Studiens syfte var att undersöka vad som menas med ett språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt inom SO i grundskolans tidiga år ur ett lärarperspektiv. Ambitionen var att synliggöra lärares tankar, arbete och erfarenheter för att skapa förståelse för hur språk- och kunskapsutveckling i SO möjliggörs för yngre elever. Studiens syfte och frågeställningar besvarades med hjälp av en kvalitativ metod i form av intervjuer av lärare undervisande i årskurs 1-3. Resultatet visar att lärarna bedriver ett arbete där eleverna ses som deltagare snarare än mottagare i kunskapsprocessen. Elevers erfarenheter och eget språk utgör en grund i undervisningen som sedan utvidgas mot ett mer vetenskapligt och kollektivt angreppssätt på det samhällsvetenskapliga fältet. Interaktion med ämnesinnehåll och mellan undervisningsdeltagare genom en mängd olika språkliga uttryck är en central beståndsdel i den undervisning som eftersträvas. Resultatet indikerar att flertalet lärare i studien har ett vidgat synsätt på elevers språk- och kunskapsutveckling då en ambition att engagera elevernas alla sinnen för att skapa förståelse för det samhällsvetenskapliga fältet uttalas. I studien framkommer dessutom en strävan efter att skapa undervisning som gynnar elevers lärande i nuet, men också en strävan efter att skapa livslång kunskap som möjliggör elevers framtida samhällsdeltagande. / <p>SO</p>

Denna undersökning var en fallstudie vars syfte var att ta reda på vilka kvalitéer och möjligheter tre utvalda datorprogram har, samt hur fyra olika lärare använder och utnyttjar dem i sin matematikundervisning. Till denna fallstudie ett analysverktyg för att analysera datorprogrammen använts. Observationer genomfördes i fyra olika klasser. För att få en djupare förstålse av användningen av datorprogrammen intervjuades de fyra lärarna om observationstillfällena. Analysen visade att datorprogrammen har många olika kvalitéer men att lärarna inte utnyttjar programmens alla möjligheter, framför allt inte möjligheten att individanpassa med hjälp av programmens olika kunskapsnivåer.

Det finns en stor nyfikenhet kring teknikämnet i skolan och även om det inte finns några kunskapskrav för årskurs 3 sker det kontinuerligt förändringar inom teknikområdet. Det ställer krav på att lärare idag ska hålla sig uppdaterade med dagens teknikutveckling och skapa en relevant teknikundervisning. Vi har låtit lärare i årskurs 1-3 besvara en enkät för att synliggöra några ramfaktorer och hur lärarna syn på dessa. Utifrån den materiella ramfaktorn urskiljs användandet av laborativt material, användandet av skönlitterära böcker, läroböcker och i vilken grad lärarna granskar dessa. Tiden som ramfaktor blir synlig genom att lärarna värderar att de behöver mer tid för att bedriva en undervisning av god kvalitet.   Även om många lärare uppger att de är nöjda med sin teknikundervisning kan vi se att flera lärare önskar mer fortbildning, mer laborativt material och mer tid för teknikundervisning. Genom en avsaknad av didaktiska traditioner och en ständigt föränderlig teknikmarknad ställs det höga krav på lärare och sättet de undervisar. Vi kan se att många lärare inte använder läroböcker när de undervisar i teknik, istället använder lärarna material som de finner genom olika medier, vilket kan vara gratismaterial eller färdiga paket.

Studien syftade till att undersöka värderingar i två läromedel för NO i årskurserna 1–3 genom att besvara de tre frågeställningar som formulerats inför studiens genomförande. En textanalys gjordes av Boken om NO 1–3 och NO-boken, som båda riktar sig mot årskurserna 1–3. Metoden som användes för att undersöka värderingar var i enlighet med Appraisalsystemet och dess beskrivningar av attityder och graderingar. Attityderna delas upp i kategorierna Affekt, Bedömning och Uppskattning medan graderingarna delas upp i styrka och fokusering. Resultatet visar på hur många värderingar som förekommer i böckerna samt vilka olika typer av värderingar som förekommer. Resultatet sammanställdes i tabeller för en tydlig översikt. Vid analysen av resultatet jämfördes böckernas resultat och exempel på hur tolkningar gjordes utifrån metoden skrevs fram. Upplägget av arbetsfördelningen inom studien bidrog till en samstämmighet som fortlöpte genom hela arbetet. Under arbetets gång uppmärksammades också olika förslag på hur studien kan breddas och fördjupas.

Tidigare forskning visar att formativ bedömning främjar elevers lärande. Syftet med studien är att kartlägga hur verksamma lärare i årskurs 1-3 arbetar med principerna för formativ bedömning, inom de naturvetenskapliga ämnena. För att besvara studiens problemställning valdes samtalsintervjuer med lärare som metod. Åtta lärare inkluderades i studien. Intervjuerna ljudinspelades och transkriberades. I studien framkommer det att samtliga lärare elevanpassar undervisningen och konkretiserar lärandemålen i ämnet. Det redovisas att uppdragen inom de naturvetenskapliga ämnena aktiverar eleverna, så att deras kunskaper i ämnet synliggörs på ett tydligt sätt. Majoriteten av lärarna arbetar inte aktivt med regelbunden återkoppling eller kamratbedömning, eftersom bedömningsmomenten kräver att eleverna har en viss nivå av mognad och kommunikativ förmåga för att det ska främja deras lärande. Ett par lärare hade metoder för att främja elevernas sätt att reflektera över sitt lärande, men upplevde det som svårt att understödja. Sammantaget tillämpar majoriteten av lärarna i studien, som huvudregel endast några av principerna för formativ bedömning. Studien visar att det krävs ökad förståelse - främst genom fortbildning och förbättrad kommunikation - för att principerna för formativ bedömning ska tillämpas fullt ut, vilket i sig är en förutsättning för att formativ bedömning ska främja elevers lärande. / <p>NO</p>

Syftet med denna undersökning är att få insikt i hur lärare i årskurs 1-3 använder sig av utomhuspedagogik och undersökande arbetssätt för att stödja elevers lärande i de naturorienterande ämnena. För att ge svar på undersökningens två frågeställningar har material samlats in genom kvalitativa intervjuer.  I undersökningens resultat framkommer att samtliga lärare vilka deltog i undersökningen önskar att de kunde bedriva mer undervisning utomhus. Anledningar som anges till att detta inte sker är bland annat ekonomiska aspekter, resursbrist och elevers behov av anpassningar. I resultatet framgår även att begreppet undersökande arbetssätt är svårt att definiera men samtliga lärare använder sig av arbetssättet i sin undervisning och ser många fördelar med kombinationen av teori och praktik. Dessutom framkommer att platsen där undervisningen sker till viss del är av betydelse i samband med utomhuspedagogik och undersökande arbetssätt. Utöver detta framkommer lärarnas syn på sinnenas inverkan för att eleverna ska befästa kunskaper. Slutsatsen visar att lärarna i denna undersökning skulle vilja bedriva mer undervisning utomhus men att olika faktorer inverkar varför detta inte sker. Samtliga lärare i denna undersökning ser även fördelarna med kombinationen av teori och praktik samt när flera sinnen involveras i lärandet. / <p>NO</p>

Naturvetenskap är en viktig del av vårt samhälle och för att kunna bidra till en hållbar utveckling av samhället behöver eleverna få en bra, allmänbildande grund implementerad i naturvetenskapsundervisningen. Tidigare forskning visar att elevers intresse för naturvetenskap sägs avta under skoltiden och på grund av detta togs skolutvecklingsprogrammet NTA fram. NTA består av flera olika teman som används vid undervisning i de naturvetenskapliga ämnena. Denna studie är viktig eftersom den belyser hur NTA tas emot av eleverna samt hur NTA kan påverka lärares kompetens. Syftet med studien var att undersöka hur NTA bidrar till lärarnas undervisning samt hur elevernas intresse påverkas av de laborativa arbetsmetoderna. Datainsamlingen för denna studie har skett genom kvalitativa intervjuer med fem olika lärare som sedan analyserats och sammanställts. Resultatet visar att NTA ökar lärarnas kompetens, underlättar lärarnas planering och förmåga att fånga elevernas intresse. Resultatet av studien visar även att eleverna uppskattar det systematiska arbetssättet som NTA innefattar och möjligheterna att laborera och undersöka. Slutsatsen som kan dras är att NTA har påverkat både lärares undervisning inom främst naturvetenskap men även i andra ämnen. En annan slutsats är att elevers intresse påverkas positivt samt att NTA bidrar till ökad förståelse för naturvetenskap.

Syftet med studien är att belysa lärares arbetsmetoder inom formativ bedömning i teknikämnet på lågstadiet, samt att visa lärarnas upplevelser med bedömningen. Studien utgår från nyckelstrategierna i formativ bedömning utifrån Skolverkets stödmaterial (Skolverket, 2011). För att samla in data användes metoderna observation och intervju, för att ta del av hur läraren arbetar och lärarnas tankar angående formativ bedömning i teknikämnet. I studien ingår 4 behöriga lärare i teknik och båda metoderna spelades in med hjälp av ljudupptagning som sedan analyserades med en inspiration av fenomenografisk analysmodell. Resultatet visar att lärarna använder formativ bedömning i teknikämnet, dock på olika sätt och i olika hög grad. Lärarna uttrycker utmaningar med formativ bedömning i teknikämnet genom att ämnet har lite tid i veckan, att kunskapskraven är svåra att ta ner till rätt nivå på lågstadiet och två av lärarna uttrycker att kollegialt lärande inte förekommer på skolorna.

I litteraturstudien behandlas critical literacy och dess påverkan på elevers läsutveckling. Vi har genom våra yrkeserfarenheter upplevt att det läsförståelseutvecklande arbetssättet ofta saknas hos lärare i samband med granskning av texter i årskurs 1–3. Därför är syftet med litteraturstudien att beskriva vad utvalda vetenskapliga publikationer för fram om hur critical literacyarbete påverkar elevers läsförståelseutveckling i grundskolans årskurs 1–3. Följande frågeställningar har formulerats: Vad belyser de utvalda publikationerna om critical literacy i läsförståelseutvecklande svenskundervisning och vilka olika undervisningsstrategier uppmärksammar publikationerna gällande critical literacy i grundskolans årskurs 1–3.   Vi har funnit relevant forskning för studien genom olika databaser. Materialurvalet bestod av tio vetenskapliga artiklar, en avhandling och tre bokkapitel, där majoriteten av publikationerna var internationella. Publikationerna har haft en övervägande sociokulturell teoretisk ram. De sammanfattades sedan i analyserad litteratur i översikt (Bilaga 1).  Resultatet visar olika undervisningsstrategier som främjar elevers utveckling av critical literacy, samt vikten av att elever når en fonologisk medvetenhet för att utveckla läsförståelse. I resultatet problematiseras även de olika strategierna och de kritiska aspekterna synliggörs. Studiens slutsats belyser att lärare måste vara medvetna om hur de ska arbeta på ett läsförståelseutvecklande sätt, så att undervisningen kan placeras på en nivå som utmanar elevers kritiskt analytiska förmågor.

Denna studie syftar till att ge kunskap om hur några svensklärare i årskurs 1–3 bedriver undervisning för att stödja elevers utveckling av förmågan att genomföra muntliga presentationer. För att nå syftet har semistrukturerade intervjuer med sju lärare från fyra skolor gjorts. Data har analyserats med hjälp av innehållsanalys utifrån det sociokulturella perspektivet som teori.   Studiens resultat visar att de utvalda lärarna anser att elevernas tillämpning av grundläggande retoriska färdigheter samt goda kunskaper i den berörda presentationens ämnesinnehåll är viktigt för att nå hög måluppfyllelse. Samtidigt visar studiens resultat att lärarna uppger att explicit undervisning för att utveckla dessa färdigheter förekommer i liten utsträckning. Lärarna beskriver att de ändå ger elever rikligt med tillfällen att tala i klassrummet och att de använder övergripande såväl som direkt stöttning för att elever ska känna trygghet i gruppen. Lärarna säger att de försöker bedriva undervisning som jag tolkar landar inom ramen för den proximala utvecklingszonen genom att de låter undervisningsinnehållet baseras på elevers individuella utgångspunkter och stegvis utmanar eleverna mot målet att prestera väl i muntliga presentationer inför en publik. Huvudslutsatsen är att lärare verkar vara väl medvetna om hur de bedriver undervisning som syftar till att stödja elevers muntliga färdighetsutveckling, samtidigt som det förfaller råda en osäkerhet i vilka förmågor och färdigheter elever bör behärska för att kunna utvecklas i att hålla muntliga presentationer. Denna osäkerhet kan relatera till att kopplingen framstår som otydlig mellan de didaktiska frågorna vad elever behöver utveckla och hur undervisningen ska bedrivas. / <p>Svenska</p>