No description available.

Psykisk ohälsa kan drabba alla och ligga inom spannet från svåra livskriser till psykiatriska diagnoser. Trots en strävan efter normaliserande levnadsvillkor i samband med avinstitutionaliseringen av mentalsjukhus och psykiatrireformen är attityderna mot personer med psykiska sjukdomar fortfarande negativa, vilket gör denna grupp extra utsatt. Denna studie syftar till att öka kunskapen kring upplevelser av omgivningens attityder och återhämtning utifrån personer som själva lider eller har lidit av psykisk ohälsa. Ett andra syfte är att belysa delar av det attitydförändrande arbete. Genom textanalys och två kvalitativa intervjuer har syftet uppnåtts. Teorier som varit centrala handlar om sociala konstruktioner, stigma, erkännande och empowerment. Resultatet visar på hur vanligt det är att inte bli tagen på allvar när man har en psykisk sjukdom, det har också tagit lång tid innan man blivit lyssnad till. Omgivningens stöd och nära relationer har varit viktiga aspekter i återhämtningen. Man har också utarbetat olika strategier för att t.ex. undvika situationer som kan väcka obehag. Hjärnkoll och RSMH arbetar med attitydförändringar och står som en arena för personer med psykisk ohälsa där de själva får komma till tals vilket har ett inflytande både på omgivningens attityder och verkar positivt i återhämtningsprocessen. / Mental illness can affect anyone and be within the range from difficult life crises to psychiatric diagnoses. Despite a desire for normalizing the living conditions associated with psychiatric reform is attitudes towards people with mental illness is still negative, which makes this group particularly vulnerable. This study aims to increase knowledge about the experiences of the attitudes and recovery from persons who have or have had mental problems. A second purpose is to highlight parts of the attitude-changing work. Through textual analysis and two interviews the aim has been achieved. Theories that have been central concerns are social structures, stigma, recognition and empowerment. The result shows how common it is not to be taken seriously when you have a mental illness, it has also taken a long time before been listened to. Ambient support and close relations have been important in the recovery. People with mental illness have also developed various strategies for examples avoid situations that might arouse discomfort. ‘Hjärnkoll’ as a campaign and ‘RSMH’ as an organization is working with changing attitudes and stands as an arena for people with mental illness in which they are heard, the work has had an influence both on the attitudes and acts positively in the recovery process.

Background: A common view about people with diagnosed psychosis is that they are socially withdrawn and that they neither cope nor want to engage in social relationships. Newly published specialist books on this subject also support this view. Aims: To unveil further dimensions of the phenomena by explorative analyzing consumers’ own depictions about their ”social relationships". Method: The material is taken from a larger study that followed consumers regularly during a lapse of 3 years. Within this material 15 interviews from three respondents were chosen, a selection which gives maximal spreading concerning age, sex and background. The interviews where analyzed by methods based on Grounded Theory. Results: Three main dimensions were identified: supportive relationships, difficulties and social withdrawal. The individual’s process of improvement emerged as the core category throughout these factors. Conclusion: This study suggests that the experience of psychosis can be a part of the individual improvement process. In this process the person’s social relationships interacting with various other components – all linked together by one central aspect, the person’s self-image. A conclusion from this study is that social withdrawal can be seen as a symptom but also as a conscious choice that can support the improvement process.

Vårdas på en intensivvårdsavdelning och vara allvarligt sjuk är för många en obehaglig upplevelse. Övervakning och behandling av vitala funktioner sker dygnet runt i en miljö som är främmande för patienten. Många patienter har på grund av läkemedel och behandling svårt att kommunicera, vilket kan leda till minnesförlust och hallucinationer. Sjuksköterskan kan som en del i omvårdnaden skriva en dagbok över vårdtiden. Syftet med litteraturstudien var att belysa patientens upplevelser av att läsa sin dagbok över vårdtiden på intensivvårdavdelningen och hur det kan påverka patientens återhämtning. Tolv artiklar analyserades och sammanställdes i fem kategorier: Upplevelse av att få och läsa sin dagbok, Betydelsen av att känna sig omhändertagen, Att få insikt i sin egen sårbarhet, Att tolka minnen och fylla minnesluckor och Dagbokens betydelse för återhämtningen. Många patienter mår psykiskt dåligt efter intensivvårdstiden. Resultat visar att dagboken hjälpte dem att hantera tiden efteråt med att fylla minnesluckor och snabbare återhämta sig. Patienterna upplevde sig mer omhändertagna och såg dagboken som en gåva. För att hjälpa patienten på bästa sätt skulle vidare forskning om vad dagboken bör innehålla vara av intresse. / To become seriously ill and cared for in an intensive care unit is for many an unpleasant experience. Monitoring and treatment of vital functions takes place around the clock in an environment that is foreign to the patient. Many patients, due to drug treatment and difficulties in communication, can suffer from memory loss and hallucinations. As an act of caring, the nurse can write a diary throughout the hospital stay. The aim of this study was to focus on the patient's experience of reading a personal diary of their time in the intensive care unit and assess how it can affect the patient's recovery. Twelve articles were analyzed and summarized in five categories: Experience of receiving and reading the diary, The importance of feeling cared for, To gain insight into their own vulnerability, To interpret memories and fill memory gaps and The diary's importance for recovery. Many patients feel unpleasant after a period of intensive care. Results have shown that the diary helped them cope with time afterwards as it filled memory gaps which supported a faster recovery. Patients felt a greater level of care and received the diary as a gift. To optimize this support for the patient, further research on what the diary should contain would be of interest.

Oasen i arbetsplatsen är ett designförslag på hur en restorativ zon i våra arbetsmiljöer skulle kunna gestaltas. Oasen är en tillgänglig plats för daglig återhämtning. En källa som är kravlös, stimulerar och omhändertar våra sinnen. Många i arbete väntar på att de ska känna sig trötta innan de tar paus, men det behöver inte betyda att hjärnan inte är trött. Att utveckla en plats för återhämtning leder till mer genomtänkta beslut och mer energi i vårt dagliga arbete. I förslaget har tre produkter utvecklats: en pedestal för växter, en gungsoffa och skärmvägg. Idag finns det få etablerade zoner för återhämtning i våra arbetsplatser. Forskning visar att det effektivaste sättet att återhämta sig i arbete är inte sömn utan s.k. vaken vila. Vaken vila kan vara när vi låter blicken vila på något utan koppling till prestation. I den vakna vilan rensas och bearbetas undertryckta tankar, vilket vi får ny mental energi. Den miljö människan återhämtar sig som allra bäst är i naturen. Vi har lättare för återhämtning i naturen eftersom den innehåller många element vi upplever som positiva: det handlar om att naturen ställer färre krav på oss människor, vi blir fascinerade, naturen har en vidd och en läsbarhet vilket vi finner trygghet i. Inom landskapsarkitekturen finns en forskningsgren i miljöpsykologi där naturintryckens restorativa påverkan på människan studeras för att kunna utveckla ex, rehabiliteringsträdgårdar. Restorativa naturintyck i vår interiör är fortfarande ett oexploaterat område inom designforskning. Idag har vi börjat inse värdet av sådan typ av forskning, eftersom vår innemiljö betyder mycket för vårt välbefinnande. Ännu finns ingen metod för att kunna säkerställa och kvalificera den typ av restorativa effekter en sådan interiör skulle kunna ge. Därför kommer detta arbete fungera som ett bidrag till den diskussionen. I arbetet har jag tittat framförallt på tre forskare inom restorativa naturteorier: Rachel och Stephen Kaplan samt Roger S. Ulrich. I min undersökning har jag även frågat människor om deras tankar kring produkter och miljöer. I slutet av undersökningen finns en intervju med Madeleine Stjärne, inredningsarkitekt på Sweco. Hon arbetar med ett forskningsprojekt tillsammans med SLU som handlar om ”restorativa naturintryck i interiörer”. I slutet på rapporten har jag även tagit fram ett designförslag på en restorativzon i arbetsplatsen.

Bakgrund: Utmattningssyndrom är slutskedet av en lång process som börjar med stress och stressrelaterade symtom. Patienter drabbade av utmattningssyndrom är svårbehandlade i avsaknad av tydliga råd och evidensbaserad kunskap kring återhämtning. Otaliga behandlingsprinciper har växt fram främst som bygger på stressyndromets uppkomst. Samhället står inför en problematik där allt fler individer insjuknar i syndromet med följdsjukdomar som depression och ångest, samtidigt som ingen renodlad metod garanterar tillfrisknande för dessa patienter. Detta gör det intressant och viktigt att undersöka vad som upplevs vara av vikt för att återta hälsan för dessa individer. Syfte: Att belysa patientens upplevelse av betydande faktorer vid återhämtning av utmattningssyndrom. Metod: Litteraturöversikten grundas sökning i databaserna CINAHL, PubMed och PsycINFO med forskning inom medicin och omvårdnad. Tio vårdvetenskapliga artiklar inkluderades för resultatet, vilka var publicerade mellan 2005 och 2015, varav åtta med kvalitativ metod och två med mixad metod.”Middle Range” teoretikern Phil Barkers Tidvattensmodell har använts som referensram till att föra en diskussion avseende vårt resultat. Sökord som burnout, recovery, rehabilitation, stress och MeSH termer kombinerades i sökningsprocessen. Resultat: Tre huvudteman framkom efter data hade analyserats. I det första huvudtemat Insikt och reflektion skapar självkännedom så visar resultatet att med ett nytt fokus från vara andra till lags, till att istället reflektera och värdesätta sig mer än tidigare skapar förutsättning för att patienten skulle må bättre och ta hand om sig själv. I det andra huvudtemat Att bli sedd som människa och inte bli ignorerad i sitt lidande som utmattad patient sågs minska skuld och skamkänslor. Patientens återhämtning i naturen gav perspektiv till något utanför smärta och lidande. Tredje temat Att ta kontroll över sitt liv” innebar att erhålla en känsla av meningsfullhet, i samband med lära sig strategier att hantera stressiga situationer, som gav ökat självförtroendet samt gav möjlighet att återta kontroll över sin vardag. Diskussion: Återhämtning från utmattningssyndrom är en förändringsprocess som kan stärka patientens egenmakt, empowerment. Patientens delaktighet i vårdandet bidrar till en förstärkt läkningsprocess genom en medvetenhet om vad som fungerar som återhämtning. Patientens lidande kan utgöra en plattform för att hitta en ny livsförståelse, en mening, där patienten i vårdarens hjälp kan bidra till att förstå varför hon blivit utmattad. Vila och återhämtning skapar avbrott i lidandet med mottaglighet för nya perspektiv. Att bli accepterad i andras närvaro gynnar återhämtningen, eftersom självkänslan bibehålls eller stärks i en sådan miljö. / Background: Burnout is the final stage of a long process that begins with stress and stressrelated disorders. Patients suffering from burnout are difficult to treat, in the absence of clear advice and evidence-based knowledge about recovery. Countless treatment principles have been put forward mainly based on the emergence of the stress syndrome. Society is facing problems since this syndrome causes more and more people to fall ill with sequel diseases such as depression and anxiety in a situation where there is no straightforward method guaranteeing recovery for these patients. This makes it interesting and important to explore what patients suffering from burnout consider to be of importance to regain health. Aim: To illuminate patients’ experiences of significant factors in the burnout recovery process. Method: The literature review is based on searches in the databases CINAHL, PubMed and PsycINFO, including research in the fields of medicine and nursing. Ten articles about nursing science were included in the results. They were published between 2005 and 2015, eight of them using a qualitative method and two a mixed method. The "Middle Range" theoretician Phil Barker’s Tide Model was used as a frame of reference for a discussion concerning our results. Keywords such as burnout, recovery, rehabilitation, stress and MeSH terms were combined in the search process. Results: Three main themes emerged after data had been analyzed. In the first main theme Insight and reflection created self-awareness the result shows that a shift of the patients’ focus, from pleasing others to instead reflecting and valuing themselves more than before. It created conditions for them to feel better and to take care of themselves. In the second main theme To be seen as a person the feeling of not being ignored when suffering from exhaustion was found to reduce guilt and shame. The patients’ recovery when spending time in nature gave them a perspective of a life without pain and suffering. The third theme Taking control of your life involved obtaining a sense of meaningfulness in connection with learning strategies to manage stressful situations, thus increasing the patients’ self-confidence, making it possible for them to regain control of their lives. Discussion: Recovery from burnout is a process of change that can enhance patient empowerment. Patient involvement in the care contributes to an improved healing process through awareness of useful recovery. The patients’ suffering can be a platform for finding a new understanding of life, a meaningfulness, where the help given by the patients’ carers can contribute to their understanding why their earlier lifestyle resulted in burnout. Rest and recovery create an interruption in their suffering that makes them receptive to new perspectives. Acceptance of others people's presence favors recovery since self-esteem is maintained or strengthened in such environment.

Bakgrund: Personer med psykiska funktionsnedsättningar lever ofta i utanförskap och befinner sig ofta utanför den reguljära arbetsmarknaden. Avsaknaden av arbete eller meningsfull sysselsättning kan medföra en försämrad hälsa och försämrade möjligheter till återhämtning. Föreliggande studie handlar om personer med psykiska funktionsnedsättningar som har en arbetsinriktad sysselsättning. Studien utfördes på ett Fontänhus då en avgränsning till en specifik verksamhet behövde ske.Syfte: Studiens syfte var att undersöka vad sysselsättning har för betydelse för återhämtning hos personer med psykisk funktionsnedsättning. Frågeställningarna var vilka faktorer i sysselsättning som kan främja respektive hindra återhämtning, med fokus på delaktighet och meningsfullhet i sysselsättning.Metod: Studien har en kvalitativ ansats. Sex semistrukturerade intervjuer har skett med personer som deltar i arbetsinriktad sysselsättning och har en psykisk funktionsnedsättning utifrån en administrativ definition. Analysarbetet har skett med hjälp av meningskoncentrering och empirin har analyserats utifrån de teoretiska utgångspunkterna återhämtning, delaktighet och meningsfullhet.Resultat: Det framkommer av resultatet att en individanpassad meningsfull sysselsättning, där individen fyller en funktion och känner sig kompetent samt blir erbjuden delaktighet och gemenskap bidrar till att främja återhämtning. Resultatet visade vidare att sysselsättning kan bidra till en förändrad självbild och en struktur som bidrar till att vardagen fungerar. Resultatet visar också att en faktor i sysselsättning som kan hindra återhämtning är konflikter, då risken finns att delaktigheten och gemenskapen drabbas om personer väljer att stanna hemma på grund av dem. Det framgår att frånvarandet av ekonomisk ersättning i sysselsättning kan upplevas negativt och utgöra en hindrande faktor för återhämtning. Kunskapen om vilka faktorer i sysselsättning som kan främja eller hindra återhämtning skulle kunna tillämpas för att utveckla och förbättra olika sysselsättningsverksamheter. / Background: People with mental disabilities often live in exclusion and regularly find themselves outside of the regular labour market. The lack of work or a meaningful occupation can lead to a deterioration in both health and opportunities for recovery. The present study deals with people with mental disabilities that have a work-focused occupation. The study was carried out in a Fountain House, as a demarcation had to be made to a specific division.Purpose: The purpose of the study was to examine what role occupation has in terms of recovery for people with mental disabilities. The questions asked were which elements in occupation might promote recovery and which might prevent, with a focus on participation and meaningfulness in occupation.Method: The study has a qualitative onset. Six semi-structured interviews have been carried out with people involved in a work-focused occupation and that have, as interpreted from the standpoint of an administrative definition, mental disabilities. The analysis work has been made with the help of sentence concentration, and the empiricism has been analysed according to the theoretical outsets of recovery, participation and meaningfulness.Result: As seen from the result, an individual-based meaningful occupation in which the individual fill a function and feel competent, as well as being offered participation and a feeling of community, contribute to a promotion of the recovery of the individual. Furthermore, the result showed that occupation can contribute to a changed self-image and a structure that is of use in a well-functioning everyday life. Another discovery is that conflict is an element in occupation that may prevent recovery, which in turn can affect participation and community negatively, as people may choose to stay at home because of it. It is shown that a lack of economic replacement in occupation can be perceived as negative and constitute an obstruction element for recovery. The knowledge of which elements in occupation that might promote or prevent recovery can be attributed to develop and improve different occupation activities.

Tidigare studier har visat att domesticerade höns påvisar en lägre nivå av rädsla jämfört med förfadern, de röda djungelhönsen. I denna studie testades 18 domesticerade White Leghorn (WL) och 18 röda djungelhöns (RJF). Målet med studien var att studera återhämtningen för de båda raserna vid en standardiserad stressupplevelse. Försöket gick ut på att hönsen vistades i enskilda burar och blev efter ett dygn utsatta av en akut stress. Därefter startades observationerna omedelbart för att se när hönsen återhämtade sig och återigen började visa naturliga beteenden. Utifrån alla hönsens resultat beräknades medelvärde och standardfel för varje ras och kön, som sedan jämfördes med variansanalys (repeated measures ANOVA). Beteenden som visade signifikanta resultat över tiden analyseras och visade i några fall tyda på en återhämtningsprocess. Överlag visade White Leghorn på en snabbare och effektivare återhämtning jämfört med de röda djungelhönsen. Resultatet tyder även på att honor har en snabbare återhämtning jämfört med hanar. Studien innehåller även ett didaktiskt moment då etologi studerades utifrån skolverkets föreskrifter om vad biologiundervisning ska innehålla för grundskolans senare år. Läroplanen och kursplaner studerades därefter och jämfördes med läroböcker.

En människas identitet i relation till psykisk ohälsa, arbetsliv och den sociala omgivningen innebär en komplex social konstruktion. En konstruktion som präglas av att en människa bildar sin självuppfattning i relation till andra människor i det sociala samspelet, vilket den interaktionistiska teoritraditionen menar. I denna uppsats förhåller jag mig dels till Erwing Goffmans teori om ´Stigma´, dels till Anselm L. Strauss teori om ´Identitet´ med fokus på ´vändpunkter´ och ´statusövergångar´. Den tidigare forskningen visar på att fördomar, stigmatisering och diskriminering i samband med fenomenet psykisk ohälsa är vanligt förekommande. Dessutom finns det negativa attityder gentemot sjukskrivna och socialbidragstagare. Detta kan i sin tur påverka huruvida personer som har eller har haft erfarenheter av psykisk ohälsa lyckas få och behålla en anställning på den svenska arbetsmarknaden. Syftet med den här uppsatsen är att undersöka hur en individs subjektiva identitetsupplevelse förändras i samband med att denne får ett lönearbete när denne har erfarenhet av psykisk ohälsa. Det handlar således om att försöka förstå vilken betydelse som en ett lönearbete kan få för vissa individer. Men även vilken betydelse som socialt stöd och den sociala omgivningens bemötande har i processen att ”ta sig tillbaka”. Det empiriska materialet baseras på fyra semi-strukturerade intervjuer med personer som har haft erfarenheter av psykisk ohälsa men som numera också har behållit en anställning under den längre tid. Den analysmetod som användes var Grounded Theory. Det framgick att ens subjektiva identitetsupplevelse förändrades på så vis att man insåg att en människa är så mycket mer än bara en psykiatrisk diagnos. Förändringen möjliggjordes genom att anställningen innebar att en dörr öppnades för att finna en ny roll och en ny mening i tillvaron. Den sociala omgivningens betydelse handlade om socialt stöd och bemötande. Förändringen av ens identitetsupplevelse skedde i takt med återhämtningsprocessen och att man successivt tillfrisknade, utvecklade strategier och återfick en värderad roll i sina egna och andras ögon. / A person’s identity in relation to mental illness, employment and the social environment is a complex social construction. A construction which is characterized by the view that a human develop its sense of the self in relation to other people in the social interaction, as the tradition for interaction theory suggests. In this study I relate to Erwing Goffman’s theory about ´Stigma´ and to Anselm L. Strauss’ theory about ´Identity´, with a special focus on ´turningpoints´ and ‘transitions in social positions´. The previous research shows that prejudice, stigma and discrimination associated with the phenomenon of mental illness are frequent in everyday life. Furthermore, there are negative attitudes toward sick-listed people and welfare recipients. This may in turn influence whether people who have or have had experience of mental illness succeed in getting and keeping a job in the Swedish Labour Market. The purpose of this paper is to examine how one’s subjective experience of identity is changing when getting an employment, when the person has experience of some kind of mental illness. It is therefore necessary to understand the importance as an employment may have for certain individuals. It is also necessary to understand the importance of social support and the responses from the social environment in the process of ´getting back´. The study’s empirical base is gathered through four semi-structured interviews of people who have had experiences of mental illness but also have kept an employment during a longer time. The method of Grounded Theory was used to analyze the empirical data. The interviews revealed that one’s subjective experience of identity changed in a way that these individuals realized that a human is so much more than just a psychiatric diagnosis. The change was made possible by the importance of an employment, which meant that a door was opened to find a new role and a new meaning in life. The importance of the social support and the social treatment was about such as having a coordinating role, giving courage and hope. The change of one’s experience of identity was in line with the recovery process and that they gradually recovered, developed strategies and regained a valued role in their own and other’s eyes.

Bakgrund: Alkoholberoende är ett stort hälsoproblem. Det leder till lidande för såväl individer som familjer. Att studera omvårdnadsfaktorer som bidrar till återhämtning/nykterhet kan i sin tur bidra till kunskap som leder till bättre bemötande och bättre omvårdnad. Syfte: Studiens syfte är att belysa omvårdnadsrelaterade faktorer som medverkar till nykterhet hos personer med alkoholberoende. Metod: Studien är gjord i kvalitativ forskningstradition där intervjuer med personer från ’Det Fria Sällskapet Länkarna’ har varit basen för att undersöka vårt syfte. I studien används Aaron Antonovsky teori om Känsla av Sammanhang och Mening (KASAM) som teoretisk referensram. Data analyserades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Totalt hittades elva olika subkategorier som på olika sätt passar in under tre kategorier, egna faktorer, privata insatser och samhällsinsatser och familj och vänner. Diskussion: Kategorierna i denna studie har likheter med hur KASAM formuleras (begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet). Studien visar att det finns ett komplext samspel mellan omvårdnad, nykterhet och KASAM.  Utan vilja till förändring är det att svårt att uppnå nykterhet. Nykterhet grundar sig sedan i både vårdinstansers vilja att skapa delaktighet, förtroende och ett respektfullt bemötande med den som har beroende men / och också att ha ett stabilt nätverk med goda relationer med familj och vänner. Nätverk och relationer, antingen familj och vänner, organisationer eller god omvårdnad, ger en mening att hålla sig nykter. / Background: Alcohol is a major health problem. It leads to suffering for individuals and families. Studying nursing factors contributing to the recovery / sobriety may in turn contribute to the knowledge leading to better treatment and better care. The aim of this study is to elucidate nursing related factors contributing to the sobriety of people with alcohol dependence. The study is made in a qualitative research tradition in which interviews with people from 'Det Fria Sällskapet Länkarna' has been the basis for examining our purpose. In the study Aaron Antonovsky's theory of Sense of Coherence and Meaning (SOC) was used as a theoretical framework. Data were analysed using qualitative content analysis. In total eleven different sub-categories were found which in different ways fits into three categories, own factors, private and community efforts and family and friends. The categories found in this study have similarities to the formulation of SOC (comprehensibility, manageability and meaningfulness). The study shows that there are complex interactions between nursing, sobriety and SOC. Without the will to change it is difficult to achieve sobriety. Sobriety is based and maintaned by healthcare advisory bodies will to create participation, trust and a respectful treatment of those who have alcohol addiction but / and also to have a stable network of relations with family and friends. Network and relations with the family and friends, organizations or good care, gives meaning to stay sober.