The aim of this study is to examine the dog resident relationship in a nursing home within different everyday situations. In addition, the aim is also to examine how the relationship between a dog and the elderly in a nursing home affects the well-being of the elderly. Participant observations and a complementary semi-structured interview have been used to acquire data. The observations were carried out during dog meetings at a nursing home, which was also the case with the semi-structured interview. The data was analysed through Goffman's interaction theory and Aaron Antonovskys theory Sense of Coherence. The results showed that dogs contributed to the happiness and commitment of the elderly during their direct interaction. The dogs had a great influence over the interactions. It is also possible that the dog meetings contributed to a more meaningful everyday life for the elderly. Based on this, dog meetings can be assumed to be a significant intervention that would be effective in institutionalized elderly. The effort could also be significant within other target groups, but to ensure this, further research in the area is required. In summary, the study has hopefully contributed to improving the understanding of an intervention that can counter the problem of loneliness within institutionalized care for the elderly.

Introduktion: Antalet äldre personer ökar vilket kräver anpassning av hälso- och sjukvården. Robotdjur är elektroniska gosedjur som är utvecklade för att likna sällskapsdjur och används som en omvårdnadsåtgärd hos äldre personer med kognitiv sjukdom. Syfte: Att beskriva omvårdnadspersonalens erfarenheter av att använda robotdjur i omvårdnaden av personer med kognitiv sjukdom på särskilt boende. Metod: Kvalitativ metod med induktiv ansats. 15 intervjuer utfördes där materialet analyserades utifrån tematisk analys enligt Braun & Clarke. Resultat: Två huvudteman och åtta underteman. Under huvudtemat En del i vardagen beskrevs hur robotdjuren användes i vardagen genom fem underteman. Under det andra huvudtemat Behov av kunskap och engagemang beskrevs vad som behövdes för att kunna använda robotdjuren i tre underteman. Konklusion: Robotdjur skapar lugn och gemenskap för äldre personer med kognitiv sjukdom. Robotdjuren ska inte ses som en generell åtgärd utan som ett av redskapen i en personcentrerad omvårdnad. För att detta ska fungera behöver distriktssköterskan ta den ledande rollen i implementeringen och utbildningen av personal och verka för att robotdjuren införs som en del i en personcentrerad omvårdnad. / Introduction: The number of elderly people is increasing, which requires adaptation of health care. Robotic pets are electronic stuffed animals that are designed to resemble pets and are used in nursing care of elderly people with cognitive illness. Aim: To describe nursing staffs’ experiences of using robotic animals in nursing care of people with cognitive illness in long term care. Method: Qualitative method with inductive approach. 15 interviews were conducted and were analyzed based on thematic analysis according to Braun & Clarke. Result: Two main themes and eight sub-themes. The main theme A part of everyday life describes how the robotic pets were used in everyday life in five sub-themes. The second main theme Need for knowledge and commitment describes what was needed to be able to use the robotic pets in three sub-themes. Conclusion: Robotic pets create calm and fellowship. The robotic pets should not be seen as a general intervention but as one of the tools in person-centered care. In order for this to work, the district nurse needs to be the leader of implementation and training of staff and work for the robotic pets to be introduced as part of a person-centered care.

No description available.

Demenssjukdomars neurodegenerativa och progressiva förlopp leder till bristande förmåga att förmedla behov och önskemål. Många vårdas i livets slut på äldreboende där anhörigas delaktighet i vårdplanering ofta behövs vid beslut om vårdinsatser. Sjuksköterskan ansvarar för att planera och samordna vårdinsatser enligt ett personcentrerat förhållningssätt. Det inkluderar att ta hänsyn till anhörigas välbefinnande och ge praktiskt och emotionellt stöd under sjukdomsförloppet. Syftet med studien var att undersöka anhörigas erfarenheter av vård given i livets slut för personer med demenssjukdom på äldreboende. Studien genomfördes enligt metod för allmän litteraturöversikt där originalstudier mellan 2013-2023 erhölls genom systematisk sökning i databaserna PubMed och CINAHL. Sökningar genererade i femton originalartiklar, relevanta data extraherades och syntetiserades i en integrerad analys. Studiens resultat antyder att anhörigas erfarenheter och emotionella upplevelser berodde på hur väl de hölls uppdaterade om sin närståendes hälsa, prognos och förväntade symtom. Vid delaktighet i vårdplanering kunde bristande kunskap och information om sjukdomsprocess leda till ökad emotionell börda. Upprätthållande av kontinuerlig dialog kunde stärka upplevelsen av att inkluderas som vårdpartner och bidra till känsla av att ha fått stöd. Resultatet visade att upplevelse av att ha fått få stöd kunde påverkas av vårdpersonals förhållningssätt och bemötande. Studiens slutsats visar att anhöriga är i behov av kontinuerlig dialog kring hälsotillstånd, prognos och behandlingsmöjligheter under hela sjukdomsförloppet. En personlig och trygg vårdrelation kunde minska emotionell börda vid vårdplanering och möjliggöra emotionell förberedelse inför döden. / The neurodegenerative and progressive courses of dementia diseases lead to diminishing ability to communicate needs and wishes. Many individuals receive end-of-life care in nursing homes, involvement of family members is essential to support in decisionmaking regarding care interventions. Nurses are responsible for planning and coordinate care interventions in line with a person-centered approach. This involves considering the well-being of family members and providing practical and emotional support throughout the course of the disease. The aim of the study was to investigate family members' experiences of end-of-life care provided to individuals with severe dementia in nursing homes. The study was conducted following a methodology for a general literature review, where original studies conducted between 2013 and 2023 were obtained through systematic searches in the PubMed and CINAHL databases. These searches yielded fifteen original articles, the relevant data were synthesized through an integrated analysis. The findings of the study suggest that the experiences and emotional responses of family members depended on how well they were kept informed about the health, prognosis, and expected symptoms of their loved ones. Involvement in care planning could be hindered by a lack of knowledge and information about the disease process, leading to increased emotional burden. Maintaining continuous dialogue could strengthen the perception of being included as a care partner and contribute to a sense of having received support. The results also indicated that the perception of receiving inadequate support could be influenced by the attitudes and interactions of healthcare personnel. The study concludes that family members require ongoing dialogue regarding the health status, prognosis, and treatment options throughout the entire course of the illness. A personal and supportive care relationship could reduce emotional burden during care planning and facilitate emotional preparation for death.

Konceptet ESG har på senare år blivit ett alltmer uppmärksammat begrepp globalt. Att samhället utvecklas i linje med miljömässiga (E), sociala (S) och bolagsstyrningsmässiga (G) hållbarhetsaspekter har blivit av stor vikt för att nå FN:s 17 globala mål. I dagsläget har den miljömässiga hållbarhetsaspekten kommit längst i utvecklingen både i teorin och praktiken medan bolagsstyrning och i synnerhet den sociala aspekten hamnat i skymundan. Denna studie har därför fokuserat uteslutande på den sociala hållbarhetsaspekten.  Denna studie undersöker hur social hållbarhet främjas i utvecklingen av vård- och omsorgsboenden för äldre och har samlat information från fyra intressenter som är med och bidrar till detta. Studien är en kvalitativ flermetodsstudie där resultatet inhämtats från en dokumentanalys, semistrukturerade intervjuer och enkäter. Detta för att få en samlad bild av hur synen på social hållbarhet inom vård- och omsorgsboenden är hos de äldre, vårdföretagen som bedriver omvårdnaden, fastighetsföretagen som äger och förvaltar äldreboenden, samt kommunen som besitter bostadsförsörjningsansvaret för äldre.  Resultatet av studien visar att det inte finns en samsyn kring hur social hållbarhet ska implementeras inom vård- och omsorgsboenden för äldre bland intressenterna. Däremot har diskussionen kring vad social hållbarhet på äldreboenden är för något börjat ta form bland intressenterna, dock i varierande grad. Skillnaderna i synen på social hållbarhet i sammanhanget har dessutom visat sig försvåra utvecklingen av äldreboenden till följd av bristande kommunikation mellan intressenter. Dessutom har det resulterat i att de äldres röster inte beaktas till följd av detta. Det råder vidare ingen konsensus kring vem som har ansvaret för att se till att social hållbarhet uppnås. I och med att social hållbarhet är ett relativt outforskat ämne och än mindre inom ämnet vård- och omsorgsboenden för äldre går det att konstatera att denna studie är något före sin tid. / The concept of ESG has become an increasingly recognized term globally in recent years. Ensuring that society develops in line with environmental (E), social (S), and governance (G) sustainability aspects has become crucial for achieving the UN's 17 Sustainable Development Goals. Currently, the environmental sustainability aspect has made the most progress in both theory and practice, while governance and especially the social aspect have been neglected. Therefore, this study has focused exclusively on the social sustainability aspect. This study examines how social sustainability is promoted in the development of care and nursing homes for the elderly, gathering information from four stakeholders involved in this process. The study was conducted qualitatively, with data collected through document analysis, semi-structured interviews, and surveys. This approach aimed to provide a comprehensive view of how social sustainability is perceived within care and nursing homes by the elderly themselves, the care companies providing the services, the property companies owning and managing the facilities, and the municipalities responsible for housing provision för the elderly. The results of the study indicate that there is no consensus among stakeholders on how social sustainability should be implemented in care and nursing homes for the elderly. However, discussions about what social sustainability in elder care entails have begun to take shape among stakeholders, albeit to varying degrees. The differences in perspectives on social sustainability have also been found to hinder the development of nursing homes due to inadequate communication between stakeholders. Additionally, this has resulted in the voices of the elderly not being adequately considered. There is also no consensus on who is responsible for ensuring that social sustainability is achieved. Given that social sustainability is a relatively unexplored subject, and even more so within the context of care and nursing homes for the elderly, this study can be considered somewhat ahead of its time.

Examensarbetet utförs under sista årets energiingenjörsstudier vid Mälardalens högskola. Med hjälp av Ramböll Västerås utfördes en energiuppföljning av energiförbrukningen vid Hälleborgs äldreboende beläget på Bäckby i Västerås åt Västerås stad. Hälleborgs äldreboende stod klart och var fullt inflyttat våren 2015. Boendet byggdes för att möta det ökade behovet av vårdplatser i Västerås kommun. Vid byggnationen ställde kommunen ett byggkrav på 60 kWh/(m2,år) köpt energi vilket var hårdare än de gällande byggkraven som gällde i Sverige vid dåvarande tidpunkt. Under projekteringen av byggnaden ändrades kravet till 70 kWh/(m2,år) viktad energi där fjärrvärmen viktas med 1 och elen med 2.  Ändringen uppkom efter att behovet av kyla kunde lösas med ett borrhålslager vilket ger möjlighet att ta tillvara på värmen som kyls bort via värmepumpar. Byggnadens värmebehov tillgodoses av både värmepumpar och fjärrvärme vilket innebär olika energikrav enligt BBR, viktningen görs för att få ett mellanting mellan kraven för byggnad med el uppvärmning och byggnad utan eluppvärmning. Examensarbetet går ut på att utreda om byggnadens energianvändning går att följa upp efter ett år i drift. Genom att försöka beräkna förbrukningen och på den vägen upptäcka problem som behöver åtgärdas till 2 årsuppföljning 2017. Det har under arbetets gång visat sig att anläggningens mätsystem inte fungerar som tänkt vad det gäller överföring mellan fastighetens mätssystem och Västerås stads mätdata hanteringssystem Momentum. Men även när mätdatainformationen skulle hämtas manuellt visades sig att det endast fanns för ett fåtal datum vilket gjorde det omöjligt att ställa upp en årsenergi. För att kontrollera att mätningen fungerade som det skulle ställdes en sammanställning upp för perioden 2015-02-22 och 2016-03-24 vilket visade att all elproduktion inte registreras i de interna mätarna. Fjärrvärmen var enda energienhet som kunde verifieras då den förbrukningen hämtades från fjärrvärmeleverantören Mälarenergi AB. Fjärrvärmeförbrukningen uppgick till 29 kWh/ kWh/(m2,år) mot projekterade 11.7 kWh/ kWh/(m2,år). För att kunna utföra en korrekt energiuppföljning och visa tappvarmvatten förbrukningen behöver fastigheten uppdateras med fler mätare. Dels behövs en mätare som mäter levererad fjärrvärmeenergi till tappvarmvattnet och det rekommenderas även att registrera en flödesmätare på tappvarmvattnet till verksamheten. Det bör även undersökas vilka elförbrukningar som inte omfattas av internmätning för att kunna skilja verksamhets- och fastighetsenergi åt. Elenergin för undermätarna var 555 406 kWh för perioden 2015-02-22 och 2016-03-24 och motsvarnade 924 025 kWh för nätägaren Mälarenergi i perioden 2015-05-01 till 2016-04-30. För att kunna utföra en balans ska undermätarna uppgå till samma förbrukning som huvudmätaren för samma mät period. Byggnaden uppfyller idag inte förutsättningar för att kunna göra en korrekt energiuppföljning. / In order to reach the 20/20 goals (meaning 20% lower energy consumption until 2020) the energy requirements on buildings must get tougher and tougher. The city of Västerås has from year 2011 set its own energy requirements on all sold estates to 60 kWh/(m2,year). When the city needed to build the new Hälleborgs elderly care center, their aim was to reach this limited energy consumption. Soon, during the planning stage, they changed this requirement to 70 kWh/(m2,year) weighted energy. The reason for this was because they were using two heating systems, one was a electric heat pump and the second was district heating. Because of higher average age in the society, the need for more elderly care centers arise even in Västerås. In the spring 2015 Hälleborgs elderly care center was completed and occupied. 2 year after the building was complete, the contractor has to do an energy monitoring and see if the goal 70 kWh/m2 is reached. In this bachelor thesis all information will be tested and the aim is to try to make a energy monitoring and figure out what needs to be done to be able to performe the energy monitoring 2017. During the work the biggest problem has been to get the right information. The system that should keep all the measured data (Momentum) was found not to have the connection to the building. When we try to pick the data by hand from the building it was not complete. So the conclusion is that the building is not ready to energy monitoring jet. This is because the building needs more time to be stable and adjust the technical systems. It also needs more points of energy measurments and flowmeters in order to get the heating water consumption. In the electric system first the net owners energy meter is installed, then the building has own meters at each electric central to separate customers consumption from building consumption. When groups of energy is summarized, it is just half of the net owners consumption. This is because some of the energy in the building is not registered. One of the electric energy’s that not is registered is the commercial kitchen, but the difference is to big that it need to be evaluated what’s missed.

Denna kvalitativa studie med etnografisk metodansats syftar till att beskriva samt förstå vad vårdhundsinsatsen betyder för äldres välbefinnande ur ett interaktionistiskt perspektiv och vilka övriga effekter som insatsen bidrar till. Studiens resultat bygger på fyra observationer som utförts under pågående vårdhundsinsatser på ett äldreboende i en mellanstor svensk kommun, samt fem kompletterande intervjuer med relevant yrkespersonal. Resultatet visar att vårdhundar bidrar till äldre personers välbefinnande genom att skapa en meningsfullhet i vardagen. Hunden möjliggör för brukare att släppa sin oro om så bara för en liten stund samt ger hälsofrämjande effekter i form av bland annat en ökad fysisk aktivitet. Förutsatt att brukaren inte besitter en rädsla eller allergi kopplad till hundar. Utifrån resultatet har slutsatsen om att äldres psykiska hälsa behöver bejakas samt prioriteras lika högt som deras fysiska hälsa framkommit, genom att implementera vårdhundsinsatsen i större omfattning inom äldreomsorgen. / This qualitative study based on ethnographic methodology aims to describe and understand the meaning of the animal-assisted therapy for older persons´well-being from an interactionist perspective and what other effects this can contribute to. The result of the study is based on four observations that were conducted at a care home in a medium-sized municipality in Sweden, as well as five complementary interviews with some of the professional staff. The result shows that therapy dogs contribute to the well-being of the older adults by creating a meaningfulness in their everyday life. To make it possible for older persons to let go of their concerns if only for a little while as well as to give health-promoting effects in the form of, among other things, increased physical activity. Assuming that the older person do not have a fear or allergy associated with dogs. From the result, the conclusion is that the mental health of older persons needs to be treated as well as their physical health, by implementing therapy dogs to a greater extent within eldercare.

Denna kvalitativa studie med etnografisk metodansats syftar till att beskriva samt förstå vad vårdhundsinsatsen betyder för äldres välbefinnande ur ett interaktionistiskt perspektiv och vilka övriga effekter som insatsen bidrar till. Studiens resultat bygger på fyra observationer som utförts under pågående vårdhundsinsatser på ett äldreboende i en mellanstor svensk kommun, samt fem kompletterande intervjuer med relevant yrkespersonal. Resultatet visar att vårdhundar bidrar till äldre personers välbefinnande genom att skapa en meningsfullhet i vardagen. Hunden möjliggör för brukare att släppa sin oro om så bara för en liten stund samt ger hälsofrämjande effekter i form av bland annat en ökad fysisk aktivitet. Förutsatt att brukaren inte besitter en rädsla eller allergi kopplad till hundar. Utifrån resultatet har slutsatsen om att äldres psykiska hälsa behöver bejakas samt prioriteras lika högt som deras fysiska hälsa framkommit, genom att implementera vårdhundsinsatsen i större omfattning inom äldreomsorgen / This qualitative study based on ethnographic methodology aims to describe and understand the meaning of the animal-assisted therapy for older persons´well-being from an interactionist perspective and what other effects this can contribute to. The result of the study is based on four observations that were conducted at a care home in a medium-sized municipality in Sweden, as well as five complementary interviews with some of the professional staff. The result shows that therapy dogs contribute to the well-being of the older adults by creating a meaningfulness in their everyday life. To make it possible for older persons to let go of their concerns if only for a little while as well as to give health-promoting effects in the form of, among other things, increased physical activity. Assuming that the older person do not have a fear or allergy associated with dogs. From the result, the conclusion is that the mental health of older persons needs to be treated as well as their physical health, by implementing therapy dogs to a greater extent within eldercare

När människan åldras medför det en förändrad fysiologi och metabolism vilket ökar risken att drabbas av undernäring. Mat är mer än bara näringsintag, det är även ett sätt att umgås, socialisera och njuta. Måltiderna på ett äldreboende styrs av många hygienregler, näringsrekommendationer och policydokument som bland annat berör måltidsmiljö, måltidsordning samt matens innehåll av näringsämnen och energi.  Ett syfte med studien var att identifiera och beskriva vad som gynnar och hindrar ätandet hos äldre på ett äldreboende, ett ytterligare syfte var att studera, analysera och värdera måltidssituationen utifrån ett gastronomiskt perspektiv. I denna studie har vi beräknat näringsintag med hjälp av vägd kostregistrering under fem dygn hos åtta brukare på en enhet vid ett äldreboende och jämfört näringsintaget mot Livsmedelsverkets rekommendationer. Dessutom har vi undersökt och värderat måltidssituationen utifrån deltagande observation. Resultatet visar att det är problematiskt att leva upp till många delar av rekommendationerna och policyn då både tid och kunskap hittills saknats. Dessutom är det problematiskt att tillfredställa alla brukares individuella behov och önskemål. Brukarnas näringsintag var lägre än Livsmedelsverkets rekommendationer för de flesta näringsämnena. Antalet måltider och innehållet i framförallt mellanmålen motsvarade inte heller rekommendationerna. Dessutom var nattfastan för lång för de flesta av brukarna.

SAMMANFATTNING   Sveriges befolkning blir allt äldre och antalet personer över 80 år ökar. Många vill bo kvar hemma men äldre med stora hjälpbehov flyttar till äldreboende. Syftet med studien var att belysa äldres uppfattningar om att vara äldre och deras syn på äldreboende. Vidare hur de ser på att själva bo på ett äldreboende och deras syn på att diskutera en framtida flytt till äldreboende med anhöriga eller vårdpersonal. Studien genomfördes med en kvalitativ ansats och intervjuer gjordes. Analysen av intervjumaterialet skedde med en kvalitativ manifest innehållsanalys. Resultatet visade att de äldre inte såg sig själva som äldre trots de förändringar åldrandet medfört. De äldre hade både en positiv och negativ syn på äldreboende som de grundade på erfarenheter från två äldreboenden. De ville bo kvar hemma och en flytt till äldreboende var ännu ingen aktuell fråga. Men en anledning till att i framtiden flytta till äldreboende skulle vara att inte längre kunna sköta sin hygien. De flesta informanterna hade inte diskuterat en framtida flytt till äldreboende med någon, men upplevde ändå att deras anhöriga kände till deras vilja. Flera såg det som positivt att bli kontaktade av vården och få information om äldreboende och hemtjänst. Resultatet antyder att det kan vara av vikt att veta hur äldre ser på äldreboende och hur de vill ha det den dagen deras hjälpbehov ökar.