Bemanningsbranschen har varit ett omdiskuterat ämne. På grund av det unika trepartsförhållandet som innebär att arbetsmiljöansvaret är delat mellan bemanningsföretaget och konsultföretaget riskerar bemanningspersonalens arbetsmiljö att bli lidande. Av den anledningen åsyftade studien att undersöka hur den psykosociala arbetsmiljön upplevdes hos inhyrda konsulter i bemanningsbranschen. Studien genomfördes med en kvantitativ ansats genom en enkätundersökning som skickades ut tillanställda konsulter på ett bemanningsföretag i Västerbotten. Datamaterialet analyserades utifrån Karasek och Theorells krav, kontroll och stöd-modell. Resultatet i studien indikerade på att bemanningspersonalen generellt upplevde en god psykosocial arbetsmiljö och att den allmänna trivseln var hög. Utifrån krav-, kontroll- och stödmodellen framkom det att kraven som ställdes var lägre än den upplevda kontrollen. Vidare upplevde respondenterna ett starkt socialt stöd, främst ifrån kollegor. Andra intressanta fynd var att kvinnor tenderade att ha en sämre återhämtning mellan arbetspassen i jämförelse med männen och att äldre respondenter upplevde sin anställning som tryggare jämfört med yngre respondenter

Syftet med denna studie är att undersöka vilken uppfattning pedagogerna har om elevers stress och vad de gör konkret för att försöka eliminera stressade situationer. Vi vill undersöka vilket behov pedagogerna finner i att få specialpedagogiska insatser och på vilket/vilka sätt specialpedagogen kan stödja pedagogerna. Vi har valt att göra en kvalitativ undersökning genom att intervjua elva pedagoger i åren 4 – 6, efter halvstrukturerade frågor. Resultaten från intervjuerna tillsammans med litteraturstudier och egna erfarenheter har visat att pedagogerna ser sig själva som medvetna inom området om elevers stress. Pedagogerna i studien är medvetna om att det finns både negativ och positiv stress men relaterar oftast stressade situationer som negativa. De upplever att barn totalt sett har en alltför stressig tillvaro. De menar att barnens fritid i allmänhet kan vara lika inrutad som den vuxnes och tillfällen för vila och reflektion saknas. Pedagogerna säger sig också vara medvetna om att skolan stressar och att även pedagogernas egen stress påverkar eleverna. Pedagogerna besitter stor kunskap inom området men trots detta görs det i vårt tycke anmärkningsvärt lite för att konkret arbeta stressförebyggande. / To prevent students’ stress at school. Are we really aware of the fact that school is stressful to the students?

Studiens syfte var att undersöka förskollärarnas beskrivningar av sina erfarenheter och tillvägagångssätt gällande de äldre barnens återhämtning i förskolan. Med hjälp av en kvalitativ metodinsamling intervjuades yrkesverksamma förskollärare för att få fram en mångfald av beskrivningar i arbetet med återhämtningen på förskolan. Studien tar hjälp av det sociokulturella perspektivet med fokus på samspelet mellan människor samt centrala begrepp, i bearbetningen och analys av insamlad data. Studiens resultat påvisar att förskollärarna anser att de äldre barnen har behov av återhämtning under sin vistelse i förskolan och att det varierar hur återhämtningen kommer till uttryck. Det framkommer att förskollärarna har olika tillvägagångssätt för att tillgodose barnens behov där balansen mellan vila och aktivitet är av betydelse. Pedagogernas förhållningssätt, miljöns utformning och vilket material barnen får tillgång till har betydelse för barnens välbefinnande. En nyckelfaktor för återhämtning är att dela barngruppen för att minska på intrycken samt bidrar till att skapa trygga relationer där förskolläraren kan se till varje barns behov. Resultatet lyfter vilan som en rutinsituation som kan möjliggöra för alla barns återhämtning under dagen beroende på hur utformningen är anpassad utifrån barnens behov.

Arbetet är en komparativ studie om stress mellan nyutexaminerade pedagoger och de pedagoger med många års erfarenhet. Vi undersökte vilka stressituationerna är, hur de hanterar dem,vilket stöd från kollegor och ledning de får och vilken stressutbildning pedagogerna har.

Bakgrund: Att uppleva en stroke är en dramatisk händelse. Många drabbade får fysiska funktionsnedsättningar som kvarstår i lång tid efter insjuknandet. Återhämtningen präglas av hårt arbete vilket kräver resurser både hos individen och i omgivningen. Syfte: Att beskriva strokedrabbades upplevelser av återhämtningen av fysisk funktion i vardagen. Metod: En litteraturstudie.Resultat: Ett övergripande tema identifierades; önskan om att återställas som individ. Resultatet omfattar fyra teman; emotionellt, motivation, miljö och socialt. Emotionellt präglades upplevelserna av negativa känslor kring den egna kroppen och en känslomässig anpassning till den nya situationen. Motivationen var hos de strokedrabbade stark och det var viktigt att ha ett mål att arbeta mot. Miljön påverkande återhämtningen genom att den upplevdes olikt på rehabiliteringsavdelning och hemma. Det sociala livet hade ändrats på grund av den fysiska funktionsnedsättningen och att inte kunna göra som förr. Konklusion: Strokedrabbades återhämtning kännetecknas av en stark motivation efter att känna helhet i sina liv. Det framkom att många var oförberedda på utmaningarna när de kom hem, och de efterfrågade mer information från vårdpersonalen om detta. Mer forskning kan behövas för att identifiera åtgärder som underlättar inför hemgång. / Background: Surviving a stroke is a dramatic experience. Physical disabilities are common among stroke survivors, and they can be long lasting. The recovery process is hard work and requires resources within the individual as well as from the surroundings. Aim: To describe stroke survivors experiences of physical recovery in everyday life. Method: A literature review. Results: One major theme emerged; wishing to recover as an individual. The results are represented by four themes; emotionally, motivational, environmental and social. Emotional experiences were characterized by negative feelings towards their own bodies, and by emotionally adapting to the new situation. Stroke survivors had a strong motivation in working towards their goals. Physical recovery was influenced in different ways by the environment at the rehabilitation ward and at home. Stroke survivors´ social lives had changed because of the physical disabilities and not being able to participate in activities important to them. Conclusion: Recovering from stroke is a process driven by a strong motivation to feel complete. Many stroke survivors felt unprepared when returning home, and experienced a lack of information before discharge. Further research on this subject should identify measures and arrangements to help stroke survivors when returning to their own homes.

Syftet med studien är att undersöka professionellas uppfattning om vilka faktorer som är av vikt i återhämtningen från psykisk ohälsa. Vidare syftar studien till att belysa vilken betydelse Fontänhuset uppfattas ha i återhämtningsprocessen utifrån professionellas uppfattning. Frågeställningarna är: Vilka faktorer uppfattas som viktiga gällande återhämtning för individer som lider av psykisk ohälsa utifrån professionellas uppfattning? Hur uppfattas Fontänhusets betydelse i relation till återhämtning för personer som lider av psykisk ohälsa utifrån professionellas uppfattning? Metoden till denna studie är en kvalitativ ansats med semistrukturerade intervjuer. Som teoretiskt angreppssätt har empowerment använts. Även socialkonstruktivism har använts som teori för att förstå det som konstrueras som normalt respektive avvikande och vilken betydelse det får i relation till professionellas uppfattning om viktiga faktorer i återhämtningen från psykisk ohälsa. De faktorer som uppfattas vara av vikt gällande återhämtning från psykisk ohälsa är frivillighet, att individen ges tid, egen makt och självbestämmande, sociala relationer och stöd från andra. Även psykosocial rehabilitering och sysselsättning samt självkänsla och att individen ses som en människa är viktiga faktorer utifrån de professionella. I återhämtningsprocessen är empowerment ett genomgående tema då det uppfattas som viktigt för att varje individ ska finna sin inre styrka och en vilja att förändra sin livsituation. Likaså socialkonstruktivism är genomgående då det konstruerar vad som är normalt respektive avvikande och vad som därmed uppfattas som viktigt för att skapa sig en god hälsa. / The aim of this study is to investigate professionals perceptions of the factors that are important in recovery from mental illness. The study also aims to focus at the importance Fountain House perceive to have in the recovery from professionals perceptions. The questions are: What factors are perceived as important regarding recovery for individuals suffering from mental illness by professionals perceptions? How important is Fountain House in relation to the recovery for individuals with mental illness by professionals perceptions? The method for this study is a qualitative approach with semi-structured interviews. As a theoretical approach has empowerment been used. Social constructivism has been used to understand what is constructed as normal and abnormal, and its relevance in relation to professionals perceptions of the important factors in recovery from mental illness. The factors that are perceived to be of importance regarding recovery from mental illness is voluntary, the individual is given time, empowerment and self-determination, social relationships and support from others. Also psychosocial rehabilitation and employment, self-esteem and that the individual is seen as a human being are perceived as important factors. In the recovery process empowerment is a constant theme when it is perceived as important for each individual to find their strength and need for a changed situation. Social constructivism is consistently when the society constructs what is normal and abnormal, and this creates what is perceived as a good health.

Introduktion/Bakgrund: Stroke drabbar många människor världen över och är den främsta orsaken till funktionsnedsättning bland vuxna. Sjuksköterskor har ett betydande ansvar i omvårdnaden av stroke vilket bidrar till bättre återhämtning. Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskans erfarenhet av att vårda patienter i slutenvården efter en stroke. Metod: Studien var en litteraturstudie som följde Polit och Becks (2021) niostegsmodell. Databaserna som användes var CINAHL och PsycInfo som resulterade i 11 vetenskapliga artiklar. Artiklarna genomgick en kvalitetsgranskning utifrån Polit och Becks (2021) granskningsmallar. Resultat: Sjuksköterskan hade erfarenhet av att vara en viktig roll i patientens omvårdnadsarbete. Patientrelationer var viktiga för att kunna utföra personcentrerad vård och säkerställa patientens behov av omvårdnad. Sjuksköterskans roll i tvärdisciplinära teamet hade stor betydelse för patientens rehabilitering och återhämtning. Sjuksköterskan hade erfarenhet av vissa utmaningar relaterat till tidsbrist, underbemanning, samarbetssvårigheter och många komplexa arbetsuppgifter som påverkade omvårdnadsarbetet. Slutsats: Sjuksköterskors erfarenheter av att vårda patienter efter en stroke visade sig i att omfatta flera arbetsområden, vara en viktig roll och ha en övergripande kunskap inom flera områden

Bakgrund: Stroke är en av de vanligaste dödsorsakerna hos människor över hela världen och har en betydande bidragande orsak till funktionshinder hos personer. Att ha blivit drabbad av en stroke har stor påverkan på individen och personerna i dennes närhet. Återhämtningen är utmanande för den drabbade personens väg tillbaka till ett funktionellt liv. Syftet: Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva personers upplevelse av återhämtning i hemmet efter stroke. Metod: En kvalitativ metod användes där 18 artiklar analyserades med kvalitativ innehållsanalys med manifest ansats. Resultat: Personers upplevelse av återhämtning i hemmet efter stroke resulterade i 5 kategorier: Att känna sig begränsad; Att vara en börda och beroende av andra; Att kunna anpassa sig till livet efter stroke; Socialt och professionellt stöd i återhämtning; Återhämtning i hemmet har betydelse. Slutsats: Utifrån personernas upplevelser av återhämtning i hemmet efter stroke som framkom i studien finns det behov av att vården sätter fokus på att följa upp personen ännu mer för att kunna veta hur personen upplever återhämtning och för att kunna åtgärda de utmaningar som personen kan påträffa under återhämtning.

Syftet med föreliggande studie var att undersöka relationen mellannätverk, samverkan, ej fungerande samverkan och vårdtid för patienter som vårdats på rättspsykiatriska kliniker i Sverige. Rättspsykiatriska vården syftar till rehabilitering och minskning av risken för återfall i brott. Tidigare forskning har visat att nätverk och samverkan kan påverka vårdtidens längd. I analysen ingick 316 patienter som registrerats mellan år 2014-2015 för rättspsykiatrisk vård. Data från kvalitetsregistret RättspsyK genererade fyra variabler för studien att analysera; vårdtid, nätverk, samverkan och ej fungerande samverkan. Studiepopulationen delades in i grupper omkort och lång vårdtid. Vårdtiden baseras på medianvårdtiden på rättspsykiatrin. Fishers exakta test visade emellertid att resultatetsaknade statistisk signifikans och går inte i linje med tidigare forskning. Trots att sociala kontakter enligt tidigare forskning är betydelsefull för återhämtningsprocessen finns det anledning att från denna studies resultat anta att relationen mellan nätverk, samverkan och vårdtid är mer komplext än vad studier tidigare visat.

Större delen av människors liv tillbringas på arbetsplatsen. Att må bra och ha en god hälsa i arbetet är något som alla borde ha rätt till men så är inte alltid fallet. Sjukskrivningar till följd av ohälsa i arbetet är ett växande problem på många arbetsplatser och i olika delar av samhället. Men något som har en positiv inverkan på anställda och bidrar till ett hälsosammare arbetsliv är återhämtning. Vinningen med att främja återhämtning under arbetsdagen ligger inte bara i den enskilda individens intresse utan det leder även till att anställda presterar bättre och bidrar mer till sin arbetsplats.  Syftet med denna studie är att belysa hur ansvariga för hälsofrämjande arbete inom den kommunala sektorn arbetar med att främja medarbetarnas återhämtning under arbetsdagen. Detta har undersökts genom en kvalitativ metodansats i form av intervjuer med olika ansvariga för hälsofrämjande arbete i svenska kommuner. Studiens resultat visar tre huvudsakliga tillvägagångssätt som används för främjandet av återhämtning: utbildning och lärande, anpassning utifrån individuella behov och planerad variation i arbetet. Dessa tillvägagångssätt upplever de ansvariga för det hälsofrämjande arbetet förbättra återhämtningen i verksamheterna som i sin tur ökar välbefinnandet hos de anställda.