Studien syftar till att undersöka hur det går till att sluta använda heroin utan att byta till användning av andra opioidpreparat och utan att erhålla substitutionsbehandling med opioidpreparaten metadon eller buprenorfin. Forskningsgenomgången visar att det är möjligt att sluta med heroin utan substitutionsbehandling, men att det är svårt att leda i bevis att vissa specifika behandlingsmetoder skapar detta resultat. Det empiriska materialet består av djupintervjuer med tio personer som delar erfarenheten av att ha varit heroinberoende och av att ha slutat använda heroin utan att erhålla substitutionsbehandling. Som teoretisk utgångspunkt används en syntes av flera sociologiska och socialpsykologiska teorier och analysbegrepp som syftar till att förklara relationen mellan mänskliga betenden och de sociala sammanhang som människan ingår i och relaterar till. Studien visar att en framgångsrik återhämtning från heroinberoende innebär en sekundär socialisering in i sociala gemenskaper organiserade kring andra företeelser än heroinanvändning, vilket möjliggör för den före detta heroinanvändaren att avhålla sig från heroin- och annan opioidanvändning. Studien visar även att en viktig komponent i återhämtningen är att, framförallt under den första tiden i återhämtningsprocessen, utveckla ett överväldigande engagemang i någon typ av sysselsättning, samt att personer som under tiden de använde heroin saknade ett överbryggande socialt kapital, har möjlighet att skapa ett sådant efter att de slutat använda heroin. / The study aims to investigate how to stop using heroin without replacing heroin with use of other opioid preparations and without receiving substitution treatment with the opioid preparations methadone or buprenorphine. The research review shows that it is possible to quit heroin addiction without substitution treatment, but it is difficult to prove that certain specific treatment methods create this result. The empirical material consists of in-depth interviews with ten people who share the experience of being addicted to heroin and having stopped using heroin without receiving substitution therapy. As a theoretical point of view, a synthesis of several sociological and social psychological theories and concepts of analysis is used to explain the relationship between human behavior and the social context in which human beings belong and relate. The study shows that a successful recovery from heroin addiction involves secondary socialization into social communities organized around phenomenas other than heroin use, which enables the former heroin user to refrain from heroin and other opioid use. The study also shows that an important component of the recovery process is, especially during the first phase of the recovery process, developing an overwhelming involvement to some type of pursuit, and that people who when they used heroin lacked any sort of bridging social capital, are able to create such after they stopped using heroin.

In a world where every inch of work and every bit of performance is measured by the quantity rather than the quality there is a stress factor for humans. In social work where woman are overrepresented burnout or stress syndromes are over representative in diagnosis from sick leave. When these people can’t get the work-life balance together it sometimes ends up in exhausting decease, this mental decease effects people different but all of them use strategies, good or bad, to try and live with and overcome it. This candidate paper reaches out to investigated the strategies used by these woman to overcome and deal with the workload they are experiencing, both off and on work.

En människas identitet i relation till psykisk ohälsa, arbetsliv och den sociala omgivningen innebär en komplex social konstruktion.En konstruktionsompräglas av att en människa bildar sin självuppfattning i relation till andra människor i det sociala samspelet, vilket den interaktionistiska teoritraditionen menar.I denna uppsats förhåller jag mig dels till Erwing Goffmans teori om ́Stigma ́, dels till Anselm L. Strauss teori om ́Identitet ́ med fokus på ́vändpunkter ́ och ́statusövergångar ́. Den tidigare forskningen visar på attfördomar, stigmatisering och diskriminering i samband med fenomenetpsykisk ohälsa är vanligt förekommande.Dessutom finns det negativa attityder gentemot sjukskrivna och socialbidragstagare. Detta kan i sin tur påverka huruvida personer som har eller har haft erfarenheter av psykisk ohälsa lyckas få och behålla en anställning på den svenska arbetsmarknaden.Syftet med den här uppsatsen är att undersöka huren individssubjektiva identitetsupplevelseförändras i samband med att denne får ett lönearbetenär dennehar erfarenhetav psykisk ohälsa. Det handlar således om att försöka förstå vilkenbetydelse som en ett lönearbetekan få för vissa individer. Men även vilkenbetydelse som socialt stöd och den sociala omgivningens bemötande har i processen att ”ta sig tillbaka”.Det empiriska materialet baseras påfyra semi-struktureradeintervjuer med personer som har haft erfarenheter av psykisk ohälsa men som numera också har behållit en anställning under den längre tid. Den analysmetod som användes var Grounded Theory. Det framgickatt ens subjektiva identitetsupplevelse förändrades på så vis att man insåg att en människa är så mycket mer än bara en psykiatrisk diagnos. Förändringenmöjliggjordes genom att anställningeninnebar att en dörr öppnades för att finna en ny roll och en ny mening i tillvaron. Den sociala omgivningens betydelse handlade om socialt stöd och bemötande. Förändringen av ens identitetsupplevelse skedde i takt med återhämtningsprocessen och att man successivt tillfrisknade, utvecklade strategier och återfick en värderad roll i sina egna och andras ögon / A person’s identity in relation to mental illness, employment and the social environmentis a complex social construction. A construction which is characterized by the viewthat a human develop its sense of the self in relation to other people in the social interaction, as the tradition for interaction theory suggests. In this study I relate to Erwing Goffman’s theory about ́Stigma ́and to Anselm L. Strauss’theory about ́Identity ́, with a special focus on ́turningpoints ́ and ‘transitions in social positions ́. The previous research shows that prejudice, stigma and discrimination associated with the phenomenon of mentalillness are frequent in everyday life. Furthermore, there are negative attitudes toward sick-listed people and welfare recipients. This may in turn influence whether people who have or have had experience of mental illness succeed in getting and keeping a job in the Swedish Labour Market. The purpose of this paper is to examine how one’s subjective experience of identity is changing when getting an employment, when the person has experience of some kind of mental illness. It is therefore necessary to understand the importance as an employment may have for certain individuals. It is also necessary to understand the importance of social support and theresponses from thesocialenvironmentin the process of ́getting back ́. The study’s empirical base is gathered through four semi-structured interviews of people who have had experiences of mental illness but also have kept an employment during a longer time.The method of Grounded Theory was used to analyze the empirical data. The interviews revealed that one’s subjective experience of identity changed in a way that these individuals realized that a human is so much more than just a psychiatric diagnosis. The change wasmade possible by the importance of an employment, which meant that a door was opened to find a new role and a new meaning in life. The importance of the social support and the social treatment was about such as having a coordinating role, giving courage and hope. The change of one’s experience of identity was in line with the recovery process and that they gradually recovered, developed strategies and regained a valued role in their own and other’s eyes.

Mötesplatsen är en utforskande designuppsats som behandlar ämnena möten, kommunikation och återhämtning på arbetsplatsen. Vi gör en litterär undersökning där vi tittar på forskning gjord av Rachel och Stephen Kaplan, Gary W. Evans och Janetta Mitchell McCoy med utgångspunkt i frågeställningarna: Hur skapas en plats för vila och återhämtning? Hur skapas en plats för naturliga möten och kommunikation? Hur skapas en samlingspunkt för att lära känna varandra? För att få ytterligare utgångspunkter utför vi även enkätundersökningar och intervjuar tre arkitekter. Baserad på en kreativ process resulterar undersökningen i ett inredningskoncept och en möbel utformad för en planerad mötesplats inför samlokaliseringen av en nybildad koncern. / The meeting place is an investigative design essay which covers the subjects meeting, communication and recovery at the workplace. A literary investigation is made where we study research by Rachel and Stephen Kaplan, Gary W. Evans och Janetta Mitchell McCoy based on the questions: How could a restorative space be designed? How could a meeting place and a place for communication be designed? How could a meeting place to get to know each other be designed? To broaden our investigation we are carrying out surveys and interviewing three architects by profession. Based on a creative process the investigation results in an interior design concept together with a furniture designed for a planned meeting place for a recently united concern.

Denna studie handlar om den rättspsykiatriska personalens erfarenheter av patienternas återhämtningsprocesser. Studien syftar till att försöka belysa de erfarenheter som personalen besitter, med fokus på återhämtning. Studien bygger på en kvalitativ metod och består av intervjuer som gjorts med personal som arbetar inom en av Sveriges rättspsykiatriska vårdkliniker. Resultatet visar att personalen har erfarenheter av att det finns både gynnsamma och hindrande faktorer som påverkar patienternas återhämtning. Resultatet visar även att relationerna mellan personalen och patienten är en viktig förutsättning för patienternas återhämtning. / This study is about the forensic psychiatry staff experiences of patients ' recovery processes. The study aims to highlight the experience staff possesses. The study is based on a qualitative approach and consists of interviews conducted with staff who works in one of the forensic psychiatric care clinics. The study is based on a qualitative approach and consists of interviews conducted with personnel working in one of the forensic psychiatric care clinics. The results show that the staffs have experience of both beneficial and hindering factors that influence patients ' recovery. The result also shows that relations between staff and patient are essential for patients ' recovery.

Syftet med föreliggande studie var att undersöka vilken betydelse hopp, egenmakt samt stigmatisering kan ha i en återhämtningsprocess från psykisk ohälsa. En kvalitativ metod tillämpades och individuella intervjuer med deltagare ur Högskolan Dalarnas erfarenhetspanel genomfördes. För att analysera empirin tillämpades en kvalitativ innehållsanalys som resulterade i följande teman: att bli accepterad, hoppets förutsättningar samt normaliserande. Resultatet visade att hopp snarare var en produkt av återhämtningen än det var en bidragande faktor. Att bli accepterad främjade egenmakt och skyddade mot stigmatisering. Normaliserande faktorer som medmänsklighet och att se till de friska sidorna främjade egenmakt och bröt vanmakt. Uppsatsens resultat kan betraktas som erfarenhetsbaserad kunskap, vilket är en grundförutsättning för en evidensbaserad socialtjänst där brukarperspektivet betonas. / The aim of the present study was to investigate the importance of hope, empowerment and stigma in a recovery process of mental illness. A qualitative method was used and individual interviews with participants from Dalarna University experience panel was conducted. To analyze the empirical data a qualitative content analysis was applied which resulted in the following themes; To be accepted, hope conditions and normalizing. The results showed that hope rather was a product of the recovery than it was a contributing factor. To be accepted promoted empowerment and protected from stigma. Normalizing factors like compassion and to emphasize the healthy sides promoted the empowerment and broke impotence. Thesis results can be considered as experience-based knowledge, which is a prerequisite for evidence-based social service where the user perspective is emphasized.

Syftet med denna studie var att undersöka om det fanns ett samband mellan gymnasielärares arbetsbelastning och det handlingsutrymme de säger sig ha i sin arbetssituation. Sambandet mellan återhämtning och stöd i relation till arbetsbelastning undersöktes också. Studien utgick från en kvantitativ metod, där ett bekvämlighetsurval gjordes utifrån två kommunala skolor som resulterade i ett utfall på 34 deltagare (n=34). Genom en tvärsnittsdesign samlades data in i form av en enkät, som bestod av fyra variabler; arbetsbelastning (α=.77), handlingsutrymme (α=.73), stöd (α=.84) och återhämtning (α=.71). Sedan jämfördes det mot demografiska variabler i form av kön, ålder och arbetsplats. För bearbetning av data användes statistikprogrammet, Statistical Package for the Social Sciences (SPSS) och genom en korrelationsanalys samt två t-testsanalyser nåddes ett resultat. Resultatet påvisade att det fanns ett samband mellan arbetsbelastning och handlingsutrymme samt återhämtning och ålder. Arbetsbelastning visade däremot inte något samband med kön, arbetsplats eller stöd. Genom t-tester erhölls resultatet att det fanns en samvariation mellan de två arbetsplatserna sett till handlingsutrymme och återhämtning men inte någon samvariation till arbetsbelastning och stöd.

Syftet med denna litteraturstudie var att undersöka om det fanns faktorer som påverkade återhämtningen efter en våldtäkt. Våldtäkt är ett brott som lämnar offer med en känsla av skam och otrygghet. Att utsättas för ett brott som våldtäkt innebär ett trauma för offret och att återhämta sig från detta trauma är en process som aldrig är densamma. För att finna de artiklar som är till grund för denna litteraturstudie söktes artiklarna i tre olika databaser ämnade för omvårdnad, och de granskades systematiskt. Totalt identifierades åtta resultatartiklar under sökningarna och som var publicerade mellan åren 2010-2017. Resultatet visade på faktorer som påverkar återhämtningen hos våldtäktsoffer på olika sätt, och dessa faktorer var synen på sin egen offerroll, bemötande från myndigheter och vårdinstanser, samt närståendes reaktioner. Dessa faktorer påverkade våldtäktsoffer olika men det som var en gemensam påverkan var att om dessa faktorer uppmärksammades och respekterades resulterade det i en god återhämtning. Resultatet visar att dessa faktorer är av vikt för att kunna implementera och utveckla den omvårdnad våldtäktsoffer är i behov av. Bland annat bör det finnas ett fokus på att kunna erbjuda stöd och en individanpassad återhämtning för våldtäktsoffer som befinner sig i den återhämtningsprocessen som följer en våldtäkt. / The aim of this literature study was to examine wether there were factors that affected the recovery after a rape. Rape is a crime that leaves the victims with a sense of shame and insecurity. To be subjected to such a crime is a trauma for the victim and to recover from this trauma is a process that is never the same. To find the articles on which this study is based on, the articles were searched for in three different databases intended for nursing, and they were systematically examined. In total, eight articles were identified during the search and were published between 2010-2017. The result of this study found that there are factors that affect the recovery of rape victims in various ways, and these factors were the view of their victimization, the treatment from government and health care agencies and the reactions from their closed ones. These factors influenced the victims differently, but what was a common effect was that if these factors were noted and respected it resulted in a successful recovery. The results shows that these factors are important for implementing and developing the care rape victims are in need of. Among other things, there should be a focus on being able to provide support and an individualized recovery plan for rape victims in the recovery process following a rape.

Syftet med studien var att undersöka vilka faktorer i psykiatrisk rehabiliteringsteori som var de viktigaste stödjande och hindrande faktorerna för att deltagare i arbetslivsinriktad rehabilitering skulle kunna slutföra gymnasial/eftergymnasial utbildning och få ett arbete på dagens arbetsmarknad. Deltagarna i denna studie kom från fyra verksamheter inom Supported Education (SEd) i Sverige. Faktorerna för både stödjande och hindrande faktorer ville jag få fram i prioritetsordning, eftersom jag från tidigare forskning upplevde det svårt att veta vad som först ska prioriteras i arbetet med rehabilitering genom utbildning och arbete/anställning. Detta för att skapa en djupare förståelse för vad som är viktigt för personer med psykiska funktionshinder/ohälsa för att påbörja och slutföra utbildning, men också för att se om tjänsten SEd har potential att användas inom socialt arbete i form av arbetslivsinriktad rehabilitering och återhämtningsinriktat stöd för psykisk ohälsa och psykiska funktionshinder. För att besvara detta använde jag en enkät med tio kvantitativa slutna frågor och sju kvalitativa öppna frågor.      SEd är ett stödprogram inom arbetslivsinriktad rehabilitering för att välja, påbörja och slutföra utbildning på gymnasial och eftergymnasial nivå främst för personer med psykiska funktionshinder/psykisk ohälsa. Diskussioner pågår om att andra målgrupper utan psykiska funktionshinder/psykisk ohälsa ska kunna få detta stöd för att slutföra utbildningar.      Från resultatet av studien fick jag fram ett antal teman för vad som stödjer och hindrar slutförandet av utbildning. Resultatet visade att deltagarna generellt är nöjda med stödet de får från SEd. Mest framträdde personalens genuina engagemang, förmåga till empati och ett respektfullt bemötande som de avgörande faktorerna för att deltagarna skulle påbörja och slutföra utbildning. Andra faktorer som stödde deltagarna var att de fick stöd att slutföra studieuppgifter, att stödet inte var tidsbegränsat, att deltagarna hade regelbundna enskilda stödsamtal med personal, att de upplevde gemenskap och tillhörighet i SEd och att studie- och yrkesvägledning genomfördes som ledde till en individuell handlingsplan som följdes upp kontinuerligt.        Hindrande faktorer för deltagarna med SEd var att lokalerna var för små och studiecoacherna var för få. Generella hinder för deltagarna att slutföra utbildning var psykisk ohälsa (till exempel ångest, fobi, depression), svårigheter med studieekonomin, svårigheter med socialt samspel, svårigheter med koncentration, brist på studieteknik och svårigheter att slutföra uppgifter, ADHD, ADD, dyslexi, missbruk, svårigheter med att orka med ett högt studietempo och brist på stöd med att slutföra uppgifter. Detta resultat analyserade jag med hjälp av psykiatrisk rehabiliteringsteori. Jag förde sedan en diskussion där jag lyfte fram de utmaningar och möjligheter som vi kan se i framtiden för SEd. / The purpose of this study was to examine which factors in the psychiatric rehabilitation theory that were the most important supporting and hindering factors for getting participants in Vocational Rehabilitation to complete secondary/postsecondary education and get a job in todays labour market. The participants in this study came from four Supported Education (SEd-) projects in Sweden. I wanted to get forth the factors in order of priority since I found it difficult to find which factors to prioritize first in the work of rehabilitation through education and employment. I did this to get a deeper understanding of what is most important for persons with psychiatric disabilities/mental illness to be able to complete secondary/postsecondary education, but I also did it to investigate if the service of SEd has the potential of being used in social work in the shape of vocational rehabilitation and recoveryoriented support for mental illness and psychiatric disabilities. To be able to answer those questions I used a questionnaire with ten quantitative closed questions and seven qualitative open questions..      Supported Education (SEd) is a supportprogram aimed at supporting persons mainly with psychiatric disabilities/mental illness to choose, start and complete education on secondary and postsecondary level. There are ongoing discussions about whether other target groups without psychiatric disabilites/ mental illness could get this support to complete education.       From the results of the study I found a number of themes for what supported or hindered the participants in completing their education. The results showed that the participants generally were very satisfied with the support they got from the staff in SEd. Most of all it was the staffs genuine engagement, empathy and a respectful treatment that stood forth as the crucial factors that affected the participants to complete their education. Other factors that also supported the participants to complete their education is that they got support with completing their study tasks, there were no time limit for the support, the recurrent individual counseling sessions with staff, the experience of fellowship and belonging and educational and vocational guidance that supported the participants in forming an individual action plan which was followed up continuosly.       Hindering factors with SEd for the participants were that the localities were too small and that the study coaches were too few. Hindering factors in completing education in general was mental illness (e.g. anxiety, phobia and depression), difficulties with economy, difficulties in socialising with people, difficulties with concentration, lack of a technique for studying and difficulties with completing tasks, ADHD,ADD, dyslexia, addiction, problems to adjust to a high tempo in the education and lack of support with completing tasks. I analyzed these results by using the psychiatric rehabilitation theory. I then discussed the challenges and possibilities that we can see in the future with the SEd-method.

Bakgrund: Psykisk ohälsa börjar uppmärksammas mer i samhället. Personer med psykisk ohälsa upplever dock att stödet från närstående inte uppfyller deras förväntningar. Sjuksköterskor ser närstående både som ett hinder och en resurs för personer med psykisk ohälsas återhämtning. Syfte: Beskriva närståendes upplevelser av att leva med personer med psykisk ohälsa. Metod: En kvalitativ litteraturstudie med en beskrivande syntes enligt Evans. Resultat: Resultatet utmynnade i två teman. Temat Upplevelser av bemötande består av subtema; Utanförskap och informationsbrist och Samhörighet och förståelse. Temat Upplevelser av stöd och dess utmaningar; Anpassning till personer med psykisk ohälsa och Svårigheter och rädsla. Slutsats: Att närstående involverades i vården uppgavs som positivt, dock beskrev närstående att de inte fick tillräckligt med information om hur de kunde bemöta personer med psykisk ohälsa. Stigmatiseringen i samhället påverkade både personer med psykisk ohälsa och närstående negativt där närstående beskrev att de endast valde att berätta för vissa utomstående som kunde stötta dem.