Försvarsmakten deltar aktivt i internationella insatser tillsammans med flera organisationer, såväl Nordatlantiska fördragsorganisationen (NATO) som Förenta nationerna (FN), med olika inriktningar och mål såsom humanitära och fredsbevarande insatser. Arbetsplatsen för soldater och officerare befinner sig allt som oftast på en avlägsen plats där utbudet av elektricitet ofta är begränsad. Detta medför att Försvarsmakten antingen får förlita sig på en annan nations strömförsörjning och ansluta sig till den, alternativt bistå med utrustning för att generera elektricitet för eget bruk. För att Försvarsmakten ska kunna upprätthålla operativ förmåga för sina internationella förband krävs idag en viss säkerhet när det kommer till tillgång på bränsle till generatorerna som genererar elektricitet till förläggningen. Bränsle är en bristvara och vanligtvis svåråtkomlig i de områden där Försvarsmakten verkar. Därmed blir energieffektivisering allt mer viktig även för Försvarsmakten. Dagens utrustning och systemlösning är robust och tillförlitlig, men oerhört kostsam när det kommer till förbrukning av bränsle. I detta arbete har en fallstudie genomförts med inriktningen att avgöra om befintlig utrustning kan kompletteras med en solkraftsanläggning för att reducera den årliga förbrukningen av bränsle vid generering av elektricitet. Insatsområdet som valts är Mali och förläggningen Camp Nobel, där begränsningen gjorts att solkraftsanläggningen får motsvara maximalt 4 % av förläggningens totala area. Beräkningarna utgår ifrån det befintliga systemets acceptansgräns och arbetet innefattar även en beräkningsmodell för att avgöra hur effektiv en solkraftsanläggning kan vara, vid givna förhållanden, på den platsen Försvarsmakten verkar. Resultatet visar att vid givna förhållanden kan en komplettering med solkraftsanläggning minska åtgången av bränsle för generering av elektricitet med upp till 11.09 % per år. Men den avgörande faktorn för lönsamheten är förläggningens storlek och den bedömda tiden Försvarsmakten förväntas verka i området.

The purpose of this thesis is to evaluate a selection of power quality parameters (harmonic distortion and voltage variations) in the microgrid on Arholma Island in the Stockholm archipelago, Sweden. Measurements of harmonic distortion, total harmonic distortion, and voltage magnitudes is evaluated and compared prior to and after the installation of the microgrid. Furthermore, a comparison is made between grid-connected mode and island operation mode where also the frequency is analysed. The measured values are compared against regulatory limits.  The microgrid is owned and managed by the company Vattenfall, who provides the data used for the evaluation. The microgrid consists of two battery energy storage systems and a small photovoltaic system. The central energy management system has different use cases, for example peak shaving and voltage regulation. At the time when this thesis is conducted, the microgrid has been up and running continuously for approximately 8 months, from September, 2023 to April, 2024. A power quality meter has been collecting data at the point of common coupling (connection to the mainland) for a period of two years, i.e., from April, 2022, which is one year prior to the installation of the microgrid in mid-April, 2023. The microgrid is also operated in island operation mode for three short periods on April 18, 2024.  The data analysis is executed in Excel and Matlab. The results show that all measured harmonics (2nd to 25th), and total harmonic distortion stays well within regulatory limits throughout the whole measuring period. The microgrid does not seem to make the harmonic magnitude increase in general, although there is a slight increase during island operation mode for certain harmonics. Only on one occasion (with the exception of a planned maintenance outage) does the voltage drop below the levels of what is considered as good voltage quality during the two-year measurement period. Also, during island operation mode, the frequency show less variations than during grid-connected mode. / Syftet med detta examensarbete är att utvärdera ett urval av elkvalitetsparametrar (spänningsdistorsion/övertoner och spänningsvariationer) i mikronätet på ön Arholma i Stockholms skärgård, Sverige. Mätdata för övertoner, total övertonsdistorsion och spänningsamplitud utvärderas och jämförs före och efter installationen av mikronätet. Dessutom görs en jämförelse mellan nätanslutet läge och ö-driftläge, där även frekvensen analyseras. De uppmätta värdena jämförs med föreskrivna gränsvärden. Mikronätet ägs och förvaltas av företaget Vattenfall, och tillhandahåller den data som används för utvärderingen. Mikronätet består av två batterilagringssystem och ett litet solcellssystem. Det centrala kontrollsystemet har olika funktioner, till exempel ”peak shaving” och spänningsreglering. Vid t idpunkten då detta examensarbete genomförs har mikronätet varit i drift kontinuerligt i cirka 8 månader, från september 2023 till april 2024. En elkvalitetsmätare har samlat in data vid sammankopplingspunkten mot fastlandet under en period av två år, dvs. från april 2022, vilket är ett år före installationen av mikronätet i mitten av april 2023. Mikronätet körs i ö-drift under tre korta perioder den 18 april 2024. Dataanalysen utförs i Excel och Matlab. Resultaten visar att alla uppmätta övertoner (2:a till och med 25:e) och total övertonsdistorsion håller sig väl inom regulatoriska gränser genom hela mätperioden. Mikronätet verkar inte bidra till att övertonernas magnitud ökar i allmänhet, men en liten ökning för vissa övertoner kan ses i samband med att mikronätet körs i ö-drift. Endast vid ett tillfälle (med undantag för ett planerat underhållsavbrott) under den tvååriga mätperioden sjunker spänningen under nivåerna för vad som anses vara god spänningskvalitet. Resultaten visar även att frekvensen varierar mindre vid ö-drift än när mikronätet är sammankopplat med fastlandsnätet.

Retreating glaciers are leaving behind deglaciated areas, lacking biological life, presenting opportunities for specialist species to colonize. Lichens possess the ability, due to the symbiosis with nitrogen fixating photobionts, to colonize these deglaciated areas even in harsh environments like in the European Alps or maritime Antarctica. I hypothesized that there are no differences in lichen species richness, diversity, and evenness in deglaciated areas within four Alpine glaciers as well as four Alpine glaciers and one Antarctic glacier, yet there are differences between four successional zones in the same areas. Furthermore, there are no lichen species that colonize both the European Alps and Antarctica. Study sites consisted of Morteratsch Glacier, Gaisbergferner Glacier, Rötkees Glacier and Pasterze Glacier in the Alps as well as McLeod Glacier on Signy Island, South Orkney Islands, Antarctica. Four indexes were calculated: alpha diversity, Shannon Index, Menhinicks Index and Pielou Index and compared with Anova and Kruskal-Wallis tests. The results showed no significant differences for the species richness, diversity, and evenness of lichen species for the Alpine and Antarctic study sites yet there were differences found between the successional zones. Four lichen species were found in all the Alpine study sites, yet no common lichen species were present in the Alpine and Antarctic sites. Environmental conditions differ between the Alps and Antarctica which is reflected in the anomaly of the Menhinicks Index and furthermore, sexual, or vegetative reproduction influences lichen species present. The successional zones did not follow the chronological order since deglaciation which might reflect an increase in species competition as vegetation develops under time. Lichen species are understudied, and further research might not only give insights into inner processes in lichens but also about how to survive in extreme environments. / Glaciärer som drar sig tillbaka lämnar efter sig områden som saknar biologiskt liv, vilket skapar möjlighet för specialister att inta dessa områden. Lavar har förmågan att kolonisera sådana isfria områden på grund av sin symbios med kväve-fixerande fotobionter även om miljöerna är hårda som i den europeiska Alperna eller det maritima Antarktis. Mina hypoteser är att det inte finns skillnader i lavarnas artrikedom, diversitet och jämnhet i de områden som nyligen blivit isfria inom fyra alpina glaciärer samt mellan de fyra alpina glaciärerna och en antarktisk glaciär men att det finns skillnader mellan fyra successionala zoner i samma områden. Vidare finns det inga lavarter som koloniserar båda Alperna och Antarktis. Studieområdena bestod av: Morteratsch-glaciär, Gaisbergferner-glaciär, Rötkees-glaciär och Pasterze-glaciär i Alperna samt McLeod-glaciär på Signyön, Syd Orkneyöarna, Antarktis. Fyra index beräknades: alfa diversitet, Shannon Index, Menhinicks Index och Pielou Index och jämfördes med Anova och Kruskal-Wallis testerna. Resultaten visade inga signifikanta skillnader för artens rikedom, mångfald och jämnhet av lavarterna för lavarter i alpina och antarktiska studieområdena, men det fanns skillnader mellan de successionella zonerna. Fyra lavarter hittades på alla alpina studieplatser, men inga gemensamma lavarter fanns på de alpina och antarktiska platserna. Miljöförhållanden skiljer sig mellan Alperna och Antarktis, vilket syns i avvikelsen av Menhinicks Index och dessutom påverkar sexuell eller asexuell reproduktion förekomsten av lavarter. Successionszonerna följde inte den kronologiska ordningen efter reträtten av glaciärerna vilket kan återspegla en ökning av artkonkurrensen när vegetationen utvecklar sig över tiden. Lavarna är underforskade och ytterligare forskning kan ge upplysningar i interna processer men även insikter kring hur överlevnad blir säkerställd i extrema miljöer.

På grund av ökad brist och ökad efterfrågan efter vatten på Gotland undersöks möjligheten att genom pumpning av salt grundvatten, lokalt sänka gränsen mellan salt och sött grundvatten som ligger under ön samt öka grundvattenbildningen. Med saltvattengränsen längre ner i marken skulle djupare brunnar kunna borras och större uttag skulle kunna ske vid upprättande av en grundvattentäkt. För att undersöka konceptet skapades en grundvattenmodell över delar av Sudret, ett område på södra delen av ön Gotland. För att kunna simulera förhållanden med pumpning i ett grundvattensystem där blandning sker mellan salt och sött grundvatten av olika densitet, utvecklades modellen i grundvattenmodelleringsprogrammet GMS i kombination med modulerna MODFLOW, MT3DMS samt SEAWAT. Tillsammans med modulerna kunde modellen hantera densitetsskillnader, förändring av saltkoncentrationer och påverkan av pumpar. Som grund vid utvecklingen av modellen användes en geologisk tredimensionell modell framtagen av SGU. Då inga platsspecifika undersökningar vad gäller grundvattennivåer och flödes/spridningsparametrar fanns att tillgå valdes modellparametrar utifrån litteraturvärden och tidigare undersökningar från liknande förhållanden. Först skapades en modell utan pumpning för att simulera fram ett stabilt läge för saltvattengränsen och en stabil tjocklek på språngskiktet. Modellens parametrar anpassades till dess att grundvattennivån låg nära markytan och språngskiktet låg runt övergången från kalksten till sandsten. När en relativt stabil saltvattengräns simulerats fram utvecklades modellen vidare med pumpning från det salta grundvattnet.  Resultaten från arbetet visar att det med pumpning går att sänka saltvattengränsen och att en ökning av grundvattenbildningen sker motsvarande 55 % av den bortpumpade volymen saltvatten. På grund av avsaknad av lokala materialparametrar bör resultaten inte ses som mer än en indikation på att konceptet fungerar.  Vidare föreslås att lokala geohydrologiska undersökningar genomförs för att i framtiden kunna skapa en modell som bygger på lokalt uppmätta flödes- och spridningsparametrar vilket skulle generera mer pålitliga resultat. I en framtida modell bör även pumpning från den söta delen av grundvattnet adderas till modellen för att se hur utvinnande av färskvatten skulle påverka språngskiktets utbredning  samt ge svar på hur stora uttag som skulle vara möjliga. / Because of an increased shortage and an increased demand of fresh water on Gotland, the possibility to pump saline groundwater and thereby locally lower the saltwater interface and increase recharge was investigated. With the saltwater interface further down in the bedrock, deeper wells could be drilled and extraction of more fresh water would therefore be possible. To examine the concept, a groundwater model was created to simulate the idea on a region of the peninsula Sudret on the southern part of the island of Gotland, Sweden. To be able to simulate the idea of pumping groundwater in an aquifer with a mix of saline and fresh groundwater of variable density, a model was built using the groundwater modelling program GMS in combination with the modules/program codes MODFLOW, MT3DMS and SEAWAT. With these modules, the model can handle the complex situation with extraction by pumping from groundwater of variable density and changes of salt concentration over time. A three dimensional geological model over the area produced by SGU was used as a foundation for building the model. Since no site specific surveys considering groundwater levels and flow/dispersion parameters have been previously undertaken in the study area, the parameters of the model were chosen according to literature and findings from similar projects conducted in the past. First, a model was developed to simulate a stable saltwater interface without pumps. Parameters were changed until a groundwater level close to the surface of the model was given and the saltwater interface ended up around the transition between limestone and sandstone. When the model generated desirable results, it was further developed to include the extraction of saltwater by pumping.  Results from the project showed that the concept of lowering the saltwater interface by pumping works, with an increased recharge corresponding to 55 % of the extracted saltwater volume. Because of a lack of site specific parameters, the results should not be seen as more than an indication that the concept works.  Furthermore, geohydrological measures should be made to provide local parameters regarding flow and dispersion for more reliable future models. To gain a greater understanding of how well the concept would work in reality, further development should be undertaken to include fresh groundwater extraction to assess how that would affect the position of the saltwater interface.

<p><strong>Aim: </strong>To investigate the quality of life and the social life situation, with special focus on the consequenses of fear of hypoglycemia (FoH), in Islet transplanted patients.</p><p><strong>Method: </strong>11 patients were included, four women and seven men, who have been Islet tranplanted at Uppsala University Hospital during the years 2001-2009. Two questionaires, Short Form 36 (SF-36) and the Swedish version Hypoglycemia Fear Survey (Swe-HFS) were used to investigate the quality of life, in relation to fear of hypoglycemia. Also, telephone interviews were conducted to investigate the patients social life situation in relation to FoH, after Islet transplantation and were analysed using content analysis method.</p><p><strong>Results:</strong> The mean value for quality of life was lower than that in the normal population. Three out of ten patients experienced FoH. Three predominant themes were revealed, one theme associated with pre- transplant, was “Struggle for control of Social Life Situation” and two themes associated with post-transplant, were “Regain power and controll of  Social Life Situation” and “At Peace with the balance between the Present and the Future”.</p><p><strong>Conclusion:</strong> The patients experienced improved control over social life situation and quality of life in relation to FoH may been improved following islet tranplantation.</p> / <p><strong>Syfte: </strong>Att undersöka ö-cellstransplanterade patienters livskvalitet och sociala livssituation med speciellt fokus på oro/rädsla för hypoglykemi.</p><p><strong>Metod</strong>: I studien inkluderades 11 patienter, fyra kvinnor och sju män, vilka genomgått ö-cellstransplantation vid Akademiska Sjukhuset i Uppsala under perioden 2001-2009. Två frågeformulär, Short Form 36 (SF-36) och den svenska versionen av Hypoglycemia Fear Survey (Swe-HFS) användes för att undersöka patienternas livskvalitet relaterat till oro/rädsla för hypoglykemi. Telefonintervjuer genomfördes för att undersöka patienternas sociala livssituation efter genomgången ö-cellstransplantation relaterat till oro/rädsla för hypoglykemi och analyserats med innehållsanalys.</p><p><strong>Resultat: </strong>Medelvärdet för hälsorelaterad livskvalitet var lägre jämfört med normalbefolkningen och tre av tio deltagare upplevde oro/rädsla för hypoglykemi. Tre övergripande teman med koppling till social livssituation identifierades, ett tema före genomgången ö-cellstransplantation, var ”Kampen om kontroll över social livssituation”, och två teman efter genomförd transplantation, var ”Återtagande av makt och kontroll över social livssituation” samt ”Tillfreds med balans mellan nuet och framtiden”.<strong></strong></p><p><strong>Konklusion: </strong>Patienterna upplevde att kontrollen över den sociala livssituationen och livskvalitet i relation till oro/rädsla för hypoglykemi förbättrades efter genomgången ö-cellstransplantation.</p>

Aim: To investigate the quality of life and the social life situation, with special focus on the consequenses of fear of hypoglycemia (FoH), in Islet transplanted patients. Method: 11 patients were included, four women and seven men, who have been Islet tranplanted at Uppsala University Hospital during the years 2001-2009. Two questionaires, Short Form 36 (SF-36) and the Swedish version Hypoglycemia Fear Survey (Swe-HFS) were used to investigate the quality of life, in relation to fear of hypoglycemia. Also, telephone interviews were conducted to investigate the patients social life situation in relation to FoH, after Islet transplantation and were analysed using content analysis method. Results: The mean value for quality of life was lower than that in the normal population. Three out of ten patients experienced FoH. Three predominant themes were revealed, one theme associated with pre- transplant, was “Struggle for control of Social Life Situation” and two themes associated with post-transplant, were “Regain power and controll of  Social Life Situation” and “At Peace with the balance between the Present and the Future”. Conclusion: The patients experienced improved control over social life situation and quality of life in relation to FoH may been improved following islet tranplantation. / Syfte: Att undersöka ö-cellstransplanterade patienters livskvalitet och sociala livssituation med speciellt fokus på oro/rädsla för hypoglykemi. Metod: I studien inkluderades 11 patienter, fyra kvinnor och sju män, vilka genomgått ö-cellstransplantation vid Akademiska Sjukhuset i Uppsala under perioden 2001-2009. Två frågeformulär, Short Form 36 (SF-36) och den svenska versionen av Hypoglycemia Fear Survey (Swe-HFS) användes för att undersöka patienternas livskvalitet relaterat till oro/rädsla för hypoglykemi. Telefonintervjuer genomfördes för att undersöka patienternas sociala livssituation efter genomgången ö-cellstransplantation relaterat till oro/rädsla för hypoglykemi och analyserats med innehållsanalys. Resultat: Medelvärdet för hälsorelaterad livskvalitet var lägre jämfört med normalbefolkningen och tre av tio deltagare upplevde oro/rädsla för hypoglykemi. Tre övergripande teman med koppling till social livssituation identifierades, ett tema före genomgången ö-cellstransplantation, var ”Kampen om kontroll över social livssituation”, och två teman efter genomförd transplantation, var ”Återtagande av makt och kontroll över social livssituation” samt ”Tillfreds med balans mellan nuet och framtiden”. Konklusion: Patienterna upplevde att kontrollen över den sociala livssituationen och livskvalitet i relation till oro/rädsla för hypoglykemi förbättrades efter genomgången ö-cellstransplantation.

Städer har historisk sett byggts i områden med en hög biologisk mångfald. Som ett resultat av den urbana expansion som pågått under de senaste hundra åren, så har arters habitat ersatts och lokala ekosystem satts ur spel. Denna process där bebyggelse och infrastruktur bryter upp eller ersätter habitat benämns ’fragmentering’ och på en global skala är det en av de ledande orsakerna bakom en ökande utrotning av djurarter. Idag står vi sannolikt inför ett sjätte massutdöende, konsekvenserna av vilket kan antas vara förödande för den mänskliga arten. Detta har under de senaste åren lett till en ökande relevans för ämnet biodiversitet och allt fler nationella och globalt styrande organisationer skapar målsättningar för bevarandet av den biologisk mångfalden. För ämnesområdet fysisk planering innebär detta frågan om hur vi ska planera urbana miljöer med hänsyn för biodiversitet är av ett ökande intresse. Syftet med detta arbete är att undersöka och bättre förstå relationen mellan den fysiska planeringen av urbana områden och upprätthållandet av den biologiska mångfalden. Mer specifikt, hur den samtida svenska planeringen förhåller sig till dessa frågor. Arbetet har utgått ifrån de två naturvetenskapliga teorierna ekologisk nischteori och ö-biogeografisk jämviktsteori, vilka hjälper förklara sambanden mellan det fysiska rummet och det ekosystem. Detta perspektiv har varit utgångspunkten för att förstå grundläggande faktorer som har en inverkan på biodiversitet i urbana sammanhang, och vidare har det nyttjats för att tolkat kommuners hantering av frågan. I detta arbete har 22 kommuners översiktsplaner undersökts och 9 personer involverade i planering har intervjuats. Från denna undersökning har ett flertal slutsatser dragit om den svenska planeringens förhållningssätt mot biologisk mångfald. Denna undersökning tyder på stora brister i hänsynstaganden av biodiversitet, med ett flertal identifierade potentiella hinder som anses begränsa planeringens möjligheter till att arbeta med dessa frågor. Vidare uppmärksammas även en positiv inställning bland planerare och ett intresse för att arbeta mer med denna fråga, samt tecken som tyder på en potentiell positiv utveckling i hanteringen av biologisk mångfald. Arbetet avslutas med en diskussion kring potentiellt viktiga faktorer för en utveckling i en sådan riktning.

The aim of the study has been to highlight opportunities and obstacles for children to develop a positive identity after the transition from preschool to preschool class and school-age educare. Previous research shows that an individual's perceived identity changes when transitioning to new contexts, which often entails new roles and new positions. Several studies also show that children have different conditions of adapting to a new context, which has been shown to depend, among other things, on how the transitions are organized.The approach of the study has been a case study, where identity forming in preschool class and school-age educare has been the focus. Data has been collected through semi-regular interviews with teachers in preschools, preschool class and school-age educare, five parents, special teacher, two principals, preschool manager, head of compulsory school and head of the Child and Education Administration. The respondents have been interviewed individually and in some cases in groups. The study has been based on questions concerning opportunities and obstacles to children's identity forming during the transition from preschool to preschool class and school-age educare, as well as the importance of the preschool class and school-age educare for children who are considered to fall outside the scope of what is considered normal in terms of behavioural problems.On the basis of the three questions, meaningbearing words were sought, which formed codes under which the material was sorted. Based on the codes a number of themes were identified.These themes were set in relation to previous research as well as the theoretical framework of thestudy, which was partly a system theoretic perspective and partly the concept of inclusion in terms of inclusion as a community.The results showed that it is important for children and parents to create a sense of security in the transition from preschool to the preschool class and school-age educare. A condition for this is a well-planned transition with good communication between home and school, as well as between the preschool and the new function. In light of the study's system theoretic perspective as well as the inclusion perspective, the results showed that there is an effort, especially pronounced from the management level, to move from a categorical to a relationel perspective. Finally, the results showed that there is potential for development in terms of both the role of the school-age educare and the development of a collaboration between both the school and parents and between parents. / Studiens syfte har varit att belysa möjligheter och hinder för barn att efter övergången från förskolan till förskoleklass och fritidshem utveckla en positiv identitet. Tidigare forskning visar att en individs upplevda identitet förändras vid övergång till nya sammanhang, vilket ofta medför nya roller och nya positioner. Flera studier visar att barn har olika förutsättningar att anpassa sig till ett nytt sammanhang. Något som bland annat visat sig bero på hur övergångarna är organiserade. Studiens ansats har varit en fallstudie, där identitetsformering i förskoleklass och fritidshem varit i fokus. Data har insamlats genom semistrukturerade intervjuer med lärare i förskola, förskoleklass och fritidshem, fem föräldrar, speciallärare, två rektorer, förskolechef, grundskolechef och chef för barn- och utbildningsförvaltningen. Respondenterna har intervjuats enskilt och i vissa fall i grupp. Studien har utgått från frågeställningar som berört möjligheter och hinder för barnens identitetsformering vid övergången från förskolan till förskoleklass och fritidshem. Dessutom har en frågeställning sökt belysa vilken betydelse förskoleklassen och fritidshemmet har för barn som anses uppvisa någon form av beteendeproblematik.Utifrån de tre frågeställningarna kodades materialets betydelsebärande ord mot respektive frågeställning. Koderna sorterades under ett antal teman. I analysen relaterades identifierade teman till tidigare studier och till studiens teoretiska ramar, dels ett systemteoretiskt perspektiv, dels begreppet inkludering i betydelsen inkludering som gemenskap.Resultatet visade att det för barn och föräldrar är viktigt att skapa en känsla av trygghet inför övergången från förskolan till förskoleklass och fritidshem. En förutsättning för detta är en väl planerad övergång med en god kommunikation mellan hem och skola, liksom mellan avlämnande förskola och de nya verksamheterna. I ljuset av studiens systemteoretiska perspektiv, liksom inkluderingsperspektivet, visade resultaten att det finns en strävan, framför allt från stöd- och ledningsnivå, att röra sig i riktning från ett kategoriskt perspektiv till ett relationellt perspektiv. Slutligen visade resultaten att det finns utvecklingspotential när det gäller både fritidshemmets roll och att utveckla samverkan mellan dels skolan och föräldrar, dels föräldrar sinsemellan.

Reparationsvarv. Beckholmen kan på grund av sin historia anses vara en ofta hänsynslöst behandlad ö. Hänsynslös mot öns natur och egna ordning, för att ständigt fylla ny funktion och nya ändamål. Idag är ön starkt märkt av denna behandling, och i kontrast till tidigare, ansedd som en oerhört känslig plats, både i sin natur och exponering för staden. Staden själv ser olika värden i Beckholmen, vilka står i stark strid med varandra. Att vilja bevara Beckholmen som en ö med skärgårdsframtoning, som en förlängning av Djurgården, i kontrast till det kulturhistoriska värdet i Beckholmens tidigare varvsverksamhet som bör fortskrida och utvecklas, gör det nödvändigt att på något sätt välja sida i frågan. Vi har fått i uppgift att rita ett reparationsvarv på denna ö, och för mig kändes det mest naturliga att låta den dramatik och förändring som funnits genom historien fortskrida. Även om platsen kan anses för liten för sitt program, så är Beckholmen en unik möjlighet, och ursäkt, för att lägga en helt ny industribyggnad mitt i Stockholms hjärta. Mitt i vyn i Stockholms inlopp, skulle varvsindustrin visa att staden än idag hålls upp av människor som arbetar. Industrier och dess arbetare måste inte förpassas till förorten, utan dessa är kvaliteter som visar en levande stad, där liv man inte förväntar sig får synas och ta plats. Jag föreslår en permanent byggnad på Beckholmen. Permanent i den bemärkelsen att den ska definiera platsen med sin volym, men vara fri i sina rum. Flexibiliteten gör industrin anpassningsbar och tålig för förändring, men med fasta punkter att förhålla sig till. Tornet finns dels för volymens balans, men främst för bostäder för varvets personal. I liknelse med fyren står tornet synligt för södra Stockholm, utan att skämmas varken för sig själv eller sitt innehåll. / Beckholmen is an island, not always carefully threated by history. To fulfill new purposes and functions, the island has always been altered for new needs. Today is Beckholmen strongly marked by this treatment, and has transformed to be known as a very sensitive and fragile place, both in nature and exposure for Stockholm. Strong wills with different ambitions want to decide about Beckholmen’s future. There are different approaches amongst for example the city, Stadsbyggnadskontoret and Djurgårdsförvaltningen, about what qualities are most worth embracing. We have been asked to draw a ship yard for reparations at Beckholmen. The most natural approach for me was to let the island’s eventful history continue in to the future. Beckholmen is a unique possibility to build a brand new industrial building in the heart of Stockholm, and let it be shown that the city is carried by people who works. Why does an industry have to be deported to the suburbs, when it’s rather an indication of a living city?   I purpose a permanent building at Beckholmen. Permanent to define the site with its volume, but with flexible spaces within. The flexibility makes the industry adaptable to changes, but with some fixed part to relate. The tower is partly for the balance of the volumes, but mainly for residence of the shipyard staff. Alike a lighthouse it stands there visible for south of Stockholm, without being ashamed for either itself, or what it contains.

This master thesis examines technical requirements for small hydro power plants (HPP) to operate proximate parts of the power grid in island mode. The work examines how small hydropower can be modified and complemented with additional technologies to achieve sufficient frequency control capabilities. A case study was performed within the concession area of power grid operator Ålem Energy. One of the HPPs, located in Skälleryd, is owned by Ålem Energy and became the focal point of the study. Relevant parts of the concession area were surveyed for properties such as system inertia, electric load and available power. Furthermore, a model of Kaplan turbine 1 in Skälleryd HPP was created with the purpose of studying the benefits of bypassing regulation control from the wicket gates directly to the runner. The method was tested in an off-grid islanding test. Frequency control of the turbine was tested powering electric heaters and, using a new method, controlling a virtual power grid. Finally, a theory was developed to estimate the transient disturbance resilience (TDR) of a power grid. The theory was applied to the HPP in Skälleryd to suggest modifications for the plant to achieve sufficient islanding capabilities. The survey of the power system revealed a promising potential for the HPPs to operate in island mode, especially at later stages when the grid spans several HPPs for more system inertia. The available power from the HPPs was however strongly seasonal which imposes flexibility on a future plan of action for engaging the grid in island mode. The method of controlling the turbine power from the runner proved to have several difficulties. Firstly, the current hydraulics system was not able to freely control the runner as the hydrodynamic forces on the runner blades were too large. Secondly, the method was found to be unstable due to inherent amplification of speed deviations. Furthermore, the low inertia at Skälleryd is likely detrimental to the lone frequency control of the turbine. Therefore other methods for improving frequency control were suggested. The developed theory for TDR was used to create charts describing the TDR for various combinations of system inertia and regulation speed. By studying the proprieties of Skälleryd HPP in the charts the necessary modifications could be rationally chosen. A frequency regulating dummy load was found to be the simplest option. A control scheme was suggested with the dummy load performing primary frequency control and the turbines at Skälleryd performing secondary control, restoring the dummy load to its nominal state.