Undersökningens syfte är att ta reda på vad pedagoger anser vara kvalitativ undervisning och hur pedagoger ser på bildämnets betydelse för barns språkutveckling och inlärning och hur detta speglar sig i skolan. Undersökningen fokuserar på åldrarna 9-12 år. De genomförda intervjuerna gjordes på sex pedagoger på två grundskolor i Skåne. De besvarade frågor utifrån sin syn på bildämnets betydelse för språkutveckling, vad kvalitativ undervisning var för dem och hur de använde bilden i ämnesövergripande arbetsmetoder. Resultatet av intervjuerna visade att pedagogerna ansåg att bilden var betydelsefull för barns språkutveckling för att få ett sammanhang och kvalité i undervisningen. Pedagogerna anser att kvalitativ undervisning är när de ger eleverna en helhet att arbeta tematiskt och ämnesintegrerat, pedagogerna använder olika metoder, för att individanpassa. Slutsatsen av arbetet är att det finns både för- och nackdelar med att integrera bilden och skapandet i undervisningen. Det beror helt på vilka elever som man undervisar, alla metoder är inte för alla elever, en individanpassad och varierad undervisning främjar språkutveckling.

Precis som samhällets funktioner och enheter kan hänga ihop och samverka på olika sätt, kan de olika ämnena i skolan också göra det. I praktiken innebär det att fler än ett ämne kan studeras på samma gång, och ett begrepp som används för att benämna denna arbetsform är ämnesintegrering. Det här examensarbetet behandlar ämnesintegrerad undervisning på högstadiet. Syftet är att skapa förståelse för vilka möjligheter och hinder som finns för det här sättet att undervisa på högstadienivå. Uppsatsens studier utgörs av två kvalitativa intervjuer med högstadielärare, och en kvantitativ enkätundersökning med högstadieelever.   I detta examensarbete har högstadielärares och högstadieelevers erfarenhet och inställning till ämnesintegrerad undervisning studerats. Detta ställs mot bland annat konstruktivismen, som är en av många teorier för vad begreppen kunskap och lärande står för. Det framkommer att både lärare och elever har en samsyn på ämnesintegrering. Resultaten av undersökningarna visar också att både lärare och elever har en positiv inställning till ämnesintegrering, och anser att arbetssättet främjar elevers lärande så att de kan ta till sig kunskaper i stor utsträckning. Undersökningarna tyder även på att den främsta möjligheten med ämnesintegrering är att elever tillgodogör sig en helhetssyn på undervisningen, och därigenom kan se kopplingar till livet utanför skolan. När det gäller hinder för ämnesintegrering, visar undersökningarna att lärares eventuella bristande ämneskunskaper, är det som utgör störst hinder för att undervisningen ska kunna bedrivas ämnesintegrerat.

Syftet med undersökningen är att ur ett diskursanalytiskt perspektiv försöka förstå några av de problem som tycks finnas med att genomföra ämnesövergripande undervisning. Undersökningens metod är litteraturstudiens och dess empiriska material består av tidigare genomförda studier och forskning kring ämnesövergripande undervisning. Fem diskurser har skapats: Lärardiskursen, elevdiskursen, den organisatoriska diskursen, tidsdiskursen och den positiva diskursen. Resultatet visar att det finns en samstämmighet gällande både problem och fördelar med undervisningsmetoden mellan de olika studierna. Det är inom den organisatoriska diskursen man hittar de flesta problemen – antingen direkta eller indirekta. Inom denna finns ett hierarkiskt samband som gör att undervisningsformens vara både ifrågasätts och blir svår att genomföra. Detta tycks ha att göra med att ämnesövergripande undervisning oftare initierats underifrån än ovanifrån, från ledningen. Vid sidan av den organisatoriska diskursen är elevdiskursen viktig. Här finns både en oro för att eleverna inte ska få tillräcklig ämneskunskap om man arbetar ämnesövergripande, samtidigt som man ser att deras kognitiva förmåga inom problemlösning, kritiskt tänkande samt kunnande i att se saker ur fler synvinklar kan utvecklas med ämnesövergripande undervisning. Ämnesövergripande undervisning är något många försökt sig på – en del har lyckats, andra inte – och det tycks som om man, för att lyckas, måste få en fungerande struktur och identifiera problemen. Man måste bygga upp den från grunden och säkerställa att eleverna får den undervisning/kunskap som de har rätt till.

Vårt övergripande syfte har varit att utifrån vår litteraturstudie undersöka hur lärare ser på arbetssättet temaarbete. Vi ville få en inblick i hur och varför man arbetar med tematiskt arbete i grundskolans tidigare år, årskurs 1-6, och vad lärare i skolan har för uppfattningar och erfarenheter om arbetssättet. Som forskningsmetod har vi använt oss av en kvalitativ forskning genom intervjuer för att få trovärdiga och innehållsrika svar. För att vi skulle få en tydligare bild av tankarna bakom det tematiska arbetssättet har vi studerat delar av pedagogikens historia samt följt det tematiska arbetet genom läroplanerna fram tills idag. Det finns arbetssätt som har funnits med i alla läroplaner och som även finns med i arbetssättet temaarbete och de är: elevinflytande, ämnesövergripande, åldersintegrerat och olika undervisningskonstellationer. Dessa begrepp är genomgående i vårt arbete gällande både teorin och undersökningen. I vår undersökning intervjuade vi aktiva lärare om vad de har för syn på temaarbete. Lärarna var överens om vilka förutsättningar som behövs för att arbeta tematiskt och de menar att de viktigaste förutsättningarna är tid för planering, dokumentation och utvärdering. Lärarna upplevde att förutsättningarna för det tematiska arbetet har förändrats till det sämre och det har gjort det svårare att arbeta tematiskt i skolan på grund av den nya läroplanen Lgr11. De menar att den är väldigt styrande och att man inte enbart kan lägga tid på planering utan att det är mycket runt om just undervisningen i klassrummet. Det finns fördelar och nackdelar med alla arbetssätt, men genom granskning av arbetssättet temaarbete ser vi det som en användbar metod som gynnar fler elever än missgynnar.

Syftet med arbetet är att undersöka hur lärare i ett arbetslag ser på svårigheter med att arbeta som en enhet med ämnesövergripande undervisning samt vad deras resonemang grundar sig i. Följande frågeställning står till grund för att besvara syftet: Hur resonerar arbetslag kring svårigheter med ämnesövergripande undervisning i skolan? Teorin som analysen grundar sig i är uppbyggd på tanken att undervisning ska baseras i forskning och att det ska föras en diskussion mellan lärarna om undervisningen. Genom dessa diskussioner ska professionen stärkas och med det ämnesövergripande arbetet ska professionaliteten öka. Metoden är av kvalitativ karaktär och består av semi-strukturerade gruppintervjuer i fem olika arbetslag på två olika högstadieskolor. För att få en så autentisk undersökningsmetod som möjligt skedde intervjuerna i intakta arbetslag som diskuterar kring ämnesövergripande undervisning utifrån deras verksamhet. Resultatet från undersökningen visar att det ofta är omkringliggande faktorer, så kallade ramfaktorer, som tid, resurser och en förändrad läroplan som beskrivs som de största svårigheterna med att bedriva ämnesövergripande undervisning. Majoriteten av de intervjuade lärarna är överens om att det är fördelaktigt att arbeta ämnes-övergripande för både lärare och elever. De grundar antagandet på erfarenhet och till viss del med vetenskapliga argument. Lärarna vill vara professionella och utveckla sin undervisning. Men det finns en rädsla att exponera sin undervisning för andra lärare vilket är tvunget i ett ämnesövergripande arbetssätt. Rädslan kan grunda sig i en professionell osäkerhet som uppstått på grund av brister i utbildning och styrning.

Denna uppsats undersöker hur sju stycken högstadielärare ser på ämnesövergripande projektarbete. Uppsatsen fokuserar särskilt på frågeställningarna kring vilka syften som ingår i det ämnesövergripande projektarbetet. Uppsatsen söker även att ta reda på hur det ämnesövergripande projektarbetet berör de enskilda ämneslärarnas ämnen och undervisning. En tredje frågeställning är vilka hinder som de sju stycken lärarna finner i det ämnesövergripande projektarbetet. Metoden för att undersöka detta är den kvalitativa undersökningen. Datainsamlingsmetoden är därmed den kvalitativa intervjun. Resultatet visar att de sju stycken högstadielärarna anser att det ämnesövergripande projektarbetet uppfyller ett flertal olika syften. Ett av dessa är hur arbetsformen skapar en trygghet hos eleverna, vilket därmed möjliggör ett förbättrat lärande. Eleverna lär sig även att ställa egna frågor, vilket är viktigt för vidare självständig kunskapsinlärning. Det problematiska är dock att vissa elever inte klarar av arbetsformen.

Syftet med examensarbetet är att skapa en förståelse för om och i så fall varför det finns enskillnad mellan styrdokument och praxis gällande ämnesintegrering på gymnasiet, och dettagenom att undersöka gymnasielärares attityder till ämnesintegrering. Att samarbeta mellanämnena är någonting som jag anser förekommer oftare på grundskolan vilket är anledningentill att jag önskade studera huruvida arbetssättet tillämpas på gymnasiet. I och med införandetav GY11 (Skolverket, 2011) ska varje elev ges möjligheten att arbeta ämnesintegrerat.Undersökningen är baserad två kvalitativa gruppintervjuer med totalt sex lärare från tvåhögskoleförberedande program/arbetslag på en gymnasieskola i södra Sverige. Det insamladematerialet analyseras utifrån den fenomenografiska forskningstraditionen medutgångspunkten att urskilja olika attityder kring ett fenomen, i detta fall ämnesintegrering.Vidare diskuteras också resultatet utifrån Lennart Lundquist (1992) teori om implementeringutifrån begreppen förstå, kan och vill med det teoretiska antagandet att implementering enbartär möjligt då aktören förstår, kan och vill implementera det nya arbetssättet. Resultatet fastställer att informanterna i grupp A och B har relativt likvärdiga attityder tillämnesintegrering och att majoriteten av dem är positiva till arbetssättet i allmänhet. Denstörsta skillnaden är i huvudsak att arbetslag A mer frekvent tillämpar ett ämnessamarbete tillskillnad mot arbetslag B där det råder en viss tvetydighet kring tillämpningen av arbetssättet.Orsaken till detta grundas i att arbetslag A både förstår, kan och vill (Lundquist, 1992)implementera ämnesintegrering medan ingen av informanterna i grupp B besitter någon av detre egenskaperna. Avslutningsvis är det dock viktigt att påpeka att båda arbetslagen arbetarämnesövergripande och att arbetslagen därmed följer Skolverkets (2011) anförande.

I skolans uppdrag ingår att förbereda elever för att verka i samhället och möta en komplex verklighet som snabbt förändras. Många av de problem som samhället ställs inför kräver lösningar med bidrag från flera olika discipliner. Ämnesövergripande undervisning är ett arbetssätt som hjälper elever att se sammanhang och helheter och inkluderas i många länders läroplaner, även Sveriges. I de svenska läroplanerna finns ambitioner om att arbeta ämnesövergripande men på vilket sätt och i vilken utsträckning framgår inte. Den här undersökningen har syftat till att undersöka vilka erfarenheter och attityder lärare som undervisar i svenskämnet har av ämnesövergripande undervisning. Undersökningen genomfördes genom en digital enkät som besvarades av 89 lärare på högstadie- eller gymnasienivå. Undersökningen tyder på att det finns urskiljbara mönster i hur ämnesövergripande undervisning genomförs. Samarbetet sker oftast i form av ett temaarbete där svenskan i hög utsträckning står för formen, t.ex. genom att skriva en text eller muntlig framställning. Respondenterna anser att svenskämnet oftast samverkar genom ett ömsesidigt samarbete med andra ämnen. Det finns stora likheter mellan respondenternas syn på för- och nackdelar med ämnesövergripande undervisning som framkommit i tidigare forskning. I den här undersökningen har det också framkommit nya perspektiv som tycks vara karaktäristiska för just svenskämnet, såsom att alla elever i samma klass kan läsa olika svenskkurser och att svenskämnet i större utsträckning tycks fungera som ett ”hjälpämne” jämfört med andra ämnen. Detta kan motivera ytterligare forskning där svenskämnet ligger i fokus.

Vi som skrivit detta arbete delar både ett gemensamt musikintresse och en gemensam erfarenhet om att musikämnet får ta liten plats i dagens skola. I lgr11 framgår det att eleverna ska få möjlighet att arbeta ämnesövergripande samt få tillfällen till ämnesfördjupning, överblick och sammanhang. Skolinspektionen pekar på att musikämnet har en viktig roll som stöd för lärande i andra ämnen. Med utgångspunkt från våra erfarenheter samt publikation från lgr11 och skolinspektion har vi undersökt hur lärare arbetar med musik i ämnesövergripande arbete i årskurs 4-6. Syftet med arbetet är att synliggöra sex stycken årskurs 4-6 lärares tankar om ämnesövergripande undervisning där musiken finns integrerad.Föreliggande arbete bygger framförallt på teorier om ämnesövergripande undervisning. I huvudsak är det Österlinds (2006) forskning om vilken nytta den ämnesövergripande undervisningen har utifrån ett elevperspektiv som vi inspirerats av. Vår definition av det centrala begreppet ämnesövergripande undervisning är densamma som Österlind använder i sin forskning. Vi presenterar också teorier om musik och samverkan i ämnesövergripande undervisning. När det gäller samverkan i ämnesövergripande undervisning utgår vi från Hargreaves teorier om god samverkan, vilka beskrivs mer ingående längre fram i arbetet. Den teoretiska basen för vårt resonemang om musik som en del i den ämnesövergripande undervisning finner vi i Saars (2005) tankegångar om estetiskt lärande som stöd för inlärning i andra ämnen. För att samla in vår empiri har vi genomfört sex kvalitativa intervjuer med lärare som alla har arbetat eller arbetar ämnesövergripande med musikämnet. Resultatet visar att ämnesövergripande undervisning kan bedrivas på många olika sätt samt att det är relativt ovanligt att skolor bedriver ämnesövergripande undervisning där musikämnet integreras.Vår slutsats visar att ämnesövergripande arbete där musiken är integrerad kan ha många positiva effekter för både elever och lärare. Enligt framgång i undervisningen samt respondenter i vår undersökning uppnår elever i större utsträckning kunskapskraven, samt tillägnar sig sociala färdigheter. Lärare utvecklar framförallt en kollegial samverkan i den ämnesövergripande undervisningen.

Undervisningen i hållbar utveckling har sedan mitten av 1990-talet använts som en av tre dominerande miljöundervisningstraditioner i skolan. Hållbar utveckling är idag inget eget ämne, men kursplanen för årskurserna 4-6 lyfter fram begreppet i flertalet ämnen samt att området ska ses ur ett ämnesövergripande perspektiv. Då hållbar utveckling ska undervisas under hela grundskolan har litteraturstudien inriktats på hur undervisningen bedrivs i årskurserna 4-6 och vilken betydelse läraren har för elevernas förståelse. Genom en översikt av aktuell forskning har likheter och skillnader funnits mellan en rad olika arbetssätt. Studien har främst ett fokus på miljöperspektivet inom hållbar utveckling. Studien visar att det finns flera sätt att arbeta med hållbar utveckling som eventuellt kan ha både för och nackdelar. Simulering via datorspel samt utomhuspedagogik är områden forskarna lyfter fram. Studien tar även upp vilka handlingar som är vanligt förekommande i miljöundervisningen. Slutligen presenterar studien en diskussion där resultatet kopplas till våra tidigare erfarenheter och framtida yrkesroll. Något vi finner intressant i studien är avsaknaden av forskning som vänder sig till årskurserna 4-6.