Syftet med detta utvecklingsarbetet var att bidra med kunskap om hur elever på fritidshemmet kan vara delaktiga i undervisningen kring vila. Målet med projektet var att möjliggöra för eleverna att finna lugn och ro på fritidshemmet när ramfaktorerna brister. På fritidshemmet där utvecklingsarbetet genomfördes var barngruppen stor och ytan begränsad. För att genomföra detta utvecklingsarbete användes tre huvudområde: delaktighet, erfarenhet och ansvar. Eleverna var delaktiga i planeringen och fick erfarenhet genom att pröva på och ansvara för olika aktiviteter. Utvecklingsarbetet dokumenterades genom ljudupptagning och loggboksskrivande. Resultatet visade att elevernas delaktighet i undervisningen kring vila gjorde att de fick möjlighet till att finna lugn och ro på fritidshemmet.

No description available.

Syfte och frågeställningar Syftet med studien var att undersöka elitidrottande ishockeyspelande gymnasieelevers uppfattning om återhämtning. Studiens frågeställningar var: Hur uppfattar elitidrottande ishockeyspelande gymnasieelever återhämtning? Vilka strategier för återhämtning förekommer bland elitidrottande ishockeyspelande gymnasieelever?   Metod Studien hade en kvalitativ ansats där semistrukturerade intervjuer genomfördes. I studien deltog sex manliga elitidrottande gymnasieelever. Samtliga deltagare var ishockeyspelare. Rekryteringen gjordes via både ett bekvämlighetsurval och ett handplockat urval då intervjupersonerna kontaktades via lagets tränare. Laget spelar i den högsta divisionen i sin åldersgrupp i Sverige vilket betraktas som elit. En pilotstudie med två intervjuer genomfördes för att kontrollera och säkerhetsställa intervjuns inspelningsmetod och intervjuguidens kvalité samt reliabilitet. Det teoretiska ramverket har utgjorts av en modell för återhämtning.   Resultat Samtliga deltagare uppfattar återhämtning snarlikt då de främst relaterade det till en fysisk process. Vikten av sömn, kost och muskeluppbyggnad var de aspekter som i första hand förknippades med återhämtning. Samtliga intervjupersoner uttryckte att de inte monitorerar sin träning eller återhämtning genom diverse mätinstrument. Gällande strategier för återhämtning framkom flera olika aktiviteter. En strategi för återhämtning som framkom var sömn/vila, vilket samtliga deltagare nämnde som en strategi för återhämtning. Även kost och nutrition var en strategi för återhämtning då fem av deltagarna nämnde det.   Slutsats Studiens slutsatser, utifrån vald teoretisk modell är att elitidrottande ishockeyspelande gymnasieelever främst uppfattar återhämtning som en fysisk process där kroppens muskler behöver återhämtas. De sociala och psykologiska processerna av återhämtning nämns i mindre omfattning. De mest förekommande strategierna för återhämtning var fysisk återhämtning vilken även innefattade sömn/vila och kost. Detta antyder att återhämtningsprocessen kan bli maladaptiv, dvs. ej tillräcklig i de tre domänerna. Okunskapen kring vad som innefattar återhämtning och hur mycket det uppmärksammas bör tas i beaktning inom elit ungdomsishockey. / Aim The purpose of this study was to examine adolescent elite icehockey players’perceptions of recovery. To meet the purpose, the following questions were formulated: How does elite adolescent icehockey high school students perceive recovery? Which strategies for recovery emerge among elite adolescent icehockey high school students?   Method The study applied a qualitative method and was executed by conducting semi-structured interviews. In total, six male subjects participated in this study. All of them were ice hockey players. The recruitment was made by a convenience sample and a handpicked selection by contacting the interviewed subject’s coach. The team played in the highest national league of their age-group which is considered as elite. A pilot study with two interviews was conducted to ensure the recording method and the interviewguide together with its reliability. A model for recovery was used as theoretical frame work.   Results The result showed that elite icehockey high school students primarily perceive recovery as a physical process. The importance of sleep, nutrition and muscle hypertrophy were the aspects that was primarily associated with recovery. All subjects expressed that they don’t monitor their training or recovery through various measuring instruments. Regarding strategies for recovery subjects mentioned various activities. The most mentioned strategy for recovery was sleep/rest, which all participants mentioned. In addition, nutrition was also included to strategies as five participants mentioned it.   Conclusion The study´s conclusions, based on the chosen theoretical model, are that elite icehockey high school students primarily perceive recovery as a physical process where the muscles need to be recovered. The social and psychological processes of recovery is mentioned to a lesser extent. The most common strategies for recovery based on the study’s theoretical model was physical recovery among elite icehockey students which includes sleep/rest and nutrition. This indicates that the recovery process may be maladaptive, i.e. not enough in the three domains. The uncertainty regarding what recovery includes and how much it is noted should be taken into consideration in elite youth ice hockey.

Återhämtning är en individuell process som handlar om att skapa hopp, mening och identitet. Betydelsefullt är tillgång till stödjande relationer och nätverk. Detta synsätt genomsyrar och är utgångspunkt för denna studie. Studiens syfte är att studera den individuella återhämtningsprocessen från missbruk och kriminalitet. Återhämtningsprocessen studerades utifrån sju aktuella självbiografiska verk som analyserades med hjälp av tematisk analys och kopplades till tidigare forskning samt teorin Den individuella återhämtningsprocessens fyra grundpelare. Teorins grundpelare innefattar omdefiniering av sig själv, betydelsen av stöd, hantera symptom samt involvering i meningsfull aktivitet. Studiens resultat visar att det utöver faktorerna i teorin är viktigt för huvudpersonernas återhämtning att utföra symboliska handlingar som visar att en förändringsprocess påbörjats, samt att bryta med icke-stödjande relationer. Studien visar att huvudpersonernas återhämtning från missbruk och kriminalitet kan betraktas som en enda process. / Recovery is an individual process about creating hope, meaning and identity. Significant is access to supportive relationships and networks. This approach permeates and is the starting point for this study. The aim is to study the individual's recovery from abuse and crime. The recovery process was studied on the basis of seven current autobiographies, analyzed through thematic analysis, and linked to previous research and the theory The four columns of the individual recovery process. The columns includes redefinition of itself, the importance of support, dealing with symptoms and involvement in meaningful activity. The results show, in addition to the theory, that it is important for the autobiographer’s recovery to perform symbolic actions to show that a change has begun, and to end non-supporting relationships. The study shows that the autobiographer’s recovery from abuse and crime can be considered as a single process.

Bakgrund: I Sverige utfördes den första hjärttransplantationen år 1984 i Göteborg. En ökande trend har identifierats genom åren och Sverige är det land som utför flest hjärttransplantationer i Skandinavien. Det är vid svår hjärtsvikt som den drabbade kan bli kandidat för eventuell hjärttransplantation och sjuksköterskan har en nyckelroll i omvårdnaden av dessa patienter. Omvårdnadens syfte är att förbättra patientens chans för överlevnad och livskvalitet. Syfte: Beskriva organmottagares upplevelser av att ha genomgått en hjärttransplantation. Metod: En litteraturbaserad metod för att bidra till evidensbaserad omvårdnad med grund i analys av kvalitativ forskning. Resultat: Fyra kategorier identifierades; En ny livssituation, förändrad syn på livet, ta del av andra erfarenheter och nya tankar inför framtiden, med tio underkategorier. Konklusion: Resultatet visar att patienter som genomgått en hjärttransplantation upplever en förändrad vardag och livssyn. Nya insikter om livet och upplevelse av att fått en ny chans skapas. Detta väcker känsla av tacksamhet och skyldighet gentemot sin donator. Majoriteten av patienterna upplevde att stödet från sjukvården var bristfälligt, både inför och efter operationen och att det är bristen på information som upplevs som central. / Background: The first heart transplant performed in Sweden took place in 1984 in Gothenburg. An increasing trend has been identified over the years and Sweden is the country that performs most heart transplants in Scandinavia. It is in case of severe heart failure that the affected person can become a candidate for any heart transplant and the nurse has a key role in the care of these patients. The purpose of nursing is to improve the patient's chance of survival and quality of life. Aim: The aim was to describe the organ recipient’ experience after having a heart transplant. Method: A literature-based study where the data consisted of qualitative articles. Result: Four categories were identified; A new life situation, changed view of life, influence from others and new thoughts about the future with ten subcategories. Conclusion: The result shows that patients who have undergone a heart transplant experience a changed everyday life and belief. New insights about life and the experience of having a new chance created. This arouses a sense of gratitude and obligation towards their donor. The majority of the patients felt that the support from the health service was inadequate, both before and after the surgery and that it is the lack of information that is perceived as central.

Hjärtinfarkt leder årligen till att många mister sitt liv runt om i världen. Vilka riskfaktorer som finns för att drabbas av en hjärtinfarkt och vad en hjärtinfarkt innebär är viktig information. Symtom och behandlingar som är kopplade till hjärtinfarkt är viktigt att sjuksköterskan ändå informera patienterna om samt vilka rutiner som finns och kunna skapa en bra vårdrelation. Om sjuksköterskan har kunskap om vilka informationsbehov patienterna har kan detta leda till att patienterna upplever trygghet och känner sig delaktiga i sin vård. Syftet med detta arbeta är att belysa vad patienterna önskar för information vid en hjärtinfarkt. De valda artiklarna sammanfattades i en översiktstabell. Resultatet presenterar vilken information patienterna önskar vid en hjärtinfarkt i temana: patienter önskar information om vad hjärtinfarkt innebär, patienterna önskar information om läkemedel vid en hjärtinfarkt samt att patienterna önskar information om livsstilförändringar och påverkan på livet vid en hjärtinfarkt. Patienterna upplevde att otillräcklig information inom dessa områden ökade deras osäkerhet. I diskussionen presenterar författarna huvudtemana och belyser patienternas delaktighet och sjuksköterskans roll i att ge patienten möjlighet att uttrycka sina behov. / Program: Sjuksköterskeutbildning

Hot och våld inom sjukvården är ett ökande problem. Vårdare som utsätts för hot och våld påverkas negativt i sitt arbete. Ambulanspersonal måste under en begränsad tid och i en akut situation etablera en bra relation till vårdtagaren. För att förutsättningarna att klara detta ska vara så bra som möjligt behöver vårdaren må bra. Därför är det viktigt att vårdaren efter att ha varit utsatt för en hot- eller våldssituation får möjlighet att bearbeta händelsen.Syftet med studien är att beskriva ambulanspersonalens upplevelse av behov av stöd efter att ha varit utsatt för en hot- eller våldssituation.En kvalitativ intervjustudie genomfördes. Sex personer på två olika ambulansstationer i Västra Götalands regionen intervjuades.I resultatet framkom att ambulanspersonalen behöver stöd ifrån sina kollegor för att bearbeta det inträffade, detta i form av samtal. Är inte detta tillräckligt är stöd ifrån verksamheten i form av samtal med chefen eller utomstående, t.ex. diakon eller kurator, det som ambulanspersonalen upplever sig behöva. Det visade sig även vara viktigt att få tid för återhämtning.I diskussionen förs resonemang kring studiens genomförande. Här diskuteras även möjligheten till samtal och handledning, reaktioner på hot och våld samt att personalen behöver påtala när behov av stöd finns. / <p>Program: Specialistsjuksköterskeutbildning med inriktning mot ambulanssjukvård</p><p>Uppsatsnivå: D</p>

Att patienten skall fasta inför anestesi har varit rutin sedan anestesins barndom. Studier av patienters nutrition inför ett kirurgiskt ingrepp har visat att fastan inte får kroppen i den mest optimala metaboliska fasen inför operationsingreppet. En kolhydratsberikad dryck har tagits fram och införts som en av de preoperativa förberedelserna. Detta för att få patienten i rätt metabolisk fas när operationen startar och sedan underlätta det postoperativa förloppet för patienten. Syftet med litteraturstudien är att undersöka om, och i så fall hur den perorala preoperativa kolhydratsuppladdningen påverkar patientens välbefinnande under den perioperativa vårdprocessen. Metoden var en litteraturstudie som baserades på kvantitativa, vetenskapliga, empiriska studier. Litteratursökningen gjordes både manuellt och i databaserna Cinahl, Medline, Pubmed och Academic Search Elite. Analysen av artiklarna är gjord efter Polit och Becks (2004) modell och resultatet presenteras i tre övergripande teman. Den kolhydratsberikade drycken motverkade insulinresistensen postoperativt och patienterna upplevde mindre törst preoperativt, men resultatet i studierna kring den preoperativa kolhydratsuppladdningens påverkan på patientens välbefinnande i övrigt under den perioperativa vårdprocessen var motsägelsefulla. Denna litteraturstudie visar på avsaknaden av studier kring patientens upplevelser av den preoperativa kolhydratsuppladdningen. / Program: Specialistsjuksköterskeutbildning med inriktning mot anestesisjukvård

Fysioterapeuter är den tredje största professionen inom hälso- och sjukvård efter läkare och sjuksköterskor i västvärlden och förutspås bli ett av de största bristyrkena år 2035, vilket kan leda till ökad arbetsbelastning, ihållande stress och bristande möjlighet till återhämtning. Fysioterapeuters arbetsmiljö innefattar flera arbetsrelaterade faktorer som ställer höga mentala och kognitiva krav som kan bidra till stress och otillräcklig återhämtning, vilket i sin tur kan leda till psykisk ohälsa eller psykiska besvär. Det finns i dagsläget mycket begränsad forskning kring hur återhämtning kan främjas under arbetsdagen och vilka arbetsrelaterade faktorer som särskilt bör beaktas. Syftet med studien var att undersöka och beskriva erfarenheter av arbetsrelaterade faktorer som hindrar eller främjar mental och kognitiv återhämtning hos fysioterapeuter inom primärvården. En kvalitativ studie tillämpades med fokusgrupper som datainsamlingsmetod. I studien inkluderades tre fokusgrupper med 4–5 fysioterapeuter arbetandes i primärvården i Stockholms län. Fokusgrupperna transkriberades och analyserades med kvalitativ innehållsanalys beskriven av Graneheim &amp; Lundman. Resultatet från studien visar att fysioterapeuter har erfarenheter av att höga krav i arbetslivet, bristande kontroll i arbetslivet och bristande social arbetsmiljö är arbetsrelaterade faktorer som hindrar återhämtning, medan pauser, kontroll över arbetet, utvecklingsmöjligheter, stödjande arbetsmiljö och god fysisk arbetsmiljö främjar återhämtning. Studien bidrar med kunskap om hur arbetsgivare och arbetstagare kan planera arbetet för att främja återhämtning under arbetsdagen samt med ny kunskap gällande fysioterapeuter som är en understuderad grupp generellt när det gäller arbetsmiljö och hälsa.

Bakgrund: Bröstcancer är den vanligaste cancerformen bland kvinnor runt om i världen. Kvinnor får gå igenom svåra behandlingar som påverkar deras vardag.Diagnosen bröstcancer  kommer lika plötsligt för de anhöriga som för patienterna. Kvinnor med bröstcancer är i behov av olika former av stöd där sjuksköterskor har en viktig roll i stödjandet av den drabbade. Syfte: Att beskriva hur sjuksköterskor stödjer återhämtning hos kvinnor som drabbats av bröstcancer.Metod: En systematisk litteraturstudie med beskrivande syntes genomfördes av elva vårdvetenskapliga artiklar. Resultat: Av det analyserade materialet resulterade det i tre teman och sex tillhörande subteman. Sjuksköterskor gav både skriftlig och muntlig information, skapade tillitsfulla relationer och var emotionellt närvarande. Sjuksköterskor bidrog med stöd både under sjukhusvistelen och efter hemgång. Slutsats: Sjuksköterskor behövde ha en informativ roll, både skriftlig och muntlig för att öka patientens förståelse kring sjukdomen. De behövde lära känna patienterna och skapa tillitsfullarelationer för att möta deras vårdbehov. Sjuksköterskorna var emotionellt närvarande där de lyssnade och utstrålade värme och såg till att bibehålla kontakten med patienterna på sjukhuset och efter hemgång. Dessa stödfaktorer var betydande för en god vård.