Arbetsrelaterad stress är ett vanligt förekommande fenomen inom vård- och omsorgsyrket. Stressen uppkommer allt för ofta när det inte finns en rimlig balans mellan arbete och återhämtning. Långvarig stress kan leda till både fysiska och psykiska besvär. Ohälsosamma scheman och ”tidspress” i hemtjänsten är två riskfaktorer som på sikt kan leda till arbetsrelaterad stress. I denna litteraturstudie har vi granskat vad det är som orsakar denna höga stressrelaterade sjukfrånvaro som finns hos personal inom vården. Syftet är genom denna litteraturstudie, belysa de verktyg som finns för att förhindra utbrändhet inom hemtjänsten. Metoden vi har använt oss av är en litteraturstudie. Analysen resulterade i tre kategorier: Hälsosamma scheman, ansträngnings- och belöningsmodellen och socialt stöd med fyra subkategorier som vi fokuserat på, som hjälpt oss i denna studie för att komma till bukt med vad för hjälpmedel som saknas på en arbetsplats. Att arbeta utifrån hälsosamma scheman har enligt forskning påvisat positiva effekter på personalens hälsa, att man får större chans till återhämtning. Forskningen har även påvisat positiva effekter på personalens arbete genom att tillämpa ansträngning- och belöningsmodellen, då det upplevs att man får belöning för de hårda jobb man utför. Att få socialt stöd har enligt forskning visat att man löper mindre risk för utbrändhet, då man mår bra av att få positiv feedback i det man gör på arbetet. Då hittar man ett inre driv att fortsätta sitt arbete. Det finns således stöd i forskningen som kan påvisas positivt för arbetsmiljön som ledningen behöver ha kunskap kring, för att motverka den arbetsrelaterade stressen som leder till sjukskrivning. Eftersom arbetsmiljön sällan undersöks och utvärderas, saknas det kunskap på hur utbrändhet kan motverkas. Denna uppsats är därför viktig, inte minst för att ledare inom äldreomsorgen ofta saknar förutsättningar att själva kunna utvärdera detta.

Syftet med den här studie är att synliggöra fritidslärarnas arbete med vila och rekreation i fritidshemmet samt hur fritidslärare definierar begreppen vila och rekreation. Utifrån syftet ställs fyra forskningsfrågor, hur definierar fritidslärare begreppen vila och rekreation, hur viktig är elevers vila och rekreation för fritidslärare, hur arbetet går till och om lokalerna erbjuder vila och rekreation. Sex kvalitativa intervjuer har genomförts ihop med observationer i sex olika fritidshem. All insamlad empiri från de kvalitativa intervjuerna har tolkats med utgångspunkt i två teorier, kraftöverskottsteorin och rekreationsteorin. Resultatet visar att fritidslärare definierar begreppen likartat. Arbetet med vila och rekreation sker i det spontana och diskussionen är viktig när det gäller vila och rekreation vilket diskuteras både formellt och informellt i verksamheten. Fritidslärarna arbetar mer med vila och rekreation i jämförelse med vad som benämns i läroplanen. Lokaler är tillgängliga för att erbjuda vila och rekreation men det är fritidslärarna som själva skapar platser för elever att återhämta sig. / The purpose of this study is to make visible the work of leisure teachers with rest and recreation in the leisure centres and how leisure teachers define rest and recreation. Based on the purpose, four research questions are asked, how do leisure teachers define the concepts of rest and recreation, how important is pupils rest and recreation for leisure teachers, how they work with it and whether the premises offer rest and recreation. Six qualitative interviews have been conducted together with observations in six different leisure centres. All empirical data collected from the qualitative interviews have been interpreted based on two theories, the power surplus theory and the recreation theory. The result shows that leisure teachers define the concepts similarly. They work with rest and recreation spontaneously and the discussions, in terms of rest and recreation which is discussed both formally and informally in the centres, are important. The leisure teachers work more with rest and recreation compared to what is mentioned in the curriculum. Premises are available for the offer of rest and recreation, but mostly it is the leisure teachers who themselves create places for pupils to recuperate.

Bakgrund: Stroke kunde leda till funktionsnedsättningar och personerna som har drabbats av stroke var i behov av stöd och hjälp för att de ska kunna återhämta sig. Vad återhämtning innebar var väldigt individuellt då det berodde på vad person som har insjuknat hade för mål och förväntningar med återhämtningen. För äldre kunde återhämtningen från stroke vara mer utmanande jämförelse med yngre personer, då äldre oftast var multisjuka och har en skörare hälsa. Syfte: Syftet var att belysa äldres upplevelse av återhämtning efter en stroke. Metod: Litteraturöversikt med 11 vetenskapliga artiklar av kvalitativ ansats som inkluderats i resultatet. Artiklarna analyserades med en manifest analysmetod. Resultat: Resultatet visade att upplevelsen av återhämtning påverkades av många olika faktorer, såsom trötthet och rädsla segade upp återhämtningen medan känslan av förbättring och copingstrategier underlättade och stärkte återhämtningen. Diskussion: Förväntningar på återhämtning bland personer som insjuknat kunde vara höga och orealistiska och kunde påverka upplevelsen av återhämtning då verkligheten skiljer sig från förväntningarna. Sjuksköterskan hade en viktig roll att samordna med andra professioner för att kunna erbjuda en bra grund för återhämtningen till personer som har drabbats av stroke. Genom att stötta och motivera personer till fysisk träning kunde den fysiska funktionaliteten förbättras. Slutsats: Med goda kunskaper hos sjuksköterskan kunde personerna som insjuknat i stroke med hjälp av sjuksköterskan hantera sin stroke och sina förväntningar på återhämtningen bättre / <p>Examinationsdatum: 2021-03-22</p>

Bakgrund: I dagens samhälle lever människor längre än de gjorde förr och detta leder till nya utmaningar i vården. Hanteringen av höftfrakturer har förändrats och har numera ett akut hanteringssätt för att minska komplikationsriskerna efter frakturen. Hur en person upplever återhämtningen efter en höftfraktur är individuell, komplex och kan vara svår att anpassa. Syfte: Syftet var att belysa äldres upplevelse av återhämtning efter en höftfraktur. Metod: Metoden var en litteraturöversikt där tolv kvalitativa, en mixad metod och en kvantitativ artikel inkluderades i resultatet. Artiklarna söktes i Cinahl och Pubmed. Resultat: I resultatet uppkom det två huvudkategorier; Den nya vardagen och Emotionell påverkan, med fem underkategorier; Att inse vikten av fysisk aktivitet, Att bli begränsad i vardagen, Att ha behovet av extra stöd i vardagen, Att ha framtidstro och Att uppleva frustration. Det kvantitativa resultatet presenteras under två subkategorier Rädsla för fall och Den fysiska och psykiska upplevda återhämtningen. Huvudfynden var att en höftfraktur orsakade mer än bara nedsatt rörelseförmåga utan det påverkade många aspekter av de äldres liv, fysiskt och psykiskt. Diskussion: Att vara fysiskt aktiv var väldigt viktig för de äldre för att deras återhämtning skulle gå bra. Kommunikationen med sjuksköterska och övriga sjukvårdspersonalen var även av stor vikt för de äldre. Att ha en bra inställning hjälpte de äldre med återhämtningen. Slutsats: De äldre blev påverkad i deras fortsatta liv, vardagen blev oönskat förändrad och de uppstod en känsla av att vara i beroendeställning av närstående och vårdpersonal. Den oönskade förändringen gav en emotionell påverkan på dessa äldre. / <p>Examinationsdatum: 2021-03-24</p>

Syfte med denna studie var att undersöka några förskollärares syn på vila och återhämtning, samt studera vilka delar av den fysiska miljön som står i relation till vila och återhämtning på avdelningen. Metoderna som vi använt oss av är kvalitativa intervjuer med förskollärare och observationer av den fysiska miljön på de avdelningar som förskollärarna intervjuades. Vi har i studien utgått ifrån Bronfenbrenners utvecklingsekologiska modell som innefattar olika nivåer om barnets närmiljö. Det innehåller micro-, meso-, exo-, makro- och kronosystemet. De huvudsakliga resultat i studien som framkommer är att förskollärarna ser vila som viktig och att förskollärarna resonerar om att barnen är i behov av fler möjligheter till vila och återhämtning. Utifrån studien resultat visas det att vila ofta organiseras på olika sätt efter lunchen. Det kan ske i form av sagostund eller andra lugna aktiviteter. Resultatet visar på att en daglig kommunikation med vårdnadshavare är av stor betydelse i förhållande till vila och återhämtning. Resultatet visar även att det fanns varierande platser där förskollärarna organiserar för barns möjlighet till vila och återhämtning i verksamheternas miljöer. Det framkommer även i intervjuerna med förskollärare att de beskriver hinder för vila och återhämtning i miljön.

Stressrelaterad ohälsa är ett växande folkhälsoproblem och är idag den vanligaste orsaken till sjukskrivning. Inom forskning är det vanligt att fokus läggs på riskfaktorer när det gäller stress. Därför finns det ett kunskapsbehov angående friskfaktorer vid återhämtning från stressrelaterad ohälsa. Syftet med studien var att beskriva hur aktiviteter bidrar till välbefinnandet för personer med stressrelaterad ohälsa och även belysa aktiviteternas betydelse i livet. Sex personer med stressrelaterad ohälsa intervjuades och för att analysera det insamlade materialet användes kvalitativ innehållsanalys. Dataanalysen resulterade i fyra kategorier ‘Egenskaper i aktivitet som bidrar till välbefinnande’, ‘Olika sinnestillstånd som uppnås i aktivitet’, ‘Olika värden av aktivitet som bidrar till välbefinnandet’ samt ‘Att välja aktiviteter som leder till välbefinnande’. Resultatet visade att vilka aktiviteter som bidrar till välbefinnandet är individuellt och kan inte generaliseras men ett samband mellan vissa inneboende egenskaper som aktiviteterna består av kunde ses. Studien synliggjorde att aktivitet kan bidra till välbefinnande och kan användas för att minska stressrelaterad ohälsa. Utifrån resultatet i studien anser vi att det finns flertalet friskfaktorer i aktivitet som kan vara till stöd för arbetsterapeuter i mötet med personer med stressrelaterad ohälsa.

Bakgrund: Schizofreni är en allvarlig psykisk sjukdom där symtom kan generera funktionsbegränsningar som utgör hinder för personen att klara sig i det vardagliga livet. Forskning visar att personer som drabbats av schizofreni utöver sin psykiska och fysiska ohälsa riskerar att bli marginaliserade både ekonomiskt och socialt. Syftet var att beskriva erfarenheter av återhämtning hos personer med diagnosen schizofreni. Metod: En beskrivande litteraturstudie baserad på 12 vetenskapliga artiklar där 11 artiklar hade kvalitativ ansats och 1 artikel var mix-method där enbart den kvalitativa delen av resultatet användes. Huvudresultat: Personer med diagnosen schizofreni beskrev erfarenheter av att återhämtning skedde stegvis som en dynamisk process. Insjuknandet utgjorde en kaotisk och skrämmande livssituation där deras liv avbröts. Först när personerna accepterade sjukdomen och fick sjukdomsinsikt kunde de påbörja sin återhämtning. Känslor av hopp och motivation var betydelsefullt för deras återhämtning och gav kraft att sträva framåt samt anledning att fortsätta leva. Professionellt stöd främjade återhämtningen när den innefattade individanpassade vård- och behandlingsinsatser. Sociala aspekter som visade sig ha betydelse för återhämtningen var relationer till andra människor och att ingå i sociala sammanhang. Slutsats: Personer med diagnosen schizofreni beskrev erfarenheter av att återhämtning sker i olika steg som en dynamisk process, vikten av hopp och motivation, vård och behandling som främjar återhämtning samt sociala aspekter av betydelse. Sjuksköterskan har en framträdande roll för att möjliggöra individanpassad vård samt stödja dessa personer att bibehålla och skapa goda relationer till andra människor och medverka i sociala sammanhang. / Background: Schizophrenia is a serious psychiatric illness where symptoms can generate functional limitations that impede the person from coping with everyday life. Research shows that individuals who suffer from schizophrenia in addition to their mental and physical health risk being marginalized both financially and socially. The aim was to describe the experience of recovery in individuals with the diagnosis of schizophrenia. Method: A descriptive literature study based on 12 scientific articles where 11 articles had a qualitative approach and 1 article was a mix-method where only the qualitative part of the result was used. Main result: Individuals with the diagnosis schizophrenia described their experiences of recovery as a dynamic process with a step-by-step progression. The onset of the illness was a chaotic and frightening life situation that interrupted their lives. Only when the individuals accepted their illness and gained insight into the illness could they begin their recovery. Emotions of hope and motivation were important factors to their recovery that provided the power to seek to move forward, as well as providing a reason to continue to live. Professional support strengthened the recovery as it included individualized care and treatment programs. Social aspects that proved important for the recovery were relationships with other people and inclusion in social contexts. Conclusion: Individuals with the diagnosis of schizophrenia described experiences of recovery taking place in various stages such as a dynamic process, the importance of hope and motivation, care and treatment that promote recovery and social aspects of importance. The nurse has a prominent role in enabling individualized care as well as supporting these individuals to maintain and create good relationships with other people and participate in social contexts.

Syftet med studien är att undersöka hur elever upplever deras möjligheter till rekreation i fritidshem. Forskningsfrågor som ställs i studien är:   -Vilka platser i fritidshemsmiljön upplever eleverna ger dem avkoppling och återhämtning?   -Vilka aktiviteter upplever eleverna ger dem avkoppling och återhämtning i fritidshem?     Studien är kvalitativ och samtalspromenader har genomförts med fem elever på ett fritidshem. I resultatet framgår att eleverna har olika upplevelser om vad rekreation är för dem. Samtliga elever tycker rekreation är kopplat till tystnad och ensamhet. När eleverna har bråkat med sina vänner vill de gärna vara själva och tänka genom saker. De vill lugna ner sig och det kan de bara göra när de är ensamma.    Eleverna upplever rekreation när de är i biblioteket, ute på skolgården eller på deras egen plats som bara de vet om för där kan de vara ensamma. Att läsa bok, spela spel, måla, kicka en boll och dansa är aktiviteter som eleverna anser ger dem ett lugn. De behöver då inte koncentrera sig och dessa aktiviteter är elevstyrda. Några elever ger även förslag på vad som skulle kan förbättras. De tycker att korridoren är högljudd och där kan de inte ta det lugnt. Därför vill de ha en soffa som är placerad inne på fritidshemmet, för där kan de ta det lugnt. Till soffan önskar de många kuddar och filtar som även kan användas till koja för att eleverna ska kunna återhämta sig i fred. Detta för att de ska kunna finna rekreation närmare på fritidshemmet.

Tidigare forskning har främst inriktat sig på återhämtning från påfrestningar i det avlönade arbetet. Det finns nu en allmän syn på att även utförande och planering av det oavlönade hemarbetet är påfrestande, detta om återhämtning inte sker. Brist på återhämtning är i längden skadligt. En utsatt grupp är småbarnsföräldrar där vardagen är hektisk, både det avlönade arbetet och oavlönade hemarbetet ska hinnas med. Utrymmet för återhämtning i hemmiljön är begränsad och bör därför ske någon annanstans. Syftet med denna studie är att undersöka om yrkesverksamma medarbetare med hemmavarande småbarn upplever arbetsplatsen som en plats för återhämtning. Genom ett kvalitativ tillvägagångssätt intervjuades sju småbarnsföräldrar om deras vardag. Detta för att undersöka var återhämtning från planering och utförande av det oavlönade hemarbetet sker. Resultatet visade att återhämtning till viss del sker på arbetsplatsen, där trivsel och socialt stöd var två komponenter av betydelse. Studien bidrar med en större förståelse för småbarnsföräldrars möjligheter av återhämtning från det oavlönade hemarbetet och belyser ett relativt outforskat område.

Bakgrund: Stroke är ett allvarligt medicinskt tillstånd där syretillförsel i hjärnan är hämmad på grund av blodpropp eller blödningar i hjärnan. Utöver funktionsnedsättningar som sjukdomen medför som rörelsebegräsningar, minnesförlust, förlamningar och kognitiva svårigheter upplever också patienter med stroke psykiska påfrestningar som depression, ångest, oro och känsla av uppgivenhet. Syfte: Att beskriva sjuksköterskors upplevelser av att stödja patienters återhämtning efter stroke. Metod: En systematisk litteraturstudie baserad på tio vårdvetenskapliga artiklar. Resultat: I resultat framkom två teman och sex tillhörande subteman där sjuksköterskors upplevelser av att stödja patienters återhämtning efter stroke belystes. I första temat: Organisatoriska förutsättningar med tillhörande subteman, mer kunskap behövs, att ha mer tid och att samarbeta i teamet. I andra temat: förutsättningar i vårdande med tillhörande subteman kommunikation betydelse, relation med patienter och relation med anhöriga. Slutsats: Tid respektive kunskapsbrist leder till hinder som gör att sjuksköterskor upplever begränsningar i deras arbete att stödja återhämtning på patienter med stroke. För att motverka dessa hinder och minska sjukdomens negativa påverkan behöver patienter mer tid och tydliga mål för snabbare återhämtning.