Överraskning är en av krigföringens grundprinciper. Svårigheterna i att förutse överraskning ligger i dess natur och har studerats genom historiken utan större resultat. Finns inte förmågan att återhämta efter överraskning är risken överhängande för förlust och forskningen brister i hur denna förmåga skapas. Syftet med uppsatsen är att förklara hur det kom sig att Israel lyckades återhämta efter överraskningen 1973 och vinna på slagfältet. En teorikonsumerande, utfallsförklarande processpårning används för att förklara det unika utfallet. Det teoretiska ramverket innefattar teorier om flexibilitet och taktik. Resultatet av analysen påvisar att Israel lyckades återhämta efter överraskningen trots bristande flexibilitet. Den avgörande mekanismen fanns i den moraliska faktorn i krigföringsförmågan, nämligen skicklighet. Den enskildes skicklighet överbryggade bristerna samt genomsyrade hela den israeliska organisationen och dess krigföringsförmåga. Tillsammans ger syftet och resultatet en ökad förståelse för vad som kan krävas av en underlägsen aktör som enskilt vill undvika att förlora på slagfältet.

Background: Stroke is one of the illnesses that take up most beds at hospitals in Sweden. A stroke can be a life-changing experience that affects patients and their relatives. Relatives find it difficult to see the patient in a state where they are not as independent as before. Nurses feel that they are a central part in patients rehabilitation, as they have information about patients and care for them from a holistic perspective. Aim: To describe patients’ experiences of post-stroke recovery. Method: A qualitative manifest content analysis based on six autobiographies. Results: Patients describe how they achieved progress during recovery and it is described as long and challenging. The presence of other people is important to have your needs seen and to be understood and thus obtain the help needed. They feel that they lost themselves and yearn for a better future. They describe the importance of other people to see their needs and the value of being understood to get the help needed. Conclusion: Patients describe a need to get more access to help during recovery. Getting guidance during recovery appears to have a positive impact on patients as they are seen as individuals and their needs are met. By allowing nurses to take part of the patient’s experiences they can more easily satisfy the needs expressed in patients. Keywords: Content analysis, experiences, nurses, patients, recovery, stroke

I uppsatsen användes en randomiserad kontrollerad design för att undersöka om återhämtningserfarenheter förändras efter tio veckors deltagande i ett internetadministrerat stresshanteringsprogram, baserat på KBT. Resultat av tidigare forskning har visat att stressinterventioner har potential att förändra återhämtningserfarenheter som de mäts i REQ (the Recovery Experiences Questionnaire). Föreliggande studie är däremot den första med fullständigt experimentell design samt den första som undersöker effekterna på återhämtningserfarenheter av dels internetadministrerad, dels KBT-baserad behandling. Därutöver är föreliggande studie den första som undersöker effekterna på återhämtningserfarenheter för deltagare som är sjukskrivna eller befinner sig i risk för sjukskrivning på grund av långvarig stress. Mellangruppjämförelser genomfördes med ANCOVA baserat på självskattningar från en grupp som randomiserats till ett internetbaserat stresshanteringsprogram (n = 29) och en grupp som randomiserats till väntelista (n = 29). Gruppernas värde på REQ och index för återhämtningserfarenheterna Psykologisk distans, Avslappning, Kontroll och Bemästringserfarenheter jämfördes efter tio veckor av behandling respektive väntelista. Med kontroll för aktuellt värde under vecka 1 visade jämförelserna signifikant högre värden för behandlingsgruppen. Beräkningar av Cohens d visade mellangruppskillnader med måttliga till stora effektstorlekar. Resultaten breddar kunskapsläget avseende vilka interventioner som kan öka återhämtningserfarenheter och indikerar att det för att åstadkomma effektiv vidareutveckling av stressinterventioner med fördel kan forskas vidare om återhämningserfarenheternas betydelse för tillfrisknande från stressrelaterad ohälsa. / iStress-projektet

This study examines how attitudes in middle age individuals affect information processing regarding factual information by using the method repeated retrieval. The study consisted of a questionnaire to establish participants environmental attitudes. This was followed by a training program with environmental information presented with repeated retrieval, which is a well established learning method. Lastly, the participants conducted a test to observe knowledge gained from the training. The study consisted of 32 participants (17 men, 14 women, one “other/do not wish to say”, M=53.84, age span 37-77). The questions in the questionnaire represents categories of attitudes towards the environment. The categories used in this study is referred to as Viewpoint, Scepticism, Behaviour, and Willingness. These were the independent variables. The score from the test, Test score, was the dependent variable. A hierarchical multiple regression was conducted showing model significance but none of the regressors were independently significant. This might be because of highly correlated regressors. However, a trend indicated that a high score in Scepticism, being more sceptical, might have led to a decrease in Test score.  A correlational analysis was conducted to see if the regressors were highly correlated. The results showed that Test score correlated significantly negative with Scepticism and significantly positive with Willingness and Behaviour. This might indicate that a negative attitude, Scepticism, could affect the learning process negatively while positive attitudes, Willingness and Behaviour, could affect the learning process positively. Because of the small sample size this is seen as a trend and more research is needed. / Denna studie undersöker hur attityder hos individer i medelåldern påverkar informationsbearbetningen med avseende på faktabaserad information. Detta genom att använda metoden upprepad återhämtning (repeated retrieval). Studien bestod av ett frågeformulär för att fastställa deltagarnas attityder kring miljön. Detta följdes av ett träningsprogram med information om miljöförändringar som presenterades med repeated retrieval, som är en väletablerad inlärningsmetod. Slutligen genomförde deltagarna ett test för att observera kunskapen som erhållits från träningsprogrammet. Studien bestod av 32 deltagare (17 män, 14 kvinnor, en "annan / vill inte säga", M = 53,84, åldersspann 37–77). Frågorna från frågeformuläret representerar olika kategorier av attityd kring miljöfrågor. De kategorier som användes i denna studie refereras till Viewpoint, Scepticism, Behaviour, och Willingness. Dessa kategorier var de oberoende variablerna. Poängen från testet, Test score, var den beroende variabeln. En hierarkisk multipel regression genomfördes som visade modellsignifikans men ingen av regressorerna var enskilt signifikanta. Detta kan ha berott på att regressorerna hade en hög korrelation. En trend indikerade emellertid att en hög poäng i Scepticism, att vara mer skeptisk, kan ha lett till mindre poäng på testet. En korrelationsanalys genomfördes för att se hur mycket regressorerna korrelerade. Resultaten visade att Test score korrelerade signifikant negativt med Scepticism och signifikant positivt med Willingness och Behaviour. Detta kan indikera att en negativ inställning, Scepticism, kan påverka inlärningsprocessen negativt medan positiva attityder, Willingness och Behaviour kan påverka inlärningsprocessen positivt. På grund av en liten urvalsstorlek ses detta endast som en trend och mer forskning behövs.

ABSTRAKTBakgrund Många individer som är i återhämtning från psykisk ohälsa har en anställning, men få studier fokuserar på hur individerna bibehåller sin anställning utan återfall i psykisk ohälsa.Syftet med studien är att undersöka hur individer i återhämtning från psykisk ohälsa hanterar en anställning. Metoden utgår från en kvalitativ metod i form av semistrukturerade intervjuer med fem informanter. Informanterna är mellan 20-60 år gamla och arbetar inom olika yrkesområden. Studien använder tematisk analysmetod.Resultatet tyder på att informanterna utvecklat flertalet strategier för att hantera upplevda svårigheter i arbetslivet så väl som privatlivet. Strategierna innefattar bland annat metoder för att hantera arbetsrelaterade- och sociala krav, samt psykosomatiska symtom. Trots presenterade strategier, framkom ett antal svårigheter med brist på effektiva strategier eller som kräver arbetsledningens stöd. Slutsats Studiens resultat kan öka kunskapen om individers egna strategier och förmågor, men även behov och förutsättningar. Denna kunskap kan användas för att anpassa arbetsplatsen i förebyggande syfte och minska risken för psykisk ohälsa i arbetslivet. / ABSTRACTBackground Many individuals in recovery from mental illness are employed, but few studies focuses on how these individuals manages to retain employment without relapse.The purpose of the study is to investigate how individuals recovering from mental illness manage employment.The method is based on a qualitative method in the form of semi-structured interviews with five informants. The informants are between 20-60 years old and work in different professional areas. The study uses a thematic analysis method.The results suggests that the informants developed several strategies for dealing with perceived difficulties in working life as well as in private life. The strategies includes methods for managing work-related-, and social requirements, as well as psychosomatic symptoms. Despite presented strategies, a number of difficulties emerged with a lack of effective strategies or which require support from the workplace management.Conclusion The study's results can increase knowledge about individuals' own strategies and abilities, but also needs and conditions. This knowledge can be used to adapt the workplace for preventative purposes and reduce the risk of mental illness in working life.

Bakgrund: Sociala forum på internet används för att diskutera psykisk ohälsa och för att komma i kontakt med andra i liknade situationer. Flertalet studier har gjorts genom insamling av poster kring psykisk ohälsa på olika sociala forum. Syftet med studien var att undersöka upplevelser av att kommunicera kring psykisk ohälsa via Instagram. Metod: Studiedesignen var en kvalitativ intervjustudie data består av semi-strukturerade intervjuer med nio personer som använder Instagram för att prata om psykisk ohälsa. Informanterna rekryterades via Instagram. Resultatet analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultatet visade fyra kategorier; Kamratstöd, Ett annat sätt att kommunicera, Öppenhet och anonymitet kring psykisk ohälsa och Gränssättning. Slutsats: Sociala forum kan användas som en plattform för kamratstöd och empowerment bland personer med psykisk ohälsa. Sjuksköterskor inom psykiatrisk omvårdnad behöver vara medvetna om detta för att sätta sig in i patientens livsvärld. / Background: Social forums online are used by people to discuss issues of mental illness and to engage with others in similar situations. Several studies about the issue are conducted through collecting data from social forums. Objectives: The aim of the research was to explore experiences from communication about mental illness on the social forum Instagram. Methods: The study is based on a qualitative method and the data consist of semi-structured interviews with nine people using Instagram to discuss mental illness. The participants were recruited through Instagram. Results: The result was turned into four categories: Peer-to-peer support, Another way to communicate, Openness and anonymousness about mental illness and To set limits. Conclusion: Social networks can provide a platform for peer-to-peer support and empowerment among individuals with mental illness. Nurses in mental health care need to be aware of this to gain an understanding of the patient’s life-world.

Ätstörningar ses i dagens samhälle som ett utmärkande folkhälsoproblem som kan medföra allvarliga medicinska komplikationer. Ätstörningar är komplexa sjukdomar som påverkar såväl det fysiska som det psykiska. Denna studie undersöker upplevelsen av att vara sjuk i en ätstörning, men fokus på identitet och återhämtning. Studien utgår från en kvalitativ innehållsanalys som baseras på fyra självbiografier. Syftet var att med hjälp av självbiografierna skildra den subjektiva upplevelsen av att vara sjuk genom att se till identitet och återhämtning. Resultatet i studien visar att kvinnorna upplevde att de gick igenom en identitetsförändring i samband med ätstörningen. När det skapades en känslomässig allians till sjukdomen kunde tjejerna inte längre identifiera sig med sitt gamla jag och sjukdomen blev då en trygghet. Återhämtningsprocessen beskrivs som en ständig kamp mellan det sjuka och det friska. Det lyfts fram att återhämtning handlar om att lära känna sig själv och hitta vem man är utan ätstörningen. Min förhoppning är ett en ökad förståelse för hur en ätstörning upplevs ska bidra med att vårdpersonal får en större förståelse för den som är drabbad och bemöter personen på bästa sätt. / In today’s society eating disorders are seen as a distinctive health problem that can cause serious medical complications. Eating disorders are complex diseases that affect the physical body, but also the mental state of mind. This study examines the experience of being sick in an eating disorder, with the main focus on identity and recovery. The study is based on a qualitative content analysis that studies four autobiographies. The purpose was to use the autobiographies to portray the subjective experience of being sick by looking at the identity and the recovery process. The result of the study showed that women experienced that their identity changed as they went through an eating disorder. An emotional alliance was created to the disease and the women could no longer identify with their old self. The recovery process is described as a constant battle between the sick and the healthy state of mind. It is emphasized that getting to know yourself and who you are without the eating disorder is a big part of recovery. I hope that an increased understanding of how an eating disorder is perceived can contribute to a better health care.

Bakgrund: Det är sen tidigare känt hur återhämtning från psykisk ohälsa yttrar sig. Återhämtning och vägen dit anses vara högst individuell, om än med vissa gemensamma faktorer. Mindre omskrivet är återhämtning från psykossjukdom. Det är av värde att ytterligare litteraturstudier görs för att förtydliga och stärka eller identifiera nya gemensamma drag inom återhämtning vid psykossjukdom. Syfte: Sammanställa individers upplevelse av återhämtning vid psykossjukdom. Metod: En systematisk litteraturstudie bestående av 11 studier med kvalitativ ansats. Analysförfarandet genom metasyntes i enlighet med Howell Major och Savin-Baden. Resultat: Metasyntesen resulterade i tre tredje nivåns tema: Att individen förändras och utvecklas under återhämtningen, Att omgivningen bidrar till återhämtning och Att återhämtningsprocessen har hinder. Diskussion: Jämförelser med tidigare reviewstudiers resultat görs. Vissa skillnader återfinns, främst att återhämtning innebär att vara symtomfri. Likheter som framkommer är att återhämtning är en subjektivt upplevd process. Slutsats: Vetenskapligt stöd för litteraturstudiens resultat finns. Stark indikation för klinisk implikation då studiens resultat kan vara användbart för sjuksköterskor i motivationsarbete med patient. / Background: It is previously known what recovery from mental illness is. The recovery journey is a subjective process, even if some factors are recurrent. Less known is recovery from psychotic disorders. It is of great value that further systematic reviews cover the topic to clarify or strengthening already known results, or to find unknown facts about recovery from psychotic disorders. Aim: To compile the experiences of individuals recovering from psychotic disorders. Method: A systematic review including 11 studies with a qualitative approach, analyzed through meta-synthesis as described by Howell Major and Savin-Baden. Findings: The meta-synthesis resulted in three third-level themes: The individual changes and evolves during the recovery, The environment contributes to reco-very and The recovery process has obstacles. Discussion: Comparison with pre-vious reviews are made. Some differences are found, mainly that recovery means being symptom free. Similarities that emerge are that recovery is a subjectively experienced process. Conclusion: Scientific support for the systematic review is presented. Strong indication for clinical implication as the study's results may be useful for nurses in motivational work with a patient.

Bakgrund: Anorexi betyder aptitlöshet och är ett missvisande namn på en sjukdom som handlar om avsiktlig självsvält. Sjukdomen är dödlig, personer med AN löper sexfaldigt ökad risk att dö jämfört med den allmänna befolkningen. Svår och långvarig AN är ett av psykiatrins mest utmanande tillstånd att behandla. Det saknas fortfarande studier på vuxna med AN, då det övervägande finns forskning rörande tonåringar med AN. Syfte: Syftet med denna studie var att belysa vilka faktorer personer med egen erfarenhet av Anorexia Nervosa ansåg vara främjande och/eller försvårande i återhämtningen från sjukdomen. Metod: Litteraturstudien baserades på systematiska databassökningar i databaserna Pubmed, Cinahl och PsycINFO. Resultatet baserades på 13 artiklar med kvalitativ metoddesign med utgångspunkt i patienters upplevelser. Resultatet presenterades utefter identifierade andra- och tredje nivåns teman. Resultat: Litteraturstudien resulterade i negativa och positiva faktorer till återhämtning uppdelat i ett tredje nivåns tema om faktorer relaterade till individen, och ett tredje nivåns tema om faktorer relaterade till omgivningen- och omvårdnad. Litteraturstudien mynnade ut i ett konstaterande om att AN handlade om så mycket mer än mat och vikt, och visade på viktiga steg för individen och omvårdnaden som tillsammans ledde till återhämtning från AN. Diskussion: Gemensamt för resultatets båda tredje nivåns teman var individens önskan om att vårdarna skulle se bakom sjukdomen och arbeta tillsammans med patienten. Personcentrerad omvårdnad som kärnkompetens och salutogenes som teori var därför viktiga och användbara utgångspunkter i vården för återhämtning. Konklusion: Fokus i behandling borde vara på individ istället för på sjukdom för att uppnå återhämtning. / Background: Anorexia means loss of appetite and is misleading for a disease that is about self-starvation. The disease is deadly, people with AN have a sixth increased risk of dying compared to the general population. Severe AN is one of psychiatry's most challenging conditions to treat. There is still a lack of studies on adults with AN, most research is on teenagers with AN. Aim: The aim with this study was to highlight which factors people with a personal history of Anorexia Nervosa considered to be positive and/or negative for their recovery. Method: Literature review based on systematic database searches in the databases Pubmed, Cinahl and PsycINFO. The result was based on 13 articles with qualitative method design based on patients' experiences. The result was presented according to identified third-level themes and second-level themes. Results: The study resulted in negative and positive factors regarding recovery divided into one third-level theme of factors related to the individual, and one third-level theme of factors related to the environment and nursing care. The literature study culminated in a finding that AN is about so much more than food and weight and shows important steps for the individual and the administered care, which together lead to recovery from AN. Discussion: Common to the two third-level themes of the result was the individual's desire for the caregivers to look behind the disease and work with the patient. Person-centered nursing such as core competence and salutogenic theory where therefore important and useful starting points in the care for recovery. Conclusion: The focus of treatment should be on the individual instead of the disease in order to attain sustainable recovery.

Syfte: Denna studie hade för avsikt att undersöka prestationen före- och efter återhämtning vid Special Judo Fitness Test (SJFT), detta genom att använda olika typer av återhämtningsmetoder såsom aktiv- (AR), passiv- (PR) och judospecifik återhämtning (JSR). Vilken återhämtningsmetod resulterar i en liknande prestation före och efter återhämtning vid Special Judo Fitness Test? Finns det skillnader mellan de olika återhämtningsmetoderna med avseende på prestation före och efter återhämtning? Vilken återhämtningsmetod resulterar i snabbast blodlaktats eliminering? Metod: Vid ett judoläger 2014 anmälde sig 32 personer till studien. 26 personer uppfyllde kriterierna som ställdes i studien. Ett urval på 12 personer randomiserades (bortfall 5 personer). Studien varade totalt 4 dagar, där den första dagen bestod av antropometriska mätningar, samt Laktattröskeltest (LT4). Dag två, tre och fyra bestod av SJFT enligt, detta efterföljt av återhämtning i form av passiv återhämtning (stilla sittande), aktiv återhämtning (löpning, 80 % av LT4) och judospecifik återhämtning (uchi- komi, 80-100 % av LT4) samt efterföljande prestation vid Special Judo Fitness Test. Resultat: En signifikant prestationssänkning observerades vid prestation före och efter vid en specifik återhämtningsmetod, detta var signifikant för passiv återhämtning, medan för aktiv- och judospecifik återhämtning fanns det en tendens i signifikant skillnad i prestation.  Vid jämförelse mellan olika återhämtningsmetoder kunde inga signifikanta skillnader observeras för några av de variablerna som analyserades för prestation vid SJFT före och efter återhämtning. Det kunde observeras signifikanta skillnader i blodlaktatseliminering mellan passiv och judospecifik återhämtning, samt aktiv- och judospecifik återhämtning för hela återhämtningsförloppet. Där både passiv och aktiv återhämtning medförde en sabbare blodlaktatseliminering än den judospecifika återhämtningen. Mellan passiv och aktiv återhämtning kunde inga signifikanta skillnader observeras. Slutsats: Samtliga återhämtningsmetoder resulterar i prestations försämringar vid SJFT efter återhämtning, dock kunde inga skillnader i prestation vid SJFT före och efter återhämtning mellan olika återhämtningsmetoder observeras. Vid eliminering av blodlaktat var PR och AR effektivare än JSR, dock verkar inte mängden blodlaktat påverka prestationen i SJFT då inga skillnader i prestation mellan de olika återhämtningsmetoderna kunde observeras. / <p>Idrott III</p>