The aim of this study is to analyse how women talk about their breasts, how their breasts affect their orientations in the world as well as how their relationship to their breasts changes throughout life. The study is based on semi-structured interviews with eight white and heterosexual cisgender women between the ages of 23-64 years old. The main theoretical frameworks for the study are phenomenology and the life schedule. The interpretational work has been conducted through thematic analysis.  The study shows how the women meet different expectations and ideals connected to their breasts throughout their lives. The heteronormative life schedule is relevant for understanding how these experiences are formed. Starting from the women´s entry into puberty and when they develop breasts, their place in the world changes. The breasts bear a strong meaning for how the women in the study construct themselves as sexual beings as well as heterosexual subjects. The meaning of the breasts is generally mirrored against the male desire. The relationship to their own breasts is formed by ideals of normative breasts which shape their experience of having breasts. The ideals are perceived as more intense during younger years, whereas age is a way of negotiating the meaning of the breasts. The empirical material show that the meaning of the breasts changes with the different stages of life but always plays a vital part in the women’s orientation and how they perceive themselves in their everyday life.

Schizophrenia is a severe psychiatric disorder associated with cognitive impairments. Polygenic risk for schizophrenia (SCZ-PGR) has been associated with poor performance in cognitive tasks, both in patients and in healthy individuals. It has also been suggested that schizophrenia is associated with accelerated aging. This study examines the association between SCZ-PGR and accelerated non-pathological cognitive aging by performing longitudinal analyses using linear mixed-effects models. We hypothesize that higher SCZ-PGR is associated with accelerated rate of cognitive decline in healthy elderly. The study sample consist of 1746 Caucasian individuals with genetic data. Their performance in general cognition, episodic memory, semantic memory and visuospatial memory was tested over 25 years. SCZ-PGR was significantly associated with poor cognitive function but was not associated with cognitive decline over time with any of the cognitive domains. Our results indicate that genetics of schizophrenia may not be associated with rate of cognitive aging. / Schizofreni är en svår psykiatrisk sjukdom som är associerad med kognitiv nedsättning. Polygenetisk risk för schizofreni (SCZ-PGR) har associerats med sämre resultat på kognitiva test, både hos schizofrenipatienter och friska individer. Det har även föreslagits att schizofreni är associerad med accelererat åldrande. Denna studie avser undersöka associationen mellan SCZPGR och accelererad icke-patologisk kognitivt åldrande genom att genomföra longitudinella analyser i lineära mixade-effekt-modeller. Vår hypotes är att högre SCZ-PGR är associerad med accelererad kognitivt åldrande hos friska. I denna studie ingår 1746 deltagare, där deltagarnas kognitiva förmåga testades under 25 år. Vi analyserade deras SCZ-PGR i relation till generell kognitiv förmåga, episodminne, semantiskt minne och visuo-spatialt minne, samt associationen mellan SCZ-PGR och förändringen av dessa variabler över tid. SCZ-PGR var signifikant associerad med sämre kognitiv förmåga, men inte med kognitiv försämring över tid. Dessa resultat indikerar att gener relaterade till schizofreni inte är associerade till kognitivt åldrande.

I denna uppsats introduceras ett gestaltningsförslag för ett modernt, funktionellt och familjärtmålgruppsanpassat vård- och omsorgsboende. Boendet förslagsgestaltats för en specifik folkgrupp somär den äldre syrianska generationen, där det har tagits hänsyn till folkgruppens önskemål och behov.Gestaltningsförslaget presenteras på fastigheten Lina 4:27 med approximativt avseende till detaljplan,där fastigheten har ett pågående projektering av ett vård- och omsorgsboende i samband med SödertäljeKommun.För den äldre människan är etnicitet en avgörande faktor för dennes trygghet och välbefinnande,eftersom deras vanor och behov i regel förankras alltmer i den etniska miljö de har vuxit upp i.Framtidens bostadsutvecklare står därför inför en utmaning när det gäller att skapa bostäder som äranpassade för äldre människors kultur och deras vårdbehov.Sveriges befolkning åldras och andelen personer över 65 år förväntas öka till 28 procent år 2120 pågrund av framsteg inom sjukvården. Dessutom har det skett betydande migration i Sverige de senasteåren, vilket har ökat antalet utrikes födda. År 2022 var över 2 miljoner personer utrikes födda,motsvarande 20 procent av befolkningen. Statistiken indikerar på en ökad efterfrågan på vård- ochomsorgsboenden med kulturell prägel.För att åstadkomma ett promotivt vård- och omsorgsboende med kulturell prägel, har Folkhälsoinstitutets(FHI) forskning om ett hälsosamt åldrande granskats och resulterat till att undersökningar sker medhänsyn till nyckelkriterier som är social gemenskap och stöd, meningsfullhet, fysisk aktivitet och godamatvanor. Den data användes som underlag i enkätundersökningen och intervjuerna, vilket resulteradetill fastställelse av betydelsefulla egenskaper och funktioner som bör inkorporeras vid konstruktionen avett väl fungerande vård- och omsorgsboende. Genom att kombinera denna ansats har det resulterat iutvecklingen av ett lokalprogram som har utgjort grundvalen för gestaltningsförslaget.Som ett resultat av undersökningsarbetet har det framställts förslagshandlingar för vård- ochomsorgsboendet. Dessa inkluderar planritningar, fasadritningar och sektionsritningar, tillsammans med3D-visualiseringar som belyser viktiga funktioner och platser i anläggningen.

Bakgrund Psykisk ohälsa är ett folkhälsoproblem som förekommer bland en betydande del av den äldre befolkningen och kan felaktigt uppfattas som en naturlig del av åldrandet. Nedåtgående fysisk- och kognitiv funktion, krympande socialt nätverk och brist på sysselsättning är förändringar som kan prägla tillvaron för äldre och inverka på den psykiska hälsan. Den äldre populationen ökar kontinuerligt, en uttalad del av den äldre befolkningen lider av eller riskerar att utveckla psykisk ohälsa vilket innebär ett lidande för individen och en omfattande samhällskostnad. Syfte Syftet är att belysa faktorer som kan bidra till psykisk hälsa hos äldre personer över 65 år. Metod En icke-systematisk litteraturöversikt med 16 vetenskapliga originalartiklar. Artiklar hämtades in mellan december 2020 och mars 2021 från databaserna PubMed och CINAHL. Genom kombination av olika söktermer kunde 16 artiklar inhämtas. Samtliga artiklar kvalitetsgranskades utifrån Sophiahemmets Högskolas bedömningsinstrument varpå en integrerad dataanalys utfördes.  Resultat Resultatartiklarna ordnades i två huvudkategorier; externa faktorer och interna faktorer. Samt fyra underkategorier utifrån en induktiv ansats. En återkommande faktor som ansågs bidra till psykisk hälsa bland äldre personer var 1) fysisk aktivitet, där en gynnsam effekt syntes på den fysiska- och kognitiva funktionen samt stärkt självständighet hos individen. I flera artiklar återkom 2) social delaktighet som en faktor som bidrog till psykisk hälsa. Slutligen visade resultatet faktorerna att 3) besitta en positiv attityd samt att 4) vara anpassningsbar till förändringar som hör till åldrandet som vitala delar i ett hälsosamt åldrande.  Slutsats De fynd som gjorts genom denna litteraturöversikt visar att fysisk aktivitet, social delaktighet, att vara anpassningsbar till åldersrelaterade förändringar samt att ha en positiv attityd kan bidra till psykisk hälsa hos äldre personer. Ökad gynnsam effekt på psykisk hälsa hos äldre personer var framträdande vid kombinationen fysisk aktivitet och social delaktighet.

Andelen äldre växer i takt med befolkningsökningen i världen och i Sverige, åldersgruppen 75-80 år eller äldre är en av de grupper som är överrepresenterade bland de som upplever ensamhet. Samtidigt tyder forskning på att faktorer i den fysiska miljön kan motverka ensamhet, vilket har gjort att ofrivillig ensamhet bland äldre varit av intresse att undersöka ur ett svenskt planeringsperspektiv. Syftet med studien är att identifiera faktorer som är av vikt att beakta inom kommunal planering för att motverka ofrivillig ensamhet bland äldre. Detta har undersökts genom kunskap, forskning och teori, samt intervjuer med sakkunniga inom området. Världshälsoorganisationens (WHO:s) dokument åldersvänliga miljöer i europa har särskilt legat till grund för att identifiera sådana faktorer. I studien har en rad faktorer identifierats som kan vara av vikt att beakta inom planering för att motverka ofrivillig ensamhet bland äldre. Dessa har formulerats i totalt sex temaområden; bostad, närmiljö och service, stadsrum, grönområden, mobilitet och promenadvänlighet, samt delaktighet. Utifrån dessa temaområden har en matris utformats, vilken har använts som ett analysverktyg i studien, men är också tänkt att kunna bidra med kunskap och exempel inom området. Studien syftar även till att undersöka hur ofrivillig ensamhet bland äldre hanteras inom kommunal planering i en svensk kontext. Detta har studerats utifrån en fallstudie omfattande Göteborgs stad och Uppsala kommun. Då båda kommunerna är medlemmar i WHO:s nätverk åldersvänliga städer och samhällen sedan 2015-2016 har dessa kommuner bedömts vara relevanta att undersöka.  Resultatet från empirin, som består av innehållsanalyserade kommunala plandokument i form av översiktsplaner och detaljplaner, samt intervjuer med kommunala tjänstepersoner, visar att kommunerna i relativt stor utsträckning hanterar faktorer som har identifierats vara av vikt att beakta inom planering för att motverka ofrivillig ensamhet bland äldre, även om kommunerna inte uttalat arbetar utifrån detta perspektiv. Tillfälliga och mer ytliga sociala kontakter i exempelvis närmiljön har visat sig vara av särskild stor vikt för att motverka ensamhet, vilket båda kommunerna möjliggör för i de studerade planhandlingarna genom att exempelvis planera för platser som möjliggör för möten. Barnperspektivet är också något som båda kommunerna lyfter i planhandlingarna, vilket har visat sig även gynna målgruppen äldre i relativt stor utsträckning. Samtidigt finns utvecklingspotential för hur kommuners planeringsarbete i större utsträckning skulle kunna beakta detta perspektiv. Exempelvis att gruppen äldre beskrivs och betraktas som en heterogen grupp som omfattas av olika personer, i olika åldrar, med olika förutsättningar och behov, liksom att lagstiftningen som berör människors hälsa skulle kunna ses över och även inkludera hälsofrämjande faktorer såsom tillgång till grönytor för rekreation.

Med utgångspunkt från dagbokens specifika form av självframställning undersöker uppsatsen åldrande och maskulinitet i Lars Noréns och Ulf Lundells dagboksserier (2000–2022). Frågor som ställs är hur jaget i dagböckerna konstrueras och hur intersektionen åldrande och maskulinitet framställs. Analysen använder Philippe Lejeunes studier av dagboksgenren. Lejeune beskriver den självbiografiska dagboken som en form av       "antifiktion” på grund av dess intima koppling till i stunden pågående liv. Andra teoretiska utgångspunkter är Michel Foucaults essä ”Vad är en författare” och Roland Barthes ”The Death of the Author”, vilka problematiserar relationen mellan den fysiska författaren och texten. Uppsatsen hävdar att en autofiktiv text är en iscensättning av jaget. Som utgångspunkt används antagandet att genus såväl som ålder är socialt konstruerade identiteter. Några kortare akademiska studier om jaget i Noréns En dramatikers dagbok är publicerade, men hittills ingen om Lundells Vardagar Uppsatsen visar på en outforskad sida av de subjekt som framträder i dagböckerna, de jag som belyser den åldrande mannens självförståelse och hemvist i samtiden.

Denna uppsats redogör för ökade kunskaper om seniorers upplevelser och syn på fortsatt bildning senare i livet. Syftet med denna studie var därmed att försöka förstå vilka tillgångar som gruppen tillskriver värde och som ger individerna fördelar i deras sociala position under tredje åldern. Studien tar avstamp i Pierre Bourdieus kapital- och strategiteoretiska perspektiv. Utifrån denna begrepps- och analysram har tre huvudsakliga frågeställningar skapats för att undersöka äldres lärande, vilket övergripande kategoriseras utifrån: Utbildningsstrategier, symboliskt kapital och lärande senare i livet. Med utgångspunkt i syftet och frågeställningarna utfördes åtta kvalitativa semistrukturerade intervjuer med personer som fyllt 60 år eller mer. Resultatet visade på att gruppen äldres uppfattning om, samt möjlighet till, vidare utbildning avgjordes av en rad olika faktorer såsom etnicitet, bostadsområde samt alstrat kapital. För en del av individerna var flykt från krig och bosättning i ett nytt land en tvingande faktor som skapade kompenserande strategier att navigera i ett främmande lands utbildningssystem. För dessa individer visade det sig fördelaktigt att ha medburet utbildningskapital som alstrats under första- och andra åldern. För en del andra individer innebar däremot ringa kapital tidigt i livet att de fick sämre förutsättningar senare i livet. Digital kompetens, som i denna studie även benämns IKT-litteracitet, ansågs värdefullt bland flera av individerna i denna studie, likväl socialt kapital och språkligt kapital. Bland de icke-svensketniska informanterna var det språkliga kapitalet särskilt högt värderat. Studiens slutsatser pekar därmed mot att social ojämlikhet inte jämnas ut med åldern, utan att det istället finns socioekonomiska- och etniska aspekter att ha med i diskursen om ett gott åldrande liv. Vad jag därmed anser saknas är röster från gruppen äldre i frågor som rör snedfördelning av sociala resurser senare i livet, främst beträffande resurser som rör IKT-litteracitet.

Bakgrund: Äldre är en växande befolkningsgrupp globalt och sjuksköterskors möte med äldre sker mer eller mindre överallt inom hälso- och sjukvården. Denna patientgrupp lider i många fall av multisjuklighet med fokus på fysiska symtom, därav kan det vara svårt för vårdpersonal att tolka symtom på depressivitet. Syfte: Att beskriva sjuksköterskors uppfattningar och erfarenheter av att identifiera depressiva symptom hos äldre personer. Metod: Allmän litteraturstudie med kvalitativ ansats baserat på åtta vetenskapliga artiklar vilka har analyserats med tematisk analys. Resultat: Två teman utvecklades med fyra underteman. ”En känsla av att vilja men inte kunna” – med underteman ”att sakna rätt förutsättningar” och ”att ha svårigheter att upptäcka symtom”; samt ”en vilja att förstå personen bakom patienten” – med underteman ”att skapa en trygg vårdrelation” och ”att skapa sig en helhetsbild”. Slutsats: Komplexiteten det innebär i vårdmötet för att identifiera depressiva symtom ställer krav på ett öppet förhållningssätt hos både den äldre och sjuksköterskan. Med kontinuitet, tid och lyhört lyssnande kan en trygg vårdrelation byggas, vilket är en förutsättning för att identifiera depressiva symtom. Att ta vara på tiden i alla omvårdnadssammanhang är en väg framåt. / Background: Older people are a growing population globally, which nurses encounter in almost all parts of the healthcare system. This patient group often suffers from multimorbidity with predominantly physical symptoms, which can make it more difficult for healthcare professionals to interpret symptoms of depression. Aim: To describe nurses’ perceptions and experiences of identifying depressive symptoms in older people. Method: A literature review with a qualitative approach based on eight scientific articles, which have been analyzed using thematic analysis. Results: Two themes were developed with four subthemes. “A feeling of wanting to help but not being able to” – with subthemes “to lack the right conditions” and “to have difficulty detecting symptoms”; and “a desire to understand the person behind the patient” – with subthemes “to create a safe caring relationship” and “to create an overall picture”. Conclusion: The complexity involved in identifying depressive symptoms requires an open approach from both patient and nurse. With continuity, time and attentive listening, a safe caring relationship can be established, which is a prerequisite for identifying depressive symptoms. Making use of the time at hand in all nursing contexts is a way forward.

In the present thesis an investigation is performed for the effect of moisture contenton the aging of the solid insulation for transformers that are dynamically loaded. Theinvestigation is based on a theoretical analysis and a model.First, a literature review is conducted on the basics of transformer operation, transformerinsulation and moisture in oil-paper systems. Furthermore, a model is developedbased on moisture equilibrium curves created by Oommen and MIT, moisture diffusionprocesses in oil-paper insulation systems and calculations for the aging of cellulose insulationfrom IEC 60076-7. The model represents an experimental system which is loadedon different load patterns that simulate dynamic loading. The aim of the model is toconclude whether the load patterns will cause the paper to age differently dependingon the frequency that the moisture migration phenomenon between paper and oil occurs.The result of the modeling part is that the aging process is affected by the load pattern,and that the higher the frequency the moisture migration phenomenon occurs within aloading cycle, the larger the impact on insulation degradation. This difference, though,is too small to be measured experimentally in terms of DP and it is suggested thatdifferent load patterns are used in the experiment than those used in the model, whichwill amplify the effect of moisture migration even further.Finally, experimental work is conducted in the thesis, which focuses on implementingthe LabVIEW design from previous work into hardware, debugging the system andpreparing the experimental set-up on practical matters that occurred in the lab. Somefinal work is required before the experiment is able to run, such as preparation of theexperimental units. / I detta examensarbete undersöks effekten av fuktinnehåll på åldring av fast isolationsmateriali transformatorer med dynamisk last. Arbetet är baserat på en teoretisk analysoch en modell.Först genomförs en litteraturstudie på grundläggande transformatorfunktion, transformatorisolationoch fukt i oljeimpregnerade papperssystem. Vidare utvecklas en modellbaserad på jämviktskurvor for fukt skapade av Oommen och MIT, fuktdifussionsprocesseri isolationssystem baserade på oljeimpregnerat papper och beräkning av åldringav cellulosaisolation från IEC 60076-7. Modellen representerar ett experimentellt systemsom lastas för att simulera dynamisk last. Målet med modellen är att avgörahuruvida lastprofilen påverkar åldrandet av pappret beroende på frekvensen av fuktmigrationenmellan papper och olja.Resultatet av modelleringen är att åldrandet påverkas av lastprofilen och desto oftarefuktmigrationen sker inom en lastcykel, desto större är effekten på isolationsdegraderingen.Skillnaden är dock för liten att mäta experimentellt med avseende på DP och andralastprofiler föreslås i framtida experiment, för att förstärka effekten av fuktmigration.Slutligen utförs experimentellt arbete som fokuserar på implementation av LabVIEWdesignenfrån tidigare arbete i hårdvara, felsökning av systemet samt förberedelse av denexperimentella installationen för praktiska bekymmer som uppstått i laboratoriemiljön.En liten mängd arbete återstår före experimentet kan utföras, såsom förberedelse av deexperimentella enheterna.

Den här avhandlingen tar sin utgångspunkt i äldre lhbtq-personers livsberättelser för att undersöka erfarenheter och betydelser av att leva och åldras som lesbisk, homosexuell, bisexuell, transperson eller queer. Äldre lhbtq-personer har levt och åldrats i tider där könsidentiteter och sexualiteter som går på tvärs med heteronormativiteten har varit kriminaliserade, patologiserade och många gånger framstått som avvikande. Samtidigt är äldre lhbtq-personers erfarenheter förbisedda inom forskningen, då gerontologin ofta utgår från heteronormativa antaganden samtidigt som lhbtq-forskningen sällan fokuserar på åldrande eller hög ålder. Avhandlingen bygger på livsberättelseintervjuer med tjugo personer födda mellan 1922 och 1950 (62-88 år vid tiden för intervjuerna). Det empiriska materialet har analyserats och tolkats med tematisk analys som metod samt med ett teoretiskt ramverk bestående av kritisk gerontologi, feministisk teori samt queerteori. Analysen pekar mot hur personernas erfarenheter relaterar till tidsanda och rumsliga kontexter. Den visar hur kön, ålder och sexualitet flätas samman i heteronormativa föreställningar kring hur livet ska se ut. Att avvika från dessa normer genom att inte leva upp till binära könsnormer eller inte ingå i heterosexuella äktenskap och skaffa barn kan ge stora sociala och materiella konsekvenser under livet. Det kan handla om att behöva smyga, dölja, bli socialt förskjuten, diskriminerad eller utsatt för våld. Trots dessa förutsättningar visar analysen hur personerna orienterat sig mot andra sätt att leva där ens könsidentitet och sexualitet kan få plats. Berättelserna pekar mot de betydelser som relationer, sociala nätverk samt lhbtq-sammanhang haft, där grupper, föreningar och träffställen som skapats över tid gjort det möjligt att finna andra livsmöjligheter. Berättelserna om att åldras påminner i stor utsträckning om andras erfarenheter av åldrande, men blir i några avseenden specifika för lhbtq-personer. Det kan handla om att inse att en åldrande kropp sätter stopp för den transvård en önskar få, eller oro för att bli homo- eller transfobiskt bemött inom äldreomsorgen. Resultaten pekar mot vikten av att lyfta in kritiska förhållningssätt på kön och sexualitet i gerontologin och livsloppsstudier. De visar också vikten av att inkludera materialitet i förståelser av den åldrande kroppen. Avhandlingen bidrar till en historieskrivning av lhbtq-historia i en svensk kontext. Den utgör också en teoretisk brygga mellan gerontologi, feministisk teori samt queerteori och bidrar till mer komplexa förståelser av intersektioner mellan kön, åldrande och sexualitet inom dessa fält. / This study is based on life-course interviews with 20 LGBTQ-identified people, born between 1922 and 1950, 62-88 years old at the time of the interviews. Older LGBTQ-identified people have experienced tremendous changes in how gender identities and sexualities have been re-negotiated during their lifetimes. Even though there is a small but growing field of LGBTQ ageing studies, queer studies rarely problematizes age or ageing. At the same time, the gerontological field often assumes heterosexuality and cis-gender experiences. This dissertation uses a life course perspective and focuses on queer lines, life courses that move beyond the heteronormative expectations of how one should live one’s life in relation to gender identity and/or sexuality. The overarching aim of the study is to explore experiences and meanings of living and ageing as LGBTQ in a changing heteronormative world. Thematic analysis is used to analyse and interpret the empirical material. The theoretical framework in this study refers to critical gerontology, feminist theory and queer theory. The analysis points to how experiences of gender identity and sexuality relate to historical and geographical contexts, and change over time. It illustrates how gender, age and sexuality intersect with heteronormative expectations of what a life is supposed to be like. To not live up to these expectations by not adjusting to binary gender norms or not getting married and having children may have large social as well as material consequences. These include having to hide one’s gender identity or sexuality, being socially repudiated and discriminated against or being subject to physical violence. Despite these conditions, the interviewees have oriented toward other lines - other ways of living where there is room for their gender identities and sexualities. The interviews point to the significance of social relations, networks and LGBTQ communities. LGBTQ groups and meeting places that have been created over time have facilitated in finding these other lines. Most of the narratives on ageing are similar to those of other people the same age, but there are also narratives that are specific to LGBTQ experiences. For some the ageing body has ruled out the possibility of undergoing transgender-specific surgeries. Others are worried about encountering homophobic or transphobic treatment when in need of care. The results point to the importance of including critical approaches of gender and sexuality within gerontology and life course studies, and to including materiality when theorizing the ageing body. The dissertation also constitutes a theoretical bridge between gerontology, feminist theory and queer theory and contributes to more complex understandings of intersections between age, gender and sexuality to these fields.