Bakgrund: Höftfrakturer med operativ utgång kommer att bli allt vanligare i framtiden på grund av att människors livslängd ökar, påföljden blir att risken att råka ut för fraktur eller förslitningsskada ökar. Patienter som genomgår en höftoperation kommer att leva längre i samband med deras nya höft och därmed behövs det god postoperativ omvårdnad för att bibehålla hälsa. Syfte: Syftet med denna studie var att sammanställa kunskap om vilka hälsofrämjande faktorer det finns postoperativt vid höftoperation. Syftet besvaras med frågeställningarna: “Vilka hälsofrämjande faktorer finns postoperativt vid höftoperation?” “Hur påverkar dessa hälsofrämjande faktorer patientens hälsa?”. Metod: En systematisk litteraturstudie genomfördes där 17 artiklar ingick i analysen. Databaserna PubMed och CINAHL användes för att identifiera de inkluderade artiklarna som därefter granskades med SBU’s granskningsmall och analyserades separat av två författare. Resultat: Omvårdnadsinterventioner, fysiska faktorer, egenvård, smärtlindring, socialt stöd och nutrition har identifierats som hälsofrämjande faktorer, medans förbättrad livskvalitet, ökad egenvårdskunskap, förbättrad fysisk förmåga, stärkt mental hälsa och kortare vårdtid beskriver hur hälsa påverkas. Slutsats: De hälsofrämjande faktorerna är alla beroende av varandra och i kombination bidrar till en god återhämtning och optimal hälsa för patienten. Vikten av ett socialt stöd och motivation av både närstående och vårdpersonal samt utbildning i egenvård ger ett resultat som påverkade den postoperativa hälsan markant. Vidare forskning hur omvårdnadsfaktorer interagerat påverkar postoperativ hälsa behövs i framtiden då vården och omvårdnaden ständigt är under utveckling, och därför bör sjuksköterskans profession också sträva efter ny kunskap.

Mindfulness utövas av sjuksköterskor i en ökad omfattning både i öppenvården och slutenvården och ges till allt sjukare patienter. Omvårdnadsåtgärder inom psykiatrisk vård syftar till att stärka patientens förmåga till återhämtning, vilket väcker frågan kring vilka verktyg psykiatrisjuksköterskan bör använda, då självkänsla, empowerment och livskvalitet står för en stor del av hälsoupplevelsen hos patienter. Syftet var därför att sammanställa kunskap om mindfulness och dess betydelse för återhämtning i psykiatrisk vård. Då ämnet var lite beforskat inom omvårdnadsforskningen utfördes en systematisk integrerad litteraturstudie. Tjugofyra artiklar utgjorde grunden för vårt resultat, som visar att det finns oenighet i synen på återhämtning och vilka mätmetoder som ska användas för att mäta återhämtning. Återhämtning kan främjas eller motverkas av Mindfulness, vilket i första hand beror på huruvida fokus på återhämtning ligger inom den biomedicinska eller den psykosociala modellen. Om sjuksköterskor tolkar återhämtning utifrån den psykosociala modellen, gör en helhetsbedömning av patientens somatiska och psykiska hälsa och härefter planerar åtgärder utifrån patientens individuella behov, kan mindfulness bli en omvårdnadsåtgärd som bidrar till återhämtning. Studien kan då utgöra ett underlag för hur sjuksköterskor inom psykiatrin kan använda mindfulness som omvårdnadsåtgärd för att uppnå återhämtning för patienterna.

Bakgrund: Flera faktorer inverkar på den postoperativa återhämtningen såsom kön, ålder och även hälsolitteracitet. Hälsolitteracitet innebär att ha en förmåga att förstå, bedöma och använda information för att underhålla eller förbättra sin hälsa och kan utgöra en viktig faktor att ta hänsyn till när patienter ska tillgodose sig information inför ett dagkirurgiskt ingrepp. Tidigare studier har visat att bristande funktionell hälsolitteracitet har lett till sämre postoperativ återhämtning. För att kunna utforma rätt sorts information till patienten krävs kunskap och vidare forskning kring funktionell hälsolitteracitet och dess inverkan på postoperativ återhämtning. Syfte: Studiens syfte var att beskriva och undersöka huruvida det fanns ett samband mellan postoperativ återhämtning och funktionell hälsolitteracitet hos patienter som genomgått ortopedisk dagkirurgi. Metod: En kvantitativ tvärsnittsstudie har genomförts. Patienter från tre sjukhus i norra Sverige tilldelades enkäter till sin hemadress för skattning av funktionell hälsolitteracitet samt postoperativ återhämtning 3 månader efter dagkirurgiska ortopedioperationer. Resultat: Av 278 enkäter erhölls svar från 159 informanter, vilket ger en svarsfrekvens på 57%. Personer som skattat sig ha nedsatt funktionell hälsolitteracitet skattade sin postoperativa återhämtning sämre. I denna studie framkom ingen signifikant skillnad i postoperativ återhämtning mellan könen. Kvinnorna skattade sig ha bättre funktionell hälsolitteracitet jämfört med män Likaså personer med högre utbildningsnivå. Ingen signifikant skillnad fanns mellan olika åldersgrupper, varken beträffande postoperativ återhämtning eller funktionell hälsolitteracitet. Personer som skattat sig ha nedsatt funktionell hälsolitteracitet skattade sin postoperativa återhämtning sämre. Slutsats: En del faktorer, däribland nedsatt funktionell hälsolitteracitet, kan associeras med sämre postoperativ återhämtning. Kartläggning av dessa faktorer kan möjligtvis hjälpa vårdpersonal anpassa vården till varje individ och därmed förkorta konvalescensen. Patientinformation kräver vidareutveckling för att möta olika nivåer av hälsolitteracitet.

Stressrelaterad ohälsa är ett stort problem och i Sverige har prevalensen av utmattningssyndrom ökat. Trots det saknas konsensus om insatser vid sjukskrivning för utmattningssyndrom och mer kunskap behövs. Syfte: Syftet med studien var att undersöka upplevelser och erfarenheter av insatser under sjukskrivningsperioden och hur dessa har påverkat återhämtningsprocessen hos individer som haft utmattningssyndrom och som arbetar inom kontaktyrken. Metod: Kvalitativ metod tillämpades och data samlades in med semistrukturerade intervjuer från åtta personer som arbetar inom kontaktyrken och tidigare fått diagnosen utmattningssyndrom. All data transkriberades och analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Detta i syfte att hitta teman och kategorier utifrån respondenternas beskrivningar och upplevelser kring insatser under återhämtningsprocessen. Resultat: Analysen resulterade i tre huvudkategorier; Insatser, Bemötande och Autonomi samt nio underkategorier. Slutsats: Det som påverkat återhämtningen vid utmattningssyndrom var en kombination av insatser och upplevelser av delaktighet och bemötande under sjukskrivningsperioden. Bemötandet beskrevs som främjande från vårdinstanser men negativt från arbetsgivare och resultatet belyser vidare genomgående vikten av gott bemötande genom hela sjukskrivningsprocessen. Vidare framkom att just i insatsen i sig inte alltid är det viktiga, utan hur andra värden som bemötande, delaktighet och självreflektion kan vara grundläggande för återhämtningsprocessen. / <p>Betyg i Ladok 240111.</p>

Bakgrund: Stroke är en allvarlig sjukdom och leder oftast till kvarstående symtom för den drabbade. Livskvalitén påverkas negativt och sjukdomen kräver en lång återhämtningsprocess som kräver både tålamod och energi. Stödet som sjuksköterskan ger är viktig och underlättar återhämtningsprocessen. Delaktigheten är också viktig och främjar patientens välbefinnande.  Syfte: Syftet var att beskriva personers erfarenheter av att ha drabbats av stroke i arbetsför ålder. Metod: En litteraturbaserad studie valdes där sju kvalitativa artiklar med patientperspektiv analyserats. Resultat: Ur analysen framkom tre kategorier; Förändrad vardag, återgå till normalvardag och vill vara en del av samhället med åtta underkategorier. Konklusion: Deltagarna upplever att livet förändras och behöver struktureras och prioriteras om. Stödet från omgivningen är betydelsefullt för återhämtningen och bidrar till att deltagarna blir motiverade att fortsätta framåt. / Background: Stroke is a serious illness and usually leads to persistent symptoms for the sufferer. The quality of life is negatively affected and the disease requires a long recovery process that requires both patience and energy. The support provided by the nurse is important and facilitates the recovery process. Participation is also important and promotes the patient's well-being. Aim: The purpose was to describe people's experiences of having suffered a stroke in working age. Method: A literature-based study was chosen and seven articles with patient perspective were analyzed. Findings: Three categories emerged from the analysis; Changed everyday life, to return to normal everyday life and want to be part of society with eight subcategories.  Conclusion: The participants feel that life is changing and needs to be structured and prioritized again. The support from the environment is important for the recovery and contributes to the participants being motivated to continue forward.

Bakgrund:Schizofreni är en psykossjukdom som orsakar lidande, lägre livskvalité och ökad risk för suicid. Att uppleva mening i tillvaron främjar psykisk hälsa och livskvalité samt kan vara en skyddsfaktor mot suicidalt beteende. Mening är ett existentiellt behov och anses vara gynnsamt för individens återhämtning. Det behövs mer kunskap om hur upplevelse av mening uttrycker sig hos personer med schizofreni. Syfte: Syftet var att beskriva hur upplevelse av mening tar sig uttryck hos personer med en schizofrenidiagnos. Metod:En kvalitativ systematisk litteraturöversikt valdes som metod. Fjorton kvalitativa artiklar inkluderades och analyserades med Braun &amp; Clarkes mall för tematisk analys. Analysen gjordes i 6 steg och resulterade i 3 teman, med 2 tillhörande subteman var. Resultat:Trots närvaro av sjukdom och stort lidande framkommer det att personer med schizofreni upplever mening i sin vardag. Det finns även en strävan efter att leva meningsfullt. Uttryck för mening framträdde i tre huvudsakliga teman: mening genom sällskap, mening genom självkännedom samt mening genom andlighet och religion. Meningsfullhet visar sig genom både handlingar och upplevelser. Slutsats: Uttryck för mening hos personer med schizofreni framträdde i tre dimensioner som handlade om relationer till andra människor, sig själv, och till en högre makt. Kunskapen kan användas inom omvårdnad för att stödja personer med schizofreni i att skapa en meningsfull tillvaro. / Background: Schizophrenia is a psychotic disorder that causes suffering, lower quality of life and increased risk of suicide. Experiencing meaning in life promotes mental health, quality of life and can be a protective factor against suicidal behavior. Meaning is an existential need and is considered favorable for the individual's recovery. More knowledge is needed about how the experience of meaning is expressed in people with schizophrenia. Aim: The purpose was to describe how the experience of meaning is expressed in people with a schizophrenia diagnosis. Method: A qualitative systematic literature review was chosen as the method. Fourteen qualitative articles were included and analyzed as described by Braun &amp; Clarke's template for thematic analysis. The analysis was done in 6 steps and resulted in 3 themes, with 2 associated sub themes each. Results: Despite the presence of illness and great suffering, it appears that people with schizophrenia experience meaning in their everyday lives. There is also a desire to live meaningfully. Expressions of meaning appeared in three main themes: meaning through company, meaning through self-knowledge, and meaning through spirituality and religion. Meaningfulness is shown through both actions and experiences. Conclusion: Expressions of meaning in people with schizophrenia appeared in three dimensions that were about relationships with other people, oneself, and a higher power. The knowledge can be used in nursing to support people with schizophrenia in creating a meaningful life.

Bakgrund: En ökad mängd operationer genomförs i dagkirurgi, vilket innebär att fler patienter skrivs ut till hemmet utan professionell vård under det förlängda postoperativa förloppet. Därför behövs forskning för att undersöka patienternas perspektiv av återhämtning. Syfte: Syftet med denna studie var att analysera postoperativ återhämtning hos patienter som har genomgått ortopedisk dagkirurgi i regionalanestesi. Metod: En kvantitativ, icke experimentell retrospektiv tvärsnittsstudie genomfördes. En enkät skickades ut till 252 potentiella deltagare tre veckor efter operation med frågor avseende psykometriska aspekter och demografiska data. Av dessa erhölls 126 svar. Genom ett validerat instrument kvantifierades resultaten och beräknades till en poäng mellan 10 och 100, där en hög poäng speglade en god återhämtning som mätt med instrumentet. Resultat: Ingen statistisk signifikans kunde identifieras mellan poäng och utbildningsnivå, typ av operation, om sedering erhållits (ja/nej), civilstånd eller kön. Deltagare som hade genomgått en operation tidigare visade ett högre mått av återhämtning än de som inte hade gjort det. En korrelation identifierades mellan pre- och postoperativ ångest och poäng. Även en korrelation mellan pre- och postoperativt illamående identifierades.  Konklusion: Denna studie identifierade nyckelkomponenter som påverkar postoperativ återhämtning hos patienter som har genomgått dagkirurgi under regionalanestesi. Tidigare erfarenhet av operationer påverkade återhämtningen positivt relaterat till bättre förberedelse och strategier till postoperativa utmaningar. Medan en stark korrelation identifierades mellan postoperativ smärta och ångest, fanns inget signifikant samband mellan smärta eller illamående och generell återhämtning, vilket indikerar att andra faktorer kan spela större roll.

Bakgrund: Postoperativt illamående och kräkning (PONV) definieras som någon form av illamående, kväljningar eller kräkning inom de första 48 timmarna efter operation. Cirka 30% upplever det efter operation och patienter beskriver det som ett av de mest påfrestande symtomen efter operation. Det är en av de vanligaste orsakerna till förlängd postoperativ återhämtning efter anestesi. Olika operationer innebär olika risk för förekomst av PONV, exempel på detta är: gynekologisk kirurgi, laparoskopiska operationer samt kolecystektomi. Riskgrupper kan identifieras med hjälp av Apfel kriterierna. Syfte: Att beskriva effekter av icke-farmakologiska behandlingsmetoder mot postoperativt illamående- och kräkning (PONV) samt effekt på postoperativåterhämtning.Metod: Systematisk litteraturstudie baserat på en syntes av artiklar med kvantitativ ansats och experimentell design. Sökning av vetenskapliga artiklar gjordes i databaserna PubMed och CINAHL. Totalt inkluderades 18 artiklar, publicerade år 2007–2022, kvalitetsgranskning utfördes med Joanna Briggs validerade checklista; “JBI Critical Appraisal Checklist for Randomized Controlled Trials”.Huvudresultat: Åtta icke-farmakologiska behandlingsmetoder identifierades, varav sju kan påvisa statistisk signifikans. Effektiva behandlingsmetoder var stimulering av triggerpunkter med hjälp av; akupressur, akupunktur, neuromuskulär monitorering, transkutan elektrisk stimulering, torr-koppning samt inhalation av pepparmintolja. QoR eller patientnöjdhet har undersökts sekundärt med varierande resultat. De icke-farmakologiska behandlingsmetoderna skattades högt av patienterna, och QoR-40-skattningen visade positiva resultat med statistisk signifikans.Slutsats: Icke-farmakologiska behandlingsmetoder kan bidra till förbättrad postoperativ återhämtning, mindre lidande för patienter och behöver inte bidra till någon kostnadsökning, utan kan motiveras som ett mer kostnadseffektivt alternativ. Att implementera detta i det periopertiva förloppet har potential att bidra till minskad incidens av PONV och snabbare postoperativ återhämtning

This study aimed to investigate the impact of recovery on various health aspects among olderemployees and how the different dimensions of recovery relate to health. The dimensions of recoveryinclude: psychological detachment, relaxation, mastery and control. Data were analyzed from twopublic organizations in northern Sweden, with survey responses from employees aged 55 years orolder. The methodology included factor-, mean- and regression analyses to identify the dimensions ofrecovery and understand their impact on health. The results of the study showed that psychologicaldetachment, mastery and control were positively associated with health whilst relaxation had anegative effect. Furthermore, associations were observed between health and control variables such asage, gender, education and the degree of influence in the workplace. Here, the results showed thatwomen generally reported worse health than men, a finding that is consistent with previous research.Older, highly educated individuals with high levels of influence reported better health compared toother studied groups. Respondents living together with a partner, and those that also had childrenreported better health. The study provided insights into the need for strategies when it comes topromoting health among older employees, emphasizing recovery and other factors. Limitationsincluded challenges with representativeness and difficulties in establishing causality. Further researchshould focus on gaining a deeper understanding of the complex relationships between recovery, healthand work-related factors- with a particular emphasis on investigating more organizations and sectors.

Bakgrund: Stroke är en vanlig orsak till bestående skador och funktionsnedsättningar. Inom slutenvården finns det betydligt mer stöd och forskning om återhämtning av stroke till skillnad från i hemmet. Det är därför av vikt att lyfta detta område för att ge sjuksköterskan en djupareförståelse för de utmaningar och upplevelser som strokedrabbade upplever i hemmet samt för att kunna främja en effektiv återhämtning och livskvalitet.Syfte: Syftet var att belysa personers upplevelse av återhämtning i hemmet efter stroke. Metod: En allmän litteraturstudie med induktiv ansats där elva artiklar analyserats och deras resultat sammanställs för att beskriva kunskapsläget inom det valda ämnet. Resultat: Litteratursökningen resulterade i två kategorier; Att känna sig begränsad med underkategoriernaPsykisk belastning: En kamp inombords, Förändrat livsmönster, Hemmiljön och dess utmaningar och andra kategorin var Behov av stöd. Konklusion: Upplevelserna av återhämtningen i hemmet beskrevs i form av ökad psykisk, fysisk och social påverkan. Ett gott stöd både socialt och professionellt med kontinuitet ledde till en god återhämtning. Mer forskning inom området kan resultera i bredare kunskaper om personers upplevelser i hemmet. Detta kan ge sjuksköterskan fler verktyg och en ökad förståelse för att skapa en god holistisk vårdmiljö. / Background: Stroke is a common cause of permanent injuries and disabilities. Within inpantient care there is significally more support and research on recovering from a stroke in contrast to at home. It is therefore important to highlight this area in order to give the nurse a deeper understanding of the challenges and experiences of suffering from a stroke at home in order to promote an effective recovery and quality of life. Aim: The aim of this study was to highlight the experience of recovery at home after a stroke. Method: This litterature study had an inductive approach where eleven articles were analyzed. The results of the articles were then compiled to describe the state of knowledge within the chosen subject. Results: The litterature search resulted in two categories: Feeling limitedwith the subcategories of mental burden: A struggle within, Changed lifestyle, Home environment and its challenges and the second category was Need for support. Conclusion: The results reflect an increased psychological, physical and social impact. Continuous support socially and professionally increases the recovery process. More research in the area may result in a broader knowledge about the experience of recovering at home. This can give nurses more tools and an increased understanding to create agood holistic care environment.