The aim of this study is to examine which factors people with mental illness describe as contributing to their recovery process. The aim is also to examine the importance of club houses. The study is based on ten qualitative interviews from people with experience of mental illness and the empirical data was analyzed using a qualitative content analysis. The main results highlight four different facilitating factors; social network, equality, meeting other people with mental illness and individual resources and strategies. The social network was described as a prerequisite to the recovery process, but the study also shows that meeting peers with similar experiences played a key role. Being treated as an equal by professionals they came in contact with during their recovery process contributed to their own sense of self and facilitated the feeling of participation. The results also emphasize the importance of one’s own resources and strategies. By realizing what part they had played in their own recovery process it brought on a feeling of pride and achievement. The result from this study aim to provide a deeper understanding of the contributing factors in the recovery process which may have importance for social services to people with mental instabilities.

Bakgrund – Höftfrakturer är ett globalt problem och förekomsten av höftfraktur ökar med stigande ålder. Den största riskfaktorn för höftfraktur är fall i kombination med osteroporos. Patienter med höftfraktur kräver mycket vårdresurser och har en lång återhämtningsprocess.Syfte– Äldre patienters upplevelse av efterförloppet inom vården efter en höftfraktur.Metod – Den här studien genomfördes som en litteraturöversikt baserad på vetenskapliga artiklar med kvalitativ och kvantitativ design.Resultat/ Slutsats – Patienter upplever minskad självständighet och behöver hjälp med att klara av vanliga vardagsaktiviteter efter frakturen. Det finns flera faktorer som påverkar patientens återhämtningsprocess, såsom depression, motivation och rädsla för att falla igen. Patienter behöver stöd från både vårdpersonal och anhöriga för att kunna återvända till ett självständigt liv. Fyra huvudfynd har identifierats i litteraturstudien. Det första fyndet är att patienter har en långsam återhämtningsprocess, det andra är brister i vården, det tredje är patienters psykologiska påverkan på återhämtningsprocessen och det fjärde är minskad självständighet och kommunikation. / Background – Hip fracture is a global problem and the incidence increases with increasing age. The largest risk factor for hip injury is fallings combined with osteroporosis. Patients with hip fractures require a lot of care resources and have a long recovery process.Aim – Older persons experience of the aftermath within healthcare after a hip fracture.Method – This study was conducted as a literature review based on scientific articles with qualitative and quantitative design.Results/ Conclusion – Patients´ experienced impaired independence and need of help to cope with normal everyday activities. There are several factors that affect the patient's recovery process, including depression, motivation and fear of falling again. Patients need support from both healthcare professionals and relatives in order to return to an independent life. Four main findings have been identified in the literature study; the first finding is that the patient has a slow recovery, the second is deficiencies in care, the third is the patients' psychological impact on the recovery process and the fourth is reduced independence and communication.

No description available.

Hälsoscheman är ett relativt nytt fenomen, som hade sitt startskott 2016 i form av ett samarbete mellan Sveriges Kommuner och Regioner och Kommunal kallat Heltidsresan. Syftet med projektet var att stärka välfärdens kompetens och instifta heltid som norm. En betydande del av Heltidsresans utformning utgörs av forskning från Stressforskningsinstitutet vid Stockholms universitet. Heltidsresan har i sin tur lett till att flera kommuner valt att ta efter riktlinjerna och rekommendationerna som projektet utmynnat i, vilket har banat vägen för konflikter och motstånd från arbetstagarhåll. Studien syftar därför till att undersöka vilka motiv från arbetsgivarhåll som har legat till grund för införandet av hälsoscheman i Sveriges kommuner. Även hur hälsoschemats reformering av arbetsvillkor har påverkat enskilda arbetstagare är i fokus, samt hur schemaläggning kan användas som ett organisatoriskt verktyg från arbetsgivarhåll. Studien har genomförts med hjälp av intervjuer med arbetstagare och personer som har varit med och implementerat hälsoscheman inom vård och omsorg. En fenomenologisk metodansats används för att undersöka fenomenet genom arbetstagare och arbetsgivares uppfattningar, samt erfarenheter kring förändringsprocessen som hälsoschemat har bidragit till. Resultatet analyseras med teorier från Michel Foucault med fokus på detaljstyrning och bio-politik, men även institutionellt och nyinstitutionellt perspektiv appliceras. Studien belyser att det finns fler bakomliggande faktorer som kan förstås som motiv till att implementera hälsoscheman och de förändringarna det innebär. Det tydliggörs även hur arbetstagarna som intervjuats upplever hur schemaförändringarna har påverkat dem i ett negativt avseende, både i arbetslivet och privatlivet / Health Schedules are a relatively new phenomenon, which had its onset during 2016 as a collaboration between Sveriges Kommuner & Regioner and Kommunal called ’’The Full Time Journey’’. The main purpose of the project was intended to reinforce the welfare sectors proficiency, as well as stating full time work as a norm. The Full Time Journey has eventually led to several municipalities following the examples based on the guidelines and recommendations stated by the project. This has eventually given rise to disagreement and conflicts, and resistance from employees. The study aims to investigate which potential motives and intentions from the employer side might have contributed to the introduction of health scheduling in the various municipalities of Sweden. This also includes how the transformation of working conditions has affected individual employees, but also targeting how scheduling might be used as an organizational tool by employers. The study was conducted using interviews with employees and individuals who have been involved throughout the implementation of Health Schedules within the Healthcare Industry. A phenomenological methodological viewpoint is used to investigate the phenomenon through the perceptions of employees and employers, in addition to experiences attributed regarding the transformation process, induced by the Health Schedule. The results are analyzed using theories from Michel Foucault with a particular focus relating to management and biopolitics, but also institutional and neo-institutional perspectives are applied. The study highlights that there are several underlying factors that can be understood as motives for implementing health schemes and the changes it entails. It is also clarified how the employees interviewed experience how the schedule changes have affected them in a negative respect, both in working life and private life.

Bakgrund Stroke är en vanlig sjukdom och är en av de vanligaste orsakerna till död i Sverige. Stroke är något som sker neurologiskt och kan leda till förlamning och andra problem. Hopp är något som kan leda till positiva konsekvenser hos patienter, uppgiftspecifik träning och emotionellt stöd kan leda till positiva konsekvenser hos patienterna.   Syfte Syftet är att beskriva betydelsen av hopp hos personer som genomgått stroke och ur anhörigas perspektiv   Metod Litteraturöversikt, där databaserna PubMed och Cinahl har använts, artiklar med patienter som haft stroke och anhöriga har inkluderats. Tio artiklar har sökts fram med hjälp av databaserna och delats upp i olika kategorier beroende på begrepp i artiklarna.   Resultat Begreppet hopp förekommer vid återhämtning efter stroke, rehabilitering och olika aktiviteter har betydelse för hopp om att gå vidare i livet. Vårdpersonal har en viktig roll när det kommer till att inge hopp till patienterna och även familjemedlemmarna behöver stöd och hopp så att de kan fokusera på sin familjemedlem. Holistiska metoder har en positiv inverkan på hopp om att bli bättre hos patienterna och innebär att man sett på hela hälsan, dvs helheten.   Slutsats Emotionella, existentiella faktorer, rehabilitering, vårdpersonal och familjemedlemmar är viktiga begrepp som förekommer inom det här området och har en inverkan på patienter med stroke. / Background Stroke is a common disease and one of the most common reasons for death in Sweden. It is a neurological disorder and can lead to disability and other problems. Hope is a something that can lead to positive consequences, specific training, rehabilitation and emotional support can lead to better outcomes.   Aim Describe the meaning of hope among patients that have been through stroke and their family members and relatives.   Method                                                                 Literature review, where the databases PubMed and Cinahl were used, articles with strokepatients and their relatives and families were included, the articles have been divided into different categories.     Results Hope is the most important factor when it comes to recovery, rehabilitation affect the hope, health care workers also plays an important role and family members also need support and hope to be able to focus on their family member. Holistic methods have a positive effect on the wellbeing and the hope to become better.   Conclusions Emotional, existential factors, rehabilitation, nursing staff and family members have an important role and impact on patients with stroke and their care.

No description available.

Sekundär traumatisering är ett tillstånd som kan uppstå till följd av att arbeta med att lyssna på klienters berättelser om traumatiska upplevelser. Personen som drabbas av sekundär traumatisering kan uppleva många fysiska och psykiska svårigheter i sitt liv. Studiens syfte är att undersöka uppkomsten och erfarenheterna av sekundär traumatisering bland professionella och på så sätt bidrar till kunskap om detta fenomen inom socialt arbete. I studien tillämpas en kvalitativ metodologi med semistrukturerade intervjuer för att erhålla en fördjupad förståelse för sekundär traumatisering och för att ge utrymme för professionella att uttrycka sina erfarenheter. För att förstå hur professionella hanterar de känslor som följer av exponeringen för traumaberättelser och uppkomsten av sekundär traumatisering används teorier om KASAM (känsla av sammanhang), empowerment och copingstrategier som teoretiska perspektiv. Studien genomfördes i tre olika kommuner och inkluderade sex intervjuer med professionella som arbetar inom området våldsutsatta klienter. Resultaten från studien indikerar att professionella upplever besvärande känslor till följd av klienternas traumatiserande berättelser. Resultaten betonar även att bristen på reflektion i arbetsmiljön och hög arbetsbelastning kan anses vara orsaker till uppkomsten av sekundär traumatisering. Å andra sidan identifieras vilka copingstrategier som används av professionella för att hantera symtomen av sekundär traumatisering

Bakgrund: Ätstörningar blir allt vanligare i samhället och drabbar främst unga kvinnor. Två av de vanligaste ätstörningsdiagnoserna är Anorexia Nervosa och Bulimia Nervosa, i båda fallen är orsakerna okända. Återhämtningen från en ätstörning kan vara en svår utmaning på grund av sjukdomens komplexitet som kan ha en negativ påverkan på det dagliga livet. Arbetsterapi kan främja återhämtningen vid ätstörning till exempel genom att tillgängliggöra meningsfulla aktiviteter. Genom att utgå från den arbetsterapeutiska teoretiska modellen Model of Human Occupation (MOHO) underlättar det för arbetsterapeuten att få en helhetsbild av människan även i komplexa sjukdomstillstånd. Syftet var att ur ett arbetsterapeutiskt perspektiv beskriva återhämtningsprocessen hos kvinnor som levt med någon form av ätstörning. Metod: En litteraturstudie för att sammanställa resultaten från tidigare forskning. Samtliga artiklar som valdes var kvalitativa och grundar sig på kvinnors upplevelser. De databaser som användes var Cinahl with full text och PsychInfo. Artiklarna analyserades utifrån Fribergs analysprocess i fem steg. Analysen gjordes deduktivt med förutbestämda teman utifrån MOHO med målet att identifiera olika upplevelser i återhämtningsprocessen. Huvudresultatet: Resultatet utgick från MOHO’s centrala begrepp: vanebildning, miljö, viljekraft och utförandekapacitet. Kvinnorna som befinner sig i eller har befunnit sig i återhämtningsprocessen upplevde att vanor, strategier och omgivningen är betydelsefull för tillfrisknandet. Slutsats: Återhämtningsprocessen av en ätstörning kan beskrivas ur ett arbetsterapeutiskt perspektiv utifrån MOHO. Vidare forskning inom arbetsterapi kan vara hur arbetsterapeutiska insatser kan tillämpas i återhämtningsprocessen av ätstörning.

Syftet med föreliggande studie var att undersöka relationen mellannätverk, samverkan, ej fungerande samverkan och vårdtid förpatienter som vårdats på rättspsykiatriska kliniker i Sverige.Rättspsykiatriska vården syftar till rehabilitering och minskning avrisken för återfall i brott. Tidigare forskning har visat att nätverk ochsamverkan kan påverka vårdtidens längd. I analysen ingick 316patienter som registrerats mellan år 2014-2015 för rättspsykiatriskvård. Data från kvalitetsregistret RättspsyK genererade fyra variablerför studien att analysera; vårdtid, nätverk, samverkan och ejfungerande samverkan. Studiepopulationen delades in i grupper omkort och lång vårdtid. Vårdtiden baseras på medianvårdtiden pårättspsykiatrin. Fishers exakta test visade emellertid att resultatetsaknade statistisk signifikans och går inte i linje med tidigareforskning. Trots att sociala kontakter enligt tidigare forskning ärbetydelsefull för återhämtningsprocessen finns det anledning att fråndenna studies resultat anta att relationen mellan nätverk, samverkanoch vårdtid är mer komplext än vad studier tidigare visat. / The aim of the present study was to examine the relationship betweennetwork, cooperation, non-functioning cooperation and length of stayfor patients treated in forensic psychiatry in Sweden. Forensicpsychiatric care aims to rehabilitate and reduce the risk ofreoffending. Previous research has shown that network andcooperation can affect the length of care. The analysis included 316patients registered between 2014-2015 for forensic psychiatric care.Data from the quality registry RättspsyK generated four variables;length of care, network, cooperation and non-functioning cooperation.The study population was divided into short and long care time groupsbased on the median length of care in forensic psychiatry. Fisher'sexact test showed that the result lacked statistical significance and isnot in line with previous research. There is reason to assume from thisstudy's findings that the relationship between networks, cooperationand length of care is more complex than previous studies have shown.

Dagkirurgi innebär att utskrivning av patient sker samma dag som det att operationen genomförs. Dagkirurgi som metod ökar och tidigare forskning visar att det finns utrymme för förbättring i patientvården både gällande information och smärthantering samt att patienterna var nöjda med metoden fram tills dess att de skrevs ut och ansåg att den svaga länken i kedjan var den efterföljande vården i hemmet. Metoden som användes var en systematisk litteraturstudie där 10 vetenskapliga artiklar med kvalitativ analys sammanställdes. Syftet var att sammanställa hur sjuksköterskors omvårdnadsåtgärder påverkar patientens upplevelse av återhämtning vid dagkirurgi. Resultatet visade att sjuksköterskan kan påverka patientens upplevelse av återhämtning med omvårdnadsåtgärder. Dessa omvårdnadsåtgärder är uppföljning och återkoppling, adekvat information och undervisning samt positivt och personcentrerat bemötande. / Day surgery means that the patient has the operation and is released from the hospital under the course of a single day. Day surgery as a method is increasing and research shows that there is room for improvement in patient care both regarding information and pain management but also that the patients were satisfied with the method until they were released from the hospital and that the weak link in the chain was the subsequent care at home. The method used was a systematic literature study summarizing 10 scientific articles with qualitative analysis. The aim was to summarize how nurses’ nursing interventions affect the patient's experience of recovery in day surgery. The result in the study showed that nurses can, with nursing interventions, affect the patient's experience of recovery. These nursing interventions are follow-up and feedback, adequate information and education, plus positive and person-centered personal treatment.