Bakgrund: Globalt sett är depression det sjukdomstillstånd som står för störst sjukdomsbörda mätt i år förlorade till sjukdom. Incidensen av depression i världen har ökat med 49 % från 1990 till 2017 och forskning har visat ett samband mellan kön och ålder samt depression. Motiv: Det finns bristande kunskap om vad som kännetecknar personer med nedstämdhet. Det är oklart om de samband som finns gällande funktionsnedsättning och depression även har ett samband gällande nedstämdhet. En ökad kunskap hos distriktssköterskor om kännetecken för nedstämdhet hos äldre kan förväntas leda till att detta tillstånd identifieras både tidigare och bland fler personer. Syfte: Syftet med denna studie var att identifiera kännetecken på nedstämdhet hos äldre personer i särskilt boende. Metod: Data till denna studie har inhämtats från en longitudinell studie (Äldre vårdade på institution i Västerbotten) och består av data från instrumentet MultiDimensional Dementia Assessment Scale (MDDAS). Studien riktades mot personer boendes i särskilda boenden för äldre i Västerbotten i maj 2013. Totalt besvarades 2210 enkäter (svarsfrekvens 70,1 %). Chi2-analys användes för att identifiera variabler med statistiskt signifikanta samband med nedstämdhet. En stegvis logistisk regressionsanalys användes för att skapa en förklaringsmodell. Resultat: Resultatet visar att aggressivitet, verbalt störande eller uppmärksamhetssökande beteende, hallucinationer, smärta samt kvinnligt kön var förknippat med en ökad sannolikhet för förekomst av nedstämdhet. Det visar även att ålder var en skyddsfaktor i detta sammanhang. Modellen förklarade 6,7-12,6 % av variationen. Konklusion: Distriktssköterskor har en viktig roll när det gäller att identifieranedstämdhet hos äldre, vilket vårt resultat kan bidra till. / Background: Globally, depression is the medical condition with the highest burden of disease measured in years lost to illness compared to all diseases. The incidence of depression in the world has increased with 49 % from 1990 until 2017, and research shows a correlation between sex, age and depression. Motive: There is a lack of knowledge about what characterizes people with minor depression. It is not clear whether the existing association between disability and depression also are related to minor depression. Increased knowledge of characteristics of minor depression in the elderly among district nurses can be expected to lead to the condition being identified earlier and among more people. Aim: The aim of this study was to identify signs of minor depression in elderly persons living in elder care facilities. Methods: Data for this study was obtained from a longitudinal survey and consisted of data from the Multi-Dimensional Dementia Assessment Scale (MDDAS). It was aimed at persons living in elder care facilities in Västerbotten in May of 2013. In total, 2210 surveys were answered with a response rate of 70,1 %. Chi2-analysis were used to identify variables with a statistically significant relationship with minor depression. In addition, a step-wise logistic regression analysis was used to create a model of explanation. Result: The result shows that aggressiveness, verbally disruptive or attention-seeking behaviour, hallucinations, pain and female sex were associated with an increased chance probability of minor depression. It also shows that age was a protective factor in this context. The model explaineds 6,7-12,6 % of the occurence of minor depression. variance.  Conclusion: District nurses have an important role in identifying minor depression in older people, which our result can contribute to.

Denna rapport beskriver ett förslag till hur man kan hjälpa seniorer på t.ex. äldreboendenatt vara mer sociala med varandra. Detta görs genom en prototyp som handlar omstaden seniorerna antingen bott i, jobbat i eller bara besökt tillräckligt många gånger föratt känna till staden. Prototypen testades sedan på seniorerna.Spelet är en skattjakt där spelaren ska hitta platsen som ombeds att hittas med hjälpav en liten ledtråd. Det är i grunden en Google map, som har markeringar utsatta påspecifika platser som ska väcka minnen hos spelarna. Utöver det går det att se hurplatsen såg ut förr och hur den ser ut idag, och de utvalda platserna har en beskrivning.Det som visats vid denna undersökning är att det är möjligt att göra digitala spel somäldre kan intressera sig för. Flera minnen har väckts och småhistorier har fått berättats,som kanske annars inte hade fått bli berättade. / This report describes a proposal for how to help seniors on e.g. retirement homes to bemore social with each other. This is done by a prototype being made dealing with aparticular city that the seniors either lived or worked in, or visited enough times to knowthe city. The prototype was then tested on the seniors.The game is a treasure hunt where the player must find the place that is requested tobe found with a hint. It is basically a Google map that has markings at specific locationsthat we believe shall awaken memories of the players. In addition, it is possible to seehow the place looked prior in time, and how it looks today, and the selected places havea little description.In particular, this study shows that it is possible to make digital games that older peoplecan become interested in. Many memories have been brought and little stories have beentold that otherwise might never have been told.

Bakgrund: Afasi och dysfagi är tillstånd som kan ge allvarliga fysiska och psykiska konsekvenser varav depression och aspirationspneumoni är några exempel. Det är därför viktigt att vårdgivare har en tillräcklig kunskap om afasi och dysfagi och vilka svårigheter diagnoserna innebär. Dock har vårdgivare inte alltid den kunskap som krävs för att hantera svårigheterna och ge en god och individuellt anpassad vård. Det har visats att informationsinsatser har en positiv effekt på vårdgivares kunskap kring diagnoserna, och med möjlighet till handledning och praktiska övningar ses även effekt på vårdgivares inställning och arbetssätt.  Syfte: Syftet med denna studie var att ta reda på hur kunskap om afasi och dysfagi kan öka av en kort informationsinsats specifikt till vårdgivare på äldreboenden. Metod: Denna studie var en enkätstudie med en informationsinsats i form av ett kort informationstillfälle innehållande faktainformation och workshop. Deltagarna bestod av 29 undersköterskor och vårdbiträden på åtta äldreboenden uppdelade i kontroll- och experimentgrupp. Varje deltagare fick fylla i en enkät innehållande faktafrågor om diagnoserna och självskattningsfrågor om utbildning, kunskap samt förändring i arbetsätt, bemötande och inställning. Därefter genomfördes informationsträffar på varje boende i experimentgruppen. Båda grupperna fick sedan fylla i en andra enkät. Efter detta undersöktes skillnaderna i poäng på kunskaps- och självskattningsfrågorna inom grupperna och mellan grupperna. Resultat: Resultatet från analysen visar att experimentgruppen signifikant förbättrade sina poäng vid andra enkäten. Det framkommer även att fler deltagare ur experimentgruppen än kontrollgruppen förbättrade sina resultat.  Slutsats: Denna studie har visat att informationsinsatser till vårdpersonal på äldreboenden kan ge en positiv effekt på medvetenhet och kunskap om afasi och dysfagi.

The aim of this study was to understand how evaluations are implemented and used in procured nursing homes for elderly. Our methodological approach consisted of a single-case study research. The case in this study was Växjö municipality. Three procured nursing homes for elderly were chosen in the municipality as examples of implementation and use of evaluation. The method for retrieving empirical data and the analyzing of it was based on triangulation. The empirical data was retrieved by semi-structured interviews with representatives from Växjö municipality and the suppliers. Empirical data was also retrieved from documents concerning the procurements and the evaluation process present in this study. The empirical data was analyzed on the basis of the neo-institutional theory and previous research that explain the implementation and use of evaluations. The result shows that evaluations are used as audit to control the suppliers and occur at three different levels in the municipality. The result also shows that the context and legitimacy of an organization affects the implementation and use of the evaluations. The result has made us question the use of evaluation at the overall level in view of the political debate at this level. The source of our doubts lies in that there are ideological differences in how politicians value procurement that may influence the use of evaluation. The ways the municipality implements and uses evaluations appear to be institutionalized.

Bakgrund: Människan påverkas på ett socialt, mentalt och fysiskt plan av de förändringar åldrandet för med sig. En flytt till äldreboende kan bli aktuell när omvårdnadsbehoven blir för omfattande. Inom vården används husdjur på olika sätt. Dock finns en stor variation för hur mycket husdjur används på äldreboenden.Syfte: Syftet med litteraturstudien är att sammanställa resultat av husdjursinterventioner på personer som bor på äldreboende. Vidare är syftet att beskriva undersökningsgruppen i de inkluderade artiklarna.Metod: Föreliggande studie är en litteraturstudie som baserats på 15 kvantitativa vetenskapliga artiklar. Artikelsökning har genomförts i databaserna Cinahl och PubMed.Huvudresultat: Husdjursinterventioner på äldreboenden har visat sig påverka flera faktorer så som social interaktion, beteendeförändringar samt psykisk hälsa. Efter interventionerna ökade social interaktion mellan deltagare, personal och djur samt minskade känslor av ensamhet. Störst ökning av social interaktion påvisades vid stimuli av levande djur jämfört med leksaksdjur. Beteendeförändringar som aggressivitet, vandringsbeteende, rastlöst beteende, avvikande beteende, ovilja att samarbeta och sömnstörningar minskade efter interventionerna, men i flera fall är dock effekten kortvarig. Även förändringar i beteenden kring måltidssituationen har påvisats. Den psykiska hälsan förbättrades efter interventionerna genom minskning av depressiva symtom, ångest, tvångshandlingar, somatisering, förbättrad kognitiv förmåga, bättre humör, bättre upplevd livskvalitet samt autonomi.Slutsats: Resultatet påvisar att husdjursinterventioner har positiva effekter och främjar hälsan för personer som bor på äldreboenden och kan användas som ett komplement till övriga omvårdnadsåtgärder. / Background: Humans are affected on a social, mental and physical way by the changes that come with aging. A move to a nursing home can be necessary when the need of care becomes too substantial. Pets are used in different ways in health care. However, there is a great variety in what extent pets are used in nursing homes.Aim: The purpose of this study is to compile the results of pet interventions on residents living in nursing homes. A further purpose is to describe the study group of the included articles.Method: The present study is a literature review based on 15 quantitative scientific articles. The literature research was executed in the databases Cinahl and PubMed.Main result: Pet interventions in nursing homes have been shown to effect several factors such as social interaction, changes in behaviour and mental health. After the interventions social interaction increased between participants, staff, pets and decreased feelings of loneliness. The greatest increase in social interaction was shown with stimuli by a living pet compared to toypets. Behavioural changes such as agitation, wandering, restlessnes, diverge behaviour, uncoorporative behaviour and sleep disorder decreased after the interventions, but in several cases the duration of the effects was short. Effects have also been shown on behaviours during mealtime. Mental health improved after the interventions by decreasing depressive symptoms, anxiety, compulsive actions, somatisation, improved cognitive function, better mood, better perceieved quality of live and autonomy.Conclusion: The result demonstrates that pet interventions have positive effects and promotes health for residents living in nursing homes and can be used as a complement to other actions of nursing.

Background: Current palliative care recommendations stress the right to care according to palliative principles at the end of life for all people in need thereof, regardless of care place and including those who are old. The international literature indicates that residents in nursing homes often do not have access to palliative care competence. Accordingly, insufficient management and lack of communication about end-of-life issues have been reported. There is a scarcity of robust Swedish studies about the quality of care at the end of life in nursing homes. Aim: To explore the care being provided in the final week of life of older people in nursing homes. Method: The study used data from the Swedish Register of Palliative Care, of all registered individuals aged 60 and older, who died in nursing homes 2011 and 2012. Variables pertaining to monitoring and treatment of symptoms, end-of-life discussions, and circumstances around death, and individual characteristics of the deceased individuals, were explored with descriptive statistics. Results: The most common underlying causes of death were circulatory diseases (42.2%) and dementia (22.7%). The most prevalent symptom was pain (58.7%), followed by rattles (42.4%), anxiety (33.0%), confusion (21.8%), shortness of breath (14.0%) and nausea (11.1%). Pain was the symptom with the highest degree of total relief (46.3%), whereas shortness of breath and confusion were totally relieved in 6.1% and 4.3% of all individuals, respectively. The use of valid instruments for symptom assessments was reported for pain in 12.3% and 7.8% for other symptoms. The most prevalent individual prescriptions for injection PRN were for pain treatment (79.5%) and rattles (72.8%). End-of-life discussions were performed with 27.3% of all the deceased individuals, and with 53.9% of their relatives. Of all individuals, 82.1% had someone present at death, and 15.8% died alone. Of the all nursing home resident deaths recorded, 45.3% died in their preferred place. Conclusion: There were large variations in the degree of relief from the different symptoms in the final week of life. Pain was the most prevalent symptom, and was also the symptom with the highest proportion of total/partial relief. Other symptoms were less prevalent but also less well relieved. The results indicate a need for improvements in palliative care in nursing home settings, focusing management of distressing symptoms and end-of-life discussions. / Bakgrund: Målet om rätt till palliativ vård för alla som behöver, oavsett vårdplats och inkluderande äldre personer. Äldre individer har ofta multisjuklighet, inklusive kognitiv svikt som ställer särskilda krav på kompetens under livets sista tid. Internationella studier indikerar dock att personer som dör på vård- och omsorgsboenden ofta inte får tillgång till palliativ kompetens, med till exempel inadekvat symtomlindring och bristande kommunikation om döden. Robusta svenska studier om innehållet i vården i livets slutskede för personer på vård-och omsorgsboenden saknas. Syfte: Att beskriva vården under den sista levnadsveckan, för äldre personer på vård-och omsorgsboenden. Metod: Studien baserades på data från Svenska Palliativregistret av alla registrerade individer > 60 år som avlidit inom vård- och omsorgsboenden 2011 och 2012. Variabler relaterade till symtom, symtomkontroll, brytpunktssamtal och omständigheter kring döden samt individuella karaktärsdata utforskades med deskriptiv statistik. Resultat: Vanligaste underliggande dödsorsak var cirkulatoriska sjukdomar (42.2%) och demenssjukdomar (22.7%). Mest förekommande symtomet var smärta (58.7%) följt av rosslighet (42.4%), ångest (33.0%), förvirring (21.8%), andfåddhet (14.0%) och illamående (11.1%). Symtomet som lindrades till största del var snärta som helt lindrades för (46.3%) medan andfåddhet och förvirring lindrades helt hos 6.1% respektive 4.3% av individerna. Validerat skattningsinstrument användes för smärta i 12.3% av fallen och i 7.8% för andra symtom. Vanligast förekommande individuella vid behovsordinationen för injektion var för behandling av smärta (79.5%) och mot rosslighet (72.8%).Brytpunktsamtal genomfördes med 27.3% av alla individer och med 53.9% av alla närstående. Önskad dödsplats uppfylldes hos 45.3% av individerna. Av alla individer hade 82.1% någon, i registret valbar, hos sig vid dödsögonblicket och i (15.8%) dog individen ensam. Slutsats: Det fanns stora variationer i graden av lindring för symtom under sista levnadsveckan. Smärta var vanligast förekommande och även det symtom som till högst grad lindrades helt eller delvis. Andra symtom förekom mer sällan men lindrades även till lägre grad. Resultaten indikerar ett behov av förbättring inom den palliativa vården inom vård- och äldreboenden, fokuserat mot hantering av besvärliga symtom samt brytpunktssamtal.

Äldres ensamhet har uppmärksammats kontinuerligt i media senaste åren vilket bidrog till intresset att undersöka äldres ensamhet på äldreboende. Syftet med denna studie var att undersöka hur ensamhet hos de äldre kan uppfattas och vilka vägar det kan finnas för att hantera ensamheten från de äldres, anhörigas och vårdpersonalens perspektiv. Denna studie är utformad utifrån Skellefteå kommuns önskemål. Studien baserar sig på tre individuella intervjuer med vårdtagare och en gruppintervju med var och en av grupperna vårdpersonal och äldre. Studien resulterade i en beskrivning av hur äldres ensamhet kan erfaras av den äldre själv, anhöriga och vårdpersonal samt vilka strategier äldre, anhöriga och vårdpersonal har för att motverka ensamhetskänslor hos äldre. Slutsatser av studien är att äldre upplever ensamheten individuellt och har därmed olika strategier för att hantera den.

Purpose: The purpose of this study is to understand how elderly peoples` right to participate is revealed in care plans and through contact persons in Swedish community nursing homes in order to shed light on and participate in creating knowledge concerning the phenomena participation and care plans.  Method: A qualitative approach was used in this study with semi-structured interviews and document analysis as a base. In order to gain empirical data six contact persons from two different nursing homes in the same community were interviewed and eight care plans examined. Theory: The theoretical points used to understand the empirical data were Foucaults` theory about power and different theoretical phrases related to power as following: Professional power, relatives` power, client power and resource power. Results: The results show that there is a gap between how elderly peoples` wishes concerning care planning are documented in care plans and expressed by contact persons. Elderly peoples´ possibilities to participate in care planning depend on a variety of aspects like their will and ability to communicate, economic situation, relatives` involvement, time, care plans, amount of ordinary staff and staffs` strategies to explore elderly peoples` wishes in order to allow them to participate in establishing their care plan.

Syftet med studien är att belysa och få ökad förståelse för hur ensamstående äldre kvinnorupplever sin flytt till äldreboende och vad god ålderdom är. Tre kvinnor har intervjuats i enkvalitativ studie med djupintervjuer som grund för den hermeneutiska tolkningen. Analysenär gjord utifrån teoretiskt livsloppsperspektiv, aktivitetsperspektiv samt genusperspektiv.Resultatet visade att upplevelsen av flytt berodde på varierande faktorer och individuellaerfarenheter. När flytten var efterlängtad upplevdes den som positiv, när flytten var mer ellermindre oundviklig var den svårare att acceptera. Vad god ålderdom innebar kan relateras tilltrygghet och tillgång till personal, ett gott utbud av aktiviteter samt goda sociala relationer.Att flytten var en vändpunkt var alla överens om. / The purpose of the study is to illustrate and gain an increased understanding of how singleelderly women experience their move to retirement homes and the resulting effects of theirquality of life. Three women have been interviewed in a qualitative study with in-depthinterviews as the basis for the hermeneutic interpretation. The analysis is made from thetheoretical perspectives of life span, activities and gender. The result showed that theexperience of moving was due to varying factors and individual experiences. When the movewas long awaited, it was perceived as positive, when the move was more or less inevitable, itwas more difficult to accept. The result also showed that quality of life was safety related toadequate staffing, a large range of attractive activities and the opportunity to be sociallyactive. That the move was a turning point was agreed upon by all.

Bakgrund: Begreppet personcentrerad vård ska kännetecknas av att vårdtagare och anhöriga blir sedda och förstådda som unika personer, med individuella behov, resurser, värderingar och förväntningar. Syfte: Att beskriva sjuksköterskors upplevelser av vad som kan påverka tillämpningen av personcentrerad vård på äldreboenden. Metod: En kvalitativ studie med semistrukturerade intervjuer med nio sjuksköterskor som arbetar inom äldreboenden i Sverige utfördes. En kvalitativ innehållsanalys användes. Resultat: Vid analysen identifierades tjugotre underkategorier, vilka delades in i huvudkategorierna; Förhållningssätt till den äldre personen, Delaktighet i vården, Kompetens i omvårdnadsarbetet, Samarbete i team, Möjlighet för dialog, Boendemiljöns inverkan, Strukturering av omvårdnadsarbetet, Arbetsmiljöns inverkan och Ledningens inflytande. Slutsats: Möjligheterna för att tillämpa ett personcentrerat arbetssätt på äldreboende är beroende av flera faktorer. Handledning är en viktig del i tillämpningen, där sjuksköterskor har en viktig roll i att föregå med gott exempel, för att uppmuntra övriga kollegor till ett personcentrerat arbetssätt. För att sjuksköterskor ska ha möjligheter att påverka övrig vårdpersonal är ledningens stöd av stor vikt, där tillfälle till utbildning och vidareutveckling hos vårdpersonalen behöver uppmärksammas mer. Organisationen behöver även arbeta för en miljö som främjar en personcentrerad vård, vilket inkluderar en god grundbemanning, kontinuitet på personal inom alla yrkesgrupper samt tid för att bemöta varje äldre persons behov. / Background: The concept of person-centered care characterizes by care recipients and relatives are seen and understood as unique persons, with individual needs, resources, values and expectations.  Aim: To describe the nurses' experiences of what can affect the integration of person-centered care in housing fpr the elderly. Method: A qualitative study with semi-structured interviews with nine nurses working in nursing homes in Sweden was analyzed by qualitative content analysis. Result: The analysis identified twenty-three subcategories, which were divided into the main categories; The approach to the older person, Participation in healthcare, Competence in nursing, Cooperation in teamwork, Opportunity for dialogue, Impact of housing environment, Structuring of nursing, Impact of work environment and Influence of the management. Conclusion: Supervision is an important part of the implementation of person-centered care in housing for the elderly. Nurses have an important role in setting a good example to encourage other colleagues to adopt a person-centered approach. In order for nurses to have the opportunity to influence other health care personnel, the management's support is of great importance, where the opportunity for education and further development of the healthcare staff needs more attention. The organization also need to work for an environment that promotes a person-centered care, which includes a good basic staffing, continuity of staff within all occupational groups and time to respond to the needs of each older person.