The purpose of this study is to examine how Viking Line, Tallink Silja and Birka Cruises work with economic and environmental sustainability, and also to see how they work with new environmental legislations. In 2015 a new environmental legislation will be introduced, by the name Sulphur directive. The Sulphur directive entails a reduction in Sulphur dioxide emissions from ships where the emissions cannot exceed 0,1 percent. There are three alternatives to achieve the new environmental legislation, the use of Marine Gas Oil, LNG or scrubbers. All three alternatives will lead to increasing costs for the shipping industry. The three companies exerts its shipping traffic in the Baltic Sea, a sea that is highly sensitive to external impacts. In the study qualitative methods were used, three personal interviews and five telephone interviews. Five theories were used to understand how the companies work, their estimations and their decisions: Strategic Tourism Planning Process, the Triple Bottom Line, the COSO model, The Decision-making Process and Responsible Cruise Tourism. The results of the study show that all three companies are facing an uncertain economic sustainable future and the deciding factors will be technological development, fuel prices and competitiveness.

The brood-nosed pipefish Syngnathus typhle is a pipefish with reversed sex roles. Males prefer to mate with large and ornamented females and females compete for partners. It has previously been shown that males mate more randomly when water becomes turbid. In the Baltic Sea eutrophication has become a severe problem with turbid waters as one consequence. Turbidity makes visual cues less effective and thus weakens sexual selection in species using vision to discriminate between partners. It also affects mate encounter rates in species using vision to find each other. A lower mate encounter rate means a weakening of sexual selection and that individuals mate more randomly. One way to compensate for lower visibility would be to use olfactory cues instead. In this study I investigated whether S. typhle could use olfactory cues to discriminate between sexes. I found no support that they could use olfactory cues to find a partner.

The function and symbolism of the Swedish bronze age rampart enclosures has been debated since the late 1800´s. Arguments highlighting their function as fortifications and/ or as ritual centres has been passed back and forth in what today seems to be a subject in a standstill. Very little has been done in comparing the Swedish enclosures with their European equivalents when it comes to the understanding of function. In the early 1990´s their origin in the Lausitz culture of the Late Bronze Age was put forth by several archaeologists, but one needs to keep in mind that this was a time where the Lausitz culture was an increasingly popular subject for Swedish archaeologists to study. In time the similarities between the materials came to be questioned from both an architectural and a chronological standpoint. This paper has therefore been focused on re-examining the Swedish rampart enclosures relation to the European hill forts and fortified settlements. By examining its relations to the import of bronze and ceramics between the southern and eastern coastal areas of the Baltic Sea area and Scandinavia around 1300­-1000 BC, my main goal was to provide an updated and valid theory for the origins of the earliest Swedish rampart enclosures from the same time. Based on the analysis presented in this paper I have, to some extent, been able to distance the earliest Swedish rampart enclosures from the previous Lausitz origin theory. The conclusion is instead that an origin is to be sought in the earlier Únětice culture and it´s rampart fortified settlements from between 1800-1500 BC.

I denna uppsats undersöks det hur det fungerar med enskilda avlopp utanför kommunens VA-nät. Hur enskilda avlopp är uppbyggda och hur de fungerar. Varför man bör ha avloppsrening, och vilka lagar och regler som styr enskilda avlopp. Jag utreder vidare varför man ska jobba för en ökad rening av avlopp och varför man ska jobba mot att uppnå ett uthålligt samhälle. Uppsatsen har en teoridel som handlar om hur och varför vi ska sträva efter en uthållig samhällsutveckling. En strävan som kommuner som Söderköping har när dom försöker få människor att byta till hållbara VA-system. Med dom här funderingarna som bakgrund och ett antal frågeställningar har jag skrivit en fyllig bakgrund som går igenom Östersjöns problematik och även relevant information om enskilda avlopp. Jag går igenom varför vi behöver en bra rening och hur man kan jobba för att uppnå en bättre rening. Bakgrunden ger en grund för att jag ska kunna genomföra min undersökning på ett bra sätt. I resultat delen undersöker jag hur Söderköpings kommun och Allren arbetar med enskilda avlopp. Jag valde Söderköpings kommun för att det är en kustnära kommun som av den anledningen alltid brottas med att inte få ut läckage av näring i Östersjön. Och det märks att dom har tagit detta ämne på allvar då dom jobbar för att skapa recirkulation av näringen genom exempelvis urinsorterande system. I slutet av uppsatsen har jag diskussions delar där jag flätar samman uppsatsen och för en diskussion om vad jag har kommit fram till och vad jag har för åsikter om arbetet med enskilda avlopp. Uppsatsen avslutas med att jag har med en didaktik del. En didaktisk del som gör det möjligt att lära ut de kunskaper man besitter efter en uppsats.

Selective serotonin re-uptake inhibitors (SSRIs) are a class of anxiolytic and anti-depressant drugs. SSRIs act on the evolutionarily ancient serotonergic system which is virtually identical throughout the vertebrate phylum. Serotonin is involved in a wide range of processes ranging from neuronal and craniofacial embryonic development to regulation of behaviour. However, SSRIs are also emerging pollutants, mainly entering the environment via sewage treatment plants. Since the serotonergic system is virtually identical in humans and other animals, exposed animals will be affected in similar ways as humans and suspicions are rising that ecologically important behaviours may be affected in subtle ways. Using the three-spined stickleback (Gasterosteus aculeatus) and zebrafish (Danio rerio) as model organisms, this thesis focuses on the behavioural effects of SSRIs in fish. The SSRI used throughout this thesis is citalopram, which has been found in fish in coastal areas of the Baltic Sea and other parts of the world. Effects on behaviour were investigated using several different tests measuring stress response, feeding behaviour, aggression and locomotor activity. Anxiolytic effects of 0.1 μg/l, 1.5 μg/l 15 μg/l were investigated as well as effects of 0.15 μg/l and 1.5 μg/l on feeding behaviour. Because serotonin is involved in the development of the nervous system, the effects of developmental exposure to 1.5 μg/l was studied after 100 days of remediation. Finally, because SSRIs rarely occur alone in natural waters, the effects on zebrafish of citalopram in a cocktail scenario, with the anxiogenic compound 17α-ethinyl estradiol (EE2 ) was also investigated. Citalopram was found to have anxiolytic effects on the three-spined stickleback at 0.1 μg/l, 1.5 μg/l and 15 μg/l. Citalopram also suppressed feeding behaviour within a week of exposure and at concentrations as low as 0.15 μg/l. Developmental exposure to 1.5 μg/l for 30 days was found to increase aggression and feeding behaviour and to reduce locomotor activity. The changes were persistent and remained in adult fish. In the cocktail scenario, citalopram in single-substance exposure had anxiolytic effects on one parameter in the novel tank test at 0.1 μg/l. Citalopram enhanced the anxiogenic effects of EE2 in the novel tank test, but in the scototaxis test citalopram appeared to counteract the effects of EE2. It is concluded that citalopram has the potential to affect behaviour in fish at concentrations that have been found in close proximity of sewage treatment plants. / Det serotonerga systemet är i stort sett identiskt hos människor och övriga vertebrater. Serotonin är inblandat i ett stort antal kroppsliga funktioner, bland annat stressreaktioner, reglering av födobeteende och aggression. Vidare är serotonin med och reglerar nervsystemets tillväxt under embryonalutvecklingen. Selektiva serotoninåterupptagshämmare (SSRI) är en grupp antidepressiva och lugnande läkemedel vars användning har ökat snabbt på senare år då de är effektiva och har få allvarliga bieffekter. SSRI verkar på det serotonerga systemet, genom att blockera återupptaget av serotonin i den presynaptiska nervänden. SSRI har tilldragit sig en viss uppmärksamhet som potentiella miljöhot då de visats kunna påverka ekologiskt relevanta beteenden hos fisk och andra akvatiska organismer vid relativt låga koncentrationer i miljön samtidigt som de bryts ned dåligt i avloppsreningsverk. Avhandlingen fokuserar på ekologiskt relevanta beteendeeffekter av SSRI på fisk, med storspigg (Gasterosteus aculeatus) och zebrafisk (Danio rerio) som modellorganismer. Citalopram har använts som försökssubstans då det anses vara den SSRI som har minst antal sidoeffekter på till exempel det dopaminerga systemet. Citalopram förekommer i utloppsvatten från reningsverk i alla industrialiserade länder och har även hittats i abborre i Östersjön. Effekter av exponering för SSRI har påvisats med hjälp av olika beteendetest. Skototaxi-test och novel tank diving test mäter stressresponsen genom att kvantifiera preferensen för närhet till botten och mörka omgivningar. Ätbeteende har mätts som antal utfall mot en matbit under en given tidsperiod och aggression har mätts genom att räkna antal bett mot en spegel. Anxiolytiska effekter undersöktes vid koncentrationer på 0,1 µg/l, 15 µg/l och 1,5 µg/l. Effekter på ätbeteende undersöktes vid 0,15 µg/l och 1,5 µg/l. Eftersom serotonin är inblandat i embryonalutvecklingen testades de beteendemässiga effekterna av exponering för 1,5 µg/l under utvecklingen. Då citalopram sällan förekommer ensamt i miljön testades ett cocktailscenario där zebrafisk samtidigt exponerades för citalopram och den anxiogena substansen 17α-etinylestradiol (EE2). Citalopram befanns ha anxiolytisk verkan på storspigg samt undertrycka ätbeteendet. Effekter på ätbeteendet uppstod inom en vecka efter exponering och vid den minsta testade dosen vilken var 0,15 µg/l. Storspigg som exponerats under embryonalutvecklingen var mer aggressiva, hade lägre lokomotoraktivitetoch gjorde fler utfall mot mat då de testades 100 dagar efter att exponeringen avslutats. Samtidigt exponering för citalopram och den anxiogena substansen 17α-etinylestradiol (EE2) gav tvetydiga resultat. Citalopram ensamt hade ingen signifikant påverkan på beteendet i detta försök. I skototaxitestet motverkade citalopram den anxiogena effekten av EE2 medan det förstärkte den anxiogena effekten i novel tank. Sammanfattningsvis har citalopram effekter på ekologiskt relevanta beteenden hos fisk i koncentrationer som förekommer i ytvatten. Det har också permanenta effekter på beteende om exponeringen sker under embryonalutvecklingen. Dessa resultat gör det sannolikt att citalopram och andra SSRI har ekologiska effekter i påverkade vattendrag.

Denna studien har gjorts på blåmusslor, Mytilus edulis trossulus, för att undersöka effekter av det antidepressiva läkemedlet Citalopram på blåmusslans fysiologiska funktioner. Blåmusslan är en vanligt förekommande art i Östersjön där den fungerar som en nyckelart som; bidrar till den biologiska mångfalden, är långt ner i näringskedjan och är anpassningsbar. Dessa egenskaper gör den även lämpad som testorganism i denna studie. Citalopram är ett av Sveriges vanligaste läkemedel för att behandla psykisk ohälsa och den verkar genom att blockera återupptaget av serotonin i hjärnan och ingår i läkemedelsgruppen serotoninhämmare (SSRI). Serotonin påverkar flera olika funktioner i kroppen såsom rörelseförmåga, sinnesstämningar och mättnadskänsla. Läkemedel inklusive Citalopram återfinns i sjöar och vattendrag, detta för att läkemedel inte renas bort i våra reningsverk och för att det idag inte finns några krav på läkemedelsrening i svenska avloppsreningsverk. Läkemedel tillverkas för att vara aktiva vid låga koncentrationer vilket gör att de även har en negativ effekt på marina organismer. I denna studie har vi analyserat effekter av Citalopram på blåmusslans fysiologiska funktioner genom tre analyser, filtrering, rörelse och produktion av byssustrådar i tre olika koncentrationer (0 ng/l, 20 ng/l och 200 ng/l). Analyserna utfördes under två tidsperioder, exponering av läkemedel under 96 timmar samt remediering utan läkemedel under 72 timmar. Studien visar en signifikant skillnad i filtrering (P-värde = 0.04416) mellan grupperna under exponeringen där fler blåmusslor som var exponerade för 200 ng/l visade en lägre filtreringsaktivitet (fler individer var helt stängda). Under remedieringen observerades en signifikant högre mortalitet bland blåmusslor som exponerats för 200 ng/l (P-värde = 0.01347). Blåmusslor exponerade för 200 ng/l Citalopram visade även en lägre produktion av byssustrådar (P-värde= 0.02702). I den här studien kan vi se att läkemedlet Citalopram har en negativ påverkan på flera av blåmusslans fysiologiska funktioner. / The aim of this study was to investigate the effects of the antidepressant drug Citalopram on blue mussels, Mytilus edulis trossulus, in the Baltic Sea. The blue mussel is a common species that is considered a key species in the Baltic Sea as it contributes to biodiversity, and is adaptable which makes it suitable as a test organism in this study. Selective serotonin reuptake inhibitors (SSRIs) are the most commonly prescribed antidepressants and a common SSRI substance is Citalopram. This substance is one of Sweden's most common drugs for treating mental illness. Serotonin affects several different functions in the body such as movement, mood and saturation. Many pharmaceuticals including Citalopram are found in lakes and streams, this is because pharmaceuticals are not purified in our wastewater treatment plants and there is no requirements for filtration of pharmaceuticals in Swedish wastewater treatment plants as of today. Pharmaceuticals are manufactured to be active even at low concentrations, a negative side effect of this is that it is also active in the environment causing negative effects on marine organisms. In this study, we analyzed the effects of Citalopram on the physiological functions of the blue mussel by three analyzes; filtration, movement and production of byssus threads using three different concentrations (0 ng /l, 20 ng/l och 200 ng/l) of Citalopram. The analyzes were carried out over two time periods, exposure of drugs for 96 hours and remediation without drugs for 72 hours. The study shows a significant difference in filtration (P-value = 0.04416) between the groups during exposure, where more blue mussels that were exposed to 200 ng/l showed a lower filtration activity (more individuals completely closed). During the remediation, a significantly higher mortality was observed among blue mussels exposed to 200 ng/l (P value = 0.01347). Blue mussels exposed to 200 ng/l Citalopram also showed lower production of byssus threads (P value = 0.02702). In this study we can see that the drug Citalopram has a negative effect on several of the blue mussel's physiological functions.

Through social landscape theory the aim of this thesis is to broaden the understanding of the bronze age monumental graves on the coast of Norrland. Questions about similarities between the stone ship settings and long cairns are analysed by looking at size and placement in the landscape. This shows the possible connections between the two construction types and were questioned throughout the process of writing. A reconstructed shoreline set to Late Nordic Bronze Age period IV, has been analysed by looking at the monuments placement to see possible connections through a maritory between Norrland and southern Sweden. In this thesis I have incorporated some instances of Gotlandic as well as other stone ship settings and long cairns from the Baltic Sea area, to strengthen the point of a possible maritory that connected the societies of northern Sweden with the societies placed around the Baltic Sea. The long cairns can be found in Gävleborg’s county from Söderala parish along the coast all the way up to Byske parish in Västerbotten’s county and seem to be constructed in a way that follow the shape of the mountain, with some anomalies. Stone ship settings can usually be found along the mouth of rivers and are placed more specific in the environment, where the orientation seems to relate to the ancient shoreline and in some cases the monument even point towards plausible routes that would be possible to follow with a ship inland. There is a clear concentration of all monument types in Västernorrland’s county, more specifically around the area of Docksta. The placement of the monuments above sea level in relation to the ancient shoreline, seems to be varied, with no clear rule of what height they should lay on. Many similarities can be found between the two, yet so many differences that only can be answered by excavations of more monuments. Further research and excavations is needed in Norrland with focus on the Bronze Age, which is crucial for the understanding of Sweden’s northern coastal areas and the trade across the Baltic Sea.

Low-level jets (LLJs) are local wind speed maximums in the atmospheric boundary layer. In the Baltic Sea, LLJs are frequently occurring in spring and summer. It is an important phenomena to consider for wind energy parks, and changes in turbulence during the jets can effect the efficiency of said parks. In this study, the effect that offshore LLJs have on turbulence intensity (TI) is analysed and the goal is tounderstand if TI significantly changes as the jets form, and if the changes aredifferent above and below the core. The theory of shear sheltering predicts that turbulence decreases below the core of a LLJ, and it has been experimentally tested previously with various results. However, turbulence characteristics above the core ofa LLJ has not been studied before. LiDAR measurements of wind speed and TI profiles, up to 300 m, from the island of Östergarnsholm in the Baltic Sea are used. The measurements are from the period 2016-2020 and are limited to a sector with unobstructed line-of-sight to the ocean. Complete LLJ-events, which includes non-LLJ profiles before and after the actual jets, are analysed. The LLJs are found to appear in low TI conditions related to stable stratification. Mean TI increases with 38 - 47% above the core as the jets appear, and then returns to approximately the initial values after the jets disappear. Below the core, mean TI instead decreases with 14 - 19% during the jets, which is compatible with the theory of shear sheltering. For future studies it is recommend to choose a location with larger unobstructed line-of-sight to the ocean, further optimise the LLJ-finding algorithm and also analyse other turbulent quantities. / Vindmaxima på låg höj (LLJ, för eng. Low-level jets) är lokala vindhastighetsmaximum i det atmosfäriska gränsskiktet. I Östersjön är LLJs vanliga, framförallt på våren och sommaren. Det är ett viktigt fenomen att beakta för vindkraftsparker, och turbulensförändringar i samband med LLJs kan påverka effektiviteten av vindkraftverk. I denna studie analyseras effekten som LLJs över havet har på turbulensintensiteten (TI) och målet är att förstå om TI förändras närströmmarna bildas, och om förändringarna är olika ovan och under kärnan. En teori förutspår att turbulens minskar under kärnan i en LLJ, s.k. skjuvningsblockering (eng. Shear sheltering), och den har testats tidigare med varierande resultat. Turbulens ovanför kärnan i en LLJ har dock inte studerats tidigare. LiDAR-mätningar av vindhastighets och TI-profiler, upp till 300 m, vid ön Östergarnsholm i Östersjön används. Mätningarna är från perioden 2016-2020 och är begränsade till en sektor med fri siktlinje mot havet. Kompletta LLJ-event, vilket inkluderar icke-LLJ-profiler före och efter själva strömmen, analyseras. Resultatet visar att LLJs förekommer vid låga TI-förhållanden relaterade till stabil skiktning. Medel TI ökar med 38 - 47% överkärnan när strömmarna dyker upp och återgår sedan till ungefär de ursprungligavärdena efter att strömmarna försvunnit. Under kärnan minskar medel TI istället med 14 - 19% i samband med strömmarna, vilket är förenligt med skjuvningsblockerings-teorin. För framtida studier är det rekommenderat att välja en plats med större fri siktlinje till havet, ytterligare optimera identifikationen av kompletta LLJ-event och även analysera andra variabler för att karakterisera turbulensen.

Östersjön omfattas av en stor mångfald marina ekosystemtjänster som livnär närliggande samhällen. Deras funktion är hotad av en mängd terrestra och akvatiska aktiviteter som har förorenat havet, vilket kräver en långsiktig hållbar förvaltning. Syftet med denna uppsats är att bidra med kunskap om och förstå utmaningar och möjligheter i att uppnå en god ekologisk status i Östersjön. Studien baseras på en granskning av förvaltningsmetoder hos länsstyrelser och kommuner i två områden som är skyddade av den regionala överenskommelsen Helsingforskonventionen; Höga Kusten i Västernorrland och S:t Anna-Missjö i Östergötland. Till grund för det analytiska ramverket ligger Havs- och vattenmyndighetens rapport, som beskriver ekosystemtjänster som Östersjön bidrar med, samt även tjänsternas status, åtgärder och utmaningar som uppstår vid förvaltning. Resultatet baseras på kvalitativa metoder för att samla in data, genom att specifikt studera dokument samt intervjuer med lokala tjänstemän. Den insamlade empirin har blivit kategoriserad och analyserad i linje med Havs- och vattenmyndighetens rapport, därefter har innehållet diskuterats. Resultatet visar att mest fokus lades på hantering av övergödning, ohållbart fiske och reglering av föroreningar, samt deras trade-off- och synergieffekter som påverkar förvaltningen av just dessa ekosystemtjänster. Följaktligen, är det nödvändigt för tjänstemän att samverka med lokalbefolkningen för att uppnå en hållbar förvaltning av de skyddade områdena och deras ekosystemtjänster. Generella utmaningar ansågs vara tid, resurser och kunskap för förvaltning av marina miljöer. Dock genomsyrar myndighetens ramverk om ekosystemtjänster stora delar av länsstyrelserna och kommunernas arbete med marin förvaltning på Höga Kusten och S:t Anna-Missjö. Ekosystemtjänsternas status och funktioner är integrerade i länens och kommunernas förvaltningsmetoder av de skyddade områdena. Ekosystemtjänster som begrepp är däremot frånvarande och inte explicit nämnt i arbetet. / The Baltic Sea offers a diversity of marine ecosystem services which is providing support to nearby human communities. Their functions are jeopardized by terrestrial and aquatic activities which have heavily polluted the sea, necessitating long-term sustainable management. The aim of this bachelor thesis is to provide a scientific contribution to understanding the challenges and opportunities for reaching a good ecological status in the Baltic Sea, as well as insight into the ongoing management practices of Swedish county administrative boards and municipalities. Practices that involve conserving ecosystem services in two different marine protected areas the High Coast and St. Anna-Missjö, both of which have been designated important by a regional convention; the Helsinki Commission. Therefore, the Swedish Agency for Marine and Water Management has adopted a report on which ecosystem services the Baltic Sea provides, and the status of the services in different parts of the sea. This study is based on qualitative methods to gather data by a thorough reading of documents written by the counties and semi-structured interviews of local officials. The data has summarily been categorised and analysed in line with the national agency’s report, then discussed afterwards. The results show that the management practices were heavily emphasised on dealing with activities that lead to eutrophication, unsustainable fishery as well as regulation of polluting substances; where trade-offs and synergy-effects converge that impacts the management of other marine ecosystem services. Hence, it is necessary for officials to network with locals to have sustainable management of the protected areas and their ecosystem services. The officials pointed to the presence of a lack of time, resources and expertise in managing marine environments. Although the agency’s perspective on marine ecosystem services permeates large parts of county administrative boards and municipalities' work with marine management in the High Coast and St. Anna-Missjö. The status and functions of ecosystem services are integrated in their management practices of the protected areas. However, the concepts themselves are more absent and not mentioned explicitly.

I denna uppsats diskuteras jakten och nyttjandet av säl på Gotska Sandön, med utgångspunkt i en osteologisk analys av säl- och människoben från en begravningsplats på öns norra kust. Diskussionen inkluderar dessutom jämförelser med arkeologiska lokaler och etnografiska beskrivningar från öar som Gotland, Stora Karlsö, Fårö och Runö. Människobenen kommer från en individ och har daterats till 1400-talet e.Kr. Resultatet av den osteologiska analysen, jämfört med etnografiska källor, indikerar att individen kan ha varit en säljägare. Sälbenen talar om att gråsäl har jagats, och att jakten har inkluderat gamla sälar och sälhanar. Dessa sälar har jagats för sitt skinn och späck snarare än för sitt kött. Sälbenens förekomst på begravningsplatsen kan bero på en förkristen tradition, att de har misstagits för människoben eller att de har varit avfall från den närliggande medeltida boplatsen på Säludden. / This essay discusses the hunting and use of seals on Gotska Sandön, based on an osteological analysis of seal and human bones from a cemetery on the northern coast of the island. The discussion includes comparisons with archaeological sites and ethnographical descriptions from islands such as Gotland, Stora Karlsö, Fårö and Ruhnu. The human bones come from one individual and has been dated to the 15th century AD. The results of the osteological analysis, compared with ethnographical sources, indicate that the individual may have been a seal hunter. The seal bones indicate that grey seal was hunted, and that the hunt included old seals and male seals. These seals were hunted for their skin and blubber rather than their meat. The seal bones may have been buried in the cemetery because of a pre-Christian tradition, them being mistaken for human bones, or them being waste from the nearby medieval settlement on Säludden.