• Refine Query
  • Source
  • Publication year
  • to
  • Language
  • 187
  • 2
  • Tagged with
  • 189
  • 80
  • 62
  • 52
  • 38
  • 37
  • 35
  • 34
  • 27
  • 27
  • 25
  • 23
  • 22
  • 20
  • 20
  • About
  • The Global ETD Search service is a free service for researchers to find electronic theses and dissertations. This service is provided by the Networked Digital Library of Theses and Dissertations.
    Our metadata is collected from universities around the world. If you manage a university/consortium/country archive and want to be added, details can be found on the NDLTD website.
91

Ett lustfyllt lärande

Borgström, Emelie, Lundgren, Malin January 2012 (has links)
Ämnesövergripande undervisning innebär att ämnesgränserna suddas ut. Syftet med detta examensarbete är att utifrån begreppen samspel, lust och motivation och lärande undersöka varför sex pedagoger i låg och mellanstadiet arbetar ämnesövergripande. Vi har även valt att studera vilka fördelar respektive nackdelar pedagogerna anser att det finns med denna arbetsmetod. För att skapa en djupare förståelse för vad ämnesövergripande undervisning innebär redogör vi för tidigare forskning och relevant litteratur. Resultat av undersökningen är att pedagogerna anser att elevernas lust och motivation ökar i en ämnesövergripande undervisning. Genom att de sätter lärandet i ett sammanhang ger de eleverna en helhetssyn i sitt lärande. När pedagogerna utgick från elevernas intresse och erfarenheter menade de att det skapades ett högre engagemang. De har framkommit att de fördelar som pedagogerna ser med den ämnesövergripande undervisningen går hand i hand med de faktorer som ligger som teoritisk utgångspunkt för studien. De intervjuade pedagogerna anser att samspelet har betydelse för barns inlärning. Däremot har de delade meningar om ämnesövergripande undervisningen påverkar elevernas samspel positivt. De nackdelar som pedagogerna kan se med arbetsmetoden är att den är tidskrävande och innebär mycket planering.
92

Lärares syn på ett ämnesövergripande arbetssätt i projektet SamBo på en gymnasieskola

Bagabirije, Deogratias January 2008 (has links)
SammanfattningSyftet med uppsatsen är att undersöka om det finns lärandefrämjande faktorer som projektet SamBo har medfört för både elever och lärare i det ämnesövergripande samarbetet i ett arbetslag på Byggprogrammet. Lärares uppfattning om samarbetet där delar av undervisningen sker ämnesövergripande i projektform på en skola har undersökts. Med studien vill jag undersöka hur lärarna kan utveckla och förbättra sin verksamhet genom att samarbeta ämnesövergripande i arbetslaget. Med projektet som utgångspunkt i arbetet, görs en beskrivande analys av ämnesövergripande samarbete i projektet och vilka möjligheter och hinder som kan förekomma med arbetssättet. Syftet är också att visa att lärarna kan utvecklas genom utbyte av erfarenheter när de samarbetar i SamBo. Uppsatsen bygger på en kombination av kvalitativa och kvantitativa undersökningar där intervjuer och enkäter har använts. Frågorna har baserats på teorier om ämnesövergripande undervisning och arbetslagsarbete samt på läroplaners kunskapsmål. Slutresultatet visar att lärarna är positiva till arbetssättet och medvetna om att ämnesövergripande undervisning i projektform medför att eleverna utvecklas kunskapsmässigt samt att de tar mer ansvar för sina studier. Faktorer som gör att lärarna är positiva till arbetssätt är bl.a. att de anser att undervisningsformen stimulerar eleven till eget kunskapande och lärarna känner trygghet via det stöd som de får av sina kollegor i det pedagogiska vardagsarbetet. Resultatet visar emellertid att förändringsarbete kan vara resursmässigt krävande och lärarna anser att man måste ha tålamod och uthållighet för att lyckas i denna process.
93

Hur bedöms naturvetenskapligt arbetssätt på kemilaborationer?

Andersson, Martin January 2006 (has links)
Naturvetenskapsprogrammet på gymnasiet ska verka för att eleverna övas i ett naturvetenskapligt arbetssätt. Laborationer är en stor del i ett naturvetenskapligt arbetssätt, och därför är det intressant att studera hur lärare bedömer detta under laborationer. Arbetets syfte var att undersöka några kemilärares bedömning av naturvetenskapligt arbetssätt under kemilaborationer. Hur bedömer lärarna naturvetenskapligt arbetssätt under laborationer och vilka problem upplever de i den bedömningen? Datainsamling skedde i huvudsak med semistrukturerade kvalitativa intervjuer med fyra kemilärare på fyra olika gymnasieskolor. Intervjuerna föregicks av en kort elevenkät. Lärarna fick i alla utom ett fall själva välja ut den klass som skulle få göra enkäten. Arbetet har givit svar på hur de olika lärarna bedömer eleverna under kemilaborationerna. Det har visat sig att tre av de fyra lärarna upplever att det är svårt att bedöma hela det naturvetenskapliga arbetssättet. Dessa tre lärare bedömer ändå stora delar av det naturvetenskapliga arbetssättet. Den kvarvarande av de fyra lärarna upplever att bedömningen av ett naturvetenskapligt arbetssätt fungerar bra tack vare arbete med ämnesövergripande projekt. Arbetet ger förutom diskussion kring resultatet också förslag på strategier för att fokusera laborationer och bedömning på ett naturvetenskapligt arbetssätt.
94

Ämnesövergripande arbete mellan Hem- och konsumentkunskap och Naturorienterande ämnen inom området näringslära i årskurs 6 : Enkätstudie inom ämnena HKK och NO (biologi och kemi)

Lejon, Christina, Rönnholm, Madeleine January 2023 (has links)
Bakgrund: Enligt de svenska styrdokumenten ska grundskolorna arbeta ämnesövergripande för att ge eleverna möjlighet att få en djupare kunskap och förståelse för alla ämnen som ingår i skolans läroplan. Syftet: Ta reda på i vilken omfattning som landets grundskolor arbetar med ämnesövergripande samarbete i årskurs 6 mellan Hem- och konsumentkunskap och Naturorienterande ämnen inom område näringslära. Metod: En enkät som riktades till grundskollärare i årskurs 6 och syftade till att undersöka i vilken omfattning de arbetar ämnesövergripande i ämnena Hem- och konsumentkunskap och Naturorienterande ämnen inom området näringslära. Detta skulle ge värdefull information om de aktuella arbetssätten i skolorna. Resultat: Det framkom av enkäten att ämnesövergripande samarbete förekom i liten utsträckning mellan Hem- och konsumentkunskap och Naturorienterande ämnen. Åsikterna från respondenternas svar var övervägande positiva angående elevernas fördjupande kunskaper när och om de fick en helhetssyn över hur de två ämnena hänger ihop. Det framkom att tidsaspekten var en avgörande faktor för samarbetet och att det fanns ett intresse för ämnesövergripande arbete. Slutsats: Skolverket vill att vi lärare ska arbeta mer ämnesövergripande, en åsikt som delas av lärare i grundskolor runt om i landet. Möjligheterna att göra detta är dock begränsade på grund av tidsbrist. Det som tydligt framkom var att eleverna lär sig näringslära på en djupare nivå om de får arbeta praktiskt och teoretiskt inom flera olika ämnen. Framtida forskning: En fördjupad studie om ämnesövergripande samarbete kan ge insikter om dess fördelar och utmaningar samt hur samarbete påverkar elevernas inlärning i olika skolämnen. / Background: According to the Swedish governing documents, primary schools are expected to work cross-subject to provide students with the opportunity to gain a deeper knowledge and understanding of all subjects included in the school curriculum. Purpose: Determine the extent to which the country's primary schools engage in cross-subject collaboration in grade 6 between Home Economics and Natural Science subjects within the field of nutrition. Method: A survey was directed at primary school teachers in grade 6 and aimed to investigate the extent to which they engage in cross-subject collaboration in Home Economics and Natural Science subjects within the field of nutrition. This would provide valuable information about the current practices in schools. Results: The survey revealed that cross-subject collaboration between Home Economics and Natural Science subjects was occurring to a limited extent. The respondents' opinions were largely positive regarding students' deepened knowledge when they gained a holistic view of how the two subjects are interconnected. It was evident that time constraints were a determining factor for collaboration, and there was an interest in cross-subject work. Conclusion: The Swedish National Agency for Education (Skolverket) encourages teachers to engage in more cross-subject collaboration, an opinion shared by teachers in primary schools across the country. However, the possibilities to do so are limited due to time constraints. It became clear that students learn nutrition on a deeper level when they have the opportunity to work practically and theoretically across multiple subjects. Future research: A more in-depth study on cross-subject collaboration can provide insights into its benefits and challenges, as well as how collaboration affects students' learning in different school subjects.
95

De kreativa processerna, fysisk lärmiljö och sociala rum : Om handens arbete och slöjdens praktik

Lilliehöök, Heidi January 2022 (has links)
Det finns många åsikter kring att barns och ungas finmotoriska förmågor i grundskolorna är lidande, något som påverkar resultaten på slöjd och hämmar de kreativa processerna. Syftet med detta arbete är att undersöka lärare i mellan- och högstadiet ser på de kreativa processerna i de olika ämnena och hur dessa gestaltas. Detta för att titta närmare på möjligheterna att kunna arbeta ämnesövergripande och därigenom optimera träningen av finmotoriken och optimera slöjdens arbetsprocesser. Nyare hjärnforskning berättar om hur handens praktiska arbete är kopplat till kognitiva processer, man kan genom slöjdens praktiska arbete gynna språkutvecklingen hos eleverna. Många lärare uttrycker en oro för elevernas förmåga att skriva för hand, samtidigt som digitaliseringen i skolan rusar fram. Studien är genomförd som fokusgruppsdiskussion med fem lärare från fem olika skolor i Skåne och en helhetsbild av de kreativa processerna i mellan- och högstadiet har diskuterats. Alla lärarna undervisar i de olika ämnena i grundskolan förutom slöjd (se tabell 1, s. 13). Slutsatser dras att gynnande för de kreativa processerna är omväxling i den fysiska lärmiljön, samt ett tillåtande klimat i det sociala rummet. Relationen mellan lärare och elever samt eleverna emellan är en viktig del av att elever vågar gå utanför ramarna och använda sin fantasi och tänka kreativt. I diskussionen tas det upp hur olika arbetssätt skulle kunna se ut, samt fördelar och nackdelar vid olika lärmiljö. Framtida forskning behöver titta närmare på det sociala rummet utanför klassrummet och hitta sätt att skapa en mer flexibel vardag för eleverna, där elevinflytandet tar större del för att öka relevansen i skolan.
96

Ämnesövergripande undervisning : Inom gymnasieskolans teknikprogram

Roxenfalk, Johnny January 2022 (has links)
Gymnasieskolans Teknikprogram är en utbildning med syfte att ge eleverna breda kunskaper inom teknikområdet, där det är av stor betydelse att ha förståelse för olika kunskapsämnen och hur de samspelar med varandra. Ämnesövergripande undervisning kan då vara ett verkningsfullt arbetssätt och bidra till att ge eleverna en bättre helhetssyn och förståelse för hur de kan använda sin kunskap i ett vidare sammanhang. Syftet med denna studie är att ge kunskap om hur lärare på gymnasiets teknikprogram arbetar med en ämnesövergripande undervisning och vilka möjligheter och utmaningar som kan uppkomma. Undersökningsmetoden var kvalitativ, i form av semistrukturerade intervjuer med lärare som arbetar inom teknikprogrammet. Det insamlade datat analyserades därefter genom en tematisk analys. Resultatet från analysen visar att lärarna har en positiv syn på arbetssättet där de såg flera fördelar som att eleverna fick en ökad motivation och intresse för skolarbetet. Studien visar även att lärarna upplevde en del utmaningar med arbetssättet. Exempelvis en upplevd tidsbrist och bristande samarbete både inom arbetslaget såväl som med skolledningen. I studien framkommer också att framtida forskning behövs om hur den ämnesövergripande undervisningen kan utvecklas för att bättre passa elever med olika studieförutsättningar.
97

Utbildning för hållbar utveckling : En studie av de möjligheter, svårigheter, kunskaper och erfarenheter som präglar utbildning för hållbar utveckling idag

Jordaan, Agneta January 2007 (has links)
<p>In agreement with Agenda 21, Baltic 21 Education and the UN decade for education for sustainable development 2005-2014, Sweden has agreed to reform its educational system in order to support a sustainable development. This thesis aims to examine the implications of education for sustainable development from the perspective of teachers of grade seven to nine by identifying the possibilities, difficulties and knowledge that exists around the concept today. This has been done by combining a literature review and a qualitative case-study, which was conducted through five indepth interviews with teachers. The purpose of these interviews was to identify a few different opinions regarding what sustainable development could imply in the reality of the school and classroom. The most important results derived from this study were: Firstly, that there exist problems in applying education for sustainable development in schools today. The reason for this is a lack of understanding of the need for dealing with sustainable development in schools, as well as a lack of understanding of what education for sustainable development implies for education. The second result of importance was that the teachers who took part in the case-study had knowledge and experiences that could easily be combined with education for sustainable development, but that there is a need for teacher education and training on several levels to increase the possibilities of successfully implementing education for sustainable development in the Swedish school-system.</p> / <p>I enighet med bland annat Agenda 21, Baltic 21 Education och FN:s årtionde för utbildning för hållbar utveckling ska Sverige omorientera sina utbildningssystem så att de stödjer en hållbar utveckling. Denna uppsats syftar till att undersöka vad utbildning för hållbar utveckling innebär för lärare i grundskolans högre årskurser,genom att identifiera och undersöka anknutna möjligheter, svårigheter och erfarenheter. Detta har gjorts utifrån en teoretisk litteraturstudie och en kvalitativ fallstudie. Den teoretiska studien baserades på vetenskaplig litteratur såväl som internationella och nationella styrdokument, överenskommelser och undersökningar et cetera. För fallstudien genomfördes fem djupintervjuer med lärare. Detta syftade till att identifiera några olika åsikter om vad perspektivet utbildning för hållbar utveckling kan innebära i skolans verklighet. De viktigaste resultaten som framkom ur denna studie var att det idag förekommer problem med att tillämpa utbildning för hållbar utveckling i skolvärlden. Detta beror dels på bristfällig förståelse för behovet av hållbar utveckling i skolan, och bristfällig förståelse för innebörden av utbildning för hållbar utveckling. Dessutom framkom att de intervjuade lärarna hade mycket kunskap och erfarenhet som är förenlig med utbildning för hållbar utveckling, men att det kommer att behövas lärarfortbildning och utbildning på olika nivåer för att lyckas integrera perspektivet i skolverksamheten.</p>
98

Kalejdoskop : En studie av musiklärares ämnesövergripande arbete i år 6–9

Boberg, Karin January 2013 (has links)
Uppsatsen behandlar musiklärares användning av, eller delaktighet i, ämnesövergripande arbeten i år 6–9 i grundskolan. Studien utfördes under läsåret 2012/2013. Syftet med studien var att undersöka vad det är som påverkar en musiklärare att arbeta ämnesövergripande eller inte. Metoden som tillämpades var kvalitativa halvstrukturerade intervjuer. I studien har åtta musiklärare intervjuats. Informationen från musiklärarna sammanställdes i Engeströms verksamhetsteoretiska modeller. En jämförelse genomfördes mellan en analys av de delar inom verksamheten där musiklärarna upplevde att det inte fanns några ämnesövergripande arbeten alls, eller mycket få sådana, med en där de upplevde att det fanns ämnesövergripande arbeten. Ytterligare en jämförelse skapades genom en analys av hur två av musiklärarna hanterat sitt ämnes delaktighet i ämnesövergripande samarbeten när det gått från en fungerande ämnesövergripande verksamhet till en mindre väl fungerande ämnesövergripande verksamhet. Genom dessa jämförelser framkom att det är främst de skrivna och de oskrivna reglerna på skolan som påverkar om en musiklärare är delaktig eller inte i ämnesövergripande arbeten. Det visas i studien att det oftast inte är den enskilde musiklärarens övertygelse om ämnesövergripande arbeten som är den mest tongivande faktorn ifall de blir av eller inte. / ”Kaleidoscope – a research of music teachers interdisciplinary studies in year 6 – 9” is an independent study at the Master´s level (15 credits) at the Royal College of Music in Stockholm. This study explores music teachers’ involvement in, or usage of, interdisciplinary studies in year 6–9 in Swedish compulsory schools. The research was done during the school year 2012/2013. The purpose of the research was to understand what it is that affect a music teacher to arrange interdisciplinary studies for their students or not. The method used was qualitative semi structured interviews. In the research, eight music teachers have been interviewed. The information from them was put together in Engeströms activity system. A comparison of an analysis, between a system that explains an activity where their does not exist any, or rarely exist any, interdisciplinary studies for the students, and a system where there does exist interdisciplinary studies, was done. Also a comparison of the analysis between two of the music teachers when they move from a system that is arranging interdisciplinary work to one that does not, was done. Thru this comparison reveals that it is mainly the written and non-written rules of the school that affect the presence of interdisciplinary studies or not. The research shows that it is not the individual music teacher’s engagement in the interdisciplinary work, which is the main factor if interdisciplinary studies are done, or not.
99

"Den här jorden lånar vi av våra barn." : En studie om olika lärares undervisning samt val av undervisningsmaterial om hållbar utveckling inom den ekologiska dimensionen.

Molin Haag, Jeanette January 2017 (has links)
Abstract Title: “We borrow this earth from our children.” A study about teaching for sustainable development in the ecological dimension and teacher’s choice of teaching materials. Author: Jeanette Molin Haag, spring term 2017 Supervisor: Tomas Bollner This study is an attempt to bring some light on to four teachers different perspectives on education for sustainable development with special focus on the ecological dimension. The first aim is to investigate in what subjects and how teachers in grades 1-3 are teaching for sustainable development with special focus on the ecological dimension. The second aim is to investigate the material teachers use in their lessons and if it can be linked to a specific environmental teaching tradition. The following questions were formulated: In which school subjects do teachers teach about sustainable development in the field of environment and ecological sustainability? Do they teach along interdisciplinary lines? What teaching materials do teachers choose to work with?  Within which environmental education tradition do teachers and teaching materials belong to? In the curriculum, the concept of sustainable development appears many times and dictates that it should work along interdisciplinary lines. However, various reports show that teachers are experiencing difficulties with teaching for sustainable development. The main reasons are lack of time and an unclear guidance from school administrations and the curriculum.    This study is based on interviews and the educational materials that teachers use. It will be analysed based on environmental teaching traditions, the variation theory and Dewey´s views on democratic deliberative conversations and interdisciplinary work.    The results show that teachers, although they are experiencing unclear guidance, plan and educate for sustainable development from some school books but mostly from teaching materials they have found from different organizations websites. Keywords: Education for sustainable development, environmental education tradition, variation theory, interdisciplinary.
100

Traditionell miljöundervisning eller undervisning för hållbar utveckling?

Norrman, Laila January 2008 (has links)
<p>FN har deklarerat år 2005 till år 2015 som ett decennium för utbildning om hållbar utveckling. Därför var det intressant att undersöka om det har fått någon genomslagskraft i den gymnasiala undervisningen. Syftet med den här undersökningen var att undersöka om ett skifte från traditionell miljöundervisning till undervisning för hållbar utveckling har skett.</p><p>Det empiriska materialet består av sex kvalitativa intervjuer med två fysiklärare, två naturkunskapslärare och två samhällskunskapslärare. Resultatet av denna studie visade att kunskaperna för hållbar utveckling varierar bland lärarna och att det inte har skett ett skifte från traditionell miljöundervisning till undervisning för hållbar utveckling fullt ut. Den undervisning som idag bedrivs ligger inom den normativa miljöutbildningen. En slutledning som kan dras av den här undersökningen är att om vi skall få undervisning för hållbar utveckling inom skolvärlden krävs ett bättre stöd från skolledning och tydligare styrdokument.</p>

Page generated in 0.0719 seconds