Uppsatsens syfte är att bidra med kunskap om hur lärare för elever i årskurserna 1–3 kan arbeta med läsförståelsestrategier för att utveckla elevers läsförståelse. Läsförståelsestrategier ska ingå i undervisningen genom hela grundskolan. Internationella undersökningar visar på skillnader mellan hög- och lågpresterande elever i svenska skolor vad gäller läsförståelse. Undersökningarna visar också att svenska elever har svårt att tolka och värdera texter samt att visa att de förstår texterna de har läst. Metoden för min studie är semistrukturerade intervjuer av lärare som arbetar inom årskurserna 1–3. Intervjuerna har utförts utifrån ett hermeneutiskt perspektiv och likaså analysen av resultatet. Resultatet visar på att lärarna främst introducerar, utvecklar och förankrar elevernas läsförståelsestrategier genom samtal. Samtalen sker i en social kontext där eleverna får ta del av lärarnas modellering av läsförståelsestrategier och samtidigt lyssna på varandras olika tolkningar av texter. Den sociala kontexten framhålls som särskilt viktig för eleverna då den skapar gemensamt lärande och visar på hur texter kan tolkas olika från individ till individ. / <p>Godkänt datum 2021-01-17</p>

Syftet med denna studie är att få kunskap om hur verksamma lärare organiserar sin undervisning för att tilltala alla elever, oavsett kön. Syftet är även att få kännedom om lärare upplever att elever visar olika intresse och engagemang för ämnet teknik samt om lärare anser att tekniken har kopplingar till könsnormer. För att få svar på detta har verksamma lärare i årskurs 1–3 som undervisar i ämnet teknik intervjuats. Resultatet av studien visar att samtliga lärare låter alla elever få arbeta med samma material och uppgifter. Detta för att inte göra skillnad på könen samt för att motverka könsuppdelningar. Samtliga lärare menar även att eleverna i årskurs 1–3 inte uppvisar olika intresse och engagemang för teknikämnet, utan att detta blir mer synligt i årskurs 4–6. Alla lärare i denna studie menar även att tekniken traditionellt sett har kopplingar till könsnormer, och då de manliga normerna. Men lärarna menar samtidigt att det har blivit bättre och att det idag är mer accepterat att som flicka arbeta och utbilda sig inom områden som anses manligt. Lärarna menar att skolan har möjlighet att förändra och göra så att könsuppdelningarna försvinner, genom att inte påtala att det finns könsnormer kopplat till teknikämnet.

I matematikundervisningen i årskurs 1–3 lär sig elever grundläggande kunskaper för att förstå tal i bråkform. Förståelsen för tal i bråkform är viktig för fortsatt kunskapsutveckling inom tal i decimalform, algebra och procent. Litteraturstudiens syfte är att belysa hur matematikdidaktisk forskning beskriver hur elever möter svårigheter för tal i bråkform samt vilken undervisning som kan förebygga att svårigheter uppkommer för tal i bråkform. Genom litteratur och databassökningar framkom att de vanligaste svårigheterna för tal i bråkform är förståelsen för täljare och nämnare, storleksordning av tal i bråkform och samband mellan olika representationsformer. Litteraturstudien grundar sig i vetenskapliga artiklar, sökta genom olika söktjänster. De granskade artiklarna är eniga om att digitala verktyg, tal i bråkform kopplat till vardagen, aktiviteter och konkret material kan främja elevers förståelse för tal i bråkform. I litteraturstudien framkommer det att förståelse för täljare och nämnare, stambråk, del av helhet och del av antal är grunden till att förstå tal i bråkform. Resultatet visar också att undervisning om tal i bråkform kan vara en problematisk del i matematiken. Det krävs därför en välplanerad och varierad undervisning för att gynna elevers förståelse för tal i bråkform.

Differentierad undervisning syftar till att inkludera alla elever i ett klassrum utan att förlora den sociala kontexten. Syftet med studien är att undersöka hur fem lärare i årskurs 1–3 implementerar differentierad undervisning i ämnet svenska, samt vilka möjligheter respektive svårigheter de ser med att använda metoden. Kvalitativa intervjuer med yrkesverksamma lärare analyseras utifrån Wallbergs Ramverk vilket beskriver de fem kategorier som kan ingå i en differentierad undervisning: tempo, nivå, omfång, metod och intresse. Resultatet visar på vikten av att känna sin elevgrupp för att skapa en meningsfull undervisning med stöttning som utmanar varje elev på rätt nivå. Det framkommer även att läromedel sällan är differentierat och att lärarna därför upplever att de ofta behöver skapa eget undervisningsmaterial. Lärarna använder sig av explicit undervisning och differentierar främst utifrån kategorin nivå. Lärarna påpekar att elevinflytandet ökar med ålder och mognad. Därför kan det vara mer gynnsamt att fullt ut differentiera undervisningen i högre årskurser.

Det övergripande syftet med denna studie är att bidra med kunskap om lågstadielärares syn samt omfattning av arbetet med övriga modersmål i den ordinarie undervisningen. Forskningsfrågorna i denna studie var: vad är lågstadielärares inställning till användningen av övriga modersmål i klassrummet?, är användningen av övriga modersmål i den ordinarie undervisningen villkorad? vid vilka situationer anser lågstadielärare att användningen är lämplig? och hur ser förutsättningarna ut för lågstadielärare att arbeta med övriga modersmål genom samarbete med flerspråkiga kollegor? Studien hade en kvantitativ inriktning, därav valdes enkät som metod. Enkäten skickades till rektorer och lågstadielärare i södra och mellersta Sverige samt spreds via Facebook-grupper för lärare. Totalt deltog 61 lågstadielärare i denna studie. Studiens resultat kan förstås utifrån ramfaktorteorin, vilket i denna studie innebar att lågstadielärarnas inställningar verkade som en ram för flerspråkiga elevers möjlighet till lärande och utveckling. Teorin om transspråkande förklarade även i vilken utsträckning som en pedagogik med olika modersmål tillämpades. Slutligen användes teorier om olika utbildningsmodeller för flerspråkiga elevers inlärning av modersmål och andraspråk, för att identifiera den vanligaste synen på flerspråkiga elevers lämpliga språkutveckling hos lågstadielärarna i studien. Lågstadielärarnas inställningar som ramfaktor verkade positivt påverka de flerspråkiga elevernas möjlighet att använda sina modersmål i det ordinarie klassrummet. Sannolikt begränsade därför inte lågstadielärarna sina flerspråkiga elevers möjligheter att använda sina modersmål i klassrummet, då en majoritet av lågstadielärarna såg positiva konsekvenser för de flerspråkiga elevernas lärande. Dock gjorde vissa faktorer att en del modersmål upplevdes som mer problematiska av lågstadielärarna att använda i undervisningen än andra. Majoriteten av lågstadielärarna i studien verkade även praktisera en transspråkande metod och förhållningssätt i klassrummet. Studien visade även på att det fanns en stor variation kring hur ett eventuellt samarbete mellan lågstadielärare och modersmålslärare/flerspråkiga kollegor såg ut. Utifrån de resultat som framkommit i denna studie verkade den dominerande modellen för språkutveckling av flerspråkiga elever hos lågstadielärarna i hög grad bero på vilket modersmål den flerspråkiga eleven talade, hur vanligt modersmålet var samt ifall det fanns modersmålslärare eller andra flerspråkiga kollegor som talade modersmålet.

No description available.

I dagens klassrum möter lärare elever med mer varierande språkerfarenheter i störreutsträckning än tidigare. Studiens fokus på flerspråkighet åskådliggör fler aspekterav flerspråkiga elevers kunskapsinhämtning än den traditionella målspråksdominerandesynen på andraspråksinlärning. Med denna syn på språkinlärning ochkunskapsinhämtning preciseras hur synen på språkanvändning i klassrummetfrämjar lärandet hos alla elever, oavsett de individuella variationerna av språkligaerfarenheter, för att sträva mot en likvärdig utbildning och social rättvisa. Den härstudien syftar till att undersöka och beskriva vilka föreställningar lärare somundervisar i engelska i årskurs 1–3 har rörande språkanvändningen ochflerspråkigheten i undervisningen. Studiens empiriska material består avsemistrukturerade intervjuer med fem lärare. Det teoretiska ramverket består av densociokulturella teorin för lärande samt transspråkande som teori vid språkinlärning.Studiens resultat visar att lärarna i studien beskriver att de använder sig avmultimodala resurser för att förtydliga och förmedla kunskaper till eleverna, dockinte uttryckligen med elevers varierande språkkunskaper i åtanke. Vidare strävarlärarna i studien efter att använda sig av målspråksbaserad undervisning till stor del.De föreställningar rörande språkanvändningen hos flerspråkiga elever som lärarnager uttryck för är att de inte ser elevers hela lingvistiska repertoar som en resurs iundervisningen. Studien ifrågasätter även argumenten för målspråksdominerandeundervisningsmetoder ur ett likvärdighetsperspektiv och föreslår att transspråkandepraktiker bör övervägas med hänsyn till alla elevers möjligheter tillkunskapsutveckling. / <p>Engelska</p>

Syftet med denna studie var att undersöka i vilken omfattning teknikundervisningen i årskurs 1-3 främjar elevers utvecklande av entreprenöriella förmågor utifrån hur lärare beskriver vilket syfte de har, hur de arbetar, vilka möjligheter och begränsningar de upplever samt vad de beskriver som entreprenörskapsfrämjande i undervisningen. Studiens resultat baseras på åtta semistrukturerade intervjuer med lärare med olika bakgrund, erfarenhet och utbildning som är verksamma och undervisar i teknikämnet i årskurs 1-3. I studien används pragmatismen och tankar från John Dewey för att ge ett perspektiv på hur lärande kan ske. Resultatet visar bland annat att lärare berör olika delar av vad som i studien definieras som entreprenörskapsfrämjande och att lärares egen förståelse för vad ett entreprenörskapsfrämjande arbete i undervisningen innebär varierar stort både mellan olika lärare och i jämförelse med vad de utifrån sina beskrivningar berör i teknikundervisningen. Studiens resultat visar även att teknikämnets karaktär kan skapa goda förutsättningar för entreprenörskapsfrämjande undervisning, särskilt om det undervisas av lärare som även undervisar i andra ämnen likt klasslärare i årskurs 1-3 gör. En slutsats är att det är viktigt att lärare väljer rätt innehåll i teknikundervisningen för att skapa möjlighet att lära ut hela bredden av teknisk kunskap och att de själva känner sig säkra på innehållet för att det ska gynna lärandet enligt pragmatismen samt främja entreprenörskap. / <p>NO</p><p>Naturorienterande ämnen</p><p>Naturorienterande ämnenas didaktik</p>

The aim of this study is to increase knowledge about how teachers in grades 1–3 experience cooperative learning in reading comprehension teaching. Furthermore, the purpose is also to examine the advantages and disadvantages that the teachers experience with the approach are also made visible. The intention of the study is to investigate the teachers' usage, knowledge and experience of cooperative learning in reading comprehension teaching. To fulfill the aim of the study, a qualitative semi-structured interview study was conducted in which four active teachers at three different schools participated. The theoretical framework for the study is the sociocultural theory where the transcripts were analyzed using a phenomenographic analysis method.In summary, the results showed that teachers use cooperative learning in various degrees. The teachers' knowledge and experience of cooperative learning is of great importance for how much of the teaching applies to the approach. In general, as all teachers, that the working method is favorable for the students' knowledge development and social ability.

Denna lärarhandledningsanalys undersöker representationsformer inom taluppfattning. Representationsformer kan vara bra att använda i matematikundervisning då de kan leda till mer abstrakt tänkande. Att enbart följa lärarhandledningar kan leda till en begränsad undervisning då endast ett fåtal representationsformer används. Syftet med studien är att undersöka i vilken omfattning representationsformer uttrycks i lärarhandledningar för läromedlet Matte Direkt Safari årskurs 1-3. Studien undersöker även hur lärarhandledningarna föreslår att representationsformer ska användas inom addition. Leshs definition av representationsformer och Heddens modell om övergången mellan konkret och abstrakt matematik utgör tillsammans studiens ramverk. Med hjälp av ramverket och ett kategoriseringsschema tolkas och analyseras resultatet. Resultatet visar att Matte Direkt Safari använder representationsformer i stor omfattning och att de är jämnt fördelade över årskurserna. I resultatet framkommer att lärarhandledningarna oftast kombinerar två till tre nivåer enligt Heddens modell. I diskussionen diskuteras varför vissa representationsformer förekommer mer eller mindre i vissa årskurser. Resonemang förs också kring nivåerna i Heddens modell.