The aim of the present master thesis was to explore which experiences members at a Swedish clubhouse for psychosocial rehabilitation describe as important in their recovery process and for their (re)entrance in the labor market, and more specifically if and how they consider the clubhouse helpful in this process. With an inductive approach, six qualitative interviews with clubhouse members who had moved on from the clubhouse to employment in the labor market were carried out and analyzed through thematic analysis. The interviewees described helpful aspects of the clubhouse within five themes: A place to go to, Something sensible to do, Community and friendship, To recapture one's identity, and Moves on (but stays a member). These five themes illustrate different aspects of the overarching theme Individuality through community. The way the clubhouse was described as helpful in the interviews was further discussed in relation to common factors within all helpful interventions, Frank and Frank’s concept of demoralization, and the reconstruction of the sense of self according to Davidson and Strauss. In the present study, the clubhouse is described as a place where recovery from psychiatric problems can be supported.

Bakgrund: Patienter som har insjuknat i stroke och deras anhöriga upplever att utförd vård av sjuksköterskorna är bristfällig på grund av faktorer som avsaknad av kunskap och tidsbrist. Patienter och anhöriga upplever att de behöver mer stöd gällande återhämtning och rehabilitering. Problem: Patienters vård och anhörigas stöd kan påverkas negativt på grund av sjuksköterskornas bristande kunskap och tid. Syfte: Syftet är att beskriva sjuksköterskors upplevelser av att vårda patienter som har insjuknat i stroke. Metod: Tio kvalitativa och vårdvetenskapliga artiklar analyserades enligt en systematisk litteraturstudie utifrån Evans kvalitativa metod med beskrivande syntes. Resultat: Temat ”Utmaningar i förhållande till strokevård” beskriver hur olika faktorer påverkade sjuksköterskorna att uppleva strokevård som utmanande. Temat består av subteman; Känslor av frustration, Känslor av otillräcklighet och Brist på tid. Temat ”Vikten av kunskap” beskriver sjuksköterskornas upplevelser angående att självständigt kunna ta beslut men att samtidigt samarbeta med patienter och deras anhöriga. Temat består av subteman; Att kunna samarbeta och Att finna trygghet. Slutsats: Sjuksköterskorna beskrev att vården av patienter som har insjuknat i stroke kan upplevas både negativt och positivt. De negativa upplevelserna grundades i faktorer som tidsbrist, utmaningar och bristande kunskap. De positiva upplevelserna grundades i faktorer som gott samarbete och trygghet gällande utförande av strokevård och ansvarstagande. / Background: Patients with stroke and their relatives experience that offered nursing care is insufficient due to factors such as lack of knowledge and time. Patients and relatives feel that they need more support regarding recovery and rehabilitation. Problem: The care of patients and the support of relatives may be adversely affected due to the lack of nurses’ knowledge and time. Aim: The aim is to describe nurses’ experiences of caring for patients with stroke. Method: Ten qualitative and care scientific articles were analyzed according to a systematic literature study based on Evans qualitative method with descriptive synthesis. Results: The theme ”Challenges in relation to stroke care” describes how different factors affected nurses to experience stroke care as challenging. The theme consists of subthemes; Feelings of frustration, Feelings of inadequacy and Lack of time. The theme ”Importance of knowledge” describes the nurses’ experiences regarding the importance of being able to make decisions independently and to cooperate with patients and their relatives. The theme consists of subthemes; To be able to cooperate and To find safety. Conclusion: The nurses described that the care of stroke patients can be experienced both negatively and positively. The negative experiences were based on factors such as challenges and lack of both time and knowledge. The positive experiences were based on factors such as good cooperation and safety regarding the achieved stroke care and accountability.

The purpose of the study was to describe the experience of physical activity in the recovery from fatigue syndrome. The study was based on a qualitative method in the form of thematic analysis. The data collection consisted of ten semi-structured interviews where the criteria consisted of all participants having been diagnosed with fatigue syndrome established and as well had recovered from it. Which meant that the participants were no longer on sick leave because of the disease. And that the participants also had used physical activity as an aid in their recovery. From the thematic analysis, four themes emerged that describe the experience linked to physical activity in the recovery. Acceptance of the course of the disease and in the recovery describes how the participants experience an acceptance towards the disease and which progresses throughout the recovery process. Balance between rest and activity describes how the participants find an inner balance and as well experience an increased sense of balance and control when they begin physical activity. Physical activity motivates well-being describes the motivation the participants experience with the help of physical activity. The last theme, the meeting with healthcare and its impact describes the participants meeting with healthcare and the help and care they experienced from the discovery of the disease and during the recovery period. The results show that when the individual finds an acceptance of the situation, they are more susceptible to commencing their recovery and when they find a balance in their state, the motivation to contribute with their own capacity helps to help the body recover. In the end, it is the individual himself who is the strongest driving force, but the result nevertheless demonstrates that they are in a great need of functioning communication and work of motivation in the health care sector. / Syftet med studien var att beskriva upplevelsen av fysisk aktivitet i återhämtningen från utmattningssyndrom. Undersökningen utgick ifrån kvalitativ metod i form av tematisk analys. Datainsamlingen bestod av tio semistrukturerade intervjuer där kriterierna bestod av att samtliga deltagare hade fått diagnosen utmattningssyndrom fastställd och dessutom hade återhämtat sig från den. Vilket innebar att samtliga av deltagarna inte längre var sjukskrivna på grund av sjukdomen. Samt att deltagarna dessutom hade använt sig av fysisk aktivitet som hjälpmedel i sin återhämtning. Från den tematiska analysen framkom fyra teman som beskriver upplevelsen kopplat till fysisk aktivitet i återhämtningen. Acceptans av sjukdomsförlopp och i återhämtningen beskriver hur deltagarna upplever en acceptans gentemot sjukdomen och som fortskrider under hela återhämtningsprocessen. Balans mellan vila och aktivitet beskriver hur deltagarna finner en inre balans och dessutom upplever en ökad känsla av balans och kontroll när de påbörjar fysisk aktivitet. Fysisk aktivitet motiverar till välmående beskriver motivationen som deltagarna upplever med hjälp av fysisk aktivitet. Det sista temat mötet med sjukvården och dess inverkan beskriver deltagarnas möte med sjukvården och den hjälp och vård de erfarit från att sjukdomen uppdagades och under återhämtningsperioden. Resultatet påvisar att när individen finner en acceptans till situationen är hen mer mottaglig för att påbörja sin återhämtning och när hen dessutom finner en balans i sitt tillstånd så ökar därmed motivationen till att med egen kapacitet bidra till att hjälpa kroppen till återhämtning. I slutändan är det individen själv som är den starkast pådrivande kraften men resultatet påvisar ändå att hen är i stort behov av ett fungerande kommunikation- och motivationsarbete inom sjukvården.

<p>Background: There has been a process of de-institutionalisation and mental health care re-forms in Sweden. Social services are, according to the law, responsible for helping persons with mental illness to live a life like others and to participate in the community. The aim of the study was to describe the culture in one of the social services adult day care center for social relations and activities in Stockholm. The aim was also to focus on the importance of the adult day care center for recovery and empowerment from the participants´ perspective. Methods Observations in the adult day care center were combined with four interviews with regular participants. Findings The culture could be described as a jovial "non-family" where the professionals had a parenting position and the participants could be seen as adult family members. Although the "non-family" could offer protection, safety and possibilities for re¬covery and empowerment, the study showed that there is a lack of opportunities for recovery and empowerment. Implications The possibility for people with mental illness to live like others and participate in the community is limited to a parallel participation and the question is if and how an interactive participation can be achieved.</p>

<p>1 juli 2008 trädde en förändrad sjukförsäkring i kraft där syftet är att effektivisera sjukskrivningsprocessen och därmed öka möjligheterna för sjukskrivna att återgå i arbete. Kritik har riktats mot lagen och dess kommande konsekvenser angående individers arbetsförmåga. Individer som bedöms ha viss arbetsförmåga men inte tillräcklig för att få ett arbete kan komma att hänvisas till kommunernas försörjningsstöd. De flesta individer som råkar i ekonomiska svårigheter kan få psykiska problem bland annat i form av ökad stress. Individer som redan har psykiska problem och dessutom får ekonomiska svårigheter råkar då dubbelt illa ut. Syftet med uppsatsen är att beskriva hur personer med psykiskt funktionshinder påverkas av en förändrad ekonomisk situation. I uppsatsen får läsaren möta Sara, Per och Paula som samtliga på ett eller annat sätt påverkats eller kommer att påverkas av de nya bestämmelserna. Sara och Paula lever under ett hot om att deras sjuk- respektive aktivitetsersättning kan komma att dras in. Per har redan upplevt konsekvenserna av en indragen aktivitetsersättning. Frågorna vi ställer oss i uppsatsen är om hot om en förändrad ekonomi får följder för individens återhämtningsprocess, hur den förändrade lagen påverkar individens ekonomi samt vilka copingstrategier individen använder sig av för att hantera sin situation.</p><p>Vi har använt oss av en kvalitativ metod i form av intervjuer med individer samt verksamhetsföreträdare inom psykiatrin. I tolkningen av vårt material har vi använt oss av ett copingperspektiv samt begreppen återhämtning och ekonomiska konsekvenser. Vi har använt oss av en hermeneutisk tolkning som innebär att tolka materialets delar och helhet parallellt. Uppsatsens resultat är att personer med psykiskt funktionshinder kan komma att drabbas hårt av en förändrad sjukförsäkring. Då en indragen sjuk- eller aktivitetsersättning innebär att individen måste söka sig ett arbete. Om individen inte kan arbeta men ändå inte bedöms av Försäkringskassan ha tillräckligt nedsatt arbetsförmåga så får individen ansöka om försörjningsstöd från kommunen. De ekonomiska konsekvenser som detta innebär påverkar i sin tur individens återhämtningsprocess.</p>

Background: There has been a process of de-institutionalisation and mental health care re-forms in Sweden. Social services are, according to the law, responsible for helping persons with mental illness to live a life like others and to participate in the community. The aim of the study was to describe the culture in one of the social services adult day care center for social relations and activities in Stockholm. The aim was also to focus on the importance of the adult day care center for recovery and empowerment from the participants´ perspective. Methods Observations in the adult day care center were combined with four interviews with regular participants. Findings The culture could be described as a jovial "non-family" where the professionals had a parenting position and the participants could be seen as adult family members. Although the "non-family" could offer protection, safety and possibilities for re¬covery and empowerment, the study showed that there is a lack of opportunities for recovery and empowerment. Implications The possibility for people with mental illness to live like others and participate in the community is limited to a parallel participation and the question is if and how an interactive participation can be achieved.

1 juli 2008 trädde en förändrad sjukförsäkring i kraft där syftet är att effektivisera sjukskrivningsprocessen och därmed öka möjligheterna för sjukskrivna att återgå i arbete. Kritik har riktats mot lagen och dess kommande konsekvenser angående individers arbetsförmåga. Individer som bedöms ha viss arbetsförmåga men inte tillräcklig för att få ett arbete kan komma att hänvisas till kommunernas försörjningsstöd. De flesta individer som råkar i ekonomiska svårigheter kan få psykiska problem bland annat i form av ökad stress. Individer som redan har psykiska problem och dessutom får ekonomiska svårigheter råkar då dubbelt illa ut. Syftet med uppsatsen är att beskriva hur personer med psykiskt funktionshinder påverkas av en förändrad ekonomisk situation. I uppsatsen får läsaren möta Sara, Per och Paula som samtliga på ett eller annat sätt påverkats eller kommer att påverkas av de nya bestämmelserna. Sara och Paula lever under ett hot om att deras sjuk- respektive aktivitetsersättning kan komma att dras in. Per har redan upplevt konsekvenserna av en indragen aktivitetsersättning. Frågorna vi ställer oss i uppsatsen är om hot om en förändrad ekonomi får följder för individens återhämtningsprocess, hur den förändrade lagen påverkar individens ekonomi samt vilka copingstrategier individen använder sig av för att hantera sin situation. Vi har använt oss av en kvalitativ metod i form av intervjuer med individer samt verksamhetsföreträdare inom psykiatrin. I tolkningen av vårt material har vi använt oss av ett copingperspektiv samt begreppen återhämtning och ekonomiska konsekvenser. Vi har använt oss av en hermeneutisk tolkning som innebär att tolka materialets delar och helhet parallellt. Uppsatsens resultat är att personer med psykiskt funktionshinder kan komma att drabbas hårt av en förändrad sjukförsäkring. Då en indragen sjuk- eller aktivitetsersättning innebär att individen måste söka sig ett arbete. Om individen inte kan arbeta men ändå inte bedöms av Försäkringskassan ha tillräckligt nedsatt arbetsförmåga så får individen ansöka om försörjningsstöd från kommunen. De ekonomiska konsekvenser som detta innebär påverkar i sin tur individens återhämtningsprocess.

The purpose of this study was to describe and analyse the significance of social support to adults with psychiatric disabilities, based on the individual's experiences. This includes research questions concerning what type of social support was perceived to be beneficial or restrictive, which relational aspects were considered having a beneficial or restrictive effect on the support- and recovery process, as well as what strategies and capacities the individual developed on their own in order to cope with their obstacles and disadvantages. The empirical material was based on qualitative inteviews with ten individuals that defined themselves as having psychiatric disabilities. They were each interviewed on three occasions. The repetetive form of the interviews lead to three separate interview guides being created over the course of the data collection process. The goal of the first interview was to get a general idea of the subject's daily life, activities, arenas, relationships and support. The second interview focused on meaningful relationships. The third and final interview had one general and one individual part. The general part focused on the subject's psychiatric disabilities, their opportunities as well as existing and desired support measures. The subject matters in the individual part were related to the previous interviews with each of the participants and aimed to develop or expand on previous discussion. The material was analysed using theories about social support and recovery and was presented with roots in four different networking entities: close and extended family, friends, coworkers and fellow students, as well as formal support instances. The result showed that it is the support with mobilising qualities that is beneficial to the recovery process. It increases the individual's degree of control over their illness, obstacles and challenges. In addition, it appeals to the individual as a central actor and as a person with difficulties as well as resources. The fact that the social support from the various support agencies have varying focus and direction benefits recovery since it increases the individual's opportunity to maintain as well as develop their social bonds and roles within the community. A relational prerequisite for social support is an equal relationship, which benefits the recovery process as it encompasses acknowledgement and acceptance of both the individual on a personal level and of their situation. The type of social support that hinders recovery is the kind that lacks a connection between the individual's perceived problems, their need for support and their over time fluctuating ability to handle their psychiatric disability. This is due to the fact that it robs the individual of control over the situation, increases the need for support and strengthens their perception of themselves as sick. Recovery comes to a halt when the individual isn't included in the support and recovery process, which is clarified in relational aspects such as lacking attentiveness, subpar acceptance as well as rejection. The individual's will and capacity to actively take on the responsibility to steer their recovery in a positive direction was made visible through four groups of strategies that were crystallised through the course of the research; creation of understanding and legitimisation, cultivation, including strategies and the creation of boundaries.

Bakgrund: Genom historien har personer med allvarlig psykisk störning ofta tvingats leva avskilda och utstötta från samhället, en stigmatisering som finns kvar än idag. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att belysa hur personer med allvarlig psykisk störning upplever sin sociala situation samt hur dessa personer upplever att sociala relationer påverkar återhämtningen från allvarlig psykisk störning. Metod: Till studien eftersöktes kvalitativa artiklar i relevanta databaser, nio stycken artiklar som passade studiens syfte valdes ut. Artiklarna genomgick manifest innehållsanalys, två huvudkategorier och ett flertal underkategorier kunde urskiljas. Resultat: I litteraturstudien framgick att personer med allvarlig psykisk störning känner sig utstötta från samhället och upplever fördomar riktade mot sig. Svårigheter med sociala kontakter leder till ensamhet. Önskan om meningsfulla aktiviteter fanns för att få en mer meningsfull vardag och lättare kunna knyta kontakter med andra. De sociala relationernas betydelse för återhämtningen från allvarlig psykisk störning framkom tydligt i litteraturstudien. Familj, vänner och vårdare bidrog samtliga till återhämtningsprocessen. Slutsats: Personerna upplevde en stigmatisering som bidrog till att försämra deras sociala situation, vilket bidrar till ökat lidande. Alla inom vården är en viktig del för att minska detta. Sociala relationer som medför att bli sedd och bekräftad som människa är viktigt för återhämtningen från allvarlig psykisk störning.

Syfte: Huvudsyftet med studien är att undersöka om avkastningen på den svenska aktiemarknaden påverkas av terroristattacker. Delsyftet är att vid en eventuell påverkan undersöka om reaktionen skiljer sig mot landet där attacken skett samt hur lång tid det tar för de olika aktiemarknaderna att återhämta sig. Teoretiskt perspektiv: Den teoretiska referensramen utgörs av teorin om den effektiva marknadshypotesen samt behavioral finance med fokus på flockbeteende. Avgränsningar: I studien undersöks åtta olika terroristattacker och dess påverkan på aktiemarknaden i Sverige och landet där attacken skett. Metod: Studien är kvantitativ och använder ett deduktivt angreppssätt. För att besvara frågeställningarna tillämpas en eventstudie där två eventfönster används. Ett eventfönster på en dag och ett längre på elva dagar samt en estimeringsperiod som omfattar 30 dagar. Insamlad data används för att mäta den avvikande avkastningen som eventuellt uppstår efter att en terroristattack ägt rum vilket säger om attacken haft någon påverkan. Slutsatser: Terroristattacker har en påverkan på den svenska aktiemarknaden och i de flesta fall är påverkan negativ. En slutsats som kan dras är att påverkan skiljer sig mellan Sverige och landet där attacken ägt rum men att det inte finns något tydligt mönster huruvida den svenska aktiemarknaden påverkas mer eller mindre. Slutligen kan det konstateras att påverkan av en terroristattack på aktiemarknaden är kortvarig och återhämtningen sker snabbt med undantag för attacken den 11 september 2001 i USA som hade en mer långvarig effekt.