Time and space is not regulated in the Swedish curriculum. In regard to that freedom, the aim of this study is to examine the choices teacher make when teaching social studies in primary school. The study proceed from the following questions: Which are the didactic tools, in special regard to how the tables are organized, how the time is used and other material resources? Which impact will the didactic tools have on the social relations in the classroom? Which effect does the two questions above have on the constitution of social studies as a school subject? The study is based on a qualitative method including both observations and interviews. The theoretical frame is the one of multimodal design. The results show that teachers’ choices are both conscious and unconscious. Their choices also impact on the social relations in the class and the pupils possibilities to participate. The pupils do not have as much freedom in time and space to express themselves as the teachers do. A fact teachers doesn’t seem to reflect. In what way teachers’ choices have an impact on the constitution of social studies is harder to show.

Syftet med denna litteraturstudie har varit att ta reda på vad forskning säger om hur elevers lärande kan synliggöras och stödjas med formativ bedömning, samt hur elevers delaktighet i lärandet kan stöttas med formativ bedömning i NO-undervisning i skolans tidigare år. Metoden för detta arbete har varit en systematisk litteraturstudie vilket innebär att sökning och analys av tidigare forskning har genomförts på ett systematiskt sätt. Litteraturen har sökts i databaserna Summon, ERIC Ebsco, avhandlingar.se, DiVa och NorDiNa. Sökresultatet mynnade ut i åtta vetenskapliga artiklar som ligger till grund för studien. För att synliggöra och stödja elevers lärande visade sig bland annat klassrumsprocesser, gruppdiskussioner, elevarbeten, lärarens ämneskompetens, tydliggörande av mål samt begreppsanvändande vara betydelsefulla faktorer i relation till formativ bedömning. Formativ bedömning väcker intresse som en metod gynnsam för lärande, och fler studier behöver göras för att öka kompetensen och säkra kvalitén med denna metod.

Syftet med denna litteraturstudie har varit att ta reda på vad läsforskningen anser som viktiga faktorer för elevers läsförståelse samt vad läsforskningen anser om läsförståelsestrategier och dess positiva verkan på elevers läsförståelse. Det framkom i denna litteraturstudie att forskningen anser att en lärares kunskap, speciellt i elevers läsutveckling och hur man undervisar i läsförståelse är en viktig faktor för en framgångsrik läs-och skrivutveckling. Resultatet för denna studie visade bland annat att läsforskningen anser att läsförståelsestrategier främjar elevers läsförståelse samtidigt som det i svenska skolor och deras undervisning visade sig att det inte ges speciellt mycket tid för läsförståelse. Att den svenska skolan i sin undervisning inte ger mycket tid till läsförståelse anses bero på lärares okunskap. Detta kan således vara en anledning till svenska elevers allt sämre resultat i de tidigare undersökningarna som PIRLS och PISA genomförde 2000– 2012. / <p>Svenska</p>

In Swedish primary school, the subjects geography, history, social studies or citizenship education and religion are integrated and known as one school subject called civic orientation. Through history, the civic orientation is characterized as a subject with a strong role to bring up a specific form of citizen. In civic orientation, there is mandatory content which the teacher must relate to. The mandatory content is based on certain views of children’s abilities and needs and thus sets the framework which either enables or limits the children. But the teacher also has the freedom to add content based on his/her own personal view of children’s needs and interests, and at the same time the curriculum also leaves room for interpretations. The purpose of this study is to analyze how the child in primary school is described, or what representations of the child are dominating in the civic orientation curricula. Furthermore, the aim of this study is to compare these representations to what three different teachers express when they motivate their didactic choices in civic orientation. The purpose of the comparison is to see whether the teachers are maintaining or questioning these representations of the child when they relate to the content expressed in the civic orientation curricula. The result shows that the content of the curricula is based on ideas that the child is socially and cognitively immature and therefore in need of simplification and protection. The teachers contribute to both questioning and maintaining these ideas, but their statements also reflect structural conditions of the school.

Den här studien syftar till att undersöka lärares strategier att kommunicera med och stötta nyanlända elever, i årskurs 1–3, i deras lärande av det naturvetenskapliga språket, då främst naturvetenskapliga begrepp, samt synliggöra de möjligheter lärare ger nyanlända elever till att använda sitt förstaspråk i naturvetenskapsundervisningen. Undersökningen genomfördes med hjälp av kvalitativa intervjuer av sex verksamma lärare i årskurs 1–3 för att besvara studiens två frågeställningar: vilka anpassningar anger lärare att de gör i NO-undervisningen för att stötta nyanlända elevers lärande av det naturvetenskapliga språket, då främst naturvetenskapliga begrepp?, samt på vilket sätt anger lärare att de ger nyanlända elever möjligheter att använda sitt förstaspråk i sin interaktion och kommunikation med lärare och klasskamrater i NO-undervisningen?. Studien utgår dels från ett pragmatiskt perspektiv på lärande, som anser att praktik och teori vävs samman i skolan, och dels ett sociokulturellt perspektiv på lärande, där människan anses vara en social varelse som kommunicerar med hjälp av olika medierande verktyg. Studiens insamlade material har analyserats utifrån en innehållsanalys vilket innebär att mönster, likheter och skillnader har upptäckts och kategorier identifierats. Studiens resultat visar att de huvudsakliga strategierna lärarna anger att de använder sig av i NO-undervisningen för att stötta nyanlända elevers begreppsförståelse, är bildstöd och digitala medier, för att förklara olika begrepps innebörd. Ytterligare andra strategier som upptäcktes genom denna studie är: stöttning med hjälp av studiehandledaren, pedagogiska anpassningar (möjligheter och begränsningar till att använda förstaspråket/vardagliga språket), sociala anpassningar (känsla av trygghet), kooperativt arbete samt praktiskt arbete. Ett resultat som utmärkte sig utifrån studien är i vilken utsträckning nyanlända elever ges möjligheter att använda sitt förstaspråk i NO-undervisningen. Trots samtliga lärares medvetenhet om vikten av förstaspråkets användning i naturvetenskapsundervisningen för nyanlända elevers språkutveckling och begreppsförståelse, anger lärarna att kommunikationen på förstaspråket avtar och inte anses vara lika prioriterad så fort eleverna utvecklar ett fungerande svenskt språk. / <p>NO</p>

Enligt rapporter från Progress in Reading Literacy Studies [PIRLS] har de svenska elevernas för­måga att läsa och förstå text försämrats sedan 2001. Resultatet från 2016 visar dock en ökad förmåga hos eleverna. Aktuell forskning visar på vikten av att lärare undervisar i läsförståelse. Syftet med studien är därför att undersöka hur verksamma lärare i grundskolans årskurs 1–3 beskriver sin undervisning i läsförståelse utifrån didaktiska frågor. Detta syfte besvaras med följande frågeställningar: Vilka läsförståelsestrategier lärs ut? Hur beskriver lärarna sin läsförståelseundervisning utöver dessa strategier? Hur ofta undervisar lärarna i läsförståelse och varför anser de att denna mängd behövs? Varför väljer lärarna att undervisa i läsförståelse? Studien utgår från ett sociokulturellt perspektiv där nya kunskaper utvecklas tillsammans med andra utifrån individens egen proximala utvecklingszon. Materialinsamlingen har gjorts genom en kvali­tativ enkät med öppna frågor där deltagarna valts ut via tre urvalskriterier. Innan materi­al­insamlingen började genomfördes en pilotstudie. Resultatet visar på att fem strategier är vanligast i undervisningen: att förutspå, att reda ut oklarheter, att sammanfatta, att ställa frågor och att skapa inre bilder. Denna undervisning sker i ett gemensamt lärande genom att lärarna modellerar och använder olika strategier. Lärarna motiverar dessa val utifrån styrdokument och forskning samt att de vill stärka elevernas läsförståelse. Slutsatsen är att studiens resultat har en relevans för lärar­studenters och yrkesverksammas planering av undervisning. / According to reports from Progress in Reading Literacy Studies [PIRLS], the ability of Swedish students to read and understand text has deteriorated since 2001. However, the results from 2016 show an increased ability of the pupils. Current research show the importance of teachers teaching reading compre­hension. The purpose of the study is to investigate how active teachers in the elementary school years 1-3 describe their teaching in reading comprehension based on didactic questions. This purpose is answered with the following questions: What reading comprehension strategies are taught? How do the teachers describe their reading comprehension teaching in addition to these strategies? How often do teachers teach reading comprehension and why do they think this amount is needed? Why do the teachers choose to teach reading comprehension? The study is based on a socio-cultural perspective where new knowledge is developed together with others based on the individual's own proximal development zone. The material collection has been done through a qualitative questionnaire with open questions where the participants were selected via three selection criteria. Before the material collection began, a pilot study was carried out. The result shows that five strategies are most common in the teaching: predicting, clearing out uncertainties, summarizing, asking questions and creating inner images. This teaching takes place in a common learning by the teachers modeling and using different strategies. The teachers motivate these choices based on curriculum and research, that they want to strengthen the pupils reading comprehension. The conclusion is that the study's results have a relevance for the teaching students 'and professionals' planning of teaching.

The purpose of this paper is to investigate historical consciousness through how pupils perceive history as a school subject. Jörn Rüsen´s three dimensions, the political, the cognitive and the aesthetic, of history culture has been applied in order to highlight pupils communicated historical consciousness. Historical consciousness can be regarded as the impact our interpretations of our past has on our understanding of the present and expectations of the future. Characteristic of historical consciousness is historical time and story. Historical time is subjective and builds on experiences and expectations in which all time dimensions operates in a contemporary era, and the story is a linguistic form of historical consciousness where we communicate experiences of the past, the present and expectations for the future. Pupils in grade 2 and 3 have been interviewed to clarify their perception and interpretation of history. The three dimensions of historical culture show that it is a politically contradictory story that takes precedence over the history of teaching. The results of the analysis show that the pupils historical consciousness is limited to the past and the present, while the future has not been explicitly addressed in the teaching. At the same time, the dimensions of historical culture have highlighted that the pupils themselves have the capacity to activate and develop their historical consciousness. Aided by imagination and the creation of stories the pupils allow themselves to approach the future through their own experiences and interpretations of the past. This sets a framework for expectations and dreams of the future. The same framework enables the pupils to approach the past by entering imaginative worlds interpreted as a resemblance of life in the historical past.

Syftet med denna studie var att ta reda på hur lärares utbildning, kompetens och intresseför teknik påverkar den undervisning som genomförs i teknikämnet. I studien har jag använt mig av en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer. Jag har intervjuat sex lärare från tre olika skolor som ligger i samma kommun. Tidigare forskning i ämnet existerar, vilket presenteras i de kommande delarna bakgrund och tidigare forskning. Resultatet i studien visar att bristande eget intresse och bristen på utbildning och fortbildning inom teknikämnet påverkar undervisningen och de didaktiska valen.

Denna undersökning söker svar på hur sju lärare i årskurserna 1–3 använder lärandeteorier i språkutvecklande arbete med nyanlända elever. Nyutexaminerade lärare behöver verktyg att använda i språkutvecklande arbete med nyanlända, eftersom ämnet svenska som andraspråk ofta saknas i lärarutbildningarna. Frågan är om de kan använda de teoretiska kunskaper de förvärvat under utbildningen och omsätta till fungerande undervisningspraktik. Vidare studeras om lärare väljer en teoretisk utgångspunkt och sedan följer den, eller om de väljer delar av olika lärandeteorier och kombinerar dessa. En viktig del av undersökningen är att följa hur lärarna arbetar praktiskt utifrån teorier om lärande och vilka metoder de använder som är utvecklade ur dessa. Undersökningen är kvalitativ och baseras på semistrukturerade intervjuer och ostrukturerade observationer av sju lärare vid två skolor. Analysen av det insamlade materialet har utförts genom en kvalitativ innehållsanalys. Resultaten visar att den lärandeteori som är vanligast förkommande i språkutvecklande arbete med nyanlända elever i de intervjuade lärarnas undervisning är det sociokulturella perspektivet med Vygotskij som huvudperson. Denna lärandeteori har varit en viktig del vid utvecklandet av genrepedagogiken som också används i hög grad, framför allt genom cirkelmodellen. Ett annat delresultat som framkom tydligt var vikten av att undersöka och ta tillvara de nyanlända elevernas erfarenheter samt nödvändigheten av modersmålsundervisning och studiehandledning. Det kollegiala och kompetensutvecklande lärandet tas upp av alla de intervjuade lärarna och det visar sig vara en viktig del i det språkutvecklande arbetet med nyanlända elever.

Matteläxor är ett ämne som det pratas mycket om men det finns inga speciella regler kring matteläxor i skolan utan det är upp till varje enskild skola och lärare att bestämma om lärarna ska ge eleverna matteläxa eller inte. Jag har i denna studie undersökt fenomenet matematikläxor i årskurs F-3. Studien syfte var att undersöka varför lärare använder matteläxor och om läxorna är individanpassade och hur använder informationen de får veta av en gjord matteläxa. För att få empiri har det använts en kvalitativ metod, där samtligas elever i en årskurs 1, 2, och 3 fått svara på en enkät om matteläxor sedan har jag intervjuat 18 av dessa elever i årskurs 1-3. För att samla empiri för att få lärares uppfattning har jag intervjuat en lärare som arbetar i årskurs ett, en lärare i årskurs två samt en lärare i årskurs tre. Detta har sedan bearbetas och jämförts för att besvara mina forskningsfrågor som är: Hur definierar lärarna ordet läxa? Varför tror eleverna att de får matteläxa? Hur känner eleverna för att ha matteläxa? Följs läxan upp? Matteläxans syfte utifrån lärarnas perspektiv? Jobbar lärarna med individuella läxor till eleverna och hur bedöms läxorna?  Alla elever och lärare var utvalda från samma skola för att jag skulle kunna jämföra lärarens och eleverna svar. Skiljer det sig mellan lärarens och elevernas tankar kring matteläxan?  Resultatet av studien blev att: Lärarna har ett syfte med varför de har läxa men att det kan bli tydligare för eleverna för att vissa inte visste varför de har matteläxa förutom att träna på matte och bli bättre. Lärarna och eleverna har olika åsikter kring om matteläxan följs upp eller inte och här kan lärarna bli bättre på att förtydliga syftet med läxan och hur den följs upp så att läraren och eleven har samma syn på matteläxan. Eleverna gillar att ha läxa och det är inte många som tycker den är svår och det hör ihop med att de flesta lärarna i studien vill att läxan ska eleverna kunna göra själva och på så vis blir inte läxan individuell.