I det här examensarbetet undersöker vi fritidslärares upplevelser gällande elever som befinner sig längst i skol- och fritidsverksamhet, samt hur fritidslärare arbetar för att skapa möjligheter till återhämtning, rekreation och vila. Elevers långa dagar i skolan är ett outforskat område inom fritidshemsforskning. Syftet är att utgöra ett kunskapsbidrag för att försöka förstå vilka faktorer som påverkar eleverna under de långa dagarna. Genom ett barndomssociologiskt samt interaktionistiskt perspektiv analyserar vi semistrukturerade kvalitativa intervjuer med fritidslärare. Det framgår genom intervjuerna och vår analys att sociala sammanhang och individuella förutsättningar spelar en stor roll för elevers återhämtning, samt att kvaliteten på återhämtning, rekreation och vila till en stor del handlar om att låta elever få vara delaktiga i utformningen av miljön. Efter en lång skoldag beror elevernas trötthet mer på individuella faktorer än på antalet timmar de tillbringar i skolan. När de visar tecken på trötthet och behov av vila är dock elevernas agentskap och samspelen mellan fritidspedagoger, elevgrupper och enskilda elever avgörande.

Mental utmattning och stress är ett växande problem i Sverige som kan vara svårt för samhället att hantera. Tidigare forskning har däremot visat att naturmiljöer verkar förebyggande genom dess positiva effekter på människans välmående och hälsa. Denna studie undersöker naturmiljöers betydelse och hur Uppsala kommun arbetar för att bevara natur vid förtätning av staden. En fallstudie av detaljplanen för Hammarparken i stadsdelen Eriksberg används för att mer specifikt besvara studiens syfte. Vidare utförs en innehållsanalys av plan- och styrdokument samt tre intervjuer. Två av intervjuerna ger en bild av hur de som bor i Eriksberg känner inför att naturmiljön i Hammarparken förändras, medan en anställd på kommunen ger ett planeringsperspektiv på situationen. Resultatet visar att informanterna i studien har en viss likhet i sin definition av naturmiljöer, där alla refererar till naturliga områden som mer eller mindre sköter sig själva. Informanterna visar på en större förståelse för naturmiljöers betydelse för hälsa och återhämtning men även kommunen inser vikten av att ha tillgång till natur. Restorativa miljöer är ett centralt begrepp i uppsatsen men det används varken av informanterna eller i kommunens undersökta dokument. Uppsala kommun arbetar inte officiellt för restorativa miljöer, däremot arbetar de för att främja välmående och hälsa samt för att bevara en del av stadsdelens natur.

Bakgrund: Många personer med schizofreni upplever hopplöshet. Hoppet har en betydelse för den personliga återhämtningen och består av flertalet dimensioner. Återhämtning är individuell och personlig där processen är unik för den enskilde. Syfte: Att ur ett inifrånperspektiv beskriva vad hopp betyder för återhämtning vid schizofreni. Metod: En kvalitativ innehållsanalys utfördes där 16 vetenskapliga artiklar valdes ut efter att en systematisk sökning i relevanta databaser utförts. Analysen resulterade därefter i fem kategorier där hoppets betydelse för återhämtning vid schizofreni framkom. Resultat:Kategorierna som framkom var upplevelsen av optimism och framtidstro, tro på att behandling hjälper, att finna styrka i sin tro, tro på sig själv och sina förmågor samt upplevelse av tillhörighet och meningsfulla relationer. Slutsats: Studien ger ökad kunskap om hoppets betydelse för återhämtning som sjuksköterskor kan använda för att utföra personcentrerade och holistiska omvårdnadsinterventioner. Vidare forskning anser vi är nödvändigt för att nå ytterligare kunskap i vad hoppet innebär för återhämtning vid schizofreni. Det kan vara av vikt att undersöka hur vi som sjuksköterskor kan förmedla hopp till personer med schizofreni. Det tror vi kan förbättra kvalitén vad gäller omvårdnadsarbetet inom psykiatrin och en större förståelse för att återhämtning är möjligt.

Bakgrund: Att få synas och uppmärksammas som en person och inte som en passiv mottagare av vård är viktigt för att bibehålla känslan av egenvärde. Personer som behöver psykiatrisk vård önskar att vården ska utgå ifrån deras egna erfarenheter, kompetens och intressen i stället för att lyfta deras brister, svagheter och problem.  Syfte: Att undersöka hur sjuksköterskor stödjer personer som vårdas inom psykiatrisk slutenvård att identifiera och använda sina resurser Metod: Semistrukturerade intervjuer med 10 sjuksköterskor och specialistsjuksköterskor i psykiatrisk vård. En kvalitativ innehållsanalys användes. Huvudresultat: För att kunna stödja identifiering av resurser använder sjuksköterskan nyfikenhet och engagemang för att lära känna personen. Sjuksköterskan undersöker strategier med öppna frågor om tidigare erfarenheter, uppmärksammar och bekräftar resurser personen själv beskriver och är lyhörd för personens förståelse för resurser. Förståelsen förbättras och förtydligas med psykoedukation och planering där personen är delaktig. Sjuksköterskor stödjer användning av resurser genom att uppmuntra personen till kontakt med anhöriga eller andra närstående under vårdtiden. Genom att motivera och påminna om identifierade resurser, hitta rätt stödnivå för att främja personens egna initiativförmåga och slutligen uppmana till självständighet balanserar sjuksköterskan sin roll i personens återhämtning. Dokumentation av resurser är viktigt för att förtydliga deras värde.  Slutsats: De huvudsakliga metoderna sjuksköterskor och specialistsjuksköterskor inom psykiatrisk vård använder för att stödja personer att identifiera och använda sina resurser är att lära känna personen, motivera till att involvera anhöriga och anpassa stödnivån för att främja initiativ. Många gånger krävs det tålamod för att hitta personens resurser, och ofta är personen mer uppmärksam på sina problem än det som faktiskt fungerar i livet. Sjuksköterskor försöker att stödja, motivera och uppmuntra utan att dominera. / Background: To be seen and acknowledged as a person and not as a passive receiver of healthcare is important to maintain the feeling of self-worth. Persons in need of psychiatric care want the treatment to be based on their own experiences, competences and interests rather than to highlight their shortcomings, weaknesses and problems. Aim: To investigate how nurses support people in psychiatric inpatient care to identify and use their resources  Method: Semi structured interviews with ten nurses and specialist nurses in psychiatric care. A qualitative content analysis was used. Main results: To be able to support identification of resources the nurse uses curiosity and engagement to get to know the person. The nurse investigates strategies by asking open questions about previous experiences, paying attention to and confirming resources the person describes, and is sensitive to the person’s understanding of resources. The understanding is improved and clarified by using psychoeducation and planning where the person participates. Nurses support the use of resources by encouraging the person to keep in contact with relatives or friends during the care period. By motivating and reminding of identified resources, finding the right level of support to promote the person’s own initiative and finally encouraging independence, the nurse balances her role in the person’s recovery. Documentation of resources is important to clarify their value. Conclusion: The main methods used by nurses and specialist nurses in psychiatric care to support people to identify and use their resources are to get to know the person, motivate them to involve relatives and adjust the level of support to promote their own initiatives. It often takes patience to locate the person's resources, and often the person is more aware of their problems than what actually works in everyday life. Nurses try to support, motivate and encourage without dominating.

Vikten av återhämtning mellan arbetspassen blev aktuellt igen den 1 oktober 2023 när EU införde regleringar i arbetstidslagen avseende dygnsvila. Det innebar förändringar i hur arbete planeras, framförallt inom vård- och omsorg där medarbetare ofta arbetat både med snabba returer och delade turer. Med anledning av detta ämnar denna litteraturstudie ta reda på vad tidigare forskning säger kring området dygnsvila och skiftarbete relaterat till vårdpersonalens möjlighet till återhämtning. För att besvara syftet har vi formulerat följande forskningsfråga: Vad framträder i tidigare forskning om dygnsvila och skiftarbete relaterat till vårdpersonalens möjlighet till återhämtning?  Studiens resultat redovisas i tre identifierade huvudkategorier: Störningar i sömn och vakenhet, risker med kort dygnsvila och sociala aspekter. Resultatet visar att användning av EU:s nya direktiv gällande dygnsvila har stöd i tidigare forskning. Studiernas resultat visar få redovisade negativa konsekvenser som talade emot de nya direktiven. En negativ konsekvens vårdpersonalen som studeras i de olika studierna lyfter fram är förmågan eller möjligheten att få bestämma själv över sin arbetstid. Möjligheten för medarbetarna att arbeta intensivt i perioder för att sedan vara ledig en längre tid försvinner med de nya direktiven. Utifrån studien är slutsatsen att det finns stöd i tidigare forskning att använda sig av EU:s nya direktiv då det kommer till dygnsvila både ur ett medarbetarperspektiv och ur ett arbetsgivarperspektiv. Studien bidrar med information om varför det är bra med EU:s striktare direktiv samt varför det är viktigt att medarbetarna får återhämtning.

Bakgrund: Under 2022 drabbades ca 23 400 personer i Sverige av tillståndet hjärtinfarkt varav 4700 avled. Hjärtinfarkt påverkar patienternas vardagliga tillvaro och det är därmed viktig att kunna bidra med god omvårdnad under återhämtningsperioden.   Syfte: Syftet med litteraturöversikten är att beskriva patienternas upplevelse av återhämtning efter en hjärtinfarkt utifrån Neumans systemteori.   Metod: En litteraturöversikt med deskriptiv design baserad på 11 vetenskapliga artiklar med kvalitativ ansats. Artikelsökningarna har skett genom databaserna CINAHL samt PubMed.   Resultat: 3 huvudkategorier utifrån Neumans systemteori har identifierats. Utifrån dessa huvudkategorier har 9 underkategorier tagits fram. Sjuksköterskors ansvar är att kunna ge patienter goda förutsättningar inför den återhämtande fasen, detta innebär att kunna ge information om sjukdomen hjärtinfarkt samt råd om livsstilsförändringar för optimalt välbefinnande. Slutsats: Neumans systemteori kan tillämpas på patienternas upplevelse av återhämtning efter en hjärtinfarkt för att kunna forska vidare gällande förståelse av patienternas stressorer och hur det kan påverka återhämtningsprocessen för att uppnå optimal hälsa.   Sökord: hjärtinfarkt, omvårdnad, patientupplevelse, rehabilitering, prevention, återhämtning.

Anorexia nervosa (AN) är en psykiatrisk sjukdom där personen som är drabbad svälter sig och aktivt försöker gå ner i vikt genom olika tillvägagångssätt. Anorexia nervosa drabbar främst kvinnor och har ofta debut i tonåren. Sjukdomen kan vara svårbehandlad och är ofta förenad med lång återhämtning. Anorexia nervosa kan ge allvarliga somatiska komplikationer och orsaka för tidig död. En väl utformad vård och snabb handläggning är av stor vikt för att ge goda möjligheter till återhämtning. Syftet med denna studie var att belysa patienters upplevelse av att vårdas för anorexia nervosa. Metoden utgörs av en litteraturöversikt där tolv kvalitativa artiklar använts i resultatet. Under dataanalysen framkom fyra teman och sju subteman. Resultatet visar att patienterna upplever en ambivalens inför att söka vård och vårdas för sin sjukdom. De upplever att vårdandet kretsar kring mat och vikt i stället för att utgå från de bakomliggande känslorna. Vårdrelationen belyses som en betydande del i hur patienterna upplever vårdandet och påverkar hur väl vårdandet kan tillgodogöras. Patienterna önskar vara delaktiga i sin vård och bli sedd som en hel människa. Vidare visar resultatet att patienterna upplever att olika vårdsammanhang påverkar möjligheten att tillgodogöra sig behandling. Diskussionen belyser hur ambivalensen påverkar vårdandet och sjuksköterskans bristande kunskaper i att vårda patienterna med anorexia nervosa. Patienternas behov av att bearbeta de bakomliggande känslorna belyses och vidare förs en diskussion om vårdandet skulle kunna anpassas efter patientens livsvärld.

Recovery from work is crucial for health and well-being, and organizations have an obligation to enable employee recovery. Organizations can promote employee recovery by implementing strategies and thus reach sustainable development. In 2020, organizations exist in a digitalized world, which has expedited the need to implement digital solutions and use them for processes. Encouraging and fostering recovery are central elements in promoting recovery and digital solutions could help with both elements.The usage of digital solutions include how digital solutions are used and how they could be used. There is no previous research on digital solutions, recovery promotion and usage, so we define our research phenomenon as the usage of digital solutions to promote recovery. We identify our research gap in the connection of recovery and digital solutions in an organizational context. By describing the research phenomenon, we can fill this research gap and thus add to the existing literature on organizational health and well-being. The purpose of this research is to describe organizations’ usage of digital solutions to promote recovery.By performing an inductive qualitative case study, we collect data by performing a documentation review and online surveys. We find that mobile applications, virtual assistants, activity trackers, virtual reality and smart electric bicycles can be used to promote recovery. We also find a favorable context for both recovery and for digital solutions to promote recovery. Further, we see potential for using the identified digital solutions to promote recovery. We conclude that strategy implementation consisting of digital solutions to promote recovery in organizations will lead to a higher level of healthy workforce. / Återhämtning från arbetet är centralt för hälsa och välmående och organisationer har en skyldighet att möjliggöra anställdas återhämtning. Organisationer kan främja anställdas återhämtning genom att implementera strategier och på så sätt nå hållbar utveckling. År 2020 existerar organisationer i en digitaliserad värld, vilken har påskyndat behovet av att implementera digitala lösningar och använda dem för processer. Att uppmuntra och stödja återhämtning är centrala delar i att främja återhämtning och digitala lösningar kan hjälpa båda delar.Användningen av digitala lösningar inkluderar hur digitala lösningar används och hur de kan användas. Det finns ingen tidigare forskning om digitala lösningar, att främja återhämtning och användning, så vi definierar vårt forskningsfenomen som användningen av digitala lösningar för att främja återhämtning. Vi identifierar vårt forskningsgap i kopplingen av återhämtning och digitala lösningar i en organisatorisk kontext. Genom att beskriva forskningsfenomenet kan vi fylla detta forskningsgap och därmed addera till den befintliga litteraturen om organisatorisk hälsa och välmående. Syftet med denna forskning är att beskriva organisationers användning av digitala lösningar för att främja återhämtning.Genom att utföra en induktiv kvalitativ fallstudie samlar vi in data genom att utföra en dokumentinsamling och enkätundersökningar online. Vi finner att mobilapplikationer, virtuella assistenter, aktivitetsmätare, virtual reality och smarta el-cyklar kan användas för att främja återhämtning. Vi finner också en gynnsam kontext för både återhämtning och för digitala lösningar för att främja återhämtning. Vidare ser vi potential för att använda de identifierade digitala lösningarna för att främja återhämtning. Vi drar slutsatsen att strategiimplementering bestående av digitala lösningar för att främja återhämtning i organisationer kommer att leda till en högre nivå av hälsosam arbetskraft.

Traumatisk hjärnskada är en vanligt förekommande dödsorsak runt om i världen. Skadan kännetecknas av kraftigt våld mot huvudet och graderas som mild, måttlig eller svår. Prognosen ser annorlunda ut beroende på allvarlighetsgraden och lokalisation av skadan. Syftet var att beskriva upplevelsen av återhämtningen tillbaka till det dagliga livet hos personer i arbetsför ålder efter en traumatisk hjärnskada. Litteraturstudien genomfördes med 11 vetenskapliga artiklar till grund som analyserades efter kvalitativ innehållsanalys med manifest och induktiv ansats. Analysen resulterade i fem slutliga kategorier: att uppleva motgångar i det dagliga livet relaterat till komplikationer av skadan, att möta svårigheter med anpassningen till sitt nya dagliga liv, att känna en förbättrad återhämtning med hjälp av stöd från andra, att kunna hantera det dagliga livet med hjälp av strategier och hjälpmedel, att finna acceptans och en vilja till att förbättra sitt liv. Resultatet påvisade upplevelser av hinder i form av psykiska och fysiska komplikationer, som försvårade återhämtning till det dagliga livet. Personerna upplevde stöd, strategier och förståelse till händelsen som positivt för återhämtningen. Utifrån litteraturstudiens resultat ses ett behov av stöd och hjälp från närstående och vården då det sågs som gynnsamt för den drabbade personens återhämtning till det dagliga livet. Strategier och hjälpmedel var även nödvändiga i återhämtningen för personen. Sjuksköterskan bör därför arbeta efter ett hälsofrämjande förhållningssätt och främja personens känsla av sammanhang genom att identifiera resurser och kapacitet. Med hjälp av detta stöd skapas en möjlighet att finna acceptans till det förändrade livet hos den drabbade personen.

Mental återhämtning är en viktig del i livet för att må bra och orka med vardagensutmaningar. Lika stor betydelse har mental återhämtning för en elitidrottare, trotts detta är det vanligare att prata om fysisk återhämtning till skillnad från mental återhämtning inom idrottsvärlden. I den här undersökningen är syftet att studera den mentala återhämtningens betydelse för elitidrottare och därför har följande frågeställningar använts för att uppfylla syftet i undersökningen: Upplever elitidrottare att mental återhämtning har en betydelse för en längre elitidrottskarriär och ökade idrottsprestationer? Hur hanterar elitidrottare balansen mellan idrotten och privatlivet och hur upplever dem att mental återhämtning kan hjälpa till att hantera den balansen? Hur upplever elitidrottare att idrottsföreningar arbetar med mental återhämtning och hur upplever elitidrottarna att idrottsföreningarna kan utveckla sitt arbete inom mental återhämtning?  Metoden för undersökningen bestod av en kvalitativ metod i form av intervjuer. För att analysera resultaten av intervjuerna användes en innehållsanalys. Resultatet visade att det är viktigt att ha något meningsfullt vid sidan av idrotten samt en balans mellan idrotten och privatlivet för att få en lång och hållbar karriär. Till sist konstateras att det finns en bristande kunskap om ämnet mental återhämtning hos vissa idrottsföreningar. Utifrån den forskningen som finns inom ämnet mental återhämtning hos elitidrottare stämde resultatet med tidigare forskning. / Mental recovery is an important part of health and a key to endure the daily challenges in everyday life. The mental health is just as important regarding elite athletes to enable strong performances and sustainable careers. Despite this, it is more common to talk about their physical recovery in the world of sports. In this study the purpose is to investigate the importance of mental recovery for elite athletes, it is therefore covering the following issues: Do elite athletes experience that mental recovery is important to enhance their performances and to enable a longer career? How are elite athletes managing the balance between their sport and their private life and what is their view on mental recovery helping them finding the balance? What are the athletes’ views on how the sport teams are working with mental recovery and how do they think that the teams can improve their work within this field?  The method used to search for answers on these issues was a qualitative method enforced by interviews. To study the results of the interview, the content was analysed. The results showed that it is important for the athletes to do something meaningful in their private lives and that their personal life and their professional life are balanced, to get a long and sustainable carrier. Finally, it is found that the knowledge of mental health is inadequate in a lot of sport teams. When analysing earlier studies in this field, it can be concluded that the result from this study is in line with the already known research.