<p> </p><p>Var tredje person i Sverige kan under sin livstid drabbas av en cancersjukdom. När en familjmedlem får diagnosen cancer påverkar detta oftast livet för dem som är närstående. Forskning visar att de närstående upplever olika förändringar i livet. Det uppstår oftast känslor som ångest, hjälplöshet och maktlöshet. Syftet med denna litteraturöversikt var att beskriva hur närstående till personer med cancer upplever sin förändrade livssituation. Informationskällor använda i analysen är 13 artiklar som beskriver närståendes upplevelser. Resultatet presenteras i fyra olika huvudteman med tillhörande underteman. Dessa fyra teman är <em>Förändrad livssituation</em>, <em>Maktlöshet och hjälplöshet, Stöd är betydelsefullt</em> och <em>Behov av information</em>. I resultatet framgår att relationer mellan familjmedlemmar antingen fördjupas eller försämras. Behovet av information och stöd visar sig vara stort hos den närstående. Det är av betydelse att resultatet används i vården så att sjuksköterskor samt annan vårdpersonal blir uppmärksamma på närståendes upplevelse. Dessa kunskaper kan hjälpa sjuksköterskor och annan vårdpersonal att erbjuda bättre stöd till dessa närstående.</p> / <p> </p><p>Every third person in Sweden can be afflicted by cancer during a life course.  When a family member gets the cancer diagnosis this most often influences the lives of those who are closest to them. Research shows that family caregivers experience various changes through life. These changes are often accompanied by feelings of anxiety, helplessness, and powerlessness. The purpose with this literature review was to describe how caregivers of persons with cancer experience their changed situation of life. The sources of information used in analysis are 13 articles who describe the experiences of caregivers. The result is presented in four main themes with sub themes. These four themes are Changed <em>life situation, Powerlessness and helplessness, Support is important</em> and <em>Need for information</em>. In the presented result it is clear that relations between family members is either deepened or worsen. The need for information and support has showed itself to be of great value for family members. It is of importance to implement the result in healthcare so that registered nurses and other staff can be attentive to the experiences of the relatives. This knowledge can help nurses and other personnel to offer better opportunities to give support to these relatives.</p>

Detta arbete belyser elevernas syn på lärare och på sin lärsituation. Syftet med arbetet är att belysa elevers syn på pedagoger och vilka egenskaper hos lärare som leder till god och inlärningsfrämjande relation. Den uppfattning eleverna ger vägs sedan in i tidigare forskning inom området relationell pedagogik. Totalt deltog 47 elever i årskurs nio på en F – 9 skola i denna studie. De egenskaper/förmågor som eleverna framhävde var: * Att lärarna ska vara trygga i sig själv och våga vara sig själv.* Att lärarna ska lyssnar på eleverna, visar förståelse och respekt och visar lärarnärvaro.* Att lärarna ska visa bra kreativ kompetens – anpassa undervisningen samt tillämpa goda och nya utlärningsmetoder vilket leder till lustfyllt lärande.* Att lärarna ska använda ett språkbruk på samma nivå som eleverna.* Att lärarna ska tillämpa elevinflytande och likabehandling i undervisningen.* Att lärarna gärna får ha humor och skapa en trygg lärmiljö. Det som skapar en bra relation mellan elev och lärare är enligt eleverna:* Att lärarna visar intresse för elevers tankar och se saker ur elevperspektiv.* Att lärarna tydligt visar att de bryr sig.* Att lärarna ser elever som individer i gruppen.* Att lärarna visar tilltro till elevers vilja och förmåga.* Att lärarna ger eleverna möjlighet och förutsättningar att lyckas.* Att lärarna tar emot det elever berättar och att våga reda ut eventuella problem.

Syfte: Det ställs idag högre krav på att företag inte enbart kan fokusera på att tjäna pengar utan att de också måste börja ta ansvar för miljö, samhälle och ekonomi. Till följd av de ökade kraven på företagen har vikten av begreppet Corporate social responsibility (CSR) ökat de senaste årtiondena. En populär inriktning hos tidigare studier inom området CSR är om CSR påverkar företagets finansiella prestation (CFP), vilka visat på motsägelsefulla resultat. Dock har forskning identifierat ett äkthets-gap mellan företags uttalade ansvarstagande och vad som i verkligheten utförs. Det har även konstaterats att en CSR-kommitté samt att konsekvent CSR påverkar äktheten i CSR. Syftet med denna studie är därför att undersöka hur äktheten hos investeringar i Corporate social responsibility, CSR, med avseende på hur en CSR-kommitté och konsekvent CSR, påverkar företagens lönsamhet, CFP. Metod: Studien antar en positivistisk forskningsfilosofi med en hypotetiskt deduktiv ansats. Utifrån ett kvantitativt tillvägagångssätt har sekundärdata inhämtats från databasen Thomson Reuters Datastream. En longitudinell design har använts där data har inhämtats över en sexårsperiod där det slutgiltiga urvalet har analyserats med hjälp av multipla regressionsanalyser i statistikprogrammet IBM SPSS. Resultat &amp; slutsats: Studien visar att lönsamheten är högre hos företag som innehar en CSR-kommitté, än för företag utan CSR-kommitté, vilket indikerar att företag genom ett äkta engagemang i CSR uppnår ökad lönsamhet. Ledningens benägenhet att förmedla socialt ansvarstagande leder till ett bättre samarbete med företagets intressenter som ger ett högre finansiellt utfall. Förslag till fortsatt forskning: Studier som undersöker företags konsekventa CSR-aktiviteter över en längre tidsperiod för att identifiera effekterna av den nya hållbarhetslagen. Eftersom förekomsten av en CSR-kommitté påverkar företags lönsamhet önskar vi även ytterligare forskning angående vilka faktorer som kan förstärka eller försvaga utfallet. Uppsatsens bidrag: Ur ett teoretiskt perspektiv bidrar denna studie till redovisningslitteraturen genom att undersöka sambandet mellan finansiell prestation och äktheten hos bolagens CSR-motiv. Ur ett praktiskt perspektiv kan denna studie vara betydelsefull för företag som planerar att implementera en CSRkommitté eftersom detta bidrar till företags lönsamhet. / Aim: Todays’ companies are facing an increased demand from society that they need to shift their priorities from just making money to being socially responsible. Due to the increased demand, the importance of the concept Corporate social responsibility (CSR) has also increased in the last decades. A popular branch in prior CSR studies has been to investigate if CSR-investments affects the Corporate financial performance (CFP) which has shown conflicting results. However, previous research has identified an authentic gap between what companies are promising and what they implement in reality. Therefore the aim with this study is to investigate how authentic investments in CSR, with regard to how a CSR committee and consistent CSR, influence corporate financial performance (CFP). Method: The study is based on the philosophy of positivism with a hypothetical deductive approach. Secondary data has been collected from Thomson Reuters Datastream with a quantitative approach. A longitudinal design has been used where data has been collected over a period of six years and the final sample has been processed and analyzed with regression analysis in IBM SPSS. Result &amp; Conclusions: This study shows that companies’ financial performance is higher in the presence of a CSR-committee, which indicates that a company by engaging in authentic CSR-activities gets a higher financial performance. Management preferences to communicate the company's social responsibility results in a better financial performance due to a better relationship with the stakeholders Suggestions for future research: Suggestions for future research may investigate how the consistency of companies CSR is influenced by the new legislation over a longer period of time. Since the CSR-committee is influential for the financial performance we would also like to see further studies involving factors that might weaken or strengthen this relationship. Contribution of the thesis: From a theoretical perspective this study contributes to the accounting literature by investigating the relationship between financial performance and authentic CSR motives. From a practical perspective this study can be of interest for companies that are planning to implement a CSR-committee since this is an influential factor for the financial performance.

Syftet med denna uppsats har varit att undersöka byggnadsvård ur ett ekonomiskt perspektiv. Vi har velat få svar på frågan om det finns ekonomiska argument för den enskilda individen att tillämpa byggnadsvård. Kan vi stödja byggnadsvården med ytterligare argument som gör att fler applicerar byggnadsvård i sitt sätt att tänka vid renovering har vi lyckats med att uppnå vår önskan med uppsatsen.Vi har använt oss av tre metoder för att få svar på vår frågeställning. Den första är en statistisk undersökning där vi har jämfört priser på hus som är bevarade med hus som renoverats till oigenkännlighet. Här har vi gjort en exteriör bedömning på hus i fyra olika städer i Sverige. Den andra undersökningen är en enkät som har skickats ut till en mängd olika mäklare runt om i landet där de fått dela med sig av sina erfarenheter. Är ett bevarat hus värt mer än ett som inte är bevarat?Vilka originaldetaljer är det som höjer priset mest? Kan det vara en investering att köpa ett bevarat hus? I den tredje och sista undersökningen har vi valt att jämföra två offerter från byggföretag. I den ena offerten presenteras kostnaden för att renovera ett tak med bevarande i åtanke, i den andra görs allt om med nya material och metoder. Vilken av dem är billigast och vilken står sig i längden?Resultatet från både den statistiska undersökningen och enkäten visade att ett bevarat hus både upplevs som mer attraktivt på marknaden men också statistiskt sett blir sålt till högre pris än de hus som inte har bevarats. Offertjämförelsen visade att det inte skiljer särskilt mycket i pris mellan de två renoveringsmetoderna. I sin helhet talar resultatet för att individen mycket väl kan tillämpa byggnadsvård ur en ekonomisk synvinkel. / The purpose of this paper was to investigate building conservation from an economic perspective. We wanted to answer the question whether or not there are economic arguments for individuals to apply building conservation. If we can support building care with additional arguments that will allow more people to apply building conservation in their way of thinking in terms of renovation, we have managed to achieve our goal of this paper.We have used three methods to get the answers to our research question. The first is a statistical study where we have compared prices on houses that are kept in original with the house being renovated beyond recognition. We have performed an exterior assessment of houses in four different cities in Sweden. The second method is a survey that was sent out a variety of real estate brokers around the country where they would share their experiences. Is a preserved house worth more than a non-preserved house? Which original detail raises the price the most? Could it be an investment to buy a preserved house? In the third and final study, we have chosen to compare two quotes from construction companies. One of the quotations presented the cost to renovate with conservation in mind, while the second is about the new materials and methods. Which one is the cheapest and which stands in the long run?The results from both the statistical analysis and the survey showed that a preserved house is perceived as more attractive on the market and also that it is, statistically, sold at a higher price than the houses that have not been preserved. The quote comparison showed that it does not differentiate much in price between the two renovation methods. As a whole, the results show that the individual may well apply building conservation from an economic standpoint.

Det har varit möjligt att paketera tillgångar i bolag sedan reglerna om näringsbetingade andelar infördes år 2003. Att paketera en tillgång i ett bolag innebär att det bolag som äger tillgången placerar denna i ett helägt dotterbolag, exempelvis genom en underprisöverlåtelse, för att sedan avyttra andelarna i dotterbolaget istället för att sälja tillgången direkt. Genom att paketera tillgångar på detta vis kan moderbolaget avyttra tillgångar utan att försäljningsvinsten ska näringsbeskattas. I och med att det blir andelar i ett helägt dotterbolag som moderbolaget säljer kan dessa andelar ses som näringsbetingade andelar. En vinst på näringsbetingade andelar ska inte tas upp till beskattning. Lagstiftaren förutsåg att detta skulle bli en följd av införandet av reglerna om näringsbetingade andelar, men förfarandet har ansetts vara alldeles för komplicerat att lagstifta emot. Det vanligaste paketeringsförfarandet är att fastigheter paketeras i dotterbolag. Fastigheter är den tillgång som generellt har högst värde, vilket gör det mycket lönsamt att sälja dem genom ett paketeringsbolag. Paketeringsförfarandet har under åren utvecklats till att bolagen använder oäkta bostadsrättsföreningar i vilka de paketera bostadsrätter. Det har inte varit helt klart hur andelarna i de oäkta bostadsrättsföreningarna skattemässigt ska klassificeras, vilket har lett till en omfattande rättspraxis som fram till år 2019 saknade prejudikat. Det avgörande för om det ska vara lönsamt för bolag att paketera tillgångar är om andelarna i paketeringsbolaget ska klassas som lagertillgångar eller som kapitaltillgångar. Om andelarna ska klassas som lagertillgångar ska andelsförsäljningen tas upp till beskattning, men om de ska klassas som kapitaltillgångar kan de ses som näringsbetingade andelar, vilka är undantagna från beskattning. En stor del av klassificering av andelar baseras på tidigare rättspraxis för när en verksamhet ska ses som en byggnadsrörelse, när handel med fastigheter ska anses föreligga samt paketering av fastigheter. Syftet med denna uppsats har varit att klargöra vilka kriterier den skattemässiga klassificeringen av andelarna i oäkta bostadsrättsföreningar baseras på och alltså när andelarna ska ses som lagertillgång respektive kapitaltillgång. Genom att analysera ett flertal rättsfall på området är slutsatsen att detta görs genom samma bedömning som för byggnadsrörelse, handel med fastigheter och paketering av fastigheter. Det som avgör om andelarna ska ses som lagertillgångar eller kapitaltillgångar är om bolaget kan anses bedriva yrkesmässig handel med bostadsrätter. Det avgörs i sin tur genom att beakta antal sålda bostadsrätter, försäljningsfrekvensen, innehavstiden och bolagets syfte med förvärvet av bostadsrätterna. Prejudikatet HFD 2019 ref 47 klargjorde att en bostadsrätt inte kan jämställas med ett värdepapper samt att vägledning i andelsklassificeringen kan hämtas från rättspraxis rörande handel med fastigheter.

SAMMANFATTNING   Sverige har ännu ingen straffrättslig plikt att bistå nödställd som en del andra nordiska länder har. Genom ett dagsaktuellt direktiv har det begärts att eventuella följder vid ett införande av en sådan plikt skall utredas. Plikten är uppsatsens huvudämne och det ämnas redogöra för konsekvenser av ett eventuellt framtida införande av denna plikt.   Historiskt sett har ett flertal motioner lämnats om införande av plikt att bistå nödställd. Kritik handlar om att det är straffritt att se på utan att ingripa då andra till följd av olyckor eller brott hamnat i nöd. Motionerna har varje gång efterföljts av avslag. Grunden till detta baserar sig huvudsakligen på problem med lagens allmänna ordalydelse där det skulle bli svårt för allmänheten att förutse vad som är tillräcklig hjälp och inte. Sådan plikt ansågs också överflödig dels på grund av att Sverige har flertalet specialbestämmelser med påbud om ingripande men även för att allmänheten ser det som en moralisk plikt att hjälpa nödställda.   Då området för konsekvenserna är oöverskådligt har jag valt att fokusera på två huvudproblem som grund till frågeställningarna. Den första frågan är om Norges lagstadgade plikt i § 387 NSL är en god förebild för Sverige vid utformning av bestämmelsens ordalydelse och tillämpning av densamma?   Den andra frågan rör medhjälp till självmord som är straffritt i Sverige. Kan detta straffria område komma att påverkas rent straffrättsligt vid införande av plikt att bistå nödställd?   För att besvara dessa frågor har en i huvudsak rättsdogmatisk metod med komparativa inslag valts. Då Norges stadgande ligger till grund för en av frågeställningarna är det naturligt att huvudfokus ligger på detta grannland.   Vid äkta underlåtenhetsbrott är det uttryckligen underlåtenhet att vidtaga en påbjuden handling som är den straffbelagda gärningen. Oäkta underlåtenhetsbrott kriminaliserar en underlåtenhet som är kausal till uppkommen effekt. Dock måste gärningsmannen befinna sig i garantställning för att straffansvar skall kunna utkrävas vid detta brott. Handlingsplikten kan uppstå genom åligganden i lag, avtal eller eget föregående handlande. Det sistnämnda innebär att gärningsmannen själv framkallat en viss fara som resulterat i en effekt, det vill säga skada av något slag, där garanten bestraffas för underlåtenhet att avvärja denna effekt.   Norges § 387 NSL är utformad som ett äkta underlåtenhetsbrott, men uttryckligen i lagtexten stadgas att för det fall den nödställde omkommer utdöms ett högre fängelsestraff än om denne överlever. I praktiken tillämpas stadgandet som om det vore ett oäkta underlåtenhetsbrott där den underlåtande straffas för uppkommen effekt. Tidigare nämndes att i svensk rätt sker detta endast vid oäkta underlåtenhetsbrott där gärningsmannen är garant. Slutsatsen tillhörande den första frågeställningen är att Norges stadgande inte bör ses på som en god förebild vid ett eventuellt införande av hjälpplikt då allmänheten indirekt hamnar i garantställning och straffas i enlighet därmed.   Den andra frågeställningen gällande huruvida den straffria medhjälpen till självmord kan komma att påverkas av nämnda plikt besvaras jakande. Den som försöker begå självmord är i nöd. När medhjälparen underlåter att rädda den nödställdes liv kan denne dömas för underlåtenhet att bistå nödställd. Hur denna problematik för svensk del skall hanteras förtäljer inte historien.