Det här arbetet började som ett allmänt intresse för hur vi lyssnar på varandra. Eftersom vi är lärare så blev intresset riktat mot skolan och så småningom mot ämnet svenska i skolan vars ena aspekt är Lyssna. Lyssna är enligt litteraturen den aspekt som får minst utrymme i ämnet svenska. Fokus ligger som regel på läsa och skriva men även tala får som regel större utrymme i undervisningen än Lyssna. Vi har därför valt att undersöka lärares tankar genom att göra sex kvalitativa intervjuer. Vi intresserade oss för hur lärarna resonerar kring lyssnande och hur de jobbar med lyssnande och var de fått sin kunskap om lyssundervisning. Vi såg väldigt tydligt i våra intervjuer att det inte är i vår lärarutbildning som vi får kunskaper om hur man undervisar om lyssnande. Lärarna ansåg istället att de fått sina kunskaper genom sin yrkeserfarenhet. Vi uppmärksammade efter våra intervjuer att flera av lärarna uttryckte att det varit intressant att få diskutera kring lyssnande eftersom det vanligtvis inte görs på skolorna. Vi fick även syn på att lärare gör många bra saker i sin lyssundervisning men att de skedde mer eller mindre reflekterat, något som en del av lärarna också själva fick syn på under intervjun.

Denna studie har haft som syfte att vinna kunskap om hur elever i F-3 kan utveckla sin förmåga att göra observationer och sortera några vanligt förekommande trädarter i sin närmiljö. I studien har variationsteorin och det sociokulturella lärandeperspektivet använts som ramverk för att besvara de tre ställda forskningsfrågorna om vilka kritiska aspekter som måste synliggöras för att eleverna ska utveckla förmågan att observera och sortera, att känna igen några trädarter i närmiljön vintertid och hur undervisning kan möjliggöra detta.  I bakgrunden behandlas tidigare forskning om naturvetenskaplig undervisning och lärande, elevers förståelse för de naturvetenskapliga arbetsmetoderna, samt elevers förståelse av vanligt förekommande träd- och växtarter i deras närmiljö, samt relevanta styrdokument. Data, i form av intervjuer och observationer, har samlats in från lektioner i en årskurs två bestående av 24 elever och med mig som lärare. Resultatet visar att lärare genom användandet av artefakter, mediering och variationsmönster i undervisningen kan skapa förutsättningar som möjliggör för eleverna att utveckla sin förmåga att observera och sortera. Resultatet visar även på att undervisningen även bidrog till att eleverna utvecklade sina kunskaper och kunde känna igen några vanligt förekommande kvistar från närmiljön.

En utveckling av det matematiska resonemanget spelar en stor roll för elevernas matematiska kunskapsutveckling. Att eleverna får resonera tillsammans ger insikt om att det finns flera synsätt och strategier som kan användas för att lösa matematiska uppgifter och eleverna får möjlighet att relatera sina synsätt med andras. Denna studie har gjorts med syftet att bidra med kunskap om vilka arbetssätt och arbetsformer som kan användas för att utveckla resonemangsförmågan. Forskning om detta på lågstadienivå finns i en mindre omfattning, därför ämnar denna studie bidra till mer kunskap för lärare inom grundskolans 1-3. Studien har genomförts genom semistrukturerade intervjuer med fem lågstadielärare. Studiens resultat visar att lärarna använder sig av varierade arbetssätt och arbetsformer som utvecklar resonemangsförmågan. Resultatet visar också att undervisningen behöver fokusera mer på det kreativa matematiska resonemanget för att utveckla resonemangsförmågan ytterligare.

Enligt tidigare forskning kan algebraundervisning i lågstadiet om obekanta tal utveckla missvisande förståelse hos eleverna att symbolerna för alla variabler bara kan inta ett värde. Syftet med denna studie var att undersöka hur matematiklärare i årskurs 1–3 utformar och diskuterar undervisning för elever i funktionellt tänkande som undersöker variabler med varierande värde. Tre enskilda- och tre par intervjuer med stimulated recall genomfördes med verksamma matematiklärare i lågstadiet. Kvalitativ analys utfördes med hjälp av funktionellt tänkande inom fyra praktiker av algebraiskt tänkande. I resultatet framkom det att algebraiska symboler och samvarierande kvantiteter inom funktionellt tänkande kan undervisas så tidigt som i årskurs 1. Samtidigt att likhetstecknets betydelse kan utmanas och undervisas med hjälp av samvarierande kvantiteter. Slutsatsen av resultaten belyser att om algebraundervisning i lågstadiet utökas med funktionellt tänkande gällande det algebraiska tänkandet kan eleverna vara bättre rustade för algebra i högre årskurser.

Det svenska demokratiska samhället strävar ständigt mot att alla människor ska ha lika värde och rättigheter. I såväl lagar som skolans styrdokument framgår det att jämställdhet ska råda och att ingen ska diskrimineras på grund av sitt kön. Trots detta förmedlas normer och värden genom olika medier, däribland skolans läromedel, som elever möter dagligen. Läseböcker kan därmed förmedla synliga såväl som dolda budskap till eleverna. Syftet med studien är att undersöka hur genus och jämställdhet gestaltas i läseböcker som används i undervisningen i svenskämnet för årskurs 1-3, med avsikt att senare även kunna jämföra respektive läseboks innehåll i relation till dess samtida läroplan. Den teoretiska grund som används i studien är Hirdmans (2003) genusteori samt Nikolajevas (2017) schema för ”manliga” respektive ”kvinnliga” egenskaper. I vår analys av läseböcker används ideologikritisk analys som metod för att kunna analysera läseböckernas såväl framskrivna som dolda värderingar. De tre läseböckerna som analyseras är Djurspanarna (Norlin & Södergren 2001), Nyckeln till skatten (Wänblad & Nygård 2013) och Den gåtfulla tavlan (Genar & Sjölin 2021). Studiens resultat visar att läseböckerna över tid blir allt mer jämställda och fria från könsstereotyper. Även om det i den nyaste läseboken finns några exempel på stereotyper är utvecklingen från den äldsta läseboken stor. Läroplanerna följer även samma utveckling, från Lpo 94 (Utbildningsdepartementet 1994) till Lgr 11 (Skolverket 2011) och Lgr 22 (Skolverket 2022) har det skett en stor utveckling när det kommer till jämställdhets- och genusperspektivet. När läseböckernas innehåll sätts i relation till dess samtida läroplan kan slutsatsen dras att ingen läsebok helt förhåller sig till det som framgår i läroplanen, men att läseböckerna kronologiskt förhåller sig mer och mer till läroplanernas innehåll.

Tidigare studier har noterat en avtagande intressekurva för flickor inom teknikämnet med stigande ålder, och det finns en brist i studier som fokuserar på flickor och teknik i årskurs 1–3. Syftet med denna studie är att ta reda på hur flickor i årskurs tre uppfattar teknikämnet och dess praktiska undervisning. Studien grundar sig på kvalitativa personliga intervjuer med flickor i årskurs tre. De centrala resultaten indikerar att flickor har en begränsad men positiv uppfattning av teknikämnet, särskilt den praktiska undervisningen upplevs som intressant. Studien drar slutsatsen att undervisningen bör organiseras för att utvidga flickors uppfattning av begreppet teknik och inkludera praktiska aktiviteter.

Elever behöver skapa tilltro till sin förmåga att använda matematik, då denna förmåga har betydelse för hur vi tänker och resonerar logiskt i vardagliga sammanhang (Smith & Stein 2014). Lärare har ett ansvar för eleverna i ett resonerande klassrum och behöver därför skapa ett lärandeinnehåll i samspel med eleverna, som ger dem de rätta förut­sättningarna att utveckla matematiska resonemang. Syftet med denna studie är att syn­liggöra lärares uppfattning av samspel i ett resonerande matematikklassrum, som bi­drar till elevernas utveckling i matematik. I undersökningen deltog fem verksamma lärare i årskurs 1–3 och utifrån ett sociokulturellt perspektiv låg studiens fokus på lä­rarnas perspektiv av vad de ansåg vara ett samspel i matematiska resonemang. I denna undersökning var det intervjuer som låg till grund för det insamlade materialet. Tidigare forskning visar på att det behövs en förståelse för samspelet mellan lärare och elever och beroende på vilka elever lärarna möter kan samspelet se olika ut och det är avgörande för elevernas lärande. I undervisning med matematiskt resonemang behövs lärares närvaro och dialog för att samspelet med eleverna ska ge eleverna en matematisk utveckling. I studien ansåg lärarna att samspelet mellan lärare och elever har betydelse, och det är viktigt för elevernas utveckling av matematiska resonemang. Lärarna använde sig av olika anpassningar för att inspirera eleverna i klassrummet.

Denna kvalitativa studie syftar till att undersöka lågstadielärares perspektiv på utomhusundervisning inom de naturorienterande ämnena samt dess påverkan på elevers lärande och känslomässiga band till naturen. Mot bakgrund av minskad utomhusvistelse bland barn och unga, vilket även kan påverka deras känslomässiga band till naturen, skolprestationer samt engagemang för natur och miljö, betonas skolans viktiga roll i att vända denna nedåttrend, eftersom eleverna spenderar en betydande del av sin uppväxt i skolan. Genom semistrukturerade intervjuer och en ramfaktorteoretisk utgångspunkt, visar studien att lärarna anser att elever behöver möjlighet att vistas i naturen för att skapa ett band till den, vilket även främjar ett djupare lärande. Denna studie synliggör även att lärare med erfarenhet av utomhusundervisning även upplever den som främjande för elevers lärande och känslomässiga band till naturen, eftersom de får större möjligheter att förstå naturen på ett konkret sätt. Dock indikerar studien att lärarnas egen inställning till naturen utgör den största begränsande faktorn för utomhusundervisning. Detta visar att skolledningens insatser är centrala för att stödja lärare genom exempelvis fortbildning för att de sedan ska kunna skapa möjligheter för eleverna att bygga upp positiva relationer till naturen redan i årskurs F-3.

Syftet med denna studie är att undersöka vilka läromedel som finns tillgängliga i so-ämnena för årskurs 1–3. Genom intervjuer framkommer respondenternas kvalitativa svar. I resultatet synliggörs lärares användning av läromedel i so-ämnena för årkurs 1–3. I studien har vi använt oss av det pragmatiska perspektivet där elevernas erfarenheter och kunskap ska vara förenligt med skolans värld. Tidigare forskning riktar sig mot läromedel och läromedels användning inom ramen för undervisning. I resultatet framkom det bland annat att lärarna anser att valet av läromedel som har stor betydelse för hur och vad eleverna lär sig. Valet av läromedel styr även hur utbildningen kan eller inte kan organiseras. Slutsatsen visar att förlagsläromedel oftast kompletteras med egenproducerade läromedel.

Syftet med studien är att bidra till kunskapsfördjupning om lärares val av undervisningsmaterial för de samhällsorienterande ämnena i årskurs 1–3, med särskilt fokus på lärares val av förlagsproducerade och egenproducerade undervisningsmaterial. För att uppnå studiens syfte användes en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer. Urvalet av de fyra deltagande lärarna gjordes genom stratifierat urval. Intervjuerna transkriberades och analyserades tematiskt. Resultatet visar att lärarnas val av undervisningsmaterial grundas på deras syn på lärande och uppfattning om elevernas behov. Deras val påverkas också av yttre faktorer som läroplanen, ekonomi och tid. Lärarna tycks ha tillit till förlagsproducerade undervisningsmaterial, men kompletterar ändå dessa med bland annat egenproducerade och andra kostnadsfria undervisningsmaterial.