En kvantitativ studie med experimentell design har genomförts i syfte att jämföra natur- respektive urbanmiljöers påverkan på känslomässig och fysiologisk återhämtning efter en stressupplevelse, samt utslag på kognitiv prestation. Hypotesen var att naturstimuli genererar högre grad av känslomässig och fysiologisk återhämtning än urbanstimuli. Frågeställningen var om vi kunde se någon skillnad mellan gruppernas prestationsförmåga efter genomförd återhämtning, vad gäller riktad uppmärksamhet. Återhämtningsgrad har mätts i förändring i blodtryck, puls och självskattning av känslor.  Resultatet visade att naturmiljön genererar en högre nivå återhämtning med avseende på sänkt diastoliskt blodtryck, ökade positiva känslor samt minskad oro. Däremot visades ingen skillnad i kognitiv prestationsförmåga mellan grupperna. Slutsatsen är att känslomässig samt fysiologisk återhämtning kan underlättas i naturmiljö jämfört med urbanmiljö och att detta även kan ske med hjälp av naturbilder. Däremot är det inte är självklart att man får större kapacitet riktad uppmärksamhet efter exponering av naturbilder jämfört med stadsbilder.

Some people who recovered from exhaustion disorder report that their lives feel more meaningful after the disease than before, despite residual symptoms and difficulties. This experience of increased meaningfulness has been linked to sense of coherence, SOC. The research question was whether individuals with exhaustion disorder at onset has a weak SOC, and if there is a general increase towards a higher SOC value ​​during the recovery process. In a cross-sectional study, data were gathered on the SOC value via the SOC 29 form. Study participants were 58 women diagnosed with exhaustion disorder. These were divided into three groups based on how far they had come in their recovery process. A one-way independent analysis of variance revealed no differences between the groups SOC value. Therefore a general increase in SOC value during recovery from exhaustion disorder could not be stated. The conclusions of the study suggests that longitudinal studies, combined with qualitative approaches, could provide a clearer answer to the research question.

Studiens syfte har varit att undersöka hur fritidspedagoger säger sig arbeta med avkoppling och lugna platser i fritidshemmets inomhusmiljöer samt vad som påverkar detta arbete. Metoden för studien var kvalitativ och sju fritidspedagoger i norra Sverige har intervjuats. Med hjälp av ett sociokulturellt perspektiv har resultaten analyserat gällande hur detta kan påverka barnens lärande. Några av de viktigaste resultaten är, trots buller, trånga lokaler och stora barngrupper, att det arbete som görs med avkoppling och lugna platser visar på möjligheter till bland annat situerat, distribuerat och medierat lärande. Lärande som både handlar om att skapa tillsammans med andra och att lära känna sina individuella behov i en social kontext. En slutsats som dragits av studien är att positivt lärande sker i arbetet med negativa påverkansfaktorer, att som exempelvis tillsammans, barn och personal, komma fram till hur man vill arbeta med att få ner ljudnivån i matsalen. Fritidshemmen och dess personal behöver dock bättre förutsättningar att arbeta med lugn och avkoppling. Förutsättningar som exempelvis mindre barngrupper eller mer anpassade lokaler.

Bakgrund: Personer med schizofreni har lägre livslängd, drabbas av fler livsstilssjukdomar och är mindre fysiskt aktiva än befolkningen i övrigt. Syfte: Syftet var att undersöka vad personer med schizofreni har för uppfattning och kunskap om fysisk aktivitet samt att undersöka upplevelsen av fysisk aktivitets påverkan på den egna hälsan. Metod: Studien är en explorativ kvalitativ studie med sex respondenter som deltog i en intervju. Kvalitativ innehållsanalys användes för att bearbeta materialet. Resultat: Resultatet visade att kunskap om fysisk aktivitets goda effekter på hälsan fanns bland respondenterna. Fysisk aktivitet upplevdes emellertid både som positivt och negativt för den egna hälsan. Det fanns en rädsla för negativa fysiska och psykiska reaktioner som kunde hindra respondenterna från att vara fysiskt aktiva. Konklusion: Kunskap om den fysiska aktivitetens goda effekter kan krocka med upplevelsen av att själv vara fysiskt aktiv. Fokus bör ligga på individuella kartläggningar som rör vilka förutsättningar som kan underlätta fysisk aktivitet för individer med diagnosen schizofreni. Personal som arbetar nära målgruppen har en nyckelroll då vetskap om de individuella förutsättningarna hos målgruppen är avgörande i motivationsarbetet och kan bidra till ökad fysisk aktivitet. / Background: Persons with schizophrenia have shorter life span, suffer from more lifestyle related illnesses and are less physical active compared to the population in general. Purpose: The aim of the study was to investigate perception and knowledge about physical activity among people with schizophrenia and also to investigate the experience of physical activities influence on the participators own health. Method: The study was an explorative qualitative study, six persons participated in interviews. Qualitative content analysis was used to process the material. Result: The result showed that knowledge about physical activity’s positive effect was known among the respondents, however physical activity was experienced both as positive and negative for their health. An experience was that physical activity was related to symptoms of illness. Conclusion: The knowledge of physical activities positive effects sometimes collide with the experience of being physical active. Focus on individually mapping to understand pre-conditions can help individuals with schizophrenia to be more physically active. The staff working close to this target-group has a key role because knowledge about the personal premises are important in getting persons with schizophrenia motivated to be physical active.

Bakgrund: Psykiska och fysiska påfrestningar under lång tid utan återhämtning kan leda till skadlig stress. Ur ett folkhälsoperspektiv är det viktigt att belysa hälsofrämjande och förebyggande faktorer mot stress, vilket naturen möjligtvis innehar. Syfte: Att belysa hur natur upplevs av personer som erbjuds naturbaserad omvårdnad vid stressrelaterad psykisk ohälsa. Metod: En litteraturöversikt med induktiv ansats baserad på nio artiklar med kvalitativ design genomfördes. Polit och Beck flödesmodell användes för att analysera materialet. Resultat: Fyra olika teman kring natur vid naturbaserad omvårdnad identifierades, naturen - en trygg famn, - en plats för tröst och stöd, - en miljö där det friska kan gro samt - en plats för förändring. Naturen upplevdes ge möjlighet för avkoppling och återhämtning som krävs vid stressrelaterad psykisk ohälsa. Naturen skapade en trygg miljö och skänkte sinnesro. Vägen till en förändrad framtid skedde genom reflektion över naturens gång och återhämtning i takt med naturen. Slutsats: Naturen kan ses som stresslindrande faktor såväl som hälsofrämjande resurs och är därför viktig ur ett folkhälsoperspektiv. Vikten på sjuksköterskans hälsofrämjande arbete är stor och översikten visar att naturen kan bidra till en förbättrad psykisk hälsa.

Vuxna med ADHD utgör en relativt stor del av befolkningen. Personer med ADHD riskerar generellt lägre utbildningsnivå, högre arbetslöshet och sjukskrivningstal, samt fler psykosociala svårigheter jämfört med andra. Kunskap om vuxnas svårigheter av att leva med en funktionsnedsättning, individens funktionella förmåga, samt vilka behov denna neuropsykiatriska funktionsnedsättning medför i tillvaron, är en viktig del för utövandet av sjuksköterskans pedagogiska arbete.

Studiens problemformulering rör barns möjlighet till återhämtning i förskolan samt avsaknadenav den. Vuxna, här pedagoger, förhåller sig alltid till barnen i förskolan i en form av maktposition,oavsett om de vill det eller inte. Vi ser i vår studie många svar från pedagoger som förhåller sig tillvad vårdnadshavarna önskar, utan att reflektera över vad som är bäst för barnet. Således ges intebarnen en möjlighet att tycka till och få säga sin mening om och kanske påverka sin återhämtning.Syftet med denna studie är att beskriva pedagogers uppfattningar av och åsikter om barnsåterhämtning och vila i förskolan i en utvald mellanstor kommun i Sverige. Som metod använde vi enform av triangulering genom brevintervjuer och intervjuer. I dessa försökte vi fånga pedagogers synpå och uppfattningar av barns återhämtning i förskoleverksamheten och problematisera den motdagens forskning. Datamaterialet analyserades och kategoriserades i resultatet för att synliggöra detessentiella i studien.Det visade sig i resultatet att det inte alltid förekommer en aktiv återhämtning, utan sömnen är avseddför de yngre, upp till 2-3 år. De äldre tilldelas lugna aktiviteter för att “vila” men frågan är, om intedetta sker för att inte störa de små som sover. Trots att vilan är en tämligen vardaglig aktivitet iförskolan visar det sig i vår litteratursökning att ämnet uppfattas som relativt outforskat. De äldrebarnen anses av pedagogerna kunna klara av dagen utan återhämtning, men forskning visar påmotsatsen. Barn upp till 4-6 års ålder, som är under utveckling, behöver en aktiv vila för att kunnatillgodogöra sig såväl lärande som ett välbefinnande.Vi tolkar pedagogernas svar som trots att de är medvetna om och dagligen erfar barn som är trötta,stressade och överstimulerade så tillmötesgår de ofta vårdnadshavarnas önskemål om nedskurenåterhämtning istället för att tillgodse barnets behov. / <p>Godkännande datum: 2017-06-02</p>

The purpose of this paper is to show how pre-school teachers think they can offer children a well-balanced daily rhythm of play in a well-arranged physical environment. In order to investigate this, I have used interview as a method of collecting data. The interviews were done at two municipal pre-schools in a town in Sweden. The theory I have used to analyze the collected data is norm-critical perspective. The result shows for instance that pre-school teachers are experiencing a clear connection between a well-arranged physical environment, and the opportunity to a well-balanced daily rhythm. The result also shows that the pre-school teachers think that they must create conditions in the environment, so the intensity of the children´s play can vary, and for the environment to offer a space for recovery. In their view this also creates the opportunity for the children to get a well-balanced daily rhythm.

Bakgrund:Tron om att schizofreni är en kronisk sjukdom med progressivt förlopp lever till viss del fortfarande kvar, trots att forskning visar motsatsen. Frågan är om sjuksköterskor besitter tillräckligt med kunskap för att ge personer med schizofreni möjligheten till återhämtning. Teoretisk referensram:Tidvattenmodellen kan användas som teoretiskt stöd och praktiskt verktyg inom psykiatrisk omvårdnad för att hjälpa personer till återhämtning. Modellen kan bidra till nya perspektiv för sjuksköterskor, då fokus på vem som är experten flyttas över från sjuksköterskan till patienten. Syfte:Att beskriva vilken kunskap som sjuksköterskor inom sluten psykiatrisk vård har om återhämtning avseende personer med schizofreni. Metod:Kvalitativ metod med induktiv ansats användes till studien, data samlades in genom individuella semistrukturerade intervjuer med fem sjuksköterskor inom sluten psykiatrisk vård. Kvalitativ innehållsanalys enligt Graneheim och Lundman (2004) användes till analysarbetet. Resultat:Resultatet visar att sjuksköterskor beskriver återhämtning som en process som är individuell för varje person. Men sjuksköterskor framhåller även att schizofreni är en sjukdom som innebär begränsningar för dessa personers förmåga till återhämtning.Slutsats: Trots goda intentioner från sjuksköterskor så finns risken att åtgärder och interventioner mestadels baseras på kunskap om att återhämtning vid schizofreni är svårt, vilket kan innebära att gammal kunskap tillämpas.  Nyckelord: kunskap, kvalitativ innehållsanalys, schizofreni, sjuksköterskor, återhämtning

Att socialarbetare drabbas av utmattningssyndrom är något som har blivit allt vanligare och omtalat. Återhämtningen och vägen tillbaka till arbetet är komplicerad och påverkas av både inre och yttre aspekter i en individs liv. Syftet med studien var att genom en kvalitativ metod, beskriva och analysera vägen tillbaka till arbetet för socialarbetare som har varit sjukskrivna på grund av utmattningssyndrom. Effekten av gynnande och hämmande faktorer studerade vi utifrån tre områden, individens egen förmåga, dess omgivning och faktorer kopplat till dess arbete. Vidare undersöktes om olika faktorer har någon mer gynnande eller hämmande effekt under återhämtningsprocessens olika delar. Fem socialarbetare som hade varit tillbaka i det sociala arbetet i minst sex månader intervjuades. Vi inspirerades av hermeneutiken och materialet analyserades genom en kvalitativ analys. Resultatet analyserades sedan med hjälp av begreppen återhämtning och stigma samt en teori om återhämtningsprocessens tre faser. I resultatet kunde vi urskilja att det i den första fasen av återhämtningsprocessen var gynnande med medicinska hjälpmedel och förståelse från omgivningen. Samtidigt var oförståelse från omgivningen och prestationskrav samt stress kopplat till arbetet hämmande. Utvecklandet av mentala verktyg, att prioritera sig själv, fysisk aktivitet och goda professionella kontakter var gynnande under den andra fasen, samtidigt som bristande självkänsla och mindre bra professionella kontakter hämmade. I fas tre var stöd från arbetsgivare och kollegor gynnande, och brister hos arbetsgivare hämmande. Stigmatisering och upplevd ensamhet var hämmande under hela processens gång medan vald ensamhet var gynnande.