Syftet med detta arbete har varit att undersöka hur några lärare i grundskolans tidigare år arbetar med skönlitteratur, i såväl svenska som andra ämnen. För att få svar på våra frågor genomförde vi kvalitativa intervjuer med sex lärare i grundskolans tidigare år, med olika ämnesinriktningar (se s. 17). Vi valde också att observera två av dessa lärares undervisning under sammantaget fem skoldagar. I dessa klasser intervjuade vi också åtta elever, fyra i respektive klass. I vårt resultat har det framkommit att de observerade lärarna använder skönlitteraturen i sin undervisning, men de brukar den på olika sätt och i olika omfattning. De nyttjar denna litteratur i flera olika skolämnen. Annat som har framkommit är att lärarnas bakgrund och utbildning är faktorer som styr användandet av skönlitteratur. Ytterligare faktorer som påverkar är lärarnas eget intresse, läroplan, tid och resurser. Elevernas intresse är inte avgörande för om lärarna använder skönlitteratur i sin undervisning. Vår slutsats är att de båda lärarna finner skönlitteraturen viktig och att den får ett förhållandevis stort utrymme i deras undervisning, med tanke på vad styrdokumenten kräver.

Detta examensarbete handlar om två olika sätt att arbeta med skönlitteratur i undervisningen i år 3-5. Jag har jämfört en lärare som arbetar med skönlitteratur integrerad i tematisk, ämnesövergripande undervisning med en annan lärare som använder skönlitteraturen inom ramen för svenskämnet. Syftet har varit att ta reda på vilka skillnader och eventuellt vilka likheter man kan finna i dessa olika arbetssätt samt om eleverna tycker att de lär sig något utifrån att läsa skönlitteratur i undervisningen. För att få fram materialet till min uppsats har jag använt mig av kvalitativa intervjuer med två lärare samt fyra elever i respektive klass. Jag har även genomfört observationer i båda klasser. En av likheterna jag har funnit är att båda klasser har en bänkbok som de själva väljer och som de läser vid schemalagda tillfällen. Jag har däremot inte funnit något entydigt svar i mina elevintervjuer som visar att eleverna upplever att de lär sig något av att läsa skönlitteratur, eller att de vill läsa mer utöver det de läser i skolan, i de olika arbetssätten.

Syftet med examensarbete är att undersöka tre bildlärares förställningar om fenomenet hållbar utveckling samt utforska hur de omsätter detta till en konkret verklighet i klassrummet för elever. Syftet är också att undersöka vilka betydelser begreppet hållbar utveckling har för bildlärarna i deras pedagogiska uppgifter. Genom studien vill jag erbjuda ett empiriskt bidrag om bildundervisning för hållbar utveckling. Jag har valt en kvalitativ inriktning på studien och anser ett hermeneutiskt förhållningssätt är rimligt att använda i arbetet i syfte att förstå och tolka lärares utsagor. Resultatet av tolkningen visar att ett mer utvecklat förhållningssätt till utbildning för hållbar utveckling är att genomföra ämnesövergripande arbete i skola. Ett sådant arbete möjliggör en tvärvetenskaplig och holistisk inlärning vilket är i enlighet med den svenska läroplanen. Den andra slutsatsen jag kom fram genom tolkning är att en hållbar bildundervisning hänger samman med ändamåls ändliga lokaler som passar till dagens verksamhet. Med detta menas att en bildsals rumsliga design samt tillgängliga material kan innebära både begränsningar och möjligheter för ett hållbart lärande. Den tredje slutsatsen rör sig om kvalitet på kommunikation mellan lärare och elever samt en individuell anpassade undervisning vilka påverkas av elevtätheten. Det höga antalet elever i ett klassrum betraktas som ett problem och hinder för en hållbar utveckling enligt informanterna, eftersom flera faktorer som underlättar en inlärningsfrämjande relation mellan lärare och elev kan rubbas. Informanterna är eniga om att mindre klasser ger bättre arbetssituation och studieresultat.

No description available.

Sätt krydda på undervisningen tar dig med på en resa genom kryddhistorian. Jag försöker i detta arbete belysa kryddornas historiska värde. Men framför allt får du följa med på en resa till kryddlandet Indien, dit jag for under hösten 2002 med kursen ”Möte med U-land” och stifta bekantskap med de olika kryddor som används i de två delstaterna Tamil Nadu och Kerala. Genom intervjuer, studiebesök på en multiplantage samt litteratur försöker jag ge er en bild av indiernas förhållande till kryddor. Detta arbete innehåller förutom ovan beskrivna studier, ett förslag till hur man kan krydda biologiundervisningen. En utförlig beskrivning av de kryddväxter jag fann i Kerala finns att tillgå som en kunskapsbank inför de elevaktiva momenten.

This paper discusses sound education within school subjects such as music, science, engineering, computer science, and Swedish to classes at the intermediate stage. / Min uppsats handlar om ämnesövergripande undervisning i musik, NO, teknik, data och svenska på mellanstadiet med ljud som genomgående tema.

Syftet med detta arbete är att undersöka hur det ämnesövergripande samarbetet fungerar i arbetslagen på en gymnasieskola. Vi vill även synliggöra och jämföra lärarnas och rektorns visioner inom detta område. Inledningsvis ges en litteraturöversikt angående arbetslagsarbete och ämnesövergripande samarbete. Genom en enkätundersökning av lärarna på den aktuella gymnasieskolan samt genom en intervju med skolans rektor vill vi belysa det faktiska förhållandet i frågeområdet för vårt arbete.Sammanfattningsvis pekar våra resultat på att det hos lärarna finns både ambition och kompetens att arbeta ämnesövergripande, men att det praktiska utförandet bromsas av olika omständigheter. Den faktor som främst visar sig försvåra detta samarbete är tidsbrist. Ytterligare faktorer av betydelse som försvårar det ämnesövergripande samarbetet är lokalernas utformning, schemaläggning och en ökad decentralisering. Vår undersökning visar på viss skillnad mellan lärarnas och rektorns uppfattning främst när det gäller tidsaspekten.

Under vår avslutande vft prövade vi att arbeta tematiskt och ämnesövergripande och med skönlitteratur som en central kunskapskälla. Syftet var att försöka omsätta några av de teoribildningar som vi mött i den högskoleförlagda delen av vår utbildning till praktisk undervisningsverklighet genom att gå in i rollen som en reflekterande praktiker. Syftet var också att se hur de teorier som vi lärt oss på lärarutbildningen fungerar i praktiken. För att genomföra detta valde vi att planera, genomföra, dokumentera och analysera ett ämnesövergripande, erfarenhetspedagogiskt tema om vänskap i var sin årskurs sex under den avslutande vft:n på fyra veckor. I detta arbete beskriver och tolkar vi den undervisning i temat som Anna ansvarade för. Vi valde att använda oss av de kvalitativa metoderna lärardagbok, observation och dokumentanalys. När vi analyserade dokumentationerna efter vft:n växte våra frågeställningar om vilka hinder och möjligheter som kan vara förknippade med att arbeta tematiskt och ämnes-övergripande fram. Resultatet visar på problem när det gäller mötet mellan olika svenskkonceptioner, samtalsmönster, undervisningsupplägg och klassrumskulturer. Resultatet visar också på möjligheter när det gäller erfarenhetspedagogik, ett vidgat text- och språkbegrepp samt en bredare syn på kunskap. Vår slutsats är att det finns en stor klyfta mellan lärarutbildningens teori och den undervisning som klassen som vi dokumenterade är vana vid. En lösning för att överbrygga denna klyfta tror vi är att man som lärare ständigt går in i rollen som en reflekterande praktiker för att uppmärksamma att man har belägg för sin undervisning i vetenskapliga teorier, aktuell forskning och styrdokument.

Denna undersökning har som syfte att granska den tematiskt ämnesövergripande undervisningsmetoden Storyline i förhållande till läroplanerna Lpo94 och Lpfö98. Genomlitteraturstudier och kvalitativa intervjuer har frågställningen kunnat besvaras. Lärarna som intervjuats i undersökningen har förhållningssättet att det är viktigt att i den dagliga verksamheten arbeta för att möta alla barn och att undervisningen ska bedrivas med arbetsmetoder som är så demokratiska som möjligt. Förhållningssättet till tematiskt ämnesövergripande är att utgå ifrån barnens intressen och erfarenheter och för att skapa ett meningsfullt lärande så måste teori förenas med praktik. Resultatet av undersökningen visar att Storyline är en möjlig metod för att arbeta med värdegrunden, barns socialiseringsprocessoch varierat lärande. När det gäller barn i behov av särskilt stöd är metoden dock inte helt oproblematisk.

Denna studies syfte är att undersöka möjligheter och hinder med ämnesövergripande arbete i ämnena matematik och samhällskunskap. Samarbete mellan disciplinerna medför en ökad verklighet-sanknytning och helhetssyn för eleverna. Utifrån studiens möjligheter och hinder ges förslag på hur man kan arbeta vidare för att möjliggöra ett utökat ämnesövergripande arbete mellan dessa ämnen.