I det här arbetet undersöker vi hur man kan arbeta med dystopisk skönlitteratur som primärt verktyg i ämnesövergripande arbete på gymnasiet. Vi undersöker också hur ett sådant arbete kan främja elevernas kritiska tänkande och hur det kan gynna lärare i yrket. Uppsatsen vilar på en teoretisk grund vilken utgår från ett sociokulturellt lärande. Teoretikerna vi använder som stöd är Roger Säljö och Lev Vygotskij. Vi använder de skönlitterära verken Brave New World av Aldous Huxley, Kallocain av Karin Boye, 1984 av George Orwell och The Hunger Games av Suzanne Collins, som exempel i ett ämnesövergripande arbete. I studien har vi kommit fram till att ett ämnesövergripande arbete med dystopisk skönlitteratur som nyckeltext fungerar mellan svenska och flera olika kurser på gymnasiet. Vi har även kommit fram till att arbete med dystopisk skönlitteratur kan gynna elevers kritiska tänkande, vissa berättelser mer än andra. Genom att använda dystopisk skönlitteratur som nyckeltext i ett ämnesövergripande arbete får läraren avlastning i arbetsbördan. Det finns även dubbel kompetens att tillgå i ett sådant arbete, även för eleverna som genom textsamtal utifrån olika perspektiv har bättre förutsättningar till högre måluppfyllelse.

Läroplanen för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011 (Skolverket 2011) belyser vikten av att skolan ska arbeta ämnesövergripande för att ge eleverna en helhetssyn av deras lärande. Ämnesövergripande undervisning kan leda till en bättre förståelse av alla ämnena inom skolverksamheten. Studiens syfte är att undersöka hur lärare förhåller sig till att arbeta ämnesövergripande inom bildämnet och matematikämnet i åtta svenska kommunala grundskolor. Metoden som används i den här studien är en kvantitativ enkätundersökning. Kvantitativ enkätundersökning valdes för att samla in material till undersökningen eftersom studiens syfte riktar sig mot hur lärare förhåller sig till ämnesövergripande undervisning i bildämnet och matematikämnet. Studiens resultat visar att lärare, som undervisar i bildämnet och matematikämnet, använde sig av ämnesövergripande undervisning till en viss del, men att brister i avsatt planeringstid påverkar deras möjligheter att genomföra arbetet fullt ut.

I grundskolans läroplan nämns det att skolan har en skyldighet att uppfostra samhälleliga medborgare. Samtidigt nämns också att läraren har som uppdrag att skapa möjligheter för eleverna att arbeta ämnesövergripande. Genom en stimulerande ämnesövergripande undervisning kan eleverna få en större helhetlig förståelse och se sambandet mellan skola och samhälle. Som blivande idrottslärare och geografilärare inom högstadiet har vi sett att det finns en potential att arbeta ämnesövergripande inom dessa ämnen. Syftet med den här kvalitativa studien är att undersöka hur lärare inom geografi och idrott och hälsa arbetar ämnesövergripande och vad är det som styr användningen av metoden. Forskningens fokusområde har varit grundskolans övre skolår 7-9. Datainsamlingen har genomförts med hjälp av en kvalitativ metod i form av semi-strukturerade intervjuer. Studiens resultat grundar sig på sju intervjuer varav tre geografilärare och tre idrottslärare samt en rektor. Resultatet analyserades sedan i relation till frågeställningarna med hjälp av läroplansteorin. Frågeställningarna som ska besvaras är följande: 1. Hur ser förhållandet ut mellan geografi och idrott och hälsa när det kommer till ämnesövergripande arbete? 2. Vilka för- och nackdelar finns det med ämnesövergripande arbete? 3. Vilka faktorer påverkar det ämnesövergripande arbetet i skolan? Resultatet visar att det ämnesövergripande arbetet mellan ämnena geografi och idrott och hälsa var inte särskilt påtagligt. Samtliga lärare kunde se potentialen i att arbeta med varandra, men i slutändan var det få som gjorde det. Dock visade det sig att båda ämnena arbetade ämnesövergripande med andra ämnen, där geografilärarna gjorde det i en större utsträckning. I resultatet kom det även fram till att det är flera olika aspekter som påverkar användningen av det ämnesövergripande arbetet, där aspekter som till exempel schemat, planering och kursplanen var bidragande faktorer. Det visade sig både finnas för- och nackdelar med arbetsmetoden, där elevernas helhetssyn på kunskap var en fördel medan bristande tid för planering var en återkommande nackdel.

I studien synliggörs bedömningsverktyg och bedömningsstrategier i årskurs F-3 i en tematisk och ämnesövergripande undervisning. Syftet är att få ökad förståelse hur bedömningen sker när NO ingår som en del i projektet. Studien baseras på tre intervjuer och bedömningsmaterial från tre grundskolelärare på olika skolor, som besitter mångårig erfarenhet av att arbeta tematiskt och ämnesövergripande. Resultaten visar att skolorna använder olika sorters bedömningsverktyg, exempel som ges är olika matriser, bedömningsaktiviteter och bedömningsstöd. Vidare framgår att formativ bedömning är den vanligaste bedömningsstrategin, till exempel genom direktåterkoppling till eleverna. Två av de tre skolorna har ett kollegialt samarbete mellan både lärare/lärare och lärare/elever för att göra bedömningarna inom projekten. Ett exempel på kollegialt samarbete är stödet läraren ger eleven vid arbetet med självbedömningsmatrisen. Två av respondenterna ansåg att det kollegiala samarbetet sparade tid vid bedömningen och var en nödvändighet för att kunna arbeta ämnesövergripande.

Ämnesintegrering innebär att två eller flera skolämnen inleder ett samarbete kring ett tema eller ett problem. Undervisningsmetoden är känd sedan början av 1900-talet, men har fått ny uppmärksamhet på senare tid. Våren 2019 genomförde jag en litteraturstudie i ämnet som fokuserade på hur de didaktiska frågorna togs upp i studier om ämnesintegrering i bildämnet. Resultatet visade att elevernas lärande i de teoretiska ämnena gynnas av samarbete med bildämnet. Brist på studier som fokuserade på elevernas lärande i bildämnet fick mig att genomföra denna studie. Studiens syfte var att ta reda på vilka möjligheter och utmaningar bildlärare ser i ämnesintegrering som undervisningsmetod samt lärarnas tankar om metodens inverkan på elevernas lärande i bild. Sex bildlärare som i huvudsak hade arbetat inom högstadiet svarade på intervjufrågor via e-post. Svaren analyserades genom att likartade utsagor fick forma kategorier som sedan tolkades både som enstaka uttryck och som helhet. Slutligen diskuterades resultaten i ljuset av kursplanerna och tidigare forskning. Studiens huvudsakliga resultat var att bildlärarna såg många möjligheter i ämnesintegrerade undervisningsmetoder. Bland annat förstår eleverna sambandet mellan skolämnena, får ett helhetsperspektiv, kan koppla undervisningen till samhällsfrågor samt sparar tid och har kul. Bildämnets innehåll kan utan problem kombineras med andra ämnen menade lärarna. Utmaningar som hittades var att både planering och genomförande av samarbete kräver tid, engagemang och schemaanpassning från lärarna. Några lärare kände oro över att bildämnet skulle reduceras till verktyg för det andra ämnet. Lärarna ansåg för det mesta att metoden gynnar elevernas lärande i bild. Lärarna angav många exempel av erhållna kunskaper som kunde anknytas till bildämnets kursplaner. Studiens slutsats är att de deltagande bildlärarna ser positivt på ämnesintegrerade undervisning trotts utmaningarna och tror att metoden främjar elevernas lärande i bild på många sätt.

Hur ser det ämnesövergripande arbetet ut hos fyra tekniklärare på fyra olika skolor i sydvästra Sverige? Hur har det arbetet förändrats över tid? Vilka visioner har dessa lärare om ämnesintegrering i teknikämnet? Detta är frågor som undersökningen avser att ge svar på. Det inhämtade materialet från fyra semistrukturerade intervjuer visar att det finns en positiv syn på ämnesövergripande arbete men att det arbetet har minskat de senaste åren. Ett ökat bedömningsfokus har enligt intervjuerna bidragit till denna minskning av ämnesintegration och forskning stöder detta. Teknikläraren har en viktig position i ett ämnesövergripande arbete då teknikämnet det knyter an till många andra ämnen och initiativ till ämnessamarbete kommer främst från lärarna själva. Detta initiativ tar de intervjuade lärarna gärna, men de vill ha mer tid till samplanering i schemat. Troligtvis kommer de reviderade kursplanerna som träder i kraft sommaren 2021 att ge detta utrymme. / What does the interdisciplinary work by four technology teachers at four different schools insouthwest Sweden look like? How has it changed over time? What visions do these teachers haveabout subject integration? These are questions that the survey refers to answer. With semistructured interviews, a material has been produced, this was interpreted as a positive view ofinterdisciplinary work by the interviews, but that that work has decreased in recent years. Anincreased focus on assessment has contributed to this reduction according to the interviews andthere is research that supports this. The technology teacher has an important position in a crossdisciplinary work as the technology subject it relates to many other subjects and initiatives forcollaboration between subjects come mostly from the teachers themselves. The interviewees gladlytakes this initiative, but they want more time for co-planning in the schedule. It may be that therevised syllabi that come into force in the summer of 2021 will provide this space.

Mitt syfte med detta examensarbete har varit att undersöka skillnaderna i hur undervisningen i engelska påverkar elevernas intag av kunskap i årskurserna 4-9 på min skola när den genomförs på ren engelska eller blandas mellan engelska och svenska. Målet var således inte att hitta en enda lösning utan snarare analysera olika svårigheter och hur dessa kan te sig i undervisningen på min skola samt huruvida pedagogerna arbetar med det. Jag valde att genomföra en empirisk studie via kvalitativa observationer följd av kvalitativa intervjuer då det framstod som ett tydligt och enkelt sätt att uppnå resultat som är tagna från verkligheten. Klasserna har en varierande kunskapsnivå och arbetar med moment som jag vill belysa. Det var märkbart att majoriteten av elever med svaga språkkunskaper i engelska uppvisade svårigheter under lektionerna medan elever med starkare språkkunskaper gagnades av helengelsk undervisning. Det var tydligt att klasserna i mellanstadiet upplevde större problematik än högstadiet.

This essay explores the possibility to use fiction as a starting point in integrated teaching in Swedish upper secondary school. A hermeneutic method is used in the analysis of novels by the Swedish author Jonas Hassen Khemiri. Two novels are analysed: Jag ringer mina bröder (2012) and Allt jag inte minns (2015). The analysis is based on theories of central themes in the curriculum for the subjects Swedish, religious science, social science and history. The focus of the essay is the didactic potential of Khemiris novels in multidisciplinary education regarding the selected themes: identity, ethnicity and gender equality. It is further discussed how the novels can be used as study material and the results shows that fiction, such as novels by Jonas Hassen Khemiri, is a good basis for multidisciplinary teaching.

I läroplanen för gymnasieskolan står det att elever ska få möjlighet till ämnesövergripande undervisning. Den nationella och internationella forskningen som gjorts kring fenomenet pekar på att ämnesövergripande undervisning är ett arbetssätt som kan vara gynnsam för elevers lärare och utveckling. Trots detta så förekommer ämnesövergripande undervisning inte i någon större utsträckning. Syftet med vårt examensarbete handlar därmed om att utveckla förståelse för svensklärarens syn på ämnesövergripande undervisning på gymnasienivå, detta för att få nya perspektiv på fenomenets komplexitet som förhoppningsvis kan hjälpa oss i vår kommande profession för att planera och bedriva undervisning som är utvecklande för eleverna. För att utveckla en förståelse för hur svensklärare resonerar kring ämnesövergripande undervisning, samt vilken roll de anser att ämnet svenska har i ämnesövergripande undervisning, har olika teoretiska perspektiv legat som grund för att bilda oss en fördjupad förståelse. En fenomenologisk metodansats har använts under utformningen av vår undersökning då vi avser fånga svensklärarens upplevelse och attityd. För att komma åt svensklärarens subjektiva upplevelse har kommunikativa data samlats in i form av semistrukturerade intervjuer. Arbetsfördelningen har delats upp genom att vi haft större ansvar inom vissa delar. Samtidigt har arbetsfördelningen varit jämlik då vi hela tiden diskuterat, analyserat och ändrat i texten tillsammans. Analysarbetet har sedan kunnat synliggöra upplevelser och attityder, samt likheter och skillnader i förhållande till ämnesövergripande undervisning och ämnet svenska, vilka har tematiserats i rubriker i resultatdelen. Resultatet visar att svensklärare uppfattar ämnesövergripande undervisning som ett arbetssätt som kan bidra till en holistisk kunskapssyn för eleverna, men att de inte ges rätt förutsättningar till att kunna bedriva sådan undervisning. Attityder om vad som kan fungera i ämnesövergripande undervisning visade sig variera, men också att kommunikation mellan lärare är en viktig förutsättning för att skapa gemensamma mål och syfte för att utveckling och måluppfyllelse ska kunna ske.

The purpose of this study is to examine high-school student’s views on the relationship between mathematics and social studies. A qualitative method had been used to fulfill this purpose. Six students were interviewed and the result of the study, shows that the students do not see a stronger connection between the subjects. Another result is that the participants talked about benefits for the motivation by working interdisciplinary between mathematics and social studies.