Transportsektorn är en av världens största producenter av växthusgas därav är dess avkarbonisering essentiell för att uppnå Parisavtalets mål för CO2-emissioner. Ett viktigt steg för att uppnå dessa mål utförs genom elektrifiering. Litium-jon-batterier (eng. litium-ion batteries, ’LIB’) har blivit väldigt populära energilagringssystem för batteridrivna elektriska fordon (eng. battery electric vehicles, ’BEV’) men tenderar att åldras, precis som alla andra batterier. Därav krävs forskning kring batteriföråldring på grund av nedbrytningsprocessernas inverkan på prissättningen, prestationerna och miljöpåverkan av BEV. Olika modeller används för att beskriva batteriernas åldrande. Datadrivna modeller som förutspår batteriers livstid ökar i popularitet vars noggrannhet och prestationer till stor del beror på indatats kvalitet. Formatet för tidsinhämtade data kräver enorma mängder lagringsutrymme, hög processkapacitet och längre processer; något ’reducerad’ eller ’aggregerad’ data delvis åtgärdar. Denna avhandling fokuserar på att utveckla en metodik för användning av dynamiska fordonsdata i ’aggregerad’ form. Tidsloggade data inhämtade från kallklimatstesting av Scanias BEV-prototyp användes varav interaktionseffekterna mellan diverse fordonsparametrar samt deras effekt på batteriåldring utifrån en batteriåldringsmodell analyserades. Olika tillvägagångssätt för strukturering av dynamiska fordonsdata i modellen undersöktes också. Tolv aggregeringsscenarion designades och testades. Dessutom valdes tre scenarion för uppskattningar och jämförelser av återstående användbar livslängd (eng. remaining-useful-life, ’RUL’) tillsammans med resultat från tidsinhämtade data. Slutligen drogs slutsatser om: parameterinteraktioner, struktur av dynamiska fordonsdata och RUL. Flera framtida utvecklingsområden har också föreslagits bland annat: tester av andra aggregeringstekniker, utöka modellen till tjänstefordon samt kategorisera användningsbeteenden av fordon för att förbättra RUL-uppskattningar. / The transport sector is one of the world’s largest greenhouse gas producing sector and it’s decarbonisation is imperative to achieve the CO2 emission targets set by the Paris Agreement. One important step towards achieving these targets is through electrification of the sector. Lithium-ion batteries (LIBs) have become very popular energy storage systems for battery electric vehicles (BEVs). However, LIBs like all other batteries, tend to age. Hence, the study of the battery ageing phenomena is very essential since the degradation in battery characteristics hugely determines the cost, performance and the environmental impact of BEVs. Different modelling approaches are used to represent battery ageing behaviour. Data-driven models for predicting the lifetime of batteries are becoming popular. However, the accuracy and performance of data-driven models largely depends upon the quality of data being used as the input. Time-sampled format of logging data results in huge data files requiring enormous amounts of storage space, high processing power requirements and longer processing times. Instead, using data in a ’reduced’ or ‘aggregated’ form can help in addressing these issues. This thesis work focuses on developing a methodology for using dynamic vehicle data in an ‘aggregated’ form. Time-sampled data from a Scania prototype BEV truck, recorded during cold climate test, was used. The interaction effects between various vehicle parameters and their effect on battery ageing in a battery ageing model were analyzed. Different approaches to structuring dynamic vehicle data for use in the model were also studied. Twelve aggregation scenarios were designed and tested. Furthermore, three scenarios were selected for making remaining-useful-life (RUL) estimations and compared alongside time-sampled data results. Finally, conclusions about parameter interactions, structuring of dynamic vehicle data and RUL estimations were drawn. Several next steps for future work have also been suggested such as testing other aggregation techniques, extending the model to vehicle fleets and categorizing vehicle usage behaviours to make better RUL estimations.

As one result of the higher expected lifespan and lower fertility rate, an aging society has become an inevitable trend in many countries worldwide. According to the prediction of the newest census outcomes, China will confront an aging society around2022. An aging society requires the development and improvement of the domestic elderly care system to match the increasing caring need for all the aging people in China. This research aims to explore the critical success factors for a typical community-based aging care project – the Continuing Care Retirement Community (CCRC) in China from the perspectives of private developers. Based on the theory of the decision-making environment and the theory of planned behavior (TPB), qualitative method (semi-structured interviews) and quantitative method (questionnaire survey) are applied to collect and analyze the potential Critical Success Factors. Twenty-five critical success factors are identified and verified for China’s CCRC projects and categorized into three components. Furthermore, most private developers’ attitudes toward CCRC in China are positive and believe in a bright outlook. The findings might help private developers better understand the decision-making environment of developing and operating a CCRC in China. It may also inspire policymakers with more practical policies for the future development and operation of CCRC projects in China. / Som ett resultat av den högre förväntade livslängden och lägre fertiliteten har ett åldrande samhälle blivit en oundviklig trend i många länder världen över. Enligt förutsägelsen av de senaste folkräkningsresultaten kommer Kina att möta ett åldrande samhälle runt 2022. Ett åldrande samhälle kräver utveckling och förbättring av det inhemska äldreomsorgssystemet för att matcha det ökande omsorgsbehovet för alla åldrande människor i Kina. Denna forskning syftar till att utforska de kritiska framgångsfaktorerna för ett typiskt samhällsbaserat åldrandevårdsprojekt - Fortsatt vårdpensionsgemenskap (CCRC) i Kina ur privata utvecklares perspektiv. Baserat på teorin om beslutsmiljön och teorin om planerat beteende (TPB) tillämpas kvalitativ metod (semistrukturerade intervjuer) och kvantitativ metod (enkätundersökning) för att samla in och analysera potentiella kritiska framgångsfaktorer. Tjugofem kritiska framgångsfaktorer identifieras och verifieras för Kinas CCRC-projekt och kategoriseras i tre komponenter. Dessutom är de flesta privata utvecklares attityder till CCRC i Kina positiva och de tror på goda framtidsutsikter. Resultaten kan hjälpa privata utvecklare att bättre förstå den beslutsfattande miljön för att utveckla och driva ett CCRC i Kina. Det kan också inspirera beslutsfattare till mer praktisk politik för framtida utveckling och drift av CCRC i Kina.

The freight transport plays an important role in the development of the economy. However, this comes with an important contribution to greenhouse gas emission. Recently a shift toward heavy-duty electric vehicles has been made, but some issues still need to be tackled. One of them is to develop ways to quickly recharge the vehicle’s batteries without damaging them. In this thesis, we highlight that not only the current but also the battery temperature need to be carefully managed in order to prevent damages during a charging session. To show that, an electrical, thermal and aging model of Li-ion battery is developed. A charging strategy based on a Model Predictive Control algorithm is proposed. The algorithm controls both the battery current and cooling system in order to achieve the optimal balance between the charging speed and the preservation of the battery. The resulting algorithm is tested, in simulation, against a conventional constant current charging in different charging scenarios. The results show an important increase in performance and highlight the role of the battery cooling system in the preservation of the battery. / Godstransporterna spelar en viktig roll för ekonomins utveckling. Detta innebär dock ett betydande bidrag till utsläppen av växthusgaser. På senare tid har en övergång till tunga elfordon skett, men vissa frågor måste fortfarande lösas. En av dem är att utveckla metoder för att snabbt ladda fordonsbatterierna utan att skada dem. I den här avhandlingen lyfter vi fram att inte bara strömmen utan även batteritemperaturen måste hanteras noggrant för att förhindra skador under en laddning. För att visa detta utvecklas en elektrisk, termisk och åldrande modell för Li-ion-batterier. En laddningsstrategi baserad på en algoritm för modellförutsägbar styrning föreslås. Algoritmen styr både batteriströmmen och kylsystemet för att uppnå en optimal balans mellan laddningshastighet och bevarande av batteriet. Den resulterande algoritmen testas i simulering mot en konventionell konstantström laddning i olika laddningsscenarier. Resultaten visar en betydande ökning av prestanda och belyser batterikylsystemets betydelse för bevarandet av batteriet.

Bakgrund: Åldrande är en naturlig och oundviklig del av livet, som det finns delade meningar om men där många är överens om att det är en process. När individen åldras är det naturligt att inte längre ha samma nivå av socialt engagemang som tidigare på grund av minskad fysisk förmåga och möjlighet att träffa sitt nätverk, samt förlust av delar av sitt sociala nätverk genom pensionering och förlust av livskamrat. Brist på socialt engagemang leder till ensamhet, som kan upplevas både positivt och negativt. Ensamhet finns i olika former såsom social, emotionell och existentiell ensamhet. Befolkningen blir allt äldre, vilket ökar belastningen för socialt arbete och därför betonas det hur viktigt det är att förlänga arbetslivet och för att upprätthålla välfärden. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie är att utforska och analysera hur olika typer av interventioner och livsmiljöer påverkar psykologiska, fysiska och sociala aspekter av välbefinnandet hos äldre. Särskilt fokus ligger på att undersöka hur dessa interventioner och livsmiljöer kan bidra till att minska skadlig ensamhet. Metod och teori: Studien är i form av en systematisk litteraturstudie där tretton utvalda artiklar utgör empirin. För att förstå hur olika typer av interventioner och livsmiljöer påverkar psykologiska, fysiska och sociala aspekter har vi identifierat ett teoretiskt ramverk av KASAM, disengagemang- och kontinuitetsteorierna utifrån den empiri vi har funnit. Artiklarna analyserades med en tematisk analys, och de mest använda sökorden var elderly people, aging, loneliness, social isolation, prevention och intervention. Resultat: Studien utmynnar i fem huvudteman: Interventioner och livsmiljöer, Effekter på välbefinnande, Teoretiska perspektiv, Utmaningar och hinder samt Rekommendationer för framtiden. Slutsatser: Studien visar att olika interventioner och livsmiljöer kan förbättra äldres livskvalitet genom att minska skadlig ensamhet och öka socialt stöd. Aktiviteter som konst, fysisk träning, sociala måltider samt trygga grannskap, har positiva effekter på välbefinnandet hos äldre. Individuella behov och upplevelser av ensamhet varierar, dessutom ger teoretiska perspektiv som KASAM och disengagemang- och kontinuitetsteori, insikter om dessa effekter. Framtida rekommendationer är längre uppföljningar och individuellt anpassade insatser. En genomgående rekommendation i samtliga studier är att fortsatt forskning och anpassning till specifika sammanhang behövs. / Background: Aging is a natural and inevitable part of life, in which there are divided opinions on the subject but where many agree that it is a process. As the individual ages, it is natural to no longer maintain the same level of social engagement as before due to physical limitations and reduced opportunities to meet with their network, through retirement and the loss of a life partner. Lack of social engagement leads to loneliness, which can be experienced both positively and negatively. Loneliness exists in various forms, such as social, emotional, and existential loneliness. The population is growing older, which increases the burden on social work and therefore emphasizes the importance of, among other things, extending working life in order to maintain welfare. Aim: The aim of this study is to explore and analyze how different types of interventions and living environments affect psychological, physical and social aspects of well-being in older adults. The study particularly focuses on how these interventions and living environments can help reduce harmful loneliness. Method and theory: The study is conducted as a systematic literature review, with thirteen selected articles forming the empirical basis. In order to understand how different types of interventions and living environments affect psychological, physical and social aspects, we have identified a theoretical framework of SOC, short for Sence of Coherence, the disengagement- and continuity theories based on the empirical evidence we have found. The articles were analyzed using a thematic analysis, and the most used keywords were elderly people, aging, loneliness, social isolation, prevention and intervention. Findings: The study generated five main themes: Interventions and living environments, Effects on well-being, Theoretical perspectives, Challenges and obstacles and Recommendations for the future. Conclusion: The study shows that various interventions and living environments can improve older adults' quality of life by reducing loneliness and increasing social support. Activities such as art, physical exercise and social meals, as well as safe neighborhoods, have positive effects on well-being among elderly. Individual needs and experiences of loneliness vary, in addition the theoretical perspectives such as SOC, short for Sense of Coherence, the disengagement- and continuity theories provide insights into these effects. Challenges include high dropout rates and the need for customized methods. Future recommendations are longer follow-ups and individually adapted interventions. A consistent recommendation in all studies is that continued research and adaptation to specific contexts is needed.

The aging population is a global challenge, meanwhile there's a strain on Swedish healthcare. In order to make healthcare efficient, designers are responsible for developing digital services that can be used by everyone, despite disabilities. To ensure accessibility, services must comply with the European Accessibility Act by 2025, a UN directive the Swedish healthcare website 1177 does not meet. In this study, the user interface will be investigated, based on seniors 65+. Through research in graphic design and user-centered design, the group's challenges, needs and aspirations will be identified through semi-structured interviews. In order to create accessible interfaces, designers need to examine the experience based on both function and visuality. Graphic design thereby constitutes a large part of the experience as a whole and must be reflected upon. The result will contribute with insights to increase the website's accessibility and contribute to improved welfare and equality.

Ålderns och åldrandets betydelser för människor som under lång tid har levt med fysiska funktionsnedsättningar har hittills fått begränsad uppmärksamhet såväl i forskning som i andra sammanhang. Samtidigt pekar såväl åldersgränser i det offentliga stödsystemet som tidigare forskning mot att ålder och åldrande kan få speciella innebörder för människor som lever med funktionshinder. Syftet med den här avhandlingen är att tolka innebörder av åldersnormer och upplevd ålder för människor som i dagens Sverige befinner sig i de kronologiska åldrarna kring 65 med fysiska funktionsnedsättningar som funnits med under minst 30 år. Med åldersnormer avses ”enhetliga uppfattningar om de ’typiska’ åldrar då man innehar vissa roller under livsloppet”. Subjektiv ålder syftar på ”hur gammal man känner sig”. Åldrarna kring 65 har valt därför att det är en del av livsloppet då ålder, åldrande och åldersnormer kan förväntas få särskilt stor betydelse. En intervjustudie med 20 personer i åldrarna 56-72 har genomförts. Planeringen, genomförandet och analysen av intervjuerna har utgått från ett livsloppsperspektiv. Tolkningen av de intervjuades utsagor visar bland annat hur människor kan anamma ”äldrenormer” som ofta beskrivs som negativa i andra sammanhang på ett sätt som resulterar i något för individen positivt. Till skillnad från befintliga teorier om hälso- och funktionstillståndets betydelse för människors subjektiva ålder pekar studien också mot att det kan finnas en rad olika möjligheter att känna sig ung eller ”inte gammal” med funktionsnedsättningar och sjukdomar. Mot bakgrund av intervjupersonernas beskrivningar av sina dagliga liv framstår det därtill inte som orimligt att en ålderspensionär med omfattande funktionsnedsättningar med hjälp av ett individuellt anpassat stöd och hjälpmedel kan tillägna sig ett modernt och fritidsaktivt pensionärsideal på ett sätt som får som konsekvens att hon utformar sitt liv på ett ”tredje-ålder-likt” sätt. Ålder och åldrande framträder emellertid inte som betydelsefullt för alla aspekter av de intervjuades liv med funktionshinder. Särskilt inte för hur vissa förändringar av det egna funktionstillståndet upplevs. / The significance of age and ageing for people who have experienced a physical impairment under a long period of time is an area that has received little attention in both policies related to disability and the elderly as well as in social scientific research on disability and social gerontology. At the same time, age limits related to public support for disabled people, as well as related theories and empirical studies indicate that age and ageing can have specific meanings for people living with impairments. The aim of this thesis is to interpret the significance of age norms and subjective age for people in today’s Sweden who are approximately 65 years old with physical impairments that have existed for at least 30 years. Age norms refer to commonly accepted interpretations of what is associated with a certain age or phase of life, while subjective age refers to ”how old one feels”. The years around 65 have been chosen because they stand out as a time in life when age, ageing and age norms are expected to take on a particularly palpable meaning. An interview-study of 20 persons between 56-72 years of age was conducted. A life course perspective was used, both as a theoretical departure and as a methodological tool. Among other things, the interpretation of the interviews reveals how people can acquire and apply age norms that are often described as negative in other contexts in a way that results in something positive for the individual. In contrast to existing theories that emphasize the centrality of good health to be able to ”feel young”, the study at hand also indicates that those with a medically-defined chronic illness or physical impairment may experience age in a number of ways, without this necessarily involving their diagnosis or impairment. Furthermore, the interview subjects’ descriptions of their daily lives suggest that it is not unreasonable to surmise that a pensioner with impairments in today’s Swedish society can achieve a modern and leisurely ”third age” pensioner ideal. But age and ageing do not emerge as important to all aspects of life. This is particularly the case with respect to experiences of various changes in one’s own physical condition.

Denna uppsats belyser hur medarbetare på ett gruppboende inom LSS upplever hur det är att arbeta med äldre intellektuellt funktionsnedsatta personer. Syftet med undersökningen är att beskriva medarbetarnas subjektiva upplevelser av att bemöta åldrande brukare och samtidigt förhålla sig till lagstiftningen samt arbetsgivarens riktlinjer. Den teoretiska grunden i uppsatsen bygger på symbolisk interaktionism då en central del i studien handlar om att beskriva social interaktion. De underliggande teorierna och begreppen berör byråkrati och social handling samt rolltagande, empati och bemötande, där de två förstnämnda har valts eftersom de på ett relevant sätt kan bidra med förståelse vid tolkning av medarbetarnas beskrivningar av att bemöta brukarna och samtidigt förhålla sig till lagar och riktlinjer. De tre sistnämnda valen har gjorts då ett stort fokus ligger på bemötande, vilket i sin tur hänger ihop med empati och rolltagande. Vidare baseras det teoretiska utgångsläget på Trost och Levins definition av symbolisk interaktionism, där underliggande teorier och begrepp bygger på Webers diskussion om byråkrati och social handling, Trost och Levins tolkning av Meads teori om rolltagande, samt Henriksen och Vetlesens beskrivning av empati och bemötande. Uppsatsens metodologiska ansats är dubbel hermeneutik som innebär tolkning av något som redan är tolkat, och som ansågs lämplig eftersom studien gjorts genom att jag tolkat medarbetarnas beskrivningar, vilka i sin tur bygger på deras tolkningar av olika situationer. Studien har genomförts med intervjuer med personal på ett gruppboende, där det framkom att medarbetarna antingen ser bemötandet av brukarna som rutinmässigt eller som en utmaning. De flesta upplevde att det i vissa hänseenden är problematiskt att bemöta brukarna enligt arbetsgivarens riktlinjer, enligt någon berodde det på att riktlinjerna var otydliga, medan flera uppgav att de inte var praktiskt genomförbara. Medarbetarnas olika upplevelser kunde till stor del bli förståeliga med stöd av Webers diskussion om olika handlingstyper. I stort sett rådde det enighet om att svårigheterna att praktiskt tillämpa arbetsgivarens riktlinjer innebar negativa konsekvenser för brukarnas rätt till självbestämmande, eftersom de både är äldre och omfattas av LSS.

No description available.

<p><strong>Sammanfattning</strong></p><p>Syftet med denna studie är att undersöka förekomst, styrning och tillämpning av fysisk aktivitet för äldre på äldreboenden i Stockholms län. Syftet utmynnar i följande frågeställningar:</p><p>·        Hur ofta och i vilken form utövas fysisk aktivitet på äldreboenden?</p><p>·        Hur motiveras vikten av fysisk aktivitet på äldreboenden?</p><p>·        Vilka argument finns för att fysisk aktivitet inte används i större utsträckning på äldreboenden?</p><p>·        Hur iscensätts fysisk aktivitet på följande tre nivåer: lagar, kommunala styrdokument samt tillämpning på äldreboenden?</p><p> </p><p><strong>Metod:</strong> Studien har utförts på äldreboenden i fyra kommuner i Stockholms län. Materialet har samlats in med hjälp av enkäter som skickats ut till enhetschef eller motsvarande på 45 äldreboenden. Av dessa svarade 71 procent på enkäten. I relevanta lagar och styrdokument har även riktlinjer för fysisk aktivitet för äldre på äldreboenden undersökts för att sedan med hjälp av enkätsvaren iscensättas på formulerings-, transformerings- och realiseringsarenan.</p><p> </p><p><strong>Resultat:</strong> Den aktivitet som används främst på äldreboenden är promenad/stavgång och de flesta erbjuder det en eller fler gånger i veckan. Rörelse- och balansträning samt motionsgymnastik erbjuds även de i en större utsträckning. Hos många äldreboenden pågår aktiviteter i cirka 30 minuter. De största faktorerna till varför äldre ska utöva fysisk aktivitet på äldreboenden är för att bibehålla moment i vardagen, minska skaderisken samt öka fysisk- och mental hälsa. Två stora faktorer till att äldreboenden inte använder sig mer av fysisk aktivitet beror på tidsbrist hos personalen samt att de äldre är oengagerade till att utöva fysisk aktivitet. Resultatet visar även att det går att tillämpa Göran Lindes läroplansteori angående formulerings-, transformerings- och realiseringsarenan vad det gäller lagar, kommunala styrdokument och tillämpning på äldreboenden.</p><p><strong> </strong></p><p><strong>Avslutande reflektion:</strong> Fysisk aktivitet är en mycket viktig del för att bidra till en bättre livskvalitet hos de äldre. Fysisk aktivitet erbjuds mer eller mindre på alla äldreboenden i studien men förekommer dock inte på den nivå som är behövlig. Om detta beror på att det är otydliga direktiv i lagar och styrdokument eller brist på kunskap etc., är något att beakta.</p>

This study deals with the impact of industrialisation and urbanisation on the living conditions of aged men and women. By studying labour force participation, savings and pensions, the role of the family, and the extent of dependency of aged men and women from a gender and class perspective, continuities and changes between pre-industrial and industrial times are examined. The main focus is placed on the situation of elderly persons living in the town of Sundsvall between 1830 and 1930. This town became the commercial centre of one of the largest saw-mill districts in the world at the end of the nineteenth century. The residence patterns of old men and women in Sundsvall are also compared with those in two other Swedish industrialised urban areas; the capital Stockholm and the textile centre Norrköping. According to modernisation theorists, industrialisation and urbanisation led to an increase in dependency in old age, due to weakening family ties and unemployment. This study shows the complexity of the issue. It is true that some sources reveal a declining proportion of men participating in the labour force at the very end of the period of observation, but this was primarily due to the introduction of the national pension system in 1914. On the other hand, other records show a stability or even an increasing proportion of elderly men and women in the labour market. By contrast with previous studies of the residence patterns of aged persons, this dissertation shows a very high percentage of elderly women living alone in all three urban areas selected for study. However, this was not solely a sign of isolation, since the vast majority of those elderly living in households of their own had children residing in the vicinity. Furthermore, many old men and women shared households with their children, although this pattern was less common among the working class. The role of off-spring appears to have been important both in pre-industrial and industrial times. The residence patterns of the urban elderly were probably influenced by traditional rural living arrangements, to the extent that old couples and their married children often lived close to each other but usually maintained households of their own. Old parents and their adult children might have preferred to live in separate households instead of crowding in with each other. The unmarried elderly were probably most affected by the transformations taking place at the end of the nineteenth century. A considerable number of them migrated late in life, leaving all their relatives behind. Therefore, they became highly vulnerable. Unmarried men tended to be more exposed to the dangers of urban life. They probably experienced tougher working conditions, had weaker social networks, and could not manage on their own to the same extent as women. Therefore, a larger propor-tion of men than women ended up in the workhouse. / digitalisering@umu