The purpose of this essay is to clarify the use of maps in a selection of religious textbooks and to compare this with the use of maps in historical textbooks which is done by applying a quantitative method. In the religious textbooks the maps that shows religions expanse will be analysed by applying a qualitative semiotic analysis. The positive and the negative aspects of the use of maps will also be made visible in the essay and be related to research about the human memory and memory training. The researched material is SO-serien ämnesbok, Utkik 7-9 grundbok and Prio stadiebok. From all three publishers both the historical and the religious textbooks are studied. After analysis of the researched material it can be established that the use of maps in religious textbooks for high school is limited. In comparison between books from the same publisher, there are big differences between the historical and religious textbook. The use of maps in historical textbooks is relatively widespread. In one of the publisher’s textbooks, they use maps five times more in historical textbook then in religious textbook. Analysis of the maps that portray the spread of different religions around the world shows that various methods are used in different textbooks. Colors are mainly used in the SO-serien Religion: ämnesbok and Prio Religion 7-9 grundbok. Utkik 7-9 Religon grundbok doesn't show any religious spread in the maps, they use pictures that are connected to the maps. This design has several difficulties like the lack of pluralism in religions, colors that are emotionally charged, maps of the world where part of the world is missing, small variations in scale and map projection. Despite this there is benefits in using maps as Lgr11 provides. That the student will work with different working methods and the language of the human mind consists of pictures. By religion, knowledge linked to a geographic context, students get a knowledge context which leads to maintaining knowledge instead of learning isolated facts that tend to be forgotten.

BAKGRUND: Denna uppsats har sin grund i ett stort intresse för ett holistiskt perspektiv på lärande. Verkligheten utanför skolan är komplex och föränderlig. Livet är inte indelat i separata fack utan baseras på samarbete och samförstånd av olika slag, där delarna hör ihop med varandra. Styrdokumenten har successivt stärkt kravet på samarbete och ett helhetsperspektiv på lärande. Därför ställer vi oss som blivande pedagoger i grundskolan frågan om pedagoger samarbetar kring detta helhetsperspektiv på lärande. Ser pedagoger ett ämnesövergripande samarbete som verktyg att stärka elevernas inlärningsprocess och utveckla skolans verksamhet?SYFTE: Syftet var att undersöka lärares samarbete och i vilken utsträckning detta sker. Att se om samarbete fanns i de pedagogiska arbetslagen i skolan och i så fall vad man samarbetar om.METOD: I undersökningen användes en aktionsanalysmodell med den deltagande observationen som instrument. Observationerna genomfördes i fem olika arbetslag vid två skolor. Dessutom genomfördes två kompletterande intervjuer i fokusgrupp.RESULTAT: Undersökningen visar att det finns samarbete i arbetslagen. Detta samarbete rör ofta administrativa frågor som inte leder någonstans. Pedagogerna uppfattar inte arbetslagsträffarna som ett forum för pedagogiska samtal, snarare som ett forum för administrativa frågor remitterade från ledningen. Endast ett arbetslag visar en tendens till att medvetet utveckla gemensamma strategier för att föra verksamheten framåt. Pedagogerna anser sig inte ha tid för samplanering av undervisningsinnehåll. / Uppsatsnivå: C

Syftet med denna studie var att undersöka och analysera vilka strategier yrkeslärare använder i undervisningen för att eleverna ska utveckla ett yrkesspråk på gymnasieskolans byggprogram för att få förståelse om hur elevernas yrkesspråk utvecklas i undervisningen. Med utgångspunkt i studiens syfte formulerades två frågeställningar: Vilken betydelse tillskriver yrkeslärare på byggprogrammet att eleverna utvecklar ett yrkesspråk? Vilka metoder eller tillvägagångssätt anser yrkeslärarna på byggprogrammet är värdefulla att använda sig av för att eleverna ska utveckla ett yrkesspråk? Utifrån syfte och frågeställningar genomfördes tre kvalitativa intervjuer och observationer. Resultatet visade på vikten av att blanda teori och praktik för att skapa en djupare förståelse hos eleverna vilket i sin tur bidrog till att även yrkesspråket utvecklades. Vidare konstateras i slutsatsen att praktikplatsen har stor betydelse för elevernas utveckling av yrkesspråket. Samtidigt lyftes yrkesspråket som mycket avgörande för att eleverna överhuvudtaget ska ha en framtid i branschen / <p>Godkännande datum: 2019-06-07</p>

No description available.

<p>I samband med min tidigare gymnasieutbildning på byggprogrammet har jag reflekterat att skolans matematikämne skulle kunna samarbeta med ett praktiskt ämne. I detta fall i trä- och metallslöjden, där praktiska moment förekommer i stor utsträckning. Många av skolans elever tappar lusten för matematikämnet i årskurs fem. Stora internationella studier visar att svenska elevers kunskapsgenomsnitt i matematik sjunker gentemot elever från andra OECD länder.</p><p>Vid närmare undersökande har det visat sig att läroplanen under en längre tid har betonat att skolans ämnen ska samarbeta för att ge elevernas större variation på kunskapskvaliteter och ge eleverna större möjligheter att se helheter och upptäcka sammanhang. Det verkar som att detta samarbete sällan förekommer. Skolans matematikundervisning gynnar till stor del antalet räknade tal före kunskap och förståelse. Detta medan kursplanen fokuserar på att eleverna ska kunna tänka matematik, lära sig bedöma, analysera och dra slutsatser.</p><p>Undersökningens syftet var att undersöka vilken inställning eleverna har till att ha en del av matematikundervisningens lektioner på ett praktiskt tillämpande sätt, i samarbete med trä- och metallslöjdsämnet. I ett vidare perspektiv är det tänkt att denna undersökning ska leda till att matematik- och slöjdämnet ska samarbeta för att öka elevernas förståelse och kunskap inom matematik. Området ligger därför rätt i tiden, då samarbete mellan dessa två skolämnen är ett sätt att utveckla skolans matematikämne.</p><p>Undersökningen bygger på att människan lär tillsammans med andra. Eleven ser något nytt som en variant av något tidigare bekant, detta gör att tidigare erfarenheter är viktigt för förståelsen. Att lära sig tillsammans genom att praktiskt utföra och ta lärdom av tidigare erfarenheter är en inriktning som stämmer väl in på skolundervisningen i trä- och metallslöjd.</p><p>Undersökningen har genomförts genom att eleverna har fått deltagit i undervisning i två lektioner, en i trä- och metallslöjdssalen och en i elevernas hemklassrum. Detta har gett dem en inblick i vad detta arbetssätt skulle kunna innebära för dem. Eleverna har därefter svarat på enkäten som varit underlaget till resultatet. Deltagarna i undersökningen är 23 elever från årskurs tre och 15 elever från årskurs fyra.</p><p>Resultatet visar att eleverna är positiva till att ha matematikundervisning där de får arbeta med matematik på ett praktiskt sätt. Av de 38 elever som deltagit var de sju elever som i enkäten var negativt inställda till matematiken i skolan. Av dessa sju elever var det sex stycken som tyckte att lektionerna de provat på var bra eller mycket bra. Tjugo elever av 23 från årskurs tre och alla elever från årskurs fyra vill fortsätta med denna typ av undervisning. Trä- och metallslöjden är ett ämne som ger goda möjligheter till att utveckla matematikämnet, detta behöver dock undersökas vidare då resultat inte avser att ange vad de är för kunskaper eleverna tar till sig i denna undervisningsform.</p>

<p>Syftet med uppsatsen är att undersöka hur undervisningen i bild, svenska och SO kan förbättras genom att de tre ämnena sammanlänkas i en allt större utsträckning. Bakgrunden är att många skolor arbetar ämnesövergripande och att arbetsformen kan behöva nya riktlinjer och mål. I min åsikt är de tre ämnena lämpliga att förenas på grund av deras kommunikativa innehåll och varierande uttrycksformer. Dessutom anser jag att bildämnets kreativa och konstnärliga tänkande berikar övriga skolämnen. Som blivande bildlärare ser jag förstås gärna att bildämnet får ett större fokus och hamnar i viktiga skolsammanhang. Skolverkets rapporteringar om försämrade kunskaper i svenska och SO är ytterligare skäl som motiverar till att fokusera på de tre ämnena.</p><p>Resultatet av undersökningen visade att de flesta lärare har en positiv syn på samverkan mellan bild, svenska och SO. Skälet som angavs var bland annat ämnenas lika karaktärer där de olika uttrycksformerna fungerar bra vid samarbete, samt att de enkelt kan bedömas för sin specifika särart. Problematiken kring ämnessamarbete mellan bild, svenska och SO uppgavs handla om organisatoriska brister i form av lärarlagssamarbete, tid för planering och intresse hos läraren. Det framgick att de flesta skolor strävar efter att arbeta ämnesövergripande. Samarbete mellan olika ämnen i temaformer bedrivs cirka två gånger per termin under perioder av tre till fyra veckor. Temaarbeten och projektarbeten beskrevs som en vanlig arbetsform, men likaså mindre moment med exempelvis illustrationer i den ordinarie undervisningen. Elevutställningar, elevföreställningar och skoltidningar var några av de arbetstillfällen som nämndes.</p><p>Resultatet visade att samarbete och intresse bland lärare är den viktigaste förutsättningen för en lyckad ämnessamverkan. De ämnesövergripande inslagen under ”vanliga” lektioner handlar däremot främst om eget intresse och kunskap hos läraren. Eftersom viljan finns att förbättra samarbetet ute i skolorna som undersökts, finns skäl att tro att de tre ämnena lättare kommer kopplas samman i framtiden. För att bildämnet inte ska få en undanskymd roll krävs att skolan och lärarna inte nedvärderar bildämnets uttrycksmöjligheter och ger det ökat utrymme.</p>

No description available.

Enligt vår erfarenhet har textilslöjden och matematiken en naturlig koppling till varandra och det vardagliga bruket av matematik. Vi tror att textilslöjden kan bidra till att öka elevers förståelse för matematisk problemlösning. Litteraturstudier vi gjort visar att teoretiskt och praktiskt arbete gynnar varandra och genom ett ämnesövergripande arbete med den teoretiska matematiken och den praktiska textilslöjden skulle elevers lärande kunna främjas. I en kvalitativ undersökning har 14 personer verksamma i skolan intervjuats, i syfte att öka förståelsen hur åsikter och erfarenheter påverkar förutsättningar för ämnesövergripande arbete i textilslöjd och matematik. Resultatet redovisas i både kvalitativ och kvantitativ form. Citat från intervjuer har använts för att förstärka resultatet. I analysen redovisas flera aspekter som påverkar huruvida ämnesövergripande arbete i textilslöjd och matematik kommer till stånd. Den aspekt som dominerade var tidsaspekten, då lärare i hög grad ansåg att de inte hade tillräckligt med tid att planera tillsammans med en kollega. Då ämnesövergripande arbete i textilslöjd och matematik inte förekom hos våra informanter drog vi slutsatsen att frågan var mer komplex än så. Andra aspekter som till exempel värdering av de olika skolämnena och medias påverkan tros ha större genomslag i sammanhanget.

Enligt läroplanen, Lgr 11, ska eleverna ges möjlighet att arbeta ämnesövergripande, dock anges inte hur eller i vilken utsträckning. Syftet med vår studie har varit att undersöka om och, i så fall, i vilken utsträckning ämnesövergripande arbete används i årskurs 4 - 6. Vi eftersträvade även att ta reda på hur lärare definierar ämnesövergripande arbete.Vi ämnade även studera om lärandeteorierna är av relevans för hur och om lärare väljer att använda ämnesövergripande arbete i sin undervisning. Relevant litteratur som belyser för- respektive nackdelar med ämnesövergripande undervisning kopplades till vår empiriska undersökning. I vårt empiriska material ligger fokus på semistrukturerade kvalitativa intervjuer med lärare i årskurs 4 - 6 samt observationer vid undervisning i lärarnas klassrum. Vårt huvudresultat belyser en relativt homogen definition samt att användandet varierar men att samtliga respondenter ser fördelar vid ämnesövergripande arbete och därför skulle vilja undervisa ämnesövergripande. Avgörande faktorer är motivation och förståelse hos eleverna. Vi har kommit fram till att lärandeteorierna är av betydelse för om lärare väljer att använda sig av ämnesövergripande undervisning. För oss innebär ämnesövergripande arbete aktiva elever där läraren handleder eleverna till kunskap och delar blir till helhet, kunskap kan inte skiljas från sitt sammanhang.

Syftet med den här studien var att undersöka naturämneslärares och engelsklärares uppfattningar gällande fördelar, nackdelar och förutsättningar med ämnesövergripande arbete. Jag ville även undersöka om det fanns några skillnader i uppfattningar mellan de två ämnesgrupperna. Undersökningen grundades på intervjuer med sammanlagt åtta lärare: fyra naturämneslärare och fyra engelsklärare. Resultatet visade att lärare bland annat uppfattar elevernas helhetssyn och deras utvecklade av kompetenser för ett framtida yrkesliv som fördelar och bland annat tidsaspekten och låsta ämnes- och kursplaner som nackdelar. Exempel på förutsättningar som lärarna uppfattade var tid och att schemat möjliggör arbetssättet. Frågeställningarna flöt ofta in i varandra, till exempel kunde samarbete uppfattas som både en fördel, en nackdel och en förutsättning. Resultatet visade inte på några distinkta skillnader i uppfattningar i de två ämnesgrupperna. De skillnader som fanns verkade snarare finnas på individnivå, både inom och mellan ämnesgrupperna.