<p>I den samhälle som ungdomar idag lever i finns sexualiteten ständigt närvarande genom olika media. Undervisning i sexualkunskap har funnits i skolan sedan början av 1900-talet och varit obligatorisk sedan 1955. Idag benämns sex och samlevnad som ett ämnesövergripande arbetsområde i läroplanen, och anges vara en del av rektors ansvar.</p><p>Syftet med denna undersökning var att studera sex- och samlevnads-undervisning på grundskolorna i en kommun i Mellansverige. Undervisningens upplägg och innehåll studerades och jämfördes mellan skolorna och med tidigare forskning. Undersökningen genomfördes i form av ett frågeformulär som skickades ut till de arbetslag som valde att delta. Resultatet visade att sex- och samlevnads-undervisning är ett arbetsområde som främst bedrivs inom biologiämnet och genomförs under ett antal veckor i årskurs åtta. Rektors ansvar att ge arbetet en ämnesövergripande karaktär framgår inte på de deltagande skolorna. Innehålls-mässigt inkluderar undervisningen vanligtvis pubertet, fortplantning, onani, sexuellt överförbara infektioner, preventivmedel, relationer och kärlek.</p><p>Slutsatserna från undersökningen var att sex- och samlevnadsundervisningen behöver bli mer ämnesövergripande och återkomma i fler årskurser, fler män behöver leda undervisning inom området, kompetens-utveckling behöver erbjudas personalen, undervisningsmetoderna, samt kontakten mellan hem och skola inom arbetsområdet, behöver utvecklas.</p>

<p>Detta arbete är resultatet av en undersökning på en grundskola och en gymnasieskola som använder ämnesövergripande och tvärvetenskap som metod för undervisningen. Syftet med studien är att jämföra initiativtagares, lärares och elevers åsikter angående arbetssättet och att dessutom jämföra de två skolorna. Rapporten redovisar hur implementering och införande av undervisningen gått till och hur den är organiserad. Vidare redogörs informanternas syn på för och nackdelar med undervisningsmetoden, deras kunskapssyn och eventuella förslag till förändringar.</p>

<p>I detta arbete har vi studerat några pedagoger och deras syn på lärande. </p><p>En viktig del i dagens skola är att eleven själv kan och ska kunna påverka sin lärandesituation samt ta ansvar för sitt arbete. Dessutom bör undervisningen ligga så nära elevens verklighet som möjligt för att på ett bättre sätt fånga hans/hennes intresse och därigenom öka motivationen. </p><p>Istället för att arbeta ämnesvis vill vi utgå från områden som ligger eleven nära. Dessa områden delar vi sedan in i teman. I varje tema integreras sedan de i grundskolan förekommande ämnena. Varje tema är indelat i en basdel och en forskningsdel. Basdelen tillgodoser de ämneskunskaper som krävs enligt kursplanerna medan forskningsdelen däremot tillgodoser de enligt läroplanen föreskrivna kraven på ett undersökande arbetssätt samt elevens egna intressen</p>

<p>Under verksamhetsförlagda utbildningar har det framkommit att tematiskt arbete inte är ett entydigt begrepp. Lärare ute på fältet har haft delade meningar om arbetssättets innehåll och genomförande. Tematiskt arbete har dessutom ofta blivit bortprioriterat till förmån för den traditionella undervisningen. Syftet med undersökningen är att ur ett lärarperspektiv synliggöra hur verksamma lärare arbetar med tematiskt arbete. Undersökningens forskningsfrågor är vilken syn på lärande har de lärare som arbetar tematiskt, hur arbetar lärarna tematiskt och på vilket sätt gynnar tematiskt arbete elevers utveckling och lärande? För att besvara forskningsfrågorna användes en kvalitativ metod där fyra intervjuer genomfördes med lärare som arbetar tematiskt i årskurs F-3. Resultatet visar att de intervjuade lärarna är positiva till tematiskt arbete och menar att det skapar en helhet för eleverna. I arbetet anser lärarna att man integrerar alla ämnena i det arbete som utförs. Dock visas det tydligt att lärarna har svårt för att helt gå ifrån de traditionella ämnena för att uppfylla kunskapsmålen som finns. Det viktiga med tematiska arbetet är att man utgår ifrån elevernas intresse och att det är deras lärande som skall komma i första hand.</p>

<p>Bakgrund: Klimatfrågan är ett aktuellt ämne på grund av den akuta situation världen befinner sig i. I dagens samhälle får barn kunskap om klimatrelaterade problem på många olika sätt t.ex. genom föräldrar, kompisar, skola och media. Detta kan skrämma barnen och leda till klimatoro. Vi anser att vi som lärare i skolan har ett stort ansvar för att eleverna får en bra undervisning som gör eleverna handlingsbenägna och får kunskaper till att verka för en förändring mot ett bättre klimat. Vi anser därför att det är viktigt att börja tidigt med undervisningen om klimatfrågor i skolan. Syfte: Syfte med examensarbetet är att undersöka yngre elevers oro över klimatförändringarna och skolans roll i ett pedagogiskt perspektiv. Metod: En del bygger på litteraturstudier av, i huvudsak, naturvetenskaplig forskning med kvantitativ inriktning som till största delen vilar på mätningar och beräkningar av ökad global uppvärmning och stigande havsnivåer. Här ställs frågan om det objektivt finns fog för klimatoro vilket är grunden till det fortsatta arbetet. Vi har även genomfört en enkätundersökning riktad till lärare i skola och på fritids som arbetar med elever i åldrarna 6-10 år. Att prata direkt med eleverna kan skapa klimatoro, därför har vi valt att vända oss till lärarna i denna undersökning. Vi ansåg även att de var mest lämpade att svara på de frågorna vi hade. Enkäten utformades på ett sådant sätt att den skulle ta lite tid i anspråk med hänsyn till lärarna. Enkätresultaten användes i huvudsak kvalitativt. Resultat: Vår undersökning visar att det finns elever i de yngre åldrarna som visar tecken på klimatoro. Den visar också att lärarna har svårigheter i att tyda vad klimatundervisning skall innehålla, samt hur styrdokumenten skall tolkas. Vi anser inte att klimatundervisningen har den centrala roll i skolan som den bör ha om man ser på den negativa utvecklingen på klimatet som har varit de senaste 40 åren, enligt IPCC. Vi föreslår förbättringar i undervisningen, baserade på en analys av relevant litteratur och enkätsvar.</p>

<p><strong>Sammanfattning</strong></p><p> </p><p>Syftet med denna studie har varit att undersöka och beskriva ett ämnesövergripande arbete mellan slöjd och teknik med Visible Thinking som verktyg för att eleverna skall nå sina ämnesmål och ett fördjupat lärande. Studien har genomförts på Lemshaga Akademi en f-9 skola på Värmdö, i en aktionsstudie där enkät, intervjuer och observationer har använts. Med utgångspunkt i LPO 94, Visible Thinkings arbetsmetoder , olika forskares syn på ämnesövergripande arbete i skolan, intervjuer med fem lärare som alla arbetar med ämnesövergripande arbete, en enkät undersökning bland 49 elever, observationer i projektarbete kring energi och intervju med rektorer studerar jag en modell för den ämnesövergripande arbetsformen. I resultatet av undersökningen kring arbetet bland lärare och elever framkommer att man använder sig av Visible Thinking som ett verktyg för lärandet. Elever och lärare ser ämnesövergripande arbete som en bra form för lärande. Goda resultat från energiprojektet bekräftar att eleverna nått sina studiemål med ett fördjupat lärande.</p>

<p>Syftet med denna studie har varit att se om elever genom att skriva bättre förstår vilka kunskaper de får i slöjden, vilka arbetsmetoder slöjdlärarna använder för att eleverna ska reflektera och om det är möjligt att arbeta ämnesövergripande för att eleverna ska reflektera. Metoder som använts för att få fram resultatet är litteraturstudier, intervjuer och erfarenheter från tidigare projektarbete. Resultatet visar att elever genom att skriva om slöjdarbetet bättre förstår vilka kunskaper de egentligen får och därigenom kan generalisera dessa till andra sammanhang. Tiden i slöjdsalen är för kort för att elever ska hinna med att skriva om slöjdandet. Samtliga intervjuade slöjdlärare har arbetat med olika metoder för elevers reflektion. Enligt resultatet är det för lärare svårt att motivera för elever varför de ska skriva om slöjden. De intervjuade upplever även att andra lärare själva vill bestämma om sin lektionstid och om vad eleverna ska skriva om. I Lpo-94 framläggs fyra kunskapsformer dessa är: fakta, förståelse, färdighet och förtrogenhetskunskaper. Lpo-94 föreskriver att lärare ska arbeta ämnesövergripande, annan litteratur belyser värdet av helhetsundervisning för att elever ska tillgodogöra sig dessa kunskapsformer. Genom detta framstår ett ämnesövergripande samarbete ute i skolorna som självklart. </p>

Syftet med arbetet är att genom litteraturstudier och intervjuer söka svar på frågor rörande högstadielärares syn på undervisningen inom kunskapsområdet sex och samlevnad. Därtill beskrivs skolornas organisation av denna undervisning, vad som ingår i kunskapsområdet samt hur man lägger upp och genomför en värdefull undervisning. De för arbetet centrala frågeställningarna är; - Vilka mål finns för sex- och samlevnadsundervisningen? - Uppfylls målen för sex- och samlevnadsundervisningen i skolan? - Vad bör sex- och samlevnadsundervisningen innehålla för att den skall kännas värdefull? - Vilka undervisningsformer lämpar sig för kunskapsområdet så att det skall kännas värdefullt? Studien inleds med en litteraturgenomgång. I denna ges en historisk återblick på sex- och samlevnadsundervisningens utveckling, en redogörelse för vad styrdokumenten anger för kunskapsområdet, en sammanfattning av Skolverkets granskning av sex- samlevnadsundervisningen, samt kunskapsområdets innehåll och metod. Därefter följer en redovisning av den empiriska studien i form av åtta intervjuer vilka genomförts med lärare i närområdet. I diskussionen flätas arbetets teori och empiri samman genom en jämförelse av litteraturgenomgång och studiens resultat. Centralt i diskussionen är frågeställningarna om mål och måluppfyllelse, innehåll och undervisningsformer.

Syftet med denna studie har varit att se om elever genom att skriva bättre förstår vilka kunskaper de får i slöjden, vilka arbetsmetoder slöjdlärarna använder för att eleverna ska reflektera och om det är möjligt att arbeta ämnesövergripande för att eleverna ska reflektera. Metoder som använts för att få fram resultatet är litteraturstudier, intervjuer och erfarenheter från tidigare projektarbete. Resultatet visar att elever genom att skriva om slöjdarbetet bättre förstår vilka kunskaper de egentligen får och därigenom kan generalisera dessa till andra sammanhang. Tiden i slöjdsalen är för kort för att elever ska hinna med att skriva om slöjdandet. Samtliga intervjuade slöjdlärare har arbetat med olika metoder för elevers reflektion. Enligt resultatet är det för lärare svårt att motivera för elever varför de ska skriva om slöjden. De intervjuade upplever även att andra lärare själva vill bestämma om sin lektionstid och om vad eleverna ska skriva om. I Lpo-94 framläggs fyra kunskapsformer dessa är: fakta, förståelse, färdighet och förtrogenhetskunskaper. Lpo-94 föreskriver att lärare ska arbeta ämnesövergripande, annan litteratur belyser värdet av helhetsundervisning för att elever ska tillgodogöra sig dessa kunskapsformer. Genom detta framstår ett ämnesövergripande samarbete ute i skolorna som självklart.

Sammanfattning   Syftet med denna studie har varit att undersöka och beskriva ett ämnesövergripande arbete mellan slöjd och teknik med Visible Thinking som verktyg för att eleverna skall nå sina ämnesmål och ett fördjupat lärande. Studien har genomförts på Lemshaga Akademi en f-9 skola på Värmdö, i en aktionsstudie där enkät, intervjuer och observationer har använts. Med utgångspunkt i LPO 94, Visible Thinkings arbetsmetoder , olika forskares syn på ämnesövergripande arbete i skolan, intervjuer med fem lärare som alla arbetar med ämnesövergripande arbete, en enkät undersökning bland 49 elever, observationer i projektarbete kring energi och intervju med rektorer studerar jag en modell för den ämnesövergripande arbetsformen. I resultatet av undersökningen kring arbetet bland lärare och elever framkommer att man använder sig av Visible Thinking som ett verktyg för lärandet. Elever och lärare ser ämnesövergripande arbete som en bra form för lärande. Goda resultat från energiprojektet bekräftar att eleverna nått sina studiemål med ett fördjupat lärande.