Att bemöta psykisk ohälsa i människobehandlande organisationer är vanligt förekommande. För den professionella är det viktigt att ha en förståelse för vilka möjligheter och begränsningar som individen står inför. Detta för att kunna erbjuda ett gott bemötande och göra en rättvis bedömning. Oförståelse om psykisk ohälsa leder till felaktiga bedömningar och en ökning i stigmatisering. Syftet med denna studie är att undersöka ur ett narrativt perspektiv hur individer med psykisk ohälsa subjektivt beskriver den sociala omgivningens relevans i deras kamp mot psykisk ohälsa genom att granska fem självbiografier. Detta görs med en vetenskapsteoretisk utgångspunkt i socialkonstruktionismen. Empirin belyses med en Interaktionistisk teori om jaget, dramaturgiskt perspektiv och begreppet stigmatisering. Resultatet redovisas med hjälp av citat ur självbiografierna och analyseras under fem teman; ensamhet, att dela med sig av sin sjukdom, självbild, dåligt bemötande samt skam och skuld. Resultatet visar att berättarna upplever ett stöd av sin sociala omgivning när de blir bemötta med förståelse, stöttning och uppmuntran på rätt villkor. Vissa av berättarna upplevde att uppskattning gav dem en bättre självkänsla medan andra mådde sämre av beröm. Vidare visar resultatet att ett behov av stöd endast beskrivs under kristillfällen och när berättaren inte upplever att de har någon att kontakta. Berättarna beskriver övergripande negativa självbilder till följd av stigmatisering och dåligt bemötande utifrån deras sjukdom vilket också orsakar svårigheter i att tala om sitt tillstånd. I narrativen framställs de närmsta relationerna som källor till känslan av ensamhet och stöd. Den allmänna omgivningen framställs i relation till rädsla för stigmatisering och dåligt bemötande. Narrativen är konstruerade på ett sätt där berättaren framställs som både överlevare, offer, hjälte och bov vilket vidare visar på en komplexitet med psykisk ohälsa. Vi anser att detta resultat visar på hur psykisk ohälsa och dess möjligheter och begränsningar är högst individuellt och innebär olika svårigheter för olika individer. Som professionell behövs en bättre kunskap för att kunna bemöta individen där han eller hon är nu och arbeta med empowerment. En bättre kunskap hos professionella kan hjälpa att minska stigmatiseringen av psykisk ohälsa.

Aim: The aim was to examine cleaners' experiences of opportunities to recover during the workday. Method: The study was conducted by interviewing eleven cleaners within hospital cleaning service. The interviews were analyzed using manifest quality content analysis. Results: Cleaners experienced that opportunities to recover during the workday depended on several factors. Task assignments could vary and experiences of prerequisites regarding recovery shifted between the participants. Common stressors were workload, stress and heavy, painful tasks. The workload affected the possibilities of resting. Besides breaks, organizational efforts and routines promoting recovery were experienced as few and unclear. Recovery could be discussed during meetings, but this shifted between organizations. Experiences of opportunities to recover during work changed over time. Suggestions to increase opportunities to recover included more breaks, meeting colleagues, workout during work, positive feedback and management of regular stressors. Common strategies to recover were taking breaks and pauses, talking with colleagues, trying to calm down, planning work and recover outside work. Conclusions: Cleaners' experiences of opportunities to recover during work vary depending on tasks, individual experiences of prerequisites and regular stressors. Organizational efforts regarding recovery are often experienced as unclear and there is room for increasing opportunities to recover during work.

Bakgrund: Patienter med en allvarlig psykisk ohälsa når inte upp till rekommenderade miniminivåer av fysisk aktivitet trots att forskning påvisar att det både förebygger och är en effektiv omvårdnadsåtgärd vid psykisk ohälsa. Trots påvisad forskning möts fysisk aktivitet som en omvårdnadsåtgärd med många hinder och en osäkerhet till att vara drivande för omvårdnadsåtgärden. Barker och Buchanan-Barker ger i Tidvattenmodellen stöd till sjuksköterskan till att vara möjliggöraren för en återhämtningsprocess med hjälp av fysisk aktivitet. Syfte: Beskriva sjuksköterskors uppfattningar av att främja fysisk aktivitet för patienter inom psykiatrisk slutenvård. Metod: Semistrukturerade intervjuer med fem sjuksköterskor som arbetar inom slutenvårdspsykiatrin. Data analyserades med en fenomenografisk ansats. Resultat: Uppfattningar som framkom är att sjuksköterskan kan främja fysisk aktivitet genom att hantera utmaningarna, att samarbeta med patienternasamt att ta sitt professionsansvar Slutsats: Deltagarna uppfattning är att fysisk aktivitet är en evidensbaserad omvårdnadsåtgärd som idag inte anses vara prioriterad, men att sjuksköterskan i samarbete med patienten åstadkomma en förändring utifrån de erfarenheter som patienten besitter och på så sätt vara drivande för att omvårdnadsåtgärden skall få en plats inom slutenvårdspsykiatrin. / Background: Patients with a serious mental illness do not reach recommended minimum levels of physical activity despite the fact that research shows that it both prevents and is an effective nursing action in the event of mental illness. Despite proven research, physical activity is met as a nursing action with many obstacles and an uncertainty to be the driving force for the nursing action. Barker and Buchanan-Barker provide The Tidal model support to the nurse to be the enabler for a recovery process using physical activity. Purpose: To describe nurses perceptions of promoting physical activity for patients in psychiatric inpatient care. Method: Semistructured interviews with five nurses working in psychiatric inpatient care. Data was analyzed with a phenomenographic approach. Results: The perception that emerged is that the nurse can promote physical activity by Addressing the challenges, by working with patients and taking the profession's responsibility. conclusion: The respondents believe that physical activity is an evidence-based nursing action that is currently not considered Prioritized, but that the nurse, in collaboration with the patient, bring about a change based on the experience of the patient and thus be motivated for the nursing action to have a place within the inpatient care.

<p>Att ha möjlighet till återhämtning är viktigt för hälsan. I denna studie är det återhämtning från arbetet efter arbetstidens slut som står i fokus, det vill säga den som företrädesvis sker på fritiden. Med fritid avser jag i denna intervjustudie den tid vi inte ägnar åt lönearbete. Fritidsintressen, föreningsliv, olika engagemang är aktiviteter som konkurrerar om vår tid. Det kan ibland vara ren återhämtning men ibland åtaganden som ökar stressen. Om utrymmet för återhämtning är ringa eller inte existerar finns en ökad risk för bland annat stressrelaterade besvär. Faktorer som är avgörande för vår återhämtning och fritid finns på individnivå, i vårt arbete, i vår psykosociala miljö och på samhällsnivå. Dagens folkhälsopolitik fokuserar på bestämningsfaktorer vilket är "faktorer i samhällsorganisationen och människors livsvillkor och levnadsvanor som bidrar till hälsa eller ohälsa". Människor verkar inom olika ramar, har olika resurser och reagerar olika på stressorer vi ställs inför. Enligt Aaron Antonovskys så har individer olika motståndskraft, vissa förblir friska, klarar sig bra trots stora påfrestningar vilket hänger samman hur de hanterar sina motgångar och sin förmåga att göra tillvaron sammanhängande (KASAM, Känsla Av SAMmanhang).</p><p>Syftet har varit att undersöka hur (dubbel)arbetande kvinnor upplever och skapar sina återhämtningsmöjligheter på fritiden. Vidare för att belysa och skapa reflektion kring situationer som, kanske till stor del i det dolda kan ge ohälsosamma effekter. Undersökningen genomfördes med hjälp av intervjuer i semistrukturerad form. Analysen visade att kvinnorna hade en medvetenhet om återhämtningens betydelse. Att kunna göra egna val och prioritera var viktigt för återhämtningen och gav dem en känsla av meningsfullhet och att de hade kontroll. Det som främst konkurrerade om utrymmet för återhämtning var arbetet och familjelivet, även om det sistnämnda också gav återhämtning. Det som upplevdes som återhämtande varierade och kunde vara allt från att vila till fysisk aktivitet.</p> / <p>To have a possibility to recover is important for a person's health. Here the focus is on the recovery from work after the working hours, in effect the one that generally happens at our time of leisure. With leisure I anticipate in this context the time that we don't spend working within payed labour. Leisure interests, association commitments, engagements and so forth are activities that compete for our time. It can sometimes be pure recovery but sometimes commitments that increase stress. If room for regeneration is poor or nonexistent there is an increased risk for among other things, stress related troubles. Factors that are decisive for how our recovery and our time of leisure will look, exists on an individual level, in our psychosocial and on a communal level. Today's public health politics focus on decision factors which are "factors in the organization of society and humans living concurrences and living habits that has an impact on good health or poor health". We have different frames to operate in, different resources and we meet and react differently to all kinds of stress factors. According to Aaron Antonovskys, individuals have different levels of resistance. Some remain healthy and manage themselves well, in spite of great demands which have to do with how we handle our obstacles and our ability to give our way of life continuity (SOC, sense of coherence).</p><p> </p><p>The focus on this work is on the recovery and leisure of women, i.e the experience and management of the individual recovery abilities during the leisure time. The purpose with the assignment has been to clarify how (dual) working women experience and manage their recovery opportunities. This to illuminate and create reflection about life situations that maybe to large degree concealed can produce unhealthy outcomes.</p>

In recent years, a number of reforms have been made regarding the provision of care to people experiencing psychiatric disabilities. The aim of these reforms was to enable these people to participate in society and to ”live as others”. This political ambition, as well as research on recovery, stands to a certain extent in contrast to the message conveyed in the media, where the mentally ill/disabled to a great extent are represented as dangerous and incurable. The aim of the thesis is to analyse if, and how a group of people experiencing psychiatric disabilities create a sense of being like others, and to relate the analysis to the historical emergence of the contemporary conception of mental illness/psychiatric disability. This thesis employs the method of interviews. I highlight the informants encounter with the historically based stereotype that defines the persons as unreasonable, irrational and incapable of taking care of themselves. When the informants face the stereotype, they act to reduce the negative consequences. The informants’ actions can be interpreted in terms of approaches and in this perspective the informants appear as strong actors, who, contrary to the stereotype, are capable of take care of themselves. Three approaches are described: expertise, adaptation, and distancing. In situations where the stereotype is not present, the informants can create a feeling of being like anyone else. Their stories show that the feeling of being like others is individual. The development taking place in the field is “path-dependent”, meaning that the initial activity, the differentiation of persons with mental illness and the subsequent events is a development following a pattern which could explain the failure of the good political intentions. It has progressed from closed institutions to an institutionalized care service.

Att ha möjlighet till återhämtning är viktigt för hälsan. I denna studie är det återhämtning från arbetet efter arbetstidens slut som står i fokus, det vill säga den som företrädesvis sker på fritiden. Med fritid avser jag i denna intervjustudie den tid vi inte ägnar åt lönearbete. Fritidsintressen, föreningsliv, olika engagemang är aktiviteter som konkurrerar om vår tid. Det kan ibland vara ren återhämtning men ibland åtaganden som ökar stressen. Om utrymmet för återhämtning är ringa eller inte existerar finns en ökad risk för bland annat stressrelaterade besvär. Faktorer som är avgörande för vår återhämtning och fritid finns på individnivå, i vårt arbete, i vår psykosociala miljö och på samhällsnivå. Dagens folkhälsopolitik fokuserar på bestämningsfaktorer vilket är "faktorer i samhällsorganisationen och människors livsvillkor och levnadsvanor som bidrar till hälsa eller ohälsa". Människor verkar inom olika ramar, har olika resurser och reagerar olika på stressorer vi ställs inför. Enligt Aaron Antonovskys så har individer olika motståndskraft, vissa förblir friska, klarar sig bra trots stora påfrestningar vilket hänger samman hur de hanterar sina motgångar och sin förmåga att göra tillvaron sammanhängande (KASAM, Känsla Av SAMmanhang). Syftet har varit att undersöka hur (dubbel)arbetande kvinnor upplever och skapar sina återhämtningsmöjligheter på fritiden. Vidare för att belysa och skapa reflektion kring situationer som, kanske till stor del i det dolda kan ge ohälsosamma effekter. Undersökningen genomfördes med hjälp av intervjuer i semistrukturerad form. Analysen visade att kvinnorna hade en medvetenhet om återhämtningens betydelse. Att kunna göra egna val och prioritera var viktigt för återhämtningen och gav dem en känsla av meningsfullhet och att de hade kontroll. Det som främst konkurrerade om utrymmet för återhämtning var arbetet och familjelivet, även om det sistnämnda också gav återhämtning. Det som upplevdes som återhämtande varierade och kunde vara allt från att vila till fysisk aktivitet. / To have a possibility to recover is important for a person's health. Here the focus is on the recovery from work after the working hours, in effect the one that generally happens at our time of leisure. With leisure I anticipate in this context the time that we don't spend working within payed labour. Leisure interests, association commitments, engagements and so forth are activities that compete for our time. It can sometimes be pure recovery but sometimes commitments that increase stress. If room for regeneration is poor or nonexistent there is an increased risk for among other things, stress related troubles. Factors that are decisive for how our recovery and our time of leisure will look, exists on an individual level, in our psychosocial and on a communal level. Today's public health politics focus on decision factors which are "factors in the organization of society and humans living concurrences and living habits that has an impact on good health or poor health". We have different frames to operate in, different resources and we meet and react differently to all kinds of stress factors. According to Aaron Antonovskys, individuals have different levels of resistance. Some remain healthy and manage themselves well, in spite of great demands which have to do with how we handle our obstacles and our ability to give our way of life continuity (SOC, sense of coherence).   The focus on this work is on the recovery and leisure of women, i.e the experience and management of the individual recovery abilities during the leisure time. The purpose with the assignment has been to clarify how (dual) working women experience and manage their recovery opportunities. This to illuminate and create reflection about life situations that maybe to large degree concealed can produce unhealthy outcomes.

Abstract Food and recuperation has a superior importance in human life and it is hard to deny the distinction of the food in everyday life. Nutritious food gives energy to benefit activities of the day and influences on behavior and performance as well as well being. The meaning of the terms meal and mealtime are key concepts in this study and the several beneficial aspects beyond the physiological function. Inadequate time for the meal might provide degenerative consequences for individual health and generate outgoings for society. The aim of this study was that from an individual perspective describe work environment conditions for meals and recovery potential among employees with irregular working hours using mixed methods with both questionnaire and interviews. Four (4) airline employees participated. Result from this study demonstrated that airline employees, especially cabin crew, rarely could effect on the surrounding environment of the meal. The participants indicated the irregularity of the meals and meal patterns at work along with constant time pressure and economic directives as the main underlying factors from their perspective. The study concluded that the time, place and money dictated the terms of the mealtime and that the potential of recovery was virtually nonexistent. Keywords: meal, eating habits, shift work, health promotion, recovery/recuperation

Genom våra allt mer tätt befolkade städer och genom det rådande teknologisamhället har vi skapat en ljudmiljö där tystnaden och upplevelsen av naturens ljud har blivit en bristvara. Trädgårdar och parker spelar en viktig roll som plats för stillhet och rekreation men många av de skötselmetoder som används inom dagens parkverksamheter orsakar höga, oönskade bullernivåer. I syfte att lyfta fram betydelsen av bullerfria trädgårdar samt tillgången till naturens ljudlandskap presenteras värdet av tystnad och naturljud tillsammans med erfarenheter kring tysta skötselmetoder. Studien har genomförts genom en litteraturstudie och genom intervjuer med verksamma personer inom park- och trädgårdsförvaltning där alternativa metoder används. Tillgången till tystnad och naturens ljud kan enligt resultatet bland annat främja återhämtning från stress, påverka ett naturområdes kvaliteter som t.ex. symbolvärden och kunskapsförmedling. Resultatet visar att det finns och används tysta alternativ till alla maskiner som orsakar buller. Lie, gräsklippning efter häst, elgräsklippare, transportcyklar och betesdrift är några av dem. De olika metoderna upplevdes ha både för- och nackdelar men de positiva var övervägande. Erfarenheterna beskrevs bland annat som miljövänliga och att de skapar utrymme för möten och kommunikation samt att flera av dem har ergonomiska fördelar och är mer kostnadseffektiva. Många av metoderna ger även finare skötselresultat, ett mer dynamiskt arbetssätt och motion. Svårigheter som upplevts är bland annat att metoderna i flera fall är resurskrävande och kan vara opraktiska i längden samt att de kräver tungt arbete. Slutsatsen i arbetet är att de bullerfria metoderna utöver att de ger tillgång till naturljudens kvaliteter även kan ha positiv betydelse för trädgårdsmästarrollen, skapa ett ökat upplevelsevärde i parken, skapa en bättre arbetsmiljö, minska klimat- och miljöpåverkan samt öka sociala och kulturella värden. Arbetet diskuterar avslutningsvis olika aspekter som kan vara bidragande till att tystnaden och naturens ljudlandskap inte bevaras med större varsamhet i parker och trädgårdar, trots den mångfald av kvaliteter de har att erbjuda. En ökad förståelse för de förhållningssätt som den västerländska människan har till hörseln, maskiner och ekonomiskt kortsiktigt tänkande kan ge nya utgångspunkter i arbetet med att skapa bullerfria parker. Förhoppningen är att arbetet ska väcka ett intresse för naturens ljudlandskap och inspirera till ett fortsatt utforskande av de tysta skötselmetodernas betydelse.

Syfte och frågeställningar Syftet med denna studie är att undersöka det subjektiva välbefinnandet hos elittränare i fotboll och deras strategier för att känna subjektiva välbefinnande samt om tränarnas upplevelse av att subjektivt välbefinnande påverkar prestationen som tränare. Frågeställningarna är: - hur upplever elittränarna sitt subjektiva välbefinnande - har elittränarna någon strategi för att känna ett subjektivt välbefinnande och hur är denna strategi i så fall är utformad - upplever elittränarna att det subjektiva välbefinnandet påverkar deras prestation som tränare Metod Studien är en tvärsnittsstudie där både kvantitativ metod och kvalitativ metod har använts som datainsamlingsmetod vid ett enskilt tillfälle. Den kvantitativa metoden bestod av en enkät med fyra frågeformulär (två om subjektivt välbefinnande, ett om psykologiska behov och ett om återhämtning) samt en fråga om de har en strategi för välbefinnande och hur ofta de i så fall använder sin strategi. Den kvalitativa metoden bestod av semistrukturerade intervjuer med fem fotbollstränare och två öppna frågor i enkäten. Intervjuerna innebar en fördjupning av tränarens uppfattning om subjektivt välbefinnande och prestation samt tränarens strategi för att känna välbefinnande. De två öppna frågorna var hur tränarens prestation påverkas av hur han mår och att de tränare som hade strategi för sitt välbefinnande beskrev sin strategi. Resultat Vid tidpunkten för denna studie uppvisar nästan hälften av tränarna ett lågt resultat i antingen något av de två frågeformulär som rör subjektivt välbefinnande eller i båda frågeformulären. De fem tränare som intervjuades anser att det subjektiva välbefinnandet varierar under säsong och att det till stor del är resultatbaserat. Åtta av tio tränare uppger att de har en strategi för att känna ett subjektivt välbefinnande. De strategier som används av tränarna är individuella och anpassade efter individens behov. Sju av tio tränare upplever att det subjektiva välbefinnandet påverkar deras prestation som tränare. Slutsats Elitfotbollens resultatinriktning och ofta korta perspektiv försvårar för tränarna att känna ett stabilt subjektivt välbefinnande. Ett arbetssätt som bygger på långsiktighet och uppfyllande av psykologiska behov skulle kunna ge ett högt och stabilt subjektivt välbefinnande i ett längre perspektiv. / Aim The purpose of this study is to investigate the subjective well-being of elite coaches in football and their strategies to feel subjective well-being, and if the coaches feel that subjective well-being affects the performance as coach. The questions are: 1. how elite coaches perceive their subjective well-being 2. Have the elite coaches any strategy to feel a subjective well-being and how this strategy in this case is designed 3. Feel the elite coaches that the subjective well-being affects their performance as coach Method The study is a cross-sectional study in which both quantitative methods and qualitative methods have been used as a method of data collection at a single time. The quantitative method consisted of a questionnaire with four questionnaires (two on subjective well-being, one of the psychological needs and one for recovery) and a question if they have a strategy for well-being and how often they then use their strategy. The qualitative method consisted of semi-structured interviews with five coaches and two open questions in the survey. The Interviews meant a deepening of the coach perception of subjective well-being, the coach strategy to feel well-being and the link between well-being and performance. The two open questions were how coaches’ performance is influenced by how he is feeling and that the coaches who had strategy for its well-being describe its strategy. Results At the time of this study nearly half of the coaches show a low score in either one of the two questionnaires on subjective well-being or in both questionnaires. The five coaches who were interviewed believe that the subjective well-being varies during the season and it is largely based on the result. Eight out of ten coaches say that they have a strategy to feel a subjective well-being. The strategy used by the coaches is individual and adapted to the needs of individuals. Seven out of ten coaches considers that the subjective well-being affecting their performance as coaches. Conclusions Elite football results orientation and often short-term perspective makes it difficult for the coaches to feel a stable subjective well-being. An approach based on sustainability and the fulfillment of psychological needs could provide a high and stable subjective well-being in the long run.

Bakgrund Många patienter i vården drabbas av vårdskador till följd av avvikelser i vården. Ett antal studier pekar på faktorer som påverkar patientsäkerheten, bland annat att hög arbetsbelastning, otillräcklig bemanning och långa arbetstider inverkar negativt. Inom intensivvård är uppmärksamhet och vaksamhet viktigt för att identifiera förändringar hos patienten. Flera studier visar att längre arbetspass och veckoarbetstid förknippas med ökad fysisk och psykisk trötthet och risk för minskad vaksamhet vilket medför ökad risk för att avvikelser inträffar. Syfte Syftet med studien är att undersöka hur införandet av behovsanpassad bemanning relaterar till medarbetarnas upplevelse av stress, tid för återhämtning och arbetstillfredsställelse samt till kostnader och aspekter på patientsäkerhet. Metod Studien har genomförts med hjälp av en kombination av metoder. Enkäter lämnades ut före och ett år efter införandet av bemanningsmodellen. Fem fokusgruppsintervjuer genomfördes med medarbetare och arbetsledare och analyserades genom en kvalitativ innehållsanalys. Författaren har under studien verkat som vårdenhetschef och medverkat i, samt observerat, införandet av den nya bemanningsmodellen. Resultat Enkätstudien visar att 94 % av respondenterna upplever att de har tid till återhämtning varje dag eller vecka efter införandet jämfört med 74 % innan modellen infördes. 67 % rapporterar att de inte känner sig stressade mot 50 % tidigare. Intervjuerna visar att medarbetarna upplever att de kan påverka sina arbetstider, minska arbetstiden och att de har mer tid för återhämtning. Mindre positiva upplevelser var oro för lönen då man i hög grad påverkar den själv. Flera medarbetare menar att patientsäkerheten påverkas positivt eftersom medarbetarna är gladare och mer utvilade när de arbetar, det minimerar riskerna för att medicinska avvikelser inträffar. Patientsäkerheten påverkas också av att kompetensen har stärkts eftersom det är färre vikarier i tjänst. Ekonomiskt resulterade modellen i ett underskott på 1 % av personalbudgeten under 2011, men under 2012 har vi ett positivt utfall på ca 700 t kr under årets första 4 månader. Diskussion Den behovsanpassade bemanningsmodellen resulterade i att medarbetarna upplevde en större arbetstillfredsställelse och en ökad återhämtning samtidigt som verksamheten har fått en mer balanserad bemanning. Medarbetarna upplever att patienterna påverkas positivt dels då medarbetarna är gladare på arbetet, dels då kompetensen har stärkts eftersom det är färre vikarier. Ekonomiskt har modellen visats sig vara kostnadsneutral vilket var ett krav. / Background Many patients in care suffer health damage due to adverse events in health care. A number of studies point to factors that affect patient safety, including the heavy workload, inadequate staffing and long working hours have a negative impact. In intensive care, is attention and vigilance is important to identify changes in the patient status. Several studies show that the longer the work shifts and weekly working hours are associated with increased physical and mental fatigue and the risk of reduced vigilance resulting in increased risk of adverse events. Purpose The study aims to investigate how the introduction of needs-based staffing related to employees' perception of stress, time for recovery and job satisfaction as well as costs and aspects of patient safety. Method The study was conducted using a combination of methods. Surveys were released before and one year after the introduction of the staffing model. Five focus group interviews with employees and supervisors were conducted and were analyzed by qualitative content analysis. The author has during the study served as a head nurse and participated in and observed the introduction of the new staffing model. Results The questionnaire shows that 94% of respondents consider that they have time to recover every day or week after the introduction of the new model compared with 74% before its introduction. 67% report that they do not feel stressed to 50% previously. The interviews indicate that employees feel they can influence their working hours, reduced working hours and that they have more time for recovery. Less positive experiences were concerns about the salary when the employees have a significant impact on the salary by themselves. Many employees believe that patient safety is positively affected because employees are happier and more rested when they work, it minimizes the risks of adverse events. Patient safety is also affected by the skills have been strengthened because there are fewer agency staff on duty. Economic model resulted in a deficit of 1% of the personnel budget in 2011, but in 2012 we have a positive outcome of about 700 000 SEK during the first 4 months. Discussion The needs-based staffing model resulted in the employees experienced greater job satisfaction and increased recovery, and the clinic has had a more balanced staffing. Employees feel that patients are affected positively and when the employees are happier at work, partly because expertise has been strengthened because there are fewer substitutes. Economically, the model has proven to be cost-neutral, which was a requirement.