Sammanfattning Magisteruppsats i företagsekonomi, Ekonomihögskolan vid Växjö universitet, Ekonomistyrning, FED 334, VT 2006 Författare: Markus Biörk, Tobias Hallerby, Roger Lundin Handledare & Examinator: Fredrik Karlsson Bihandledare: Andreas Jansson Titel: Röstvärdesdifferentiering - En studie om användandet av röstvärdes-differentiering bland bolag noterade på Stockholmsbörsen Bakgrund: I Sverige finns det procentuellt flest användare av röstvärdesdifferentiering i världen och den svenska ägarstrukturen kännetecknas av ett koncentrerat ägande med starka kontrollerande ägare. Svensk forskning visar, i motsats till tidigare studier, att de kontrollerande ägarna i relativt liten utsträckning tycks tillskansa sig fördelar på bekostnad av övriga intressenter. Således uppstår frågan vad som påverkar användandet av röstvärdesdifferentiering i bolag noterade på Stockholmsbörsen. Uppsatsens syfte: Syftet är att testa och analysera sambanden mellan användandet av röstvärdesdifferentiering i bolag noterade på Stockholmsbörsen och existensen av alternativa kontrollsystem, ägarnas intentioner med sitt ägande samt bolagsspecifika faktorer i det ägda bolaget. Metod: Studien genomförs med en kvantitativ metod och en hypotetiskt-deduktiv ansats. För den empiriska datainsamlingen används främst årsredovisningar från bolagen noterade på Stockholmsbörsen. Det insamlade materialet testas statistiskt i SPSS för att sedan analyseras. Resultat: Vi finner positiva signifikanta samband mellan användandet av röstvärdesdifferentiering och variablerna entreprenör, korsägande samt risk. Vidare finner vi negativa signifikanta samband mellan användandet av röstvärdesdifferentiering och variablerna rörelseintressent, finansförvaltare samt tillväxt.

<p>Sammanfattning</p><p>Magisteruppsats i företagsekonomi, Ekonomihögskolan vid Växjö universitet, Ekonomistyrning, FED 334, VT 2006</p><p>Författare: Markus Biörk, Tobias Hallerby, Roger Lundin</p><p>Handledare & Examinator: Fredrik Karlsson</p><p>Bihandledare: Andreas Jansson</p><p>Titel: Röstvärdesdifferentiering - En studie om användandet av röstvärdes-differentiering bland bolag noterade på Stockholmsbörsen</p><p>Bakgrund: I Sverige finns det procentuellt flest användare av röstvärdesdifferentiering i världen och den svenska ägarstrukturen kännetecknas av ett koncentrerat ägande med starka kontrollerande ägare. Svensk forskning visar, i motsats till tidigare studier, att de kontrollerande ägarna i relativt liten utsträckning tycks tillskansa sig fördelar på bekostnad av övriga intressenter. Således uppstår frågan vad som påverkar användandet av röstvärdesdifferentiering i bolag noterade på Stockholmsbörsen.</p><p>Uppsatsens syfte: Syftet är att testa och analysera sambanden mellan användandet av röstvärdesdifferentiering i bolag noterade på Stockholmsbörsen och existensen av alternativa kontrollsystem, ägarnas intentioner med sitt ägande samt bolagsspecifika faktorer i det ägda bolaget.</p><p>Metod: Studien genomförs med en kvantitativ metod och en hypotetiskt-deduktiv ansats. För den empiriska datainsamlingen används främst årsredovisningar från bolagen noterade på Stockholmsbörsen. Det insamlade materialet testas statistiskt i SPSS för att sedan analyseras.</p><p>Resultat: Vi finner positiva signifikanta samband mellan användandet av röstvärdesdifferentiering och variablerna entreprenör, korsägande samt risk. Vidare finner vi negativa signifikanta samband mellan användandet av röstvärdesdifferentiering och variablerna rörelseintressent, finansförvaltare samt tillväxt.</p>

Tekniken idag utvecklas ständigt, barnen i dagens förskola föds in i en digital värld fylld av teknik. Användandet av surfplattor har ökat kraftigt bland förskolebarn jämfört med år 2012.Syftet med vår studie var att undersöka vilka sociala positioner barn intar när de använder iPaden i den fria leken. Vi har använt oss av Agneta Ljung Djärfs avhandling Spelet runt datorn – datoranvändande som meningsskapande praktik i förskolan (2004). I avhandlingen presenterar Ljung Djärf positionerna ägare, deltagare och åskådare. Vi valde att göra en kvalitativ undersökning i form av filmade observationer av barns samspel med användande av iPaden och intervjuer med barn i åldern 3-5 år. Studien utgick ifrån ett sociokulturellt perspektiv kombinerat med positioneringsteorin. I analysen identifierade vi ytterligare en position delägaren, utifrån Ljung Djärfs positioneringsteori. I vår studie har vi sett på iPaden som en aktör och studerat vilka positioner den intar eller tilldelas.

Sammandrag Problematisering: FN har identifierat att finanssektorns roll i en hållbar utveckling ska vara att driva kapitalet i en hållbar riktning. Riskkapital (private equity) kan med sitt aktiva ägande utöva styrning som främjar ESG-arbete, vilket blir en nyckelfaktor mot att nå uppsatta globala hållbarhetsmål. Syfte: Syftet med denna uppsats är att undersöka hur aktiva ägare på den privata nordiska riskkapitalmarknaden genom styrning bidrar till portföljbolagens ESG-arbete. Metod: För denna undersökning tillämpades kvalitativ metod i form av semistrukturerade intervjuer med personer från riskkapitalbolag och portföljbolag med ESG i sin arbetsroll. Resultat: Resultatet av undersökningen visade att riskkapitalbolagen genom aktivt ägandeskap utövar styrning i form av de olika komponenterna planering av ESG-arbete, vinstorientering och ESG, organisatoriska förändringar inom ESG, ägarnas tidshorisont och arbete mot uppsatta ESG-mål. Slutsatser: Aktiva ägare utövar styrning genom närvaro, delgivande av kunskap och kompetens för att bidra till de globala hållbarhetsmålen.

Mikroföretag skiljer sig från små och stora företag. Ägaren är en central del i mikroföretag och oftast även den enda beslutsfattaren. Detta innebär att ägaren som person inverkar på de beslut som tas i företaget. I beteendeteori diskuteras objektivitet och rationalitet vid beslutsfattande. Där betonas det att individer har mycket svårt att bortse helt ifrån sig själva. Med andra ord är det de egenskaper och erfarenheter ägaren bär på som utgör grunden för hur man fattar beslut. Detta leder in på uppsatsens syfte vilket är att förklara hur egenskaper och erfarenheter hos ägaren i mikroföretag påverkar användningen av informationskällor vid investeringsbeslut. För att svara på syftet utgick uppsatsen från epistemologin och en positivistisk ansats. En kvantitativ forskningsmetod användes för att utnyttja den korta tidsplan som fanns. Genom en kvantitativ forskningsmetod fanns det möjlighet att samla en större mängd data på kort tid. Detta mynnade ut i en webbaserad enkät som kunde analyseras statistiskt. Resultatet visade att utifrån uppsatsens datamaterial förklarar inte egenskaperna och erfarenheterna hos ägaren i mikroföretag antalet informationskällor de använder vid investeringsbeslut. Det gick inte heller att förklara vilka informationskällor ägarna använder beroende på vilka egenskaper och erfarenheter de har. Däremot visar den att ägarna i mikroföretag är flexibla, innovativa, har kontrollbehov och är riskvilliga, vilket kan vara av värde vid fortsatt forskning. Uppsatsens modell förkastas inte, däremot borde den testas igen. / Micro firms are different from small and larger companies. The owner is a central part of the micro firm and often the sole decision maker. This implicates that the owner as an individual affect the decisions made through the company. Being objective and rational is discussed in behavioral theory, where it is highlighted that for an individual it is very hard to entirely overlook from himself. In other words it is the personal characteristics and experiences of the owner that affects how the company makes decisions. This leads us to the purpose of the dissertation which is to explain how personal characteristics and experiences of the owner manager in micro firms affect use of information sources when making investment decisions. The purpose is answered using a positivistic approach. A quantitative research method was used to take advantage of the short amount of time given. Through a quantitative research approach the possibility to get at big sample was higher. This resulted in a web-based questionnaire that could be analyzed statistically. The result based from the collected data showed that the personal characteristics and experiences of the owner manager in micro firms do not explain the number of used information sources. Nor does it explain which sources of information the owner managers use depending on what personal characteristics and experiences they have. However, it shows that owner managers in micro firms is flexible, innovative, need to have control and are willing to take risk. This finding could be used in future research. The model presented in this dissertation is not rejected; future research could make a contribution by testing it again.

Inledning: Det finns idag drygt 1,2 miljoner företag i Sverige och av de så består cirka 95 procent av så kallade småföretag med upp till tio anställda. Småföretag har ofta svårt att se användningen av all extern redovisning som produceras och det leder till att kostnaden för redovisningen blir större än nyttan. För att kostnaderna för de mindre företagen inte ska bli för stora så är det viktigt att lagstiftningen och redovisningen inte är för komplicerad. Syfte: Syftet med vår studie är att redogöra för hur ägare till ägarledda småföretag ser på användningen av sin externa redovisning. Vi vill undersöka när redovisningen används och vilken nytta småföretagare upplever att den bidrar med i förhållande till hur komplicerad den är. Genom att testa våra hypoteser vill vi mäta vilken användning de har av sin redovisning i kontakt med sina intressenter samt testa om det finns samband med bakomliggande faktorer. Metod: För att uppfylla studiens syfte har vi utgått från en deduktiv ansats. Vi har genom en kvantitativ enkätundersökning samlat in material från ägare till småföretag där de har fått svara på vad de anser om sin externa redovisning och när de använder den. Resultat: Resultatet visar att ägare till småföretag främst använder sin redovisning när motparten kräver eller efterfrågar den. Har ägaren ekonomisk utbildning har företaget bättre användning av redovisningen på kort sikt. Vi ser att när företag blir 8–10 anställda så överensstämmer nyttan bättre med hur komplicerad redovisningen är samt att kontakten med intressenter utvidgas. / Introduction: Today there are just over 1.2 million companies in Sweden and of these, about 95 per cent consists of so-called small companies with up to ten employees. Small companies often find it difficult to see the use of all external accounting that is produced, and this results in the cost of the accounting being greater than the benefit. In order for the costs for the smaller companies not to be too large, it is important that the legislation and the accounting are not too complicated. Purpose: The purpose of our study is to describe how owners of owner-managed small businesses look at the use of their external accounting. We want to investigate when the accounting is used and what benefit small business owners feel that it contributes in relation to how complicated it is. By testing our hypotheses, we want to measure what use they have of their accounting in contact with their stakeholders and test whether there are correlations with underlying factors. Method: To fulfill the purpose of the study, we have assumed a deductive approach. Through a quantitative questionnaire, we have collected material from owners of small businesses where they have had to answer what they consider about their external accounting and when they use it. Result: The result shows that owners of small businesses primarily use their accounting when the counterparty requires or requests it. If the owner has financial education, the company has better use of the accounting in the short term. We see that when companies become 8–10 employees, the benefits are better matched to how complicated the accounting is and that contact with stakeholders is expanded.

<p> </p><p>De senaste årens företagsskandaler har lett till ökad fokusering på bolagsstyrning. I samband med dessa har investerare ifrågasatt bolagens vilja att tillvarata ägarnas intressen på bekostnad av egenintressen. Även revisorernas oberoende har börjat ifrågasättas efter tvivelaktiga prestationer. En av de åtgärder aktörer på aktiemarknaden har vidtagit för att skapa nytt förtroende för kapitalmarknaden är Svensk kod för bolagsstyrning ("koden"). Vid sidan av den reglerade ABL är den endast rådgivande. Koden har försökt bidra till ökad ägarinsyn, bland annat genom att tillföra bolagen nomineringsorgan i form av valberedningar samt revisionsutskott i syfte att förbättra revisionsarbetet. Dessutom innefattar koden oberoenderegler gällande styrelsen. Frågan är dock om dessa regler fungerar som de är tänkta att fungera. En teori till berörda parters beteenden är agentteorin. Den utgår ifrån att agenten (läs bolagsledningen) styr utefter dess egenintressen på principalens (läs ägarnas) bekostnad. Efter att ha granskat negativa uttalanden kring regler ur koden i artiklar och litteratur har vi sammanställt sex påståenden om problematik kring: (1) Sammansättning och oberoende, (2) insyn i insiderinformation, (3) kompetens i valberedningar, (4) valberedningars ansvarsområde, (5) kostnader inom valberedningsarbete samt (6) oberoende avseende revisor och revisionsutskott. Syftet med uppsatsen är att förklara om dessa påståenden överensstämmer med vad ägare, bolagsledningar samt revisorer anser om dessa. Dessutom vill vi belysa eventuella likheter och olikheter mellan de tre parterna. Vi har använt oss av en kvantitativ metod i form av en webbaserad enkätundersökning. Våra målgrupper har varit Large Cap-bolag, institutionella ägarmedlemmar i Fondbolagens förening samt revisorer från de fyra största revisionsbyråerna. Vår studie har indikerat att: (1) Våra sex påståenden inte ses som problematiska bland ägare, bolag och revisorer. (2) Att bolagskoden generellt sett inte bidrar till ökad problematik kring dessa påståenden. (3) Ju närmare man står bolaget desto mer kritisk är man till dessa påståenden. Det vill säga att ägarna är mest kritiska medan revisorerna är minst kritiska.</p><p> </p>

De senaste årens företagsskandaler har lett till ökad fokusering på bolagsstyrning. I samband med dessa har investerare ifrågasatt bolagens vilja att tillvarata ägarnas intressen på bekostnad av egenintressen. Även revisorernas oberoende har börjat ifrågasättas efter tvivelaktiga prestationer. En av de åtgärder aktörer på aktiemarknaden har vidtagit för att skapa nytt förtroende för kapitalmarknaden är Svensk kod för bolagsstyrning ("koden"). Vid sidan av den reglerade ABL är den endast rådgivande. Koden har försökt bidra till ökad ägarinsyn, bland annat genom att tillföra bolagen nomineringsorgan i form av valberedningar samt revisionsutskott i syfte att förbättra revisionsarbetet. Dessutom innefattar koden oberoenderegler gällande styrelsen. Frågan är dock om dessa regler fungerar som de är tänkta att fungera. En teori till berörda parters beteenden är agentteorin. Den utgår ifrån att agenten (läs bolagsledningen) styr utefter dess egenintressen på principalens (läs ägarnas) bekostnad. Efter att ha granskat negativa uttalanden kring regler ur koden i artiklar och litteratur har vi sammanställt sex påståenden om problematik kring: (1) Sammansättning och oberoende, (2) insyn i insiderinformation, (3) kompetens i valberedningar, (4) valberedningars ansvarsområde, (5) kostnader inom valberedningsarbete samt (6) oberoende avseende revisor och revisionsutskott. Syftet med uppsatsen är att förklara om dessa påståenden överensstämmer med vad ägare, bolagsledningar samt revisorer anser om dessa. Dessutom vill vi belysa eventuella likheter och olikheter mellan de tre parterna. Vi har använt oss av en kvantitativ metod i form av en webbaserad enkätundersökning. Våra målgrupper har varit Large Cap-bolag, institutionella ägarmedlemmar i Fondbolagens förening samt revisorer från de fyra största revisionsbyråerna. Vår studie har indikerat att: (1) Våra sex påståenden inte ses som problematiska bland ägare, bolag och revisorer. (2) Att bolagskoden generellt sett inte bidrar till ökad problematik kring dessa påståenden. (3) Ju närmare man står bolaget desto mer kritisk är man till dessa påståenden. Det vill säga att ägarna är mest kritiska medan revisorerna är minst kritiska.

Property sales involve two main contract partners, the buyer (the new owner) and the seller (the property owner). In some cases the property owner can have let a third person (the leaseholder) lease the property or the land. The rights and obligations that fall on the property owner, the leaseholder and the new owner according to the Code of land laws can appear difficult and unclear, especially con-cerning reservation, the new owner’s duty to inspect the property and when he does not act in good faith, the formal requirement and when terms are changed. The work towards a more uniform interpretation of the Code of land laws should result in a greater correspondence between the rules of leasehold and property sales, the rules of leasehold should be interpreted in accordance with the rules of property sales. This should mean an increased responsibility for the property owner to reserve the lease and a de-creased duty for the new owner to inspect the property. If the lease is only partially re-served, the new owner is only bound by the leasehold to the parts which he understood from the reservation and the duty to inspect the property is limited to documents in the property owner’s possession. There are no criteria for when the new owner is considered not being in good faith, but it should be all kinds of visible signs. Despite the formal requirements, oral agreements can bind the new owner to the leasehold, even though the possibilities for this are small. A complete disapproval of oral agreement would not constitute a good development of the Code of land laws.

Bakgrund: Inom djurrehabilitering används vattenlöpband, underwater treadmill (UWTM), som en träningsmetod för hundar. Träningsformen möjliggör anpassad träning för hunden efter individens behov. Hittills har kvantitativ forskning studerat träningseffekter av UWTM vid rehabilitering, dock saknas i nuläget kvalitativ forskning kring hur träningsmetoden fungerar avseende träningstillfället. Syfte: Undersöka hundägarnas erfarenheter av hundens träning med UWTM. Metod: Kvalitativ induktiv design. Semistrukturerade intervjuer med fem hundägare vars hundar utövat träningsformen UWTM vid minst två tillfällen de senaste sex månaderna. Databearbetning via kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Utifrån frågeställningen identifierades följande tre teman och tio kategorier: 1) Upplevda attityder till UWTM hos hund, med kategorierna koverta beteenden, overta beteenden, motivation vid tillfällena, inlärning. 2) Samspel mellan hund-ägare-fysioterapeut, med kategorierna individanpassad träning, interagerande mellan hund och fysioterapeut, interagerande mellan hund och ägare. 3) Förhållandet mellan annan träning och UWTM i rehabiliterande syfte, med kategorierna UWTM som profylax, mental tränings påverkan på UWTM, inga samband. Konklusion: Hundägarna upplevde att hundarna hade både positiva och negativa attityder till träningstillfällena med UWTM. Hundarnas attityder påverkades av samspelet mellan hund-ägare-fysioterapeut och hundens vardagsträning. Denna studie kan leda till vidareutveckling av individanpassad rehabilitering inom fysioterapi för djur. / Background: Within canine rehabilitation, underwater treadmill (UWTM) is used as an exercise for dogs. The UWTM enables adjustments in the exercise for the canine patient depending on the individual needs. So far, quantitative research has studied the effects of training using an UWTM within animal physiotherapy. However, there is today no qualitative research concerning how trai- ning with UWTM works during the training session. Purpose: Investigate the dog-owners’ experience of UWTM exercise in their dogs. Design: Qualitative inductive design. Semi-structured interviews of five dog-owners with dogs who have trained with an UWTM at least 2 sessions the last 6 months. For data analysis, a qualitative content analysis was conducted. Results: Based on the research question of the study, three themes and ten categories were identified. 1) Experienced attitudes in dogs performing UWTM exercise with the categories covert behaviours, overt behaviours, motivation during the sessions, learning. 2) Interplay between dog- dog owner-physical therapist, with the categories indivudalized exercise, interaction between dog and physical therapist, interaction between dog and owner. 3) The relationship between dog training and UWTM in rehabilitation purpose, with the categories UWTM as prophylaxis, the effect of mental training on UWTM, no connections. Conclusion: The dog owners perceptions were that their dogs had both positive and negative attitudes concerning the exercise with UWTM. The dogs attitudes were affected by the interaction between dog- dog owner- physiotherapist and the dogs everyday training. This study may lead to further development of the individualized rehabilitation in animal physiotherapy.