<p>Long term care and social services (LTCaS) for older people are an important part of the Scandinavian welfare state. The fast growing number of elderly people in Sweden has caused many concerns about increases in future needs (and particularly costs) of age-related social programs such as LTCaS. The general aim of this dissertation is to examine how projected demographic changes may affect future needs for long-term care and services in Sweden assuming different trends in morbidity and mortality. The following data sources are used: national population registers, register data on inpatient/outpatient health care from region Skåne, the Swedish National Survey on Living Conditions (SNSLC) for the period 1975-1999. Three alternative methods to inform simple demographic extrapolations of needs for health and social care for the elderly are presented. Furthermore, a new method for demographic projections has been developed. According to our studies, the health of older people (measured as the prevalence of severe ill-health) has improved during the study period. Taking into account health status, when projecting future needs for LTCaS, will result in a fairly substantial reduction of the rate of the demographically influenced increase in projected LTCaS needs. The changes in population composition regarding education and mortality differentials per educational level may have a significant impact on the number of the elderly in the future. On the other hand, the projected increase in the number of older people suffering from severe ill-health, as a consequence of population ageing, may be counterbalanced to a large extent by changes in the educational composition towards a higher proportion of the population having a high educational level and lower prevalence of severe ill-health. We need to improve our planning tools in order to support policy-makers to plan for uncertainty concerning future needs and demand for LTCaS.</p>

<p>Bakgrund: Hälsa är ett vitt begrepp som det finns många olika definitioner på. Det finns definitioner på hälsa som menar att hälsa handlar om att må bra och ha god handlingsförmåga samt lyfta fram vikten av att varje individ ska ha möjlighet att göra det som hon värderar som viktigt. Förståndshandikappade har begränsningar som gör att de inte kan leva sitt liv på samma sätt som normalbegåvade kan. Begränsningar är fysiska, psykiska och sociala. Förståndshandikappade åldras dessutom fortare än normalbegåvade människor. Det är löprelevant att arbeta för att främja de boendes hälsa och arbeta för att ett hälsosamt åldrande ska kunna ske. Litteraturgenomgång: Litteratur inom områdena förståndshandikapp, hälsa och åldrande visar att det finns behov av att arbeta för att främja ett hälsosamt åldrande hos de förståndshandikappade och därför finner vi det intressant att arbeta vidare med detta ämne. Syfte: Att ta reda på hur ett hälsofrämjande liv kan främjas hos förståndshandikappade enligt personal på boende för förståndshandikappade. Metod: Undersökningen är kvalitativ och enskilda intervjuer gjordes med åtta personer som arbetar på boende för förståndshandikappade. Intervjuerna spelades in på band för att sedan transkriberas. Materialet behandlades konfidentiellt. Resultat: Personal på boende för förståndshandikappade poängterar vikten av att äta nyttigt och att vara fysiskt aktiv. De menar att ett gott socialt liv ökar chansen till ett hälsosamt åldrande och att kulturaktiviteter har god inverkan på hälsan. De ser även att de själva har en viktig roll då det gäller att främja ett hälsosamt åldrande hos de förståndshandikappade. Diskussion: Förståndshandikappade som bor på boende för förståndshandikappade är beroende av den personal som arbetar där. Därför har personalen en ytterst viktig roll för att främja de boendes hälsa och arbeta för ett hälsosamt åldrande. Detta kan de göra på ett flertal olika sätt både då det gäller fysisk, psykiskt och social hälsa.</p> / <p>Background: Health is an important concept that there are many different definitions of. There are definitions of Health believes that health is about feeling good and having a good ability to act. The concept highlights the importance of that every individual should have the opportunity to do what she values as important. People which are mentally retarded have limits they can no do what they want and live their lives in the same way as normal gifted can. These limitations are physical, mental and social. People which are mentally retarded are aging faster than normal gifted people. It is relevant to work to promote residents' health and work for a healthy aging to happen. Literature Review: Literature in the fields of mentally retarded, health and aging show that there is a need to work to promote healthy aging of the mentally retarded and therefore we find it interesting to work with this subject. Aim: To find out how a healthy life can be promoted with disabilities according to staff attitudes towards the mentally handicapped. Method: The study is qualitative and individual interviews were carried out at eight people who work on housing for the mentally retarded. The interviews were recorded on tape and then transcribed. The material was treated confidential. Results: Staff in the housing for mentally retarded emphasize the importance of eating healthy and being physically active. They mean that a good social life increases the chance of a healthy aging and that cultural activities have good effect on health. They also see that they themselves have an important part in promoting healthy aging of the mentally retarded. Discussion: Mentally retarded living in housing for the mentally retarded is dependent on the staff working there. Therefore the staff has an extremely important role in encouraging the residents' healths and works towards healthy aging. This they can do in a variety of ways both in terms of physical, mental and social health.</p>

<p>The aim of the study was to investigate how a small group of elderly people in the third age might experience their own aging from three investigation questions: how they experienced their individual aging, what a good life means and how they considered growing old in today’s society. One underlying cause of the research was to see if these people saw themselves affected by attitudes in today’s society in relation to their age. For this study were selected active retirees, who were members of a pensioner’s organization. To get the questions answered we applied a qualitative method with a phenomenological attempt. Four separated interviews were used with two male and two female retirees in the ages from 70 to 79 years old. The interviews were partly centered on the three investigation questions and the interviews were constructed in the form of a conversation. The result showed us that especially the people that we investigated led a very mentally and physical active life, were healthy, had a rich social network, were engaged in societies and were well being. The way the retirees experienced their own age varied depending on their individual contexts and state of health. A good life for them consisted in maintaining healthy, having good friends and staying busy. To grow older in today’s society was experienced by them by time passing very quick, safety in the society and a decent living, but there occurred signs on phenomenon that could indicate discrimination due to age, which is ageism.</p> / <p>Syftet med studien var att undersöka hur en liten grupp äldre människor i tredje åldern kunde uppleva att åldras utifrån tre frågeställningar: hur de upplevde sitt individuella åldrande, vad ett gott liv innebar för dem och hur de upplevde att åldras i dagens samhälle. En bakomliggande orsak med studien var att undersöka om intervjupersonerna ansåg sig påverkade av rådande attityder i samhället i relation till deras ålder. Urvalet i undersökningen var pensionärer som var medlemmar i en pensionärsförening. För att få svar på frågeställningarna användes en kvalitativ metod med en fenomenologisk ansats. Totalt fyra enskilda intervjuer gjordes med två manliga och två kvinnliga pensionärer i åldrarna från 70 till 79 år. Intervjuerna var delvis strukturerade i form av de tre forskningsfrågorna och intervjuerna hade formen av samtal. Resultatet som kom fram visade på att just de äldre människor i tredje åldern som undersöktes levde ett mycket psykiskt och fysiskt aktivt liv, var friska, hade ett rikt socialt nätverk, var engagerade i föreningar och var välmående. Upplevelse av ålder varierade beroende på sammanhang och hälsotillstånd. Ett gott liv innebar att förbli frisk, ha vänner och att ha något att göra. Att åldras i dagens samhälle upplevdes av att tiden hade gått fort, trygghet i samhället och ett bra boende, men att det förekom företeelser som kunde tyda på diskriminering på grund av ålder, det vill säga ålderism.</p>

Long term care and social services (LTCaS) for older people are an important part of the Scandinavian welfare state. The fast growing number of elderly people in Sweden has caused many concerns about increases in future needs (and particularly costs) of age-related social programs such as LTCaS. The general aim of this dissertation is to examine how projected demographic changes may affect future needs for long-term care and services in Sweden assuming different trends in morbidity and mortality. The following data sources are used: national population registers, register data on inpatient/outpatient health care from region Skåne, the Swedish National Survey on Living Conditions (SNSLC) for the period 1975-1999. Three alternative methods to inform simple demographic extrapolations of needs for health and social care for the elderly are presented. Furthermore, a new method for demographic projections has been developed. According to our studies, the health of older people (measured as the prevalence of severe ill-health) has improved during the study period. Taking into account health status, when projecting future needs for LTCaS, will result in a fairly substantial reduction of the rate of the demographically influenced increase in projected LTCaS needs. The changes in population composition regarding education and mortality differentials per educational level may have a significant impact on the number of the elderly in the future. On the other hand, the projected increase in the number of older people suffering from severe ill-health, as a consequence of population ageing, may be counterbalanced to a large extent by changes in the educational composition towards a higher proportion of the population having a high educational level and lower prevalence of severe ill-health. We need to improve our planning tools in order to support policy-makers to plan for uncertainty concerning future needs and demand for LTCaS.

The aim of the study was to investigate how a small group of elderly people in the third age might experience their own aging from three investigation questions: how they experienced their individual aging, what a good life means and how they considered growing old in today’s society. One underlying cause of the research was to see if these people saw themselves affected by attitudes in today’s society in relation to their age. For this study were selected active retirees, who were members of a pensioner’s organization. To get the questions answered we applied a qualitative method with a phenomenological attempt. Four separated interviews were used with two male and two female retirees in the ages from 70 to 79 years old. The interviews were partly centered on the three investigation questions and the interviews were constructed in the form of a conversation. The result showed us that especially the people that we investigated led a very mentally and physical active life, were healthy, had a rich social network, were engaged in societies and were well being. The way the retirees experienced their own age varied depending on their individual contexts and state of health. A good life for them consisted in maintaining healthy, having good friends and staying busy. To grow older in today’s society was experienced by them by time passing very quick, safety in the society and a decent living, but there occurred signs on phenomenon that could indicate discrimination due to age, which is ageism. / Syftet med studien var att undersöka hur en liten grupp äldre människor i tredje åldern kunde uppleva att åldras utifrån tre frågeställningar: hur de upplevde sitt individuella åldrande, vad ett gott liv innebar för dem och hur de upplevde att åldras i dagens samhälle. En bakomliggande orsak med studien var att undersöka om intervjupersonerna ansåg sig påverkade av rådande attityder i samhället i relation till deras ålder. Urvalet i undersökningen var pensionärer som var medlemmar i en pensionärsförening. För att få svar på frågeställningarna användes en kvalitativ metod med en fenomenologisk ansats. Totalt fyra enskilda intervjuer gjordes med två manliga och två kvinnliga pensionärer i åldrarna från 70 till 79 år. Intervjuerna var delvis strukturerade i form av de tre forskningsfrågorna och intervjuerna hade formen av samtal. Resultatet som kom fram visade på att just de äldre människor i tredje åldern som undersöktes levde ett mycket psykiskt och fysiskt aktivt liv, var friska, hade ett rikt socialt nätverk, var engagerade i föreningar och var välmående. Upplevelse av ålder varierade beroende på sammanhang och hälsotillstånd. Ett gott liv innebar att förbli frisk, ha vänner och att ha något att göra. Att åldras i dagens samhälle upplevdes av att tiden hade gått fort, trygghet i samhället och ett bra boende, men att det förekom företeelser som kunde tyda på diskriminering på grund av ålder, det vill säga ålderism.

Denna studie är en textanalys undersökning om hur olika böcker, statistiska undersökningar och rapporter framställer och beskriver befolkningstillväxten i Sverige ur ett historiskt perspektiv. Central för studien är att förstå vilka diskurser och teorier som ligger till grund för diskussionen om befolkningstillväxten. Det har framkommit olika uppfattningar om att ett ökat födelsetal tillsammans med en investering i våra barn är viktigt för framtida välfärd. Samtidigt framhålls att ökade födelsetal resulterar i ökade socioekonomiska kostnader både för hushållen och i from av offentliga utgifter samt att en stor befolkning kan orsaka fattigdom och elände. Sveriges befolkning blir allt äldre och lever längre vilket resulterar i att vårdbehovet ökar och de sociala kostnaderna ökar. Med ett sådant scenario menar man att den åldrande befolkningen kommer att bli ett problem när de skall försörjas av allt färre i arbetsför ålder. Det framgår att immigration och emigration har påverkat befolkningstillväxten i Sverige under olika perioder. Sverige har sedan mycket lång tid tillbaka varit ett ut- och invandringsland därmed hög invandring är det största bidrag till befolkningstillväxten i Sverige.

The overall aim of this thesis is to describe and analyse the age-related life experiences of elderly retired people and in relation to this to problematise ageism as an analytical concept in order to present a more dynamic understanding of the phenomenon of ageism in everyday life. Related to the overall objective three overarching research questions are addressed. How do elderly individuals relate to “age” in life and how do they express this in contexts in which standpoints are made in relation to age-codes? What can be generally said to represent the foundation of elderly people’s experiences of ageism? What all-embracing picture of ageism and age-coding is made visible when the phenomenon is examined using different kinds of methods for collecting and analysing empirical material? Research within the field of ageism is presented in terms of how it has been examined: as an ideology, as an “ideology” that is possible to deconstruct and as manifestations in everyday life. The hegemonic way of defining ageism is to associate it with prejudice, stereotyping and discriminationbased on age. This is viewed to be insufficient in order to understand ageism in everyday life. The positioning of the thesis in relation to the research field is therefore seen as problematising ageism as an analytical concept. The thesis consists of three different studies that are based on three different empirical materials. Life-stories, a questionnaire and focus group interviews are used to collect empirical material on the subject of elderly people’s age-related life experiences. The empirical materials and the studies connected to them are distinct ways of investigating ageism. Tentatively, methodtriangulation is applied in order to analyse the topic of ageism in everyday life from differenttheoretical perspectives. The most important conclusion is that ageism can be understood more dynamically as a practise that is exceptionally close to us individuals in everyday life. It is suggested that ageism is not only associated to age. Informants use alternative age-markers or time-markers in relation to which theyascribe meaning. When individuals tell their life-story the experiences are for example not tied to age. Age is hardly ever mentioned. In its place meaning is constructed around and ascribed to timemarkers such as for example “young”, “old”, “year”, “month”, “elderly” and so on. The use of and ascription of meaning to time-markers is also applicable in the other studies in the thesis. These alternative time-markers are suggested as something that also indicate ageism. Experiences and meaning are not solely focused on age. However, the meaning constructed in relation to the alternative markers is not unanimous, even if it sometimes appears to be. The experienced meaning takes many different forms and can by no means be fixated once and for all. An important conclusion is also that we cannot disregard gender in the understanding of ageism. It seems imperative to practice intersectional reasoning in order to understand the dynamics of ageism. Gendered ageism or gendered time-coding is essential in comprehending what people experience in everyday life.

Bakgrund: Hälsa är ett vitt begrepp som det finns många olika definitioner på. Det finns definitioner på hälsa som menar att hälsa handlar om att må bra och ha god handlingsförmåga samt lyfta fram vikten av att varje individ ska ha möjlighet att göra det som hon värderar som viktigt. Förståndshandikappade har begränsningar som gör att de inte kan leva sitt liv på samma sätt som normalbegåvade kan. Begränsningar är fysiska, psykiska och sociala. Förståndshandikappade åldras dessutom fortare än normalbegåvade människor. Det är löprelevant att arbeta för att främja de boendes hälsa och arbeta för att ett hälsosamt åldrande ska kunna ske. Litteraturgenomgång: Litteratur inom områdena förståndshandikapp, hälsa och åldrande visar att det finns behov av att arbeta för att främja ett hälsosamt åldrande hos de förståndshandikappade och därför finner vi det intressant att arbeta vidare med detta ämne. Syfte: Att ta reda på hur ett hälsofrämjande liv kan främjas hos förståndshandikappade enligt personal på boende för förståndshandikappade. Metod: Undersökningen är kvalitativ och enskilda intervjuer gjordes med åtta personer som arbetar på boende för förståndshandikappade. Intervjuerna spelades in på band för att sedan transkriberas. Materialet behandlades konfidentiellt. Resultat: Personal på boende för förståndshandikappade poängterar vikten av att äta nyttigt och att vara fysiskt aktiv. De menar att ett gott socialt liv ökar chansen till ett hälsosamt åldrande och att kulturaktiviteter har god inverkan på hälsan. De ser även att de själva har en viktig roll då det gäller att främja ett hälsosamt åldrande hos de förståndshandikappade. Diskussion: Förståndshandikappade som bor på boende för förståndshandikappade är beroende av den personal som arbetar där. Därför har personalen en ytterst viktig roll för att främja de boendes hälsa och arbeta för ett hälsosamt åldrande. Detta kan de göra på ett flertal olika sätt både då det gäller fysisk, psykiskt och social hälsa. / Background: Health is an important concept that there are many different definitions of. There are definitions of Health believes that health is about feeling good and having a good ability to act. The concept highlights the importance of that every individual should have the opportunity to do what she values as important. People which are mentally retarded have limits they can no do what they want and live their lives in the same way as normal gifted can. These limitations are physical, mental and social. People which are mentally retarded are aging faster than normal gifted people. It is relevant to work to promote residents' health and work for a healthy aging to happen. Literature Review: Literature in the fields of mentally retarded, health and aging show that there is a need to work to promote healthy aging of the mentally retarded and therefore we find it interesting to work with this subject. Aim: To find out how a healthy life can be promoted with disabilities according to staff attitudes towards the mentally handicapped. Method: The study is qualitative and individual interviews were carried out at eight people who work on housing for the mentally retarded. The interviews were recorded on tape and then transcribed. The material was treated confidential. Results: Staff in the housing for mentally retarded emphasize the importance of eating healthy and being physically active. They mean that a good social life increases the chance of a healthy aging and that cultural activities have good effect on health. They also see that they themselves have an important part in promoting healthy aging of the mentally retarded. Discussion: Mentally retarded living in housing for the mentally retarded is dependent on the staff working there. Therefore the staff has an extremely important role in encouraging the residents' healths and works towards healthy aging. This they can do in a variety of ways both in terms of physical, mental and social health.

No description available.

En mängd äldreforskning pekar på att ålderdomen bör vara en förlängning av medelåldern på det viset att aktivitet, produktivitet, rationalitet, oberoende, hälsa och social förmåga även är normen på gamla dagar. Teorin om gerotranscendens menar till skillnad från detta att ålderdomen innebär en positiv utveckling där man känner sig nöjd med det liv man har haft, samhörighetskänslor med den eviga kedjan av liv och en harmoni inför vad som komma skall. Mitt syfte var att undersöka hur äldre personers upplevelse av ålderdomen ter sig i relation till teorin om gerotranscendens och dess tre dimensioner – tidsuppfattning, självuppfattning och sociala relationer, samt att få en ökad förståelse av vilka faktorer som kan ha en avgörande påverkan för utvecklingen mot gerotranscendens. Kvalitativ metod användes och semi-strukturerade intervjuer genomfördes för att närma mig åtta äldre intervjupersoners upplevelse av ålderdomen. Olika grad av det gerotranscendenta tillståndet kom till uttryck bland samtliga intervjupersoner. Inom dimensionen för självuppfattning uttryckte majoriteten av intervjupersonerna en ökad självkännedom med levnadsåldern samt självkonfrontation gentemot personlighetens mörkare och ljusare sidor. Under dimensionen för tidsuppfattning uttrycktes att tiden går väldigt fort samt att minnen tillbaka i tiden upplevdes ligga nära i tid trots att det var saker som skedde för länge sedan. Det fanns även några intervjupersoner som ansåg att minnen från livet kändes avlägsna. Den dimension som stämde minst in på intervjupersonerna var dimensionen för sociala relationer.