Abstrakt Syftet med denna studie är att undersöka hur några elever, efter avslutade studier på Estetiska Programmet Bild och formgivning, ser på att ha arbetat med skriftlig reflektion i samband med konstnärlig gestaltning. Uppsatsen har sin utgångspunkt i begreppet reflektion samt hur reflektion kan relateras till upplevelsen av lärande och därmed indirekt också till en känsla av mening för eleven. Det empiriska materialet består av intervjuer med fyra av mina före detta elever. Intervjuerna inleddes med att de fick läsa en skriftlig reflektion de själva gjort efter en gestaltningsuppgift i Form under åk 2.  Målet med samtalen var att producera kunskap om elevers uppfattningar om denna arbetsform på Estetiska programmet Bild och Formgivning. Intervjuerna analyseras med utgångspunkt i Jerome Bruners syn på utbildning och skola, formulerade i ett antal teser i boken Kulturens väv. Bruners perspektiv är det psykokulturella. Han menar att utbildningsteorier med nödvändighet måste växa fram i ett samspel mellan insikter om det mänskliga medvetandet och kunskaper om skola och utbildning som situerade i det aktuella samhället. I bearbetningen och analysen av intervjuerna framkommer att för intervjupersonerna har den skriftliga reflektionen positivt påverkat möjligheten till medvetenhet om sitt lärande och förmågan att värdera sitt arbete relaterat till undervisningen. De har sett hur de har tänkt och hur de har lärt sig. De har blivit medvetna om sin arbetsprocess och sin egen kunskapsutveckling, vilket har påverkat hur de arbetat fortsättningsvis med olika gestaltningsuppgifter. Genom att skriva arbetslogg i projektarbeten som blogg har en ömsesidig lärogemenskap gjorts möjlig på ett nytt sätt. Tre av de fyra intervjupersonerna menade att responsen från läraren på den skriftliga reflektionen var mycket betydelsefull. Detta kan tolkas som att en bekräftelse på att de kan kommunicera i en konstnärlig kontext upplevs som viktig. För en av eleverna var betydelsen av den egna reflektionen, som tycktes underlättas av att externaliseras i skrift, så stor att lärarresponsen var av underordnad betydelse.    Reflekterandet i klassrummet, det skriftliga, personliga, och det gemensamma i klassen bidrar till det fortsatta gemensamma konstruerandet av det vi kallar samhället, där visuell kultur är en del och om vi som lärare förmår låta eleverna själva formulera sig, även bidrar till en grund för en individuell handlingsmöjlighet.

<p>Since the beginning of the new millennium, China has opened itself to the outside world and in an enormous pace increased its contacts and relationships with other countries. The trigger to these dramatic changes of economic and foreign policies is the insight that China can no longer sustain its rapid economic growth, largely based on industrial production, on energy and raw materials from China alone.</p><p>Good relations with African countries have been of highest priority in China’s strategy of “Going global”. The new African policy is based on the two principles of mutual benefit and non-interference in internal affairs – as opposite to the West’s strategy of structural adjustment programmes (SAP), which include massive interference in internal affairs. China’s renewed interest in the African continent has spawned much enthusiasm from African leaders, paving the way for massive contracts of infrastructural construction and official aid as well as grants and loans. There has, however, also been massive protests from the West on the Chinese presence in African countries and on its emerging role as the continents preferred business and development partner. China has been accused of propping up anti-democratic regimes as well as of blunt disregard of the human rights and the environment. Albeit when viewed over time, much of the Western criticism of China’s supposed crimes, and worse, was committed during the colonial era. Behind the accusations lies instead a very real threat to the Western control over Africa’s natural resources, particularly oil and natural gas.</p><p>Because of the Chinese presence and activities in 48 of 54 African countries and the strikingly prosperous sino-african relations, the West has been forced to reconsider its aid and development policies to be able to compete with China. This has created a unique situation for African countries where two opponents compete in offering advantageous development and aid packages in exchange for extraction contracts on various natural resources. As a result of what could rightfully be called a new scramble for Africa’s resources, African countries now have the opportunity to play the contending China and West against each other in an attempt to benefit from the best possible offer. The dangers of this game should however, not be disregarded.</p>

Since the beginning of the new millennium, China has opened itself to the outside world and in an enormous pace increased its contacts and relationships with other countries. The trigger to these dramatic changes of economic and foreign policies is the insight that China can no longer sustain its rapid economic growth, largely based on industrial production, on energy and raw materials from China alone. Good relations with African countries have been of highest priority in China’s strategy of “Going global”. The new African policy is based on the two principles of mutual benefit and non-interference in internal affairs – as opposite to the West’s strategy of structural adjustment programmes (SAP), which include massive interference in internal affairs. China’s renewed interest in the African continent has spawned much enthusiasm from African leaders, paving the way for massive contracts of infrastructural construction and official aid as well as grants and loans. There has, however, also been massive protests from the West on the Chinese presence in African countries and on its emerging role as the continents preferred business and development partner. China has been accused of propping up anti-democratic regimes as well as of blunt disregard of the human rights and the environment. Albeit when viewed over time, much of the Western criticism of China’s supposed crimes, and worse, was committed during the colonial era. Behind the accusations lies instead a very real threat to the Western control over Africa’s natural resources, particularly oil and natural gas. Because of the Chinese presence and activities in 48 of 54 African countries and the strikingly prosperous sino-african relations, the West has been forced to reconsider its aid and development policies to be able to compete with China. This has created a unique situation for African countries where two opponents compete in offering advantageous development and aid packages in exchange for extraction contracts on various natural resources. As a result of what could rightfully be called a new scramble for Africa’s resources, African countries now have the opportunity to play the contending China and West against each other in an attempt to benefit from the best possible offer. The dangers of this game should however, not be disregarded.

Studien genomfördes med ambitionen att undersöka dels huruvida invånarna som bor i miljonpro- grammets höghus upplever kollektiv styrka1 och dels vilken betydelse detta har haft för den höga brottsfrekvensen i området. Studien genomfördes med en kvalitativ dataanalys av intervjumaterial hämtat från intervjuer som utfördes med invånarna på Malmvägen, i Sollentuna kommen, Stock- holms län. Studiens resultat påvisade att invånarna som bor i miljonprogrammets höghusområdet ofta upple- ver en låg kollektiv styrka. Boendeformen gör socialiseringsprocessen mer utmanande för de som bor där. Flervåningshusen med många lägenheter kombinerat med den stora befolkningen har gjort det svårt för invånarna att lära känna sina grannar. Detta gör att folk blir anonyma och att viljan att ingripa för bostadsområdets säkerhet blir låg. Förslag som de boende själva lyfter fram för att motverka detta är olika insatser som mobiliserar lokala krafter i området.

SammanfattningStudiens syfte var att undersöka lärares uppfattningar och erfarenheter av kamratlärande i grundsärskolan. Vårt fokus har framför allt legat på de undervisningspraktiker som lärarna representerar och deras syn på möjligheter som skapas för elevernas självständighet och kunskapsutveckling.Vi använde en kvalitativ metod där det empiriska materialet inhämtades genom semistrukturerade intervjuer. I studien deltog tolv respondenter som alla arbetar i grund- eller gymnasiesärskola. Vi analyserade resultatet med hjälp av kulturpsykologisk teori och begreppen mer kunnig annan, proximal utvecklingszon, scaffolding (stöttning) samt ömsesidig lärogemenskap. Resultaten visade att alla 12 respondenter använder kamratlärande i sina undervisnings-praktiker för att främja elevernas sociala utveckling och/eller kunskapsutveckling. Flertalet av respondenterna anser att det är viktigt att arbeta med elevernas självständighet för ett framtida liv. En del av respondenterna ser kamratlärande som en möjlighet för det, men att det som lärare är många faktorer att ta hänsyn till för att få det att fungera. Resultatet tyder på att för att kamratlärande i grundsärskolan ska fungera krävs en trygg elevgrupp, stor medvetenhet vid gruppsammansättning samt en flexibel lärarroll i en tillåtande ömsesidig lärogemenskap.

”Integrationspolitikens paradoxala premisser etablerar en hierarkisk ordning mellan ett ’vi’ som ska integrera, och ett ’de’ som ska integreras” (SOU,2005:41, s.7). Tidigare forskning i området har konstaterat att detta bidrar till polarisering som sorterar individerna i vad forskarna betecknar som homogeniserade kategorier, det vill säga ”svenskar” och ”invandrare” (SOU,2005:41, s8). Denna studie har för avsikt att synliggöra de förutsättningar som har ett direkt och indirekt orsakssamband vilket påverkar integrationssträvandena, ökningen av segregation och därmed territoriell stigmatisering i Fröslunda, en stadsdel i Eskilstuna. Målet med studien är att synliggöra faktiska aspekter om Fröslundabornas upplevda stigma snarare än deras utsatthet, vilket kan ge djupare insikter om segregation för statsvetenskapen. Studien använder en kvalitativ metod och det empiriska materialet har samlats in genom åtta semistrukturerade intervjuer. Studiens resultat visar att territoriell stigmatisering reproducerar grannskapseffekter som leder till social exkludering, skam och särbehandling. Medieeffekterna har stor inverkan i skapande av stereotyper och har en avskräckande effekt gentemot Fröslunda och dess invånare. Detta skapar en antagonistisk relation som separerar medborgaren utifrån dess kulturella tillhörigheter och som leder till skapande av parallella samhällen. Vägen till en lyckad integration kräver ömsesidigt erkännande och acceptans för olikheter samt en integrationspolitik som tillåter behållande av kulturella identiteter enligt idealet om tillsammans i skillnad.

Att utföra en aktionsforskande undersökning med familjemedlemmar som deltagare, skapar ambivalens inför mina egna roller i sammanhanget. Jag är förälder, pedagog och skribent i en och samma person. Mitt syfte med denna studie har varit att får vetskap om mina roller (föräldra- och pedagogrollen) kan tydliggöras, samt förståelse för hur barn uppfattar sin verklighet. Målet har varit barnens interna förståelse för varandra och att de gemensamt skulle bygga upp ett förtroende i gruppen. Jag tror på tesen att ju mer kunskap som erövras, desto mindre våld skapas. Därför har min arbetssätt varit dialog, parallellt med dramapedagogiska övningar. Övningarna valdes med omsorg och syftet var att väcka tankar till vidare förståelse genom dialog. Jag har även lagt vikt vid en deltagares motvilja till fysisk beröring. Metoden jag arbetat efter är Aktionsforskning. För att kunna analysera och tolka processen har jag använt mig av videoupptagning. Resultatet visar att mitt angreppssätt i denna process har varit riktig.

Syftet med föreliggande studie var att undersöka förekomsten av så kallade störande moment i undervisningssituationer och hur dessa påverkade stämningen och lärandemiljön. Vi var även intresserade av att undersöka vilka strategier lärare använde sig av för att bemöta de olika störningsmomenten samt i vilken grad eleverna upplevde att lärarna lyckades i dessa intentioner. Metoderna vi använde oss av var dels observationer, dels kvalitativa intervjuer. Undersökningen genomfördes i en klass som går sitt åttonde år i grundskolan. Observationerna gjordes under en dag och dessa följdes upp med intervjuer av tre lärare och tolv elever. Resultaten visar att en mängd störande moment förekommer och att de strategier lärarna använder sig av för att möta dessa har varierad framgång. Dessutom visar vår studie att fasta regler och ett tydligt ledarskap är en förutsättning för en god lärandemiljö. Med ett konsekvent förfaringssätt skulle många störande moment kunna elimineras.

The purposes of this study was to examine what effects a specific team intervention program had on the ice-hockey players’ perceptions of their roles and the teams’ task cohesion. Further the purpose was to examine the benefits from having clear roles and strategies to develop role clarity. It was an intervention study with experimental design and a mixed method approach. Participants were two Swedish male junior ice hockey teams including one experimental team (n=14) and one control team (n=16). The intervention took place during competitive season and was based on communication training, mutual sharing and role development. The results showed that the role clarity decreased in both teams during the time of the intervention. The players in the intervention team felt significant more appreciated than the players in the control team. Overall did the intervention team have more positive trends than the control team. Perceived benefits from role clarity were good cooperation, communication, self-confidence and determination. Suggested strategies to develop role clarity were to communicate with team mates and coach, practice and adjust to the team. Positive effects from the intervention were improved communication, positive attitude, self-confidence, calmness, cohesion and openness. / Syftet med studien var att undersöka vilka effekter ett specifikt laginterventionsprogram hade på spelarnas upplevelse av sina roller och lagets uppgiftsinriktade lagsammanhållning. Vidare var syftet att  undersöka de fördelar som kommer med att ha en klar roll och vilka strategier som används för att skapa rollklarhet. Studien var en interventionsstudie med experimentell design med ett mixat tillvägagångssätt. Deltagare I studien var två juniorishockeylag; ett experimentlag (n=14) och ett kontrollag (n=16). Interventionen pågick under tävlingssäsong och baserades på communikationsträning, ömsesidigt utbyte och rollteori. Resultatet visade att rollklarheten minskade under interventionstiden. Spelarna i interventionslaget upplevde sig sifnifikant mer uppskattade än spelarna i kontrollaget. Överlag hade interventionslaget mer positiva trender i fler variabler än kontrollaget. Upplevda fördelar med klara roller var bra samarbete, kommunikation, självförtroende och beslutsamhet. Föreslagna strategier för utvecklande av rollklarhet var att kommunisera med lagkamrater och tränare, träna och anpassa sig till laget. Positiva effekter av interventionen var förbättrad kommunikation, positiv attityd, självförtroende, lugn, lagsammanhållning och öppenhet.

The Swedish policy for integration has been accused of wrongly targeting only immigrants and therefore resembling assimilation. In this bachelor thesis I show that there seems to be a general understanding between academics and politicians of how integration should be achieved. If integration is the opposite of assimilation an integrated society has to be achieved trough mutual adaptation. The purpose of this thesis is to identify if the Swedish government design their policy for integration according to the idea of integration as mutual adaptation or not. A frame analysis is used to identify the de target populations in the Swedish strategy for integration. Through analysing the choice of target populations I conclude that the Swedish policy for integration does not fulfil the idea of integration as mutual adaptation. Another important conclusion is that there can be two different target populations for every policy, one tied to the causal story and one tied to the solution of the problem with integration. / Den svenska integrationspolitiken har anklagats för att felaktigt riktas mot endast invandrare och på så sätt mer likna assimilationspolitik. I den här kandidatuppsatsen visar jag att forskare och politiker på en övergripande nivå verkar vara överens om hur integration bör uppnås. Om integration är motsatsen till assimilation måste ett integrerat samhälle uppnås genom ömsesidig anpassning. Syftet med den här uppsatsen är att ta reda på om den svenska regeringen utformar sin integrationspolitik efter idén om integration som ömsesidig anpassning eller inte. Frameanalys används för att identifiera målgrupperna i den svenska strategin för integration. Genom att analysera valet av målgrupper drar jag slutsatsen att den svenska integrationspolitiken inte uppfyller idéen om integration som ömsesidig anpassning. En annan viktig slutsats är att det kan finnas två målgrupper för varje åtgärd, en knuten till orsaksförklaringen och en knuten till lösningen på problemet.