Considering the increased focus on law and order and crime in Sweden, the purpose of this thesis is to examine the political rhetoric on crime since 2002 on the Swedish parties the Moderate Party, the Social Democratic Party, and the Sweden Democrats. This is done through an analysis with the theory of securitization developed by Buzan, Wæver and de Wilde. Through analysis of election manifestos, motions, bills, and laws this study shows a shift towards a rhetoric that increasingly explains Sweden as a country “existentially” threatened by crime. At the same time, proposed action in the Swedish context becomes more far-reaching as emergency actions are legitimized by the presented threat of crime rates. The conclusion is that the Moderate Party and the Swedish Democrats today are making a securitization move, however that the question of law and order today is not securitized in Sweden. / Givet att lag och ordning är en av de viktigaste politiska frågorna i Sverige idag syftar studien till att undersöka Moderaternas, Socialdemokraternas och Sverigedemokraternas retorik i frågan sedan 2002. Analysen görs med hjälp av teorin om säkerhetisering av Buzan, Wæver och de Wilde (Köpenhamnsskolan). Genom en idéanalys med hjälp av en innehållsanalys av valmanifest, motioner, propositioner och lagar visar denna studie på ett skifte i partiernas retorik, som i ökad utsträckning målar upp ett säkerhetshot kring brottslighet, vilket alltmer kan liknas vid ett “existentiellt” hot. Samtidigt har föreslagna åtgärder blivit alltmer långtgående. Utifrån säkerhetiseringsteorin kan detta förklaras med att nödåtgärder legitimeras när ett säkerhetshot presenteras. Slutsatserna är att Moderaterna och Sverigedemokraterna gör ett så kallat säkerhetiseringsförsök, men att frågan om lag och ordning idag inte är säkerhetiserad i Sverige.

The aim of this qualitative interview study is to describe and analyze social workers experiences of the measures to prevent client related violence in the Swedish child welfare with focus on protection of personal data as a specific preventive measure of client related violence. Data from six social workers was analyzed by means of a thematic analysis: The research show that the social workers experienced occurrence of client related violence in the Swedish child welfare is low due to defaulted definition, tolerance, and normalization of client related violence in the organizational culture. The measures to prevent client related violence is based on governmental routines and guidelines as well as the social workers' own knowledge about and ability to manage violence. An overall conclusion of the study is that social workers find their name as a central part of their profession. As a result of this, the study shows that the specific preventive measure protection of personal data is problematic partly due to the risk to impede the relationship with clients’ and partly due to the risk of disregarding clients’ right to legal certainty. Consequently, there is a need for other preventive measures.

Office work usually involves prolonged sedentary behavior and health risks. The purpose of the present study was to investigate office workers' views on physical activity and how they believe their employers should work to reduce sedentary behavior. Theory of Planned Behavior and Self-Determination Theory were used as the theoretical framework. Seven qualitative interviews were conducted with office workers at a company in northern Sweden. The company has a strong culture of exercise and training as well as several health-promoting activities. Last year, a health survey indicated that many employees had back and neck problems. An inductive thematic analysis of the interviews showed that physical activity and movement are perceived as important for both physical and mental health. Factors such as habits and norms can constitute an obstacle to movement during the working day. If health interventions from the employer to counteract long periods of sitting are to be successful, they should be autonomous, performed jointly and easy to accomplish.

Introduktion: Alkoholkonsumtion har stor hälsopåverkan på världens befolkning, regelbundet intag av alkoholhaltiga produkter ökar risken för både sjukdom och skada. Utgifterna år 2017 i Sverige relaterade till alkoholkonsumtion var cirka 103 miljarder svenska kronor. Arbetsplatsen är arenan där vuxna befolkningen kan nås av hälsofrämjande åtgärder. Syfte: Identifiera tänkbara preventiva åtgärder för arbetsgivare gällande riskbruk av alkohol hos medarbetare. Metod: Strukturerad litteraturstudie där sökning organiserades i sökblock. Artiklarna kvalitetsgranskades och analyserades utifrån mallen för systematisk textkondensering. Utifrån analysen kodades och kategoriserades artiklarna. Resultat: Nio artiklar valdes och inkluderades i resultatet. Utifrån analysen fanns tre huvudkategorier: psykologiska faktorer, screening och hälsobeteende. Screening hade underkategorin preventiva åtgärder efter screening. Screening i kombination med att förebygga negativa psykologiska faktorer minskade alkoholintaget hos medarbetarna. Psykologiska faktorer var hörnstenen i alkoholkonsumtionen hos medarbetarna, viktigaste psykologiska faktorn var att skapa en känsla av psykologisk trygghet hos medarbetarna. Hälsobeteenden innebar att bryta vanor och erbjuda gruppdiskussioner för medarbetarna där information om hälsorisker förmedlades. Slutsats: För att kunna arbeta preventivt bör arbetsgivarna kombinera flertal preventiva åtgärder för bästa utfall. Inkludering av informationskommunikation kring hälsorisker vid riskkonsumtion av alkohol bör ske kontinuerligt. Screening bör genomföras för att i ett tidigt stadie fånga upp medarbetare som har ett riskbruk av alkohol. Individuellt anpassade preventiva åtgärder bör ske för de individerna med riskbruk av alkohol. Det är viktigt att arbetsgivaren tar hänsyn till de psykologiska faktorerna som kan spela en avgörande roll i det preventiva arbetet. / Introduction: Alcohol consumption has a significant impact on the health of the global population, with regular alcohol intake increasing the risk of both illness and injury. In 2017, expenditures related to alcohol consumption in Sweden amounted to 103 billion Swedish kronor. The workplace serves as a crucial arena for implementing health-promoting measures. Objective: To identify potential preventive measures for employers regarding alcohol misuse among employees. Method: A structured literature review with searches organized into searchblock. All articles were quality-reviewed and then analyzed using the systematic textcondensation method. The articles were coded and categorized based on the analysis. Results: Nine articles were selected and included in the results. Three main categories emerge from the analysis: psychological factors, screening, and health behaviour. There was a subcategory: preventive measures following screening. Screening, combined with addressing negative psychological factors, reduced alcohol intake among participating employees. Psychological factors were foundational in employee alcohol consumption, with the key psychological factor being the ability to create a sense of psychological safety among employees. Health behaviours involved breaking habits and offering group discussions for employees, providing informationon health risks. Conclusion: To work preventively, employers should combine multiplepreventive measures for optimal outcomes. Continuous communication of information on health risks related to alcohol misuse is essential. Screening should be conducted to identify employees with alcohol misuse at an early stage. Individually tailored preventive measures should be implemented for those with alcohol misuse. Employers should also consider psychological factors, which play a crucial role in preventive efforts.

För att bemöta klimatförändringarna och exploateringen av naturen krävs ett krafttag från alla sektorer. Små- och medelstora företags (SMF) utbredning på den lokala såväl som den globala marknaden indikerar att de har en central roll i omställningen mot en hållbar samhällsutveckling. Trots detta förefaller det svårt för flertalet små- och medelstora företag att implementera miljöfrågan i verksamheten. Forskningsstudien syftar därav till att undersöka framgångsfaktorer för att implementera miljöfrämjande åtgärder i svenska SMF samt kartlägga utvecklingsmöjligheter för att bemöta barriärer och lyfta goda exempel på hur SMF kan bedriva ett miljöarbete. Frågeställningarna besvaras genom en kvalitativ studiedesign. Det empiriska materialet har samlats in med hjälp av semistrukturerade djupintervjuer och kvalitativ innehållsanalys har använts för att analysera materialet. Analysen synliggjorde nio framgångsfaktorer och sex betydande barriärer hos de SMF som deltagit i studien. Totalt 12 utvecklingsmöjligheter har identifierats. Sju utvecklingsmöjligheter har syntetiserats utifrån framgångsfaktorerna, exempelvis; främja en hållbarhetspräglad företagskultur, involvera medarbetarna i miljöarbetet och integrera miljö i affärsmodellen. Fem utvecklingsmöjligheter har utlästs utifrån barriärerna, exempelvis; skapa incitament för förbättrad miljöprestanda, tydliggöra efterlevnad och uppföljning av miljökrav samt öka samverkan mellan myndighet och näringsliv. Studien påvisar att ett miljöarbete inte är en statisk process, vilket kräver att utvecklingsmöjligheterna anpassas till företagets förutsättningar. / Responding to climate change requires a joined effort from all sectors. The prevalence of small and medium-sized enterprises (SMEs) on the market indicates that they have a central role in the transition towards sustainable development. Despite this, it proves difficult for several SME to integrate the environmental issue in their operations. Therefore, the research study aims to investigate success factors for implementing green practices in Swedish SMEs, map what opportunities there is to address barriers and emphasizes good examples of how SMEs can carry out an environmental work. The research questions are answered through a qualitative study design. The empirical material has been collected using semi-structured interviews and thematic analysis has been used to analyze the material. The analysis resulted in nine success factors and six prominent barriers for the SMEs that participated in the study. A total of 12 development opportunities have been identified. Seven of these development opportunities have been synthesized from the success factors, for example, promote an organizational culture characterized by sustainability, involve employees in environmental work and integrate the environment into the business model. Five development opportunities have been synthesized from the barriers, for example, create incentives for improved environmental performance, clarify compliance and follow-up of environmental requirements and increase collaboration between authorities and business. The study demonstrates that the implementation of environmental practices is not a static process, which requires that development opportunities must be adapted to the company''s conditions.

Inledningsvis i uppsatsens bakgrund redogörs för Sveriges fastighetsbestånd. En majoritet av fastigheterna är äldre och förbrukar en större mängd energi än nybyggda fastigheter vars konstruktion och tekniska installationer motsvarar energikrav på marknaden. Äldre byggnader har på grund av materialval, konstruktion och underhållsbehov en mer betydande energiförbrukning. En flerbostadsfastighet uppförd under Miljonprogrammet, 1965-1975, har en genomsnittlig energiförbrukning på 170 till 200 kWh/m²/år jämfört med en nybyggd flerbostadsfastighet där kravet är en energiförbrukning motsvarande 75 kWh/m²/år. Fastigheter med en hög energiförbrukning utgör kostsamma objekt för fastighetsbolagen, än mer till följd av historiskt höga elpriser. Fastighetsbolag kan effektivt reducera de äldre fastigheternas totala energianvändning och bidra positivt till att minska sektorns miljöpåverkan och företagens egna driftkostnader genom att investera i energieffektiva åtgärder. Syftet med studien är att beskriva hur fastighetsbolag arbetar med dessa åtgärder, vad som driver dem i arbetet samt vilken effekt de energieffektiva åtgärderna har ur ett lönsamhetsperspektiv. För att besvara syftet tillämpas en kvalitativ forskningsmetod där semistrukturerade intervjuer genomfördes med sju fastighetsbolag som även kompletterades med en dataanalys av bolagens årsredovisningar. I empirin har det framkommit att samtliga fastighetsbolag arbetar effektivt med hållbarhet och energieffektiviseringar. Resultatet anger även att dessa investeringar har en positiv effekt på marknadsvärdet. De slutsatser som genererats från studien är att fastighetsbolagen har olika drivkrafter till att investera i energieffektiviserande åtgärder. Det varierar även mellan bolagen vilka investeringar de genomför, hur de prioriterar och hur de förhåller sig till osäkra parametrar. En gemensam slutsats är att energieffektiva åtgärder är lönsamma. Marknadsvärdet och energieffektiviserande åtgärder har en positiv korrelation. Installation av energieffektiviserande åtgärder sänker driftkostnaderna, ökar driftnettot och bidrar därmed till ett högre marknadsvärde. / Initially, the background to the thesis describes Sweden's property stock. A majority of the properties are older and consume a larger amount of energy than newly built properties whose construction and technical installations correspond to energy requirements on the market. Older buildings have a more significant energy consumption due to the choice of materials, construction and maintenance needs. An apartment building constructed during the Swedish Million Homes Program, 1965-1975, has an average energy consumption of 170 to 200 kWh/m²/year compared to a newly built apartment building where the requirement is an energy consumption corresponding to 75 kWh/m²/year. Properties with a high energy consumption constitutes a higher cost for real estate companies, especially as a result of historically high electricity prices. Real estate companies can effectively reduce the total energy consumption of older buildings and contribute positively to reducing the environmental impact of the sector by investing in energy efficient measures. The purpose of the study is to describe how real estate companies work with these measures, what motivates them and what effect the measures have from a profitability perspective. To answer the purpose, a qualitative research method was applied, and semistructured interviews were conducted with seven real estate companies. The semistructured interviews were also supplemented with a data analysis of the companies' annual reports. The empirical data revealed that all real estate companies work effectively with sustainability and energy efficiency improvements. The results also indicate that these investments have a positive effect on the market value. The conclusions generated from the study are that real estate companies have different incentives to invest in energy efficiency measures. It also varies between the companies which investments they make, how they prioritize and how they relate to uncertain parameters. A common conclusion is that investments in energy efficiency measures are profitable. Market value and energy efficiency measures have a positive correlation. The installation of energy efficiency measures reduces operating costs, increases net operating income and thus contributes to a higher market value.

Bakgrund: Tandhälsa är en källa till ojämlikhet i befolkningens olika grupper, vilket leder till en ojämlik hälsa och folksjukdomar. Detta kan knytas till Agenda 2030 och dess mål så som mål 3, delmål 3.8 – tillgänglig sjukvård för alla individer. Syfte: Syftet med uppsatsen var att beskriva tandhälsa i form av antal intakta tänder, hälsofrämjande insatser och reparativa åtgärder mellan år 2013 och 2022 med nedslag i tiden för år 2019 i hela Sverige och med fokus på fem regioner. Metod: Metod för studien var registerstudie i tvärsnittsform med deduktiv ansats. Data inhämtades från Socialstyrelsens respektive Statistiska centralbyråns register. Studiepopulationen omfattar individer 24 år och äldre, avseende tandvård inom det statliga tandvårdsstödet. Utvalda regioner för studien var Stockholm, Skåne, Västra Götaland, Gotland och Norrbotten. Dataanalysen gjordes med datorprogrammet IBM SPSS statistics, version 29.0. Data analyserades med hjälp av Spearmans korrelationsanalys och One Sample ttest för att undersöka skillnader mellan utvalda regioner. Resultat: Skillnader i tandhälsa fanns mellan storstadsregioner och geografiskt unika regioner exempelvis avseende medianantal intakta tänder mellan region Gotland (12,6 i medianantal intakta tänder) och region Stockholm (18 i medianantal intakta tänder), med ett p-värde på 0,004. En signifikant negativ korrelation mellan hälsofrämjande insatser och reparativa åtgärder sågs vid analysen av data från hela Sverige för dessa variabler, med ρ värdet -0,602 och ett p-värde på 0,008. Slutsatser: En signifikant korrelation visade sig med Spearmans rangkorrelation mellan variabler som hälsofrämjande insatser och reparativa åtgärder visar att en individs tandhälsa inom rimlig sannolikhet stärks av hälsofrämjande insatser. Det finns också en signifikant skillnad i antal intakta tänder mellan de regioner som har lägre andel med eftergymnasial utbildning så som region Gotland mot en region med högre andel som region Stockholm. Även en geografisk utsatthet i form av sådant som längre avstånd till tandvård skulle kunna ses som förklaring till dessa skillnader. / <p>Betyg i Ladok 240111.</p>

Introduktion: Trycksår kan räknas som en vårdskada och medför lidande hos patienten samt höga kostnader för samhället. Detta är ett vanligt förekommande problem inom operationssjukvården. Det saknas tillräckligt med forskning om vilka trycksårsförebyggande åtgärder som kan användas och är anpassade efter den perioperativa vården. Syfte: Syftet var att belysa perioperativ trycksårsförebyggande omvårdnad. Metod: En litteraturstudie med systematiskt förhållningssätt har genomförts och genom sökningar i CINAHL och PubMed inkluderades 15 artiklar publicerade mellan 2016–2023. Resultatet: Resultatet presenteras i två huvudkategorier och fyra underkategorier. Huvudkategorin “Skapa optimala förutsättningar” handlar om vikten av rätt förutsättningar för att kunna förebygga trycksår. Det resulterar i två underkategorier: “Vikten av riskbedömning” och “Val av utrustning och material”. Huvudkategorin "Teamets möte med patienten” handlar om operationsteamets upplevelser av trycksårsförebyggande åtgärder. Det resulterar i två underkategorier: “Att se och bedöma patienten” samt ”Teamets attityder och kunskap". Konklusion: Den perioperativa sjuksköterskan kan förhindra uppkomst av trycksår genom adekvat omvårdnad. Vikten av god kommunikation inom operationsteamet samt att involvera patienten möjliggör samarbete gällande de trycksårsförebyggande åtgärderna. Attityden och kunskapen relaterade till den trycksårsförebyggande omvårdnaden behöver utvecklas. / Introduction: Pressure ulcers can be considered a health care injury and entail suffering for the patient as well as high costs for society. This is a common problem in surgical healthcare. There is a lack of research on which pressure ulcer prevention measures can be used and are adapted to the perioperative care. Aim: The aim was to highlight perioperative pressure ulcer prevention nursing. Method: A literature study with a systematic approach has been executed and through searches in CINAHL and PubMed included 15 articles published between 2016-2023. Results: The result is presented in two main categories and four subcategories. The main category "Create optimal conditions" is about the importance of the right conditions to be able to prevent pressure ulcers. This results in two subcategories: “Importance of risk assessment” and “Selection of equipment and materials”. The main category "The team's meeting with the patient" is about the surgical team's experiences of pressure ulcer prevention measures. This results in two subcategories: "To see and assess the patient" and "The team's attitudes and knowledge". Conclusion: The perioperative nurse can prevent the occurrence of pressure ulcers through adequate nursing care. The importance of good communication within the surgical team and involving the patient enables cooperation regarding pressure ulcer prevention measures. The attitude and knowledge related to pressure ulcer prevention nursing needs to be developed.

Stormwater is a significant transport medium for pollutants to recipients located near cities. Substances commonly found in stormwater include nutrients, metals, organic substances and particles. A group of pollutants detected in stormwater are per- och polyfluoroalkyl substances (PFAS). PFAS is a group of chemicals which have been proven to have harmful effects on health, such as endocrine disruptive effects. The most sensitive considered parameter today is effects on the immune system, but a few of these substaces are also classified as carcinogenic or potentially carcinogenic. The distribution of PFAS to the environment is significant from both new and historical uses and sources, which continue to contribute to the environment due to high persistence of PFAS. The most significant point sources of PFAS in stormwater are industrial processes and manufacturing of PFAS-containing products, firefighting foam and hydraulic oil. Atmospheric deposition, building materials and traffic also contribute but in a smaller scale.  This thesis is based on a case study of a Swedish stormwater system and is aimed to evaluate which concentrations that can be classified as elevated in the stormwater system. Another aim is to investigate various remedial measures against the elevated levels of PFAS in the stormwater system. This was accomplished by a literature study of remediation techniques for PFAS applicable to a case study of an investigated stormwater system. The case study was carried out in different parts to estimate the risks and possible measures. The parts were action levels, site-specific guideline values, sampling, requirements for actions or remediation, and possible remediations techniques. Action targets and site-specific guideline values were developed based on literature and results obtained using a conceptual model. The action target was stated as follow: Stormwater must not contribute to the distribution of per- och polyfluoroalkyl substances which in a long term can result in levels in surface water that pose a risk to human health. The site-specific guideline value of 4,4 ng/L PFOA-equivalents at the outlet of the storwater, was developed based on background levels and environmental quality standards from EU:s water directive for surface water.  Sampling and analysis of 22 different PFAS compounds was carried out at 10 different sampling locations in the actual stormwater system of the case study. The measured levels were compared to the site-specific guideline value, and an assessment of requirements for actions or remediation was carried out. The measured levels in the stormwater system were calculated, 5,76 ng/L PFOA-equivalents. Finally, an investigation was done of possible remedial actions and suitable remediations techniques. The stormwater system needed further investigations to make a legitimate decision about the need for stormwater treatment of PFAS. Investigations of potential point sources were suggested as adequate in order to apply the most resource efficient remedial action. Various remedial techniques were also considered for the stormwater system. The techniques were evaluated based on the criterias's; remedial capacity, water matrix, estimations of captial- and operating costs, energy requirements and availability on the market.

In contemporary society, a common aim is to increase sustainable travel in order to foster the ecological environment. This is to be made possible by a transformation in travel modes from car to public transport, walking and cycling. Stockholm, which is the city focused on in this study, is currently growing. This further results in increased demands for infrastructure and housing. Municipalities have started to allow real estate actors to include Mobility Management measures in housing development in exchange for lower parking demands, to further support the modal change. Such measures can for example be defined as memberships in carpools, cycle pools, information and knowledge exchange. Thus, such implementations are stated as useful methods, however, the effects are poorly assessed and are difficult to measure. According to this, the purpose of this study is to examine relationships between residents' attitudes and behaviours and Mobility Management measures in newly developed housing projects with low parking numbers. The three projects of Flora, Nor and Kavringen were selected, due to the possibility of comparison. The focus has chosen to be on residents' perspectives, as they are the definitive users of the measures. Theories of attitudes and habits have further been used as a framework in order to obtain a greater understanding of the residents' relationship to the measures and to sustainable travel in general. The results, which are based on surveys and interviews, show a variation in attitudes towards sustainable travel and travel modes among the users between and within the study objects. Many appear to treasure sustainable traveling in order to foster the environment and according to this, they seem to have advantageous attitudes towards such travel modes. More residents seem to also travel with sustainable modes. However, other factors than supporting the environment seem to steer respondents in their modal choices. Several residents do also value car use to a high extent. With regards to the Mobility Management measures, the average usage has appeared to be low. This seems to be a result of a shortage in information, logistics, accessibility and in addition, the measures appear to not be competitive enough to respond to the users' needs. Based on demographic factors, time, economy, comfort, accessibility to service and work and the Covid 19 pandemic, such aspects seem to affect users' modal choices more than for them to travel in a way to support the ecological environment. / I den nuvarande samhällskontexten talas det om att öka andelen hållbara resor för att minska miljöpåverkan, vilket innebär en förändring i färdmedelsval från bil till kollektivtrafik, gång och cykel. Denna studie utgår från ett Stockholmsperspektiv, en stad som växer och där nya behov vad gäller infrastruktur och bostäder behöver tillgodoses. För att stötta dessa förändringar har kommuner börjat låta byggaktörer införa Mobility Management-åtgärder till fördel för lägre parkeringstal. Sådana åtgärder syftar till beteende- och attitydförändringar och kan handla om medlemskap i bilpooler, cykelpooler, informations- och kunskapsspridning. Idag finns ett behov av att studera resultaten av införandet av sådana åtgärder, eftersom de anses vara en bra metod men där effekterna är svåra att mäta. Därför är syftet med denna studie att undersöka förhållandet mellan Mobility Management-åtgärder och boendes attityder och beteenden i tre nya bostadsprojekt med låga parkeringstal. De tre bostadsprojekten Flora, Nor och Kavringen valdes ut, med intentionen att möjliggöra jämförelse dem emellan. Inom ramen för studien har boendes perspektiv fokuserats på, eftersom de som är de slutgiltiga användarna. För att få en djupare förståelse för deras förhållande till sådana åtgärder och slutändan hållbart resande, har teorier om vanor och attityder, samt korrelationen mellan dessa termer använts som ramverk. Resultaten, som baseras på enkäter och intervjuer med de boende, visar att attityderna till både hållbart resande och hållbara färdmedel skiljer sig mellan och inom projekten. Många reser i stor utsträckning med hållbara färdmedel. Dessutom anser en stor andel det vara viktigt att resa hållbart för miljöns skull och därmed har de goda attityder till ett sådant resande. Trots det verkar andra faktorer vara mer avgörande för de flesta än miljöfördelaktiga attityder när det kommer till faktiska färdmedelsval. En stor andel värderar dessutom bilägande högt och använder bil regelbundet. Med avseende på Mobility Management-åtgärderna är användningsgraden låg, vilket verkar bero på informations- och logistikbrister, otillgänglighet samt att de inte är tillräckligt konkurrenskraftiga för att svara mot användarnas behov. Med hänsyn till det sistnämnda verkar andra faktorer som tid, ekonomiska och demografiska aspekter, bekvämlighet, Covid 19-pandemin samt tillgänglighet till stadsmässiga fördelar och innerstaden tillsammans spela större roll för färdmedelsval än att resa hållbart av miljöskäl.