Ur ett sjuksköterskeperspektiv är det viktigt att tänka på att kraven på Hälso- och sjukvård blir allt högre i en tid då det finns allt minskade resurser. Det är angeläget att utnyttja alla resurser och på ett optimalt sätt. Syftet med denna studie är att undersöka vetenskaplig litteratur med avsikt att få ökad kunskap om vilka omvårdnadsåtgärder som är effektiva för sjuksköterskor att använda sig för att förebygga tromboflebit hos vuxna patienter med behov av perifer venkateter. I denna litteraturstudie genomfördes sökningar i PubMed, CINAHL och Elin. Inkludering av studier styrdes av i förväg uppsatta kriterier och företrädesvis eftersöktes studier med kvantitativ metodansats. Data analyserades och granskades av två oberoende granskare, enligt en granskningsmall. Slutligen inkluderades och granskades 10 studier. Resultat av denna studie visar att aseptiska hygienrutiner vid inläggning av perifer venkateter, valet av instickstället och storleken på perifer venkateter samt information till patienten är grundläggande preventiva åtgärder mot tromboflebit. Risken för utveckling av tromboflebit ökar ju längre tid perifer venkateter ligger inne i kärlen, vid infusionen av läkemedel och lösningar och vid försummad omvårdnad. Kunskap, erfarenhet och professionella rutiner minskar däremot utvecklingen av tromboflebit. / From the nurse perspective it’s important to think that the claims of health and medical attendance become higher in a time when resources decrease. It is important to take advantage of all resources in the optimal way. The aim of this study is to investigate scientific literature with the purpose to increase knowledge about which nursing actions are effective for nurses to practice to prevent phlebitis among adults patient with need for peripheral venous catheterization. In this study literature searches were conducted in PubMed, CINAHL and Elin. Inclussion of studies were made with the help of criterias established beforehand and prospective quantitative studies were preferred. Data were analysed and reviewed by two independent reviewers, using a protocol. Finally 10 studies were included. The results show that aseptic hand routines, choice of insertion area, size of peripheral venous catheter and information to the patient are fundamental arrangements to prevent phlebitis. The risk for development of phlebitis increases with time in situ of catheterization, with administration of drugs and solutions and with neglected nursing care. However knowledge, experience and professional routines decrease development of phlebitis.

Skyfallen förväntas öka, därmed behöver städer klimatanpassas. Ansvarsfördelningen i hanteringen av skyfall är komplicerad då det finns otydligheter hur aktörer ska arbeta med åtgärder vid dessa översvämningar. Syftet för studien är att undersöka ansvarsfördelning, samverkan och klimatanpassningsarbete i två kommuner vid översvämningar i samband med extrema skyfall. Teorin om samarbetsstyrning innebär att fler aktörer ska samverka vid komplexa händelser för att uppnå en urban resiliens. Teorin ska som utgångspunkt analysera fallen Malmö och Gävle där även kvalitativa metoder har använts. Resultatet visar att kommunerna inte har hela ansvaret vid skyfall. Det finns även liknande synsätt på hur kommunernas ansvar bör utvecklas, samt tydlighet kring samordning. Därmed är slutsatsen att översvämningar först tas i beaktande efter att händelsen har skett, något som också driver ett ansvarstagande. Alla aktörer måste tidigare ta ett eget ansvar samt samverka för att uppnå klimatanpassade städer innan det är för sent. / Rainfall is expected to increase, and cities need to adapt. The distribution of responsibilities is complicated because of uncertainties about who and how actors should work with flood risk management. This study aims to investigate these responsibilities, collaborative workn and climate adaptation in two municipalities during floods from extreme rainfall. The theory of collaborative governance is used to study how actors collaborate to achieve urban resilience in the cases of Malmö and Gävle. The results show that municipalities are not the only ones with responsibility during heavy rainfall. There are also similar views on how the municipalities responsibilities should be developed, as well as the importance of clarity around collaborative governance. The conclusion is that floods are only taken into account after the event has occurred, something that also drives the distribution of responsibility. All involved actors must take their own responsibility and collaborate to achieve adapted cities before it is too late.

The transition towards a sustainable and low-carbon future requires significant changes in energy behaviour among energy consumers. However, the question remains about how, by whom, and what changes are necessary to achieve this transition. While many policies have been implemented to overcome these barriers, current policies focus on technology market development and market failures. Policies that address behavioural anomalies are limited, leading to a lack of engagement and awareness among many energy consumers. This issue is particularly prominent among hard-to-reach (HTR) consumer groups, which can be found in both the commercial and residential sectors (Rotmann, Sea, 2019). The impact of HTR energy consumers on energy efficiency measures and the achievement of climate neutrality remains largely unexplored. It is necessary to identify and understand these groups to address this gap. By doing so, it is possible to help them change their energy consumption behaviour towards a more sustainable and low-carbon future (Rotmann, Sea, 2019).This project aims to provide insights into HTR energy consumers in Sweden and assess their impact on achieving climate neutrality. The primary objective is to identify the most common HTR groups, their main barriers, and the potential drivers that could help change their energy consumption behaviour. A detailed literature review is conducted to gather information on practical and theoretical cases globally to achieve these objectives. After the literature review, a semi-quantitative data analysis has identified and classified HTR energy user in Sweden, by using modelling software like Mental Modeler. A qualitative analysis was carried out to analyze the HTR groups, identify their main barriers and potential drivers, and to understand their energy behaviour better. From the literature review, it was found that high income, low income, and elderly are hard to reach, and there is a research gap of their behavior, needs and how to address their challenges to energy consumption. The findings revealed that high energy prices, subsidies, economic conditions, and energy production were key driver components that could not be controlled by individual energy consumers. Therefore, policymakers must implement policies that address these root causes, such as investing in renewable energy sources, increasing competition in the energy market, and offering targeted subsidies for energy-efficient products and services. Additionally, policies that promote economic growth and stability can help to improve energy efficiency by reducing the financial strain on households. Overall, this study highlights the need for comprehensive energy efficiency policies that target both the demand and supply side of energy consumption to promote sustainable and affordable energy use in households, which is crucial for achieving long-term energy and climate goals. / Övergången till en hållbar framtid med låga koldioxidutsläpp kräver betydande förändringar i energibeteendet bland energikonsumenter. Frågan kvarstår dock om hur, av vem och vilka förändringar som krävs för att uppnå denna övergång. Även om ett stort antal policyer har implementerats för att övervinna dessa barriärer, fokuserar nuvarande policyer främst på teknikmarknadsutveckling och marknadsmisslyckanden. Policyer som tar itu med beteendeavvikelser är begränsade, vilket leder till bristande engagemang och medvetenhet bland många energikonsumenter. Denna fråga är särskilt framträdande bland svåråtkomliga konsumentgrupper, som finns i både kommersiella och bostadssektorer (Rotmann, Sea, 2019). De svåråtkomliga energikonsumenters inverkan på energieffektivitetsåtgärder och uppnåendet av klimatneutralitet är fortfarande i stort sett outforskad. För att komma till rätta med denna klyfta är det nödvändigt att identifiera och förstå dessa grupper bättre. Genom att göra det kommer det att vara möjligt att hjälpa dem att ändra sitt energikonsumtionsbeteende mot en mer hållbar framtid med låga koldioxidutsläpp (Rotmann, Sea, 2019). Detta projekt syftar till att ge insikter om HTR energikonsumenter i Sverige och bedöma deras inverkan på att uppnå klimatneutralitet. Det primära målet är att identifiera de vanligaste HTR-grupperna, de huvudsakliga hindren de möter och de potentiella drivkrafterna som kan bidra till att förändra deras energiförbrukningsbeteende.En noggrann litteraturöversikt genomförs för att samla information om praktiska och teoretiska fall globalt för att uppnå dessa mål. Efter litteraturöversikten har en semi-kvantitativ dataanalys identifierat och klassificerat HTR-energianvändare i Sverige genom att använda modelleringsprogramvara som Mental Modeler. En kvalitativ analys utfördes för att analysera HTR-grupperna, identifiera deras huvudsakliga hinder och potentiella drivkrafter och för att bättre förstå deras energibeteende. Från litteraturgenomgången framgick det att höginkomsttagare, låginkomsttagare och äldre är svåra att nå, och att det finns en forskningslucka vad gäller deras beteende, behov och hur man kan hantera deras utmaningar i energikonsumtionen. Resultaten visade att höga energipriser, subventioner, ekonomiska förhållanden och energiproduktion var viktiga drivkomponenter som inte kunde kontrolleras av enskilda energikonsumenter. Därför måste beslutsfattare genomföra politiska åtgärder som adresserar dessa grundorsaker, såsom investeringar i förnybara energikällor, ökad konkurrens på energimarknaden och erbjudande om riktade subventioner för energieffektiva produkter och tjänster. Dessutom kan politiska åtgärder som främjar ekonomisk tillväxt och stabilitet hjälpa till att förbättra energieffektiviteten genom att minska den ekonomiska belastningen på hushållen. Sammanfattningsvis betonar denna studiebehovet av omfattande energieffektivitetspolitik som riktar sig mot både efterfråge- och tillförselssidan av energiförbrukningen för att främja hållbar och ekonomiskt överkomlig energianvändning i hushållen, vilket är avgörande för att uppnå långsiktiga energi- och klimatmål.

Background: The last decades there has been a significant increase in tenant-owned real estate prices in Sweden, which has increased the risk exposure to price fluctuations in the society. Most studies have examined how the determining factors have affected the price development. Few studies have on the contrary examined how regulatory measures and quantitative easing have affected real estate prices and whether there is a conflict of objectives between market operations. Purpose: The purpose of this essay is to analyze which macroeconomic factors affect the average price per square meter for Sweden’s real estate market between 2000-2020. We will analyze whether the central bank of Sweden’s new monetary policy quantitative easing has affected the price per square meter for Sweden’s real estate market. We also investigating whether there is a conflict of objectives between quantitative easing and implemented regulatory measures on real estate prices. Completion: An econometric panel data study has been constructed to be able to analyze the impact of explanatory variables over time. The choice if explanatory variables has been made o the basis of theoretical conjunction based on several theories and previous research. The model has been adjusted for risks that may arise from a combination between panel data and time series analysis.  Conclusions: The result indicate that debt to equity ratio, disposable income, loan to value ratio, amortization, construction, quantitative easing and the policy rate have affected the average price per square meter for Sweden’s real estate market between 2000-2020. The regulatory measures have a negative effect on real estate prices, apart from the variable capital requirement which is non-significant in the model. Quantitative easing based the result presents a positive effect on real estate prices. Therefore, we argue that there occurs a conflict of objectives between the mentioned effects, expansionary monetary policy and regulatory measures. Keywords: Real estate prices, Expansionary monetary policy, Regulatory measures, Quantitative easing, Debt to equity ratio. / Bakgrund: De senaste decennierna har det skett en betydande ökning av bostadspriserna i Sverige, vilket ökat riskexponeringen för prisfluktuationer i samhället. Flertalet studier har undersökt hur bestämmandefaktorer har påverkat prisutvecklingen. Få studier har däremot undersökt hur regulatoriska åtgärder och kvantitativa lättnader påverkat bostadspriset samt om det föreligger en målkonflikt mellan marknadsoperationerna. Syfte: Syftet med denna uppsats är att analysera vilka makroekonomiska faktorer som påverkat det genomsnittliga kvadratmeterpriset för bostadsrätter på Sveriges bostadsmarknad mellan åren 2000–2020. Vi har analyserat om Riksbankens nya penningpolitiska styrmedel kvantitativa lättnader har påverkat kvadratmeterpriset för bostadsrätter. Vi har även undersökt om det föreligger en målkonflikt mellan kvantitativa lättnader och implementerade regulatoriska åtgärder på bostadspriset.   Metod: En ekonometrisk panel data studie har konstruerats för att kunna analysera flertalet förklaringsvariablers påverkan på beroendevariabeln över tid. Valet av förklaringsvariabler har gjorts utifrån teoretiskt samband baserat på flertalet teorier och tidigare forskning. Modellen har justerats för risker som kan uppstå vid kombination av paneldata och tidsserieanalys.  Slutsats: Resultatet indikerar att skuldsättning, disponibel inkomst, bolånetak, amortering, nybyggnation, kvantitativa lättnader och reporäntan påverkat det genomsnittliga kvadratmeterpriset på bostadsrätter i Sverige mellan åren 2000–2020. De regulatoriska åtgärderna har en negativ effekt på bostadspriset, bortsett från variabeln kapitalkrav som är i modellen icke-signifikant. Kvantitativa lättnader utifrån resultatet påvisar en positiv effekt på bostadspriser. Vi kan därför konstatera att det råder en målkonflikt mellan ovan nämnda effekter, expansiv penningpolitik och regulatoriska åtgärder.

Nästan alla som har en kognitiv sjukdom utvecklar någon typ av beteendemässiga och psykiska symptom vid demens (BPSD). De olika symptomen vid BPSD kan ha många olika orsaker, däribland olika kroppsliga besvär eller otillfredsställda behov. Även biverkningar av läkemedel kan vara en orsak till att BPSD uppstår. Riktlinjerna säger att BPSD i första hand ska behandlas med icke-farmakologiska åtgärder. Trots detta behandlas BPSD ofta med läkemedel. Många av de läkemedel som används är olämpliga för personer med kognitiv sjukdom. Icke-farmakologiska åtgärder kan riktas till att tillfredsställa personens behov medan läkemedelsbehandling syftar till att minska ett symptom. Studiens syfte var att undersöka effekten av icke-farmakologiska åtgärder vid BPSD hos personer med kognitiv sjukdom som bor på vård- och omsorgsboende. Den metod som användes för att besvara studiens syfte var en integrerad analys för allmän litteraturöversikt. Data har sökts fram via CINAHL, PubMed och manuella sökningar. Femton artiklar inkluderades till resultatet i denna studie.  Resultatet är presenterat i kategorierna: Enkla interventioner och Komplexa interventioner med underkategorierna: Hundterapi, Ljusterapi och Pedagogiska föremål. Resultatet visar att ett flertal icke-farmakologiska åtgärder hade signifikant minskande effekt på BPSD men även att implementeringen av icke-farmakologiska åtgärder i vissa fall kunde leda till en ökning av somliga BPSD-symptom. Det fanns fall där olika studier kommit fram till olika effekt av liknande interventioner. Slutsatsen är att det finns underlag som motiverar prioriteringen av icke-farmakologiska åtgärder vid BPSD samt att dessa åtgärder ska utformas personcentrerat. / Almost everyone who has a cognitive disease will develop some type of behavioral and psychological symptoms of dementia (BPSD). The different symptoms of BPSD can have many different causes, including physical ailments or needs that have not been satisfied. Side effects from drugs can be another cause for BPSD. The guidelines recommend that BPSD should primarily be treated with non-pharmacological interventions. Despite this, BPSD is often treated with drugs. Many of the drugs used are inappropriate for people with cognitive disease. Non-pharmacological interventions focus on the person's needs while drug treatment is primarily focused on a symptom. The aim of the study was to investigate the effect of non-pharmacological interventions on BPSD in people with cognitive disease living in nursing homes. The method used to answer the aim of this study was an integrated analysis for a review of literature. Data was sought through CINAHL, PubMed and manual searches. Fifteen articles were included in the result of this study. The result is presented in the categories: Simple interventions and Complex interventions with the subcategories: Dog therapy, Light therapy and Pedagogic objects. The result shows that several non-pharmacological interventions had significantly decreasing effect on BPSD but also that the implementation of non-pharmacological interventions in some cases could lead to an increase of some BPSD-symptoms. There were cases where different studies showed different effects from similar interventions. In conclusion it is supported to prioritate non-pharmacological interventions in BPSD and that these interventions should be designed in a person centred way.

Purpose: The purpose of this work is to identify shortcomings and challenges that occur within the building permit process and then present concrete improvement proposals to streamline the building permit process in Växjö municipality. Method: To identify the shortcomings in the building permit process, several methods have been used such as a literature study, a case study and document analysis. The case study was covered by four interviews with administrators who work in the building permit department in Växjö municipality to get a glimpse of how the building permit process works, what shortcomings the administrators have experienced with the process and how the process is managed. In addition, a document analysis of internal and publicly published documents has taken place to skew a picture of the way of working in the department as well as the routines of the department. Results: Results show how Växjö municipality nowadays works around the building permit process and how applications are handled. Administrators in the municipality use a program called Castor to perform procedures in the OneNote Program.  Furthermore, the shortcomings experienced by the administrators with this routine are also presented. The e-service for the application for a building permit worked for private individuals but was complicated for organizations. The building permit website needs more specific information regarding guidance for the preparation of documents as well as information on which documents must be submitted in connection with the application. Finally, in the results section, several improvement proposals on how the building permit process can be made more streamlined were presented. For example, by updating the website to expand the knowledge of a private applicant, by developing the e-service and by expanding the competence supply of administrators. in addition, municipality’s opinion in implementing the proposed measures is discussed. Conclusions: The conclusion of this work is that implementing the measures can indeed help to resolve existing short comes, thereby streamlining the building permit process. For the building permit process to be more efficient for both administrators and applicants, an implementation of measures can be made. Administrators can increase their skills supply and learn the existing digital tools as well as expand learning in IT. Furthermore, updates to the municipal website can be made to expand applicant knowledge in applications for building permits. / Detta examenarbete grundar sig i problematiken omkring en effektiv handläggning av bygglovsprocessen. Med hjälp av en ökad effektivisering kan bygglovsprocessen bli mer lätthanterad för handläggare samt bidra till snabbare bygglovsprocess. Syftet med detta arbete är att studera bygglovsprocessen i Växjö kommun för att identifiera brister och utmaningar samt föreslå konkreta förbättringsförslag för att effektivisera denna process. Fyra intervjuer med handläggare som jobbar i bygglovsavdelning i Växjö kommun genomfördes för att få en bild av hur bygglovsprocessen fungerar, vilka brister handläggarna har upplevt med processen samt hur processen hanteras. Det har även genomförts en dokumentanalys av interna och allmänt publicerade dokument för att få ytterligare insikter av arbetssättet och rutinerna på avdelningen. Resultat visar hur Växjö kommun för närvarande arbetar kring bygglovsprocessen och hur ansökningar hanteras. Handläggare i kommunen använder sig av ett program som heter Castor för att utföra handläggningar enligt rutiner i programmet OneNote. Vidare presenterades även de brister som handläggarna upplevde med denna rutin. E-tjänsten för ansökningen om bygglov fungerade för privata personer men inte för organisationer. Bygglovs hemsidan behöver mer specifik information angående vägledning för upprättelse av handlingar samt information om vilka dokument som det är måste lämnas in i samband med ansökan. Slutligen presenteras i resultatdelen flera förbättringsförslag på hur bygglovsprocessen kan effektiviseras genom exempelvis en uppdatering av hemsidan för att utöka kunskapen hos en privat sökande. Ytterligare ett förslag är att utveckla e-tjänsten samt utöka kompetensförsörjningen hos handläggare. Efter presentationen av resultatet diskuterades effektiviteten av dem föreslagna åtgärderna med handläggaren. Enligt handläggaren anses dem föreslagna åtgärderna vara rimliga och kan bidra till förbättring i processen om avdelningen väljer att implementera dem. Detta har sin anledning i att flera åtgärder kommer tillsammans att komplettera varandra och lösa befintliga brister samt förebygga återuppståendet av dessa brister. Slutsatsen som kan dras är att genomförandet av föreslagna åtgärderna kan bidra till och hjälpa med att lösa befintliga brister och därigenom effektivisera bygglovsprocessen. Bygglovsprocessen kan effektiviseras mer för både handläggare och dem sökande genom implementeringen av åtgärder. Handläggare kan öka sin kompetensförsörjning och lära sig dem digitala verktygen samt utöka lärandet inom IT. Vidare kan kommunens webbplats  uppdateras med bättre exempel och information som ökar dem sökandes kunskaper om bygglovsprocessen  och bygglov.

Malmö högskolaLärarutbildningenSkolutveckling och ledarskapMagisterkurs i specialpedagogikHöstterminen 2008Borgfors, S. (2008). Att få diagnosen dyslexi först under gymnasietiden: tio ungdomars verklighet - en kritisk betraktelse. Skolutveckling och ledarskap, Specialpedagogisk magisterutbildning, Malmö högskola.Följande kvalitativa studie, med abduktiv ansats och reflexiv metod som vetenskapsfilosofisk grund, är resultatet av intervjuer med tio ungdomar som har fått diagnos dyslexi först under sin gymnasietid. Syftet var att utröna om diagnostiseringsprocessen och dyslexidiagnosen i sig hade haft någon betydelse för informanternas självbild, studiesituation och studieresultat. Intervjuerna reflekterade också betydelsen av omgivningens förhållningssätt till informanternas svårigheter, såväl före som efter diagnos. Den enskilda skolans och lärarens utövande av makt, bl.a. genom hur styrdokumentens riktlinjer för elever med särskilda behov tolkas, är av största vikt för den enskilda elevens möjligheter till kunskaps- och färdighetsutveckling. Vid jämförelser mellan intervjuerna och tidigare forskning synliggjordes betydelsen av såväl samhällsövergripande som individ- och klassrumscentrerade normativa mönster och brist på kunskap kring dyslexi, med risker för därpå följande stigmatiseringsprocesser. Studiens resultat visar att diagnostiseringen har haft en positiv inverkan på informanternas självbild, studiesituation och studieresultat. Studien visar också att informanterna är rädda för omgivningens okunskap och fördomar. Resultaten motsäger att diagnostisering i sig är stigmatiserande, men ger belägg för att omgivningens attityder till och värderingar av läs- och skrivsvårigheter kan vara det. Fortbildning av skolledare och pedagogisk personal i läs- och skrivutveckling/-problematik framstår som ytterst angelägen.Nyckelord: diagnostisering, dyslexi, fortbildning, kunskap, makt, normer, självbild, stigmatisering, värderingar, åtgärder Susanne Borgfors Handledare: Ingrid Sandén Examinator: Lena Lang / Malmö UniversitySchool of Education, School Development and LeadershipMasters Programme in Special Needs EducationAutumn Term 2008Borgfors, S. (2008). Getting the Diagnosis of Dyslexia only during Upper Secondary School: the Reality of Ten Adolescents – a Critical Study. School Development and Leadership, Masters Programme in Special Needs Education, Malmö University.This qualitative study, performed with an abductive and reflexive method, is the result of interviews with ten adolescents who have received the diagnosis of dyslexia during their time at upper secondary school. The fundamental aim of the study was to examine if the process of diagnosing, and the diagnosis of dyslexia in itself, have affected the informants’ regard of self, study situation and study results. The interviews reflected the significance of attitudes among adults and peers, concerning the informants’ reading and writing difficulties, both before and after the diagnosis. To enable the students’ development of cognition and proficiency, it is of great importance how schools and teachers wield their power when interpreting the principles in the steering documents regarding special education needs. When comparing the interviews with results of earlier research, the lack of knowledge about dyslexia, the importance of normative patterns, attitudes and values in society, the classroom and the individual, with the following risks of stigmatization processes, became evident.The results of the study indicate that the process of diagnosing and the diagnosis itself have had positive consequences for the informants’ concept of self, study situation and study results. The study results also show that the informants fear the ignorance and prejudice of adults and peers. The results suggest that a diagnosis of dyslexia in itself is not stigmatizing to the individual, but confirm that the attitudes and values of others can be so. Continuing professional development of school leaders and teachers regarding reading and writing development/difficulties is of the utmost importance.Keywords: continuing professional development, diagnosing, dyslexia, knowledge, measures, norms, power, self, stigmatization, valuesSusanne Borgfors Tutor: Ingrid Sandén Examiner: Lena Lang

Malmö högskolaLärarutbildningenSkolutveckling och ledarskapMagisterkurs i specialpedagogikHöstterminen 2008Borgfors, S. (2008). Att få diagnosen dyslexi först under gymnasietiden: tio ungdomars verklighet - en kritisk betraktelse. (Getting the Diagnosis of Dyslexia only during Upper Secondary School: the Reality of Ten Adolescents – a Critical Study.) Skolutveckling och ledarskap, Specialpedagogisk magisterutbildning, Malmö högskola.Följande kvalitativa studie, med abduktiv ansats och reflexiv metod som vetenskapsfilosofisk grund, är resultatet av intervjuer med tio ungdomar som har fått diagnos dyslexi först under sin gymnasietid. Syftet var att utröna om diagnostiseringsprocessen och dyslexidiagnosen i sig hade haft någon betydelse för informanternas självbild, studiesituation och studieresultat. Intervjuerna reflekterade också betydelsen av omgivningens förhållningssätt till informanternas svårigheter, såväl före som efter diagnos. Den enskilda skolans och lärarens utövande av makt, bl.a. genom hur styrdokumentens riktlinjer för elever med särskilda behov tolkas, är av största vikt för den enskilda elevens möjligheter till kunskaps- och färdighetsutveckling. Vid jämförelser mellan intervjuerna och tidigare forskning synliggjordes betydelsen av såväl samhällsövergripande som individ- och klassrumscentrerade normativa mönster och brist på kunskap kring dyslexi, med risker för därpå följande stigmatiseringsprocesser. Studiens resultat visar att diagnostiseringen har haft en positiv inverkan på informanternas självbild, studiesituation och studieresultat. Studien visar också att informanterna är rädda för omgivningens okunskap och fördomar. Resultaten motsäger att diagnostisering i sig är stigmatiserande, men ger belägg för att omgivningens attityder till och värderingar av läs- och skrivsvårigheter kan vara det. Fortbildning av skolledare och pedagogisk personal i läs- och skrivutveckling/-problematik framstår som ytterst angelägen.Nyckelord: diagnostisering, dyslexi, fortbildning, kunskap, makt, normer, självbild, stigmatisering, värderingar, åtgärder Susanne Borgfors Handledare: Ingrid Sandén Examinator: Lena Lang / Malmö UniversitySchool of Education, School Development and LeadershipMasters Programme in Special Needs EducationAutumn Term 2008Borgfors, S. (2008). Getting the Diagnosis of Dyslexia only during Upper Secondary School: the Reality of Ten Adolescents – a Critical Study. School Development and Leadership, Masters Programme in Special Needs Education, Malmö University.This qualitative study, performed with an abductive and reflexive method, is the result of interviews with ten adolescents who have received the diagnosis of dyslexia during their time at upper secondary school. The fundamental aim of the study was to examine if the process of diagnosing, and the diagnosis of dyslexia in itself, have affected the informants’ regard of self, study situation and study results. The interviews reflected the significance of attitudes among adults and peers, concerning the informants’ reading and writing difficulties, both before and after the diagnosis. To enable the students’ development of cognition and proficiency, it is of great importance how schools and teachers wield their power when interpreting the principles in the steering documents regarding special education needs. When comparing the interviews with results of earlier research, the lack of knowledge about dyslexia, the importance of normative patterns, attitudes and values in society, the classroom and the individual, with the following risks of stigmatization processes, became evident.The results of the study indicate that the process of diagnosing and the diagnosis itself have had positive consequences for the informants’ concept of self, study situation and study results. The study results also show that the informants fear the ignorance and prejudice of adults and peers. The results suggest that a diagnosis of dyslexia in itself is not stigmatizing to the individual, but confirm that the attitudes and values of others can be so. Continuing professional development of school leaders and teachers regarding reading and writing development/difficulties is of the utmost importance.Keywords: continuing professional development, diagnosing, dyslexia, knowledge, measures, norms, power, self, stigmatization, valuesSusanne Borgfors Tutor: Ingrid Sandén Examiner: Lena Lang

Alla patienter som genomgår någon typ av operation där man penetrerar huden har en ökad risk att drabbas av en postoperativ sårinfektion.Syftet var att utforska de preoperativa åtgärderna huddesinfektion och hårborttagning relaterat till uppkomsten av postoperativa sårinfektioner.Metoden var en systematisk litteratur studie där nio artiklar användes som underlag.Resultatet visade att klorhexidin reducerar bakterierna på huden, men ingen signifikant minskning av antalet postoperativa sårinfektioner kunde påvisas. Av hårborttagningsmetoderna rakhyvel, rakapparat och hårborttagningskräm ger rakhyvel upphov till fler små sår. / All patients going through any type of surgery where the skin will be penetrated have an increased risk to be afflicted to a postoperative wound infection. The aim of this study was to explore the preoperative preventions skin disinfections and hair removal related to development of postoperative wound infection. This literature review was based on nine articles. The results showed that chlorhexidine do reduce the incidence of bacteria on the skin but no significant reduction of postoperative wound infections was proved. Between the hair removal methods shaving with razor, electric clipper and depilatory the razor cause more cuts on the skin.

I takt med att andelen äldre ökar i samhället rapporteras om stigande läkemedelsanvändning. Normala åldersförändringar, ökad risk för multisjuklighet och kroniska sjukdomar i kombination med polyfarmaci och bristande följsamhet medför en ökad risk för läkemedelsrelaterad ohälsa hos äldre. Bristande följsamhet till läkemedelsbehandling är en stor och problematik hos äldre vilket kan medföra negativa konsekvenser för både patienten och samhället. Syftet med studien är att beskriva kunskapsläget avseende associerade faktorer till den äldres upplevelse av följsamhet och bristande följsamhet till läkemedelsbehandling. Studien är en integrativ litteraturstudie med sammanställning av totalt 11 vetenskapliga artiklar både kvalitativa och kvantitativa från databaserna CINHAL, PubMed, Web of Science och Nursing and Allied Health database. Efter granskning av artiklarna framträdde tre huvudteman; Kunskap och förståelse, Minne och vardagliga hinder, Stöd och strategier, utifrån dessa formades tio subteman. I resultatet framkom det att äldres upplevelse av bristande följsamhet till läkemedelsbehandling var associerade till flertal faktorer. Bakomliggande orsaker till äldres upplevelse av bristande följsamhet var således relaterade till bristande kunskap om sin läkemedelsbehandling, kognitiv svikt samt otillräckligt stöd och brist på strategier. Faktorer som hade positiv effekt på följsamhet till läkemedelsbehandling var kunskap och information om sina läkemedel, stöd från anhöriga, stöd och god relation med sin vårdgivare samt hitta rätt strategier. Studiens slutsats är att med hjälp av patientens egna strategier samt vårdgivarens stöd, information och undervisning kan äldres följsamhet till läkemedel främjas och osäker läkemedelsbehandling reduceras. / With the growing number of older people in society there is a report of increasing drug use. Normal age changes, increased risk of multiple morbidity and chronic diseases in combination with polypharmacy and lack of medication adherence entail an increased risk of drug-related illness in the elderly. Lack of medication adherence is a major problem in the elderly, which could have negative consequences for both the patient and society. The purpose of the study is therefore to describe the state of knowledge regarding factors associated with the elderly's experience of medication adherence and lack of medication adherence. The study is an integrative literature study with a compilation of a total of 11 peer reviewed articles both qualitative and quantitative from the databases CINHAL, PubMed, Web of Science and Nursing and Allied Health database. Through review of the articles, three main themes emerged; Knowledge and understanding, Memory and everyday obstacles, Support and strategies, based on these, ten sub-themes were formed. The result showed that the elderly's experience of lack of medication adherence was associated with several factors. The underlying causes of the elderly´s experience of lack of medication adherence were related to lack of knowledge about their drug treatment, cognitive impairment and insufficient support and lack of strategies. Factors that had a positive effect on medication adherence were knowledge and information about their drug treatment, support from relatives, support and a good relationship with their healthcare providers and finding the right strategies. The study concludes that with the help of the patient's own strategies and the support from the healthcare provider, information and education, the elderly's medication adherence can be promoted and unsafe medication treatment can be reduced