I dagsläget saknas ett effektivt sätt att ute i fält kunna mäta in sträckor och tillhörande kartobjekt vid planering av nybyggnation av vägar. Skogsbolagen önskar att kunna göra detta med en mobil enhet med eller utan internetuppkoppling med hjälp av ett geografiskt informationssystems-ramverk med öppen källkod. Därför har vi utfört en fallstudie. Det vi behövde ha svar på var vilka krav som ställts på en sådan lösning. Dessa krav fördes fram genom en intervju med en person hos vår samarbetspartner som hade haft kontakt med ett skogsbolag. Vi identifierade åtta ramverk varav fem återstod efter sållningen. Sållningen utfördes genom att avfärda ramverk som ej uppfyllde de huvudkrav framförda genom intervjun. Dessa fem ramverk analyserades genom att ta fram för- och nackdelar baserat på hur väl dessa ramverk uppfyllde de jämförelsekriterier vi tagit fram. Jämförelsekriterierna baserades på kraven vi fick fram genom intervjun, samt ytterligare kriterier som ansågs vara viktiga vid arbete med öppna källkods-lösningar. Som t.ex. kvalitén på ramverkets dokumentation, när ramverket senast uppdaterades, kostnad mm. Det ramverk som vi slutligen kunde rekommendera var “Mapbox”. Detta ramverk hade inte den högsta kravtäckningen av de kraven framförda genom intervjun. Dock beslutade vi att det var det lämpligaste valet då sett till de övriga kriterierna gällande öppna källkods-lösningar så hade Mapbox bäst förutsättningar. / Today, there’s no effective way for field data collection and its associated map objects when planning construction of new roads. The forest industry wishes to be able to do this with a mobile device with or without an internet connection, with the help of an open-source geographical information system-framework. We have therefore conducted a case study. We needed to know what the requirements were. The requirements needed was forwarded during an interview with one person from our partner organization that had contact with a forest company. We identified eight frameworks, whereas five were left after the screening. The screening was done by discarding the frameworks that didn’t fulfill the main requirements that we got from the interview. The five remaining frameworks were analyzed by identifying the pros and cons that were based on how well the frameworks fulfilled the evaluation criterias. The evaluation criterias were based on the requirements we got from the interview as well as the additional criterias that we considered important when working with open-source frameworks. E.g. the quality of the documentation, when the framework was last updated, the eventual cost etc. The framework we finally recommended was “Mapbox”. This framework did not have the highest coverage of requirements. However we decided that it was the most well-suited choice based on the open-source criteria’s we put forward.

I detta arbete har vanligt förekommande krav på IP-telefonilösningar identifierats via litteraturstudier. Därefter har en testmiljö skapats där ett urval av mjukvaror har utvärderats med avseende på funktionalitet och dokumentation. Kraven som ställts relaterar till säkerhet och kvalitet samt den funktionalitet som krävs för att motsvara den hos det vanliga telefonnätet. Mjukvarorna som presenteras är 3CX, Asterisk, sipXecs och Switchvox. Urvalet av mjukvaror är baserade på antingen öppen källkod eller proprietära motsvarigheter. Faktorer som möjlighet till support och användarvänlighet har också belysts. De mjukvaror som presterar bäst utifrån givna parametrar är 3CX och Asterisk. Arkitekturen mellan de två mjukvarorna olika och båda kan ha fördelar beroende på struktur och kompetens hos det specifika företaget.

Denna uppsats behandlar skapandet av en mjukvarusandlåda, en metod med syfte att automatiskt kunna installera programvara och avlyssna trafiken som skickas på nätverket i händelse av att programvaran gör anslutningar under eller efter installationen som inte begärts av användaren och som kan vara oönskade. När beteenden som kan klassas som olämpliga uppdagas i proprietär programvara finns det ofta ett företag som står bakom programvaran, men i många fall av programvara med öppen källkod finns det ingen att lägga skulden på. Därför är det viktigt att själv kunna utvärdera programvara och av denna anledning skapas denna metod för att en användare ska kunna testa programvara innan den driftsätts. För att uppfylla denna funktionalitet skrevs ett skript som sedan används för att testa en grupp olika programvaror. Resultaten av testerna visar på att vissa programvaror inte gjorde några anslutningar, vissa gjorde anslutningar som var nödvändiga och vissa gjorde anslutningar som kan ifrågasättas beroende på vilka krav som finns.

Many companies are fighting a continuous battle to remain competitive, and find ways to improve innovativeness. Consequently they tend to imitate successful modes of organizing, translating ideas to fit their particular contexts. This study focuses on the translation process of Open Source Software Development into a practical set of behavior patterns and work structures within Hewlett-Packard and its partners. Through this process of translation, a hybrid mode of Open Source Software Development work organization emerged, The Progressive Open Source. This instance of translation conveys a process of adopting and subsequently reconstructing a non-traditional form of work organization within the boundaries of the traditional organization. Some of the central characteristics of Open Source Software Development were adopted, reshaped, or compromised. The study argues that the Internet continues to change the way work is conducted, and it is protecting and promoting a new era of collaborative, participatory and global approach towards innovation. Openness is the hallmark of these new processes. Moreover, openness has emerged as a viable strategy for organizations. Catharina Melian is a researcher at the Stockholm School of Economics and the Centre for Media and Economic Psychology. / Diss. Stockholm : Handelshögskolan i Stockholm, 2007

No description available.

Användandet, eller frånvaron, av öppen källkodsprogramvaror inom offentlig sektor är något som på senare tid har diskuterats flitigt både i artiklar och i internetanslutna diskussionsforum. Den offentliga sektorns behov av investeringar i nya IT-system kommer dessutom att öka i och med realiseringen av Statskontorets vision om 24-timmarsmyndigheten. Detta examensarbete undersöker hur välbekant begreppet öppen källkod är, vilka attityder som finns mot begreppet och hur stor utbredningen av öppen källkodsprogramvaror är hos Sveriges kommuner. Av resultatet framkommer att 60 % av alla IT-chefer och motsvarande i kommunerna känner till begreppet väl, att 80 % av alla tillfrågade upplever öppen källkod som något positivt och att drygt 30 % av alla kommuner redan använder någon form av programvara baserad på öppen källkod. De viktigaste fördelarna med öppen källkodsprogramvaror är den låga kostnaden, tillgången till all källkod och att man snabbt kan få del av andras förbättringar. I flera länder i både Europa och Asien, såväl som Sydamerika förekommer rekommendationer, eller åtminstone diskussioner, om hur öppen källkod bäst kan användas för att stödja den offentliga sektorn i respektive länder. För att användningen av öppen källkodsprogramvaror skall ta fart även bland Sveriges kommuner krävs fler leverantörer av support och andra kringtjänster, ytterligare förbättring av säkerheten hos programvarorna, samt mer information om vad begreppet faktiskt innebär. / 0707-333 808 Charlotte 0707-580 100 Mattias

Det är sedan länge känt, både bland företag och i den akademiska världen, att det krävs strukturerade arbetsmetoder för att lyckas med storskalig programvaruutveckling. Vilka metoder som fungerar bäst är det svårt att göra ett generellt uttalande om eftersom detta till stor del är situationsberoende. Det existerar en ansenlig mängd metoder och processer som finns beskrivna i detalj av deras förespråkare, men ingen metod fungerar felfritt i alla situationer. I den här rapporten beskrivs de metoder en projektgrupp tillämpade under ett kandidatarbete i programvaruutveckling, och konsekvenserna dessa fick för den slutgiltiga produkten. Gruppen har kommit fram till att värde har skapats för kunden genom att implementera kundens begärda system, en interaktiv webbapplikation. Underhållbarhet har uppnåtts genom att följa en kodstandard, tillämpa parprogrammering och kodgranskningar samt publicera koden som öppen källkod. Att under möten diskutera gruppmedlemmarnas välmående bidrog till bättre sammanhållning och stämning och därmed ett bättre slutresultat. Många av gruppens svårigheter hade lösts om gruppen haft ett dedikerat kontor. Förhoppningen är att de erfarenheter och den kunskap som gruppen tillgodogjort sig under projektet, och dokumenterat i den här rapporten, ska komma till nytta för både projektmedlemmarna och rapportens läsare.

Öppen programvara innebär att källkoden är tillgänglig för vem som helst att använda, läsa, vidareutveckla och dela vidare. Fördelar som vanligen nämns med denna typ av programvara är minskade kostnader, möjligheten att undvika inlåsningseffekter samt ökad innovation. Inom svenska kommuner saknas det en samlad bild av kunskapen kring öppen programvara och hur utspridd användningen är. Yrkesgruppen upphandlare har en central roll i vilken typ av programvara som införs i organisationen. Syftet med studien är att besvara vilka hinder och möjligheter som påverkar upphandlare vid införandet av öppen programvara inom kommuner. För att uppnå angivet syfte besvaras frågeställningen: Vilka hinder och möjligheter påverkar upphandlare inom svenska kommuner i övervägandet av öppen programvara? Resultatet delas in i de tre faktorerna organisation, teknologi och omvärld. Viktiga organisatoriska faktorer är kommunikation inom kommunerna för ökad kunskap om öppen programvara samt storleken på kommunen. Teknologiska faktorer innefattar en utbredd oro kring informationssäkerheten hos öppen programvara och speciellt community-aspekten ses på med viss misstänksamhet. Öppen programvara anses även kunna motverka inlåsningseffekter. Påverkande omvärldsfaktorer handlar om kommunikation mellan kommuner, vikten av god konkurrens på leverantörsmarknaden och hur media och lagstiftning påverkar valet av programvara. / Open source systems (OSS) are systems where the source code is available for anyone to use, read, further develop and share. Often cited advantages include reduced costs, avoidance of lock-in effects and increased innovation. It is not clear however how much knowledge and usage there is of OSS in swedish municipalities. Within municipalities, procurement officers play a central role in what type of software that is introduced into the organisation. The aim of the study is therefore to answer what obstacles and opportunities that affect procurement officers when introducing OSS in municipalities. The research question to answer the purpose is: What obstacles and opportunities affect procurement officers in swedish municipalities in their consideration of OSS? The results show that important organisational factors are communication inside the municipalities to increase knowledge about OSS and the size of the municipality. Technological factors show a widespread concern regarding the information security in OSS and especially the community aspect is shown scepticism. OSS is also seen to counteract lock-in effects. Influential environmental factors include communication between municipalities, the importance of good vendor market competition and how media and legislation in the public sector affects the choice of software.

During the recent years, a new area called Cloud Networked Robotics (CNR) has evolved from conventional robotics, thanks to the increasing availability of cheap robot systems and steady improvements in the area of cloud computing. Cloud networked robots refers to robots with the ability to offload computation heavy modules to a cloud, in order to make use of storage, scalable computation power, and other functionalities enabled by a cloud such as shared knowledge between robots on a global level. However, these cloud robots face a problem with reachability and QoS of crucial modules that are offloaded to the cloud, when operating in unstable network environments. Under such conditions, the robots might lose the connection to the cloud at any moment; in worst case, leaving the robots “brain-dead”. This thesis project proposes a machine learning-based network aware framework for a cloud robot, that can choose the most efficient module placement based on location, task, and the network condition. The proposed solution was implemented upon a cloud robot prototype based on the TurtleBot 2 robot development kit, running Robot Operating System (ROS). A continuous experiment was conducted where the cloud robot was ordered to execute a simple task in the laboratory corridor under various network conditions. The proposed solution was evaluated by comparing the results from the continuous experiment with measurements taken from the same robot, with all modules placed locally, doing the same task. The results show that the proposed framework can potentially decrease the battery consumption by 10% while improving the efficiency of the task by 2.4 seconds (2.8%). However, there is an inherent bottleneck in the proposed solution where each new robot would need 2 months to accumulate enough data for the training set, in order to show good performance. The proposed solution can potentially benefit the area of CNR if connected and integrated with a shared-knowledge platform which can enable new robots to skip the training phase, by downloading the existing knowledge from the cloud. / Under de senaste åren har ett nytt forskningsområde kallat Cloud Networked Robotics (CNR) växt fram inom den konventionella robottekniken, tack vare den ökade tillgången på billiga robotsystem och stadiga framsteg inom området cloud computing. Molnrobotar syftar på robotar med förmågan att flytta resurstunga moduler till ett moln för att ta del av lagringskapaciteten, den skalbara processorkraften och andra tjänster som ett moln kan tillhandahålla, t.ex. en kunskapsdatabas för robotar över hela världen. Det finns dock ett problem med dessa sorters robotar gällande nåbarhet och QoS för kritiska moduler placerade på ett moln, när dessa robotar verkar i instabila nätverksmiljöer. I ett sådant scenario kan robotarna när som helst förlora anslutningen till molnet, vilket i värsta fall lämnar robotarna hjärndöda. Den här rapporten föreslår en maskininlärningsbaserad nätverksmedveten ramverkslösning för en molnrobot, som kan välja de mest effektiva modulplaceringarna baserat på robotens position, den givna uppgiften och de rådande nätverksförhållanderna. Ramverkslösningen implementerades på en molnrobotsprototyp, baserad på ett robot development kit kallat TurtleBot 2, som använder sig av ett middleware som heter Robot Operating System (ROS). Ett fortskridande experiment utfördes där molnroboten fick i uppgift att utföra ett enkelt uppdrag i laboratoriets korridor, under varierande nätverksförhållanden. Ramverkslösningen utvärderades genom att jämföra resultaten från det fortskridrande experimentet med mätningar som gjordes med samma robot som utförde samma uppgift, fast med alla moduler placerade lokalt på roboten. Resultaten visar att den föreslagna ramverkslösningen kan potentiellt minska batterikonsumptionen med 10%, samtidigt som tiden för att utföra en uppgift kan minskas med 2.4 sekunder (2.8%). Däremot uppstår en flaskhals i framtagna lösningen där varje ny robot kräver 2 månader för att samla ihop nog med data för att maskinilärningsalgoritmen ska visa bra prestanda. Den förlsagna lösningen kan dock vara fördelaktig för CNR om man integrerar den med en kunskapsdatabas för robotar, som kan möjliggöra för varje ny robot att kringå den 2 månader långa träningsperioden, genom att ladda ner existerande kunskap från molnet.

Open-source software is often chosen with the expectation of increased security. The transparency and peer review process of open development offer advantages in terms of more secure code. However, developing secure code remains a challenging task that requires more than just expertise. Even with adequate knowledge, human errors can occur, leading to mistakes and overlooked issues that may result in exploitable vulnerabilities. It is reasonable to assume that not all developers introduce bugs or vulnerabilities randomly since each developer brings unique experience and knowledge to the development process. The objective of this thesis is to investigate a method for identifying high-risk developers who are more likely to introduce vulnerabilities or bugs, which can be used to predict potential locations of bugs or vulnerabilities in the source code based on the developer who wrote the code. Metrics related to developers’ code churn, code complexity, bug association, and experience were collected during a case study of the open- source project Kibana. The findings provide empirical evidence suggesting that developers that write code with higher complexity and have a greater project activity pose a higher risk of introducing vulnerabilities and bugs. Developers who have introduced vulnerabilities also tend to exhibit higher code churn, code complexity, and bug association compared to those who have not introduced a vulnerability. However, the metrics employed in this study were not sufficiently discriminative for identifying developers with a higher risk of introducing vulnerabilities or bugs per commit. Nevertheless, the results of this study serve as a foundation for further research in this area exploring the topic further. / Programvara med öppen källkod väljs ofta med förväntningar om ökad säkerhet. Transparensen och peer review-processen erbjuder fördelar i form av säkrare kod. Men att utveckla säker kod är fortfarande en utmanande uppgift som kräver mer än bara expertis. Även med tillräcklig kunskap kan mänskliga fel uppstå, vilket leder till misstag och förbisedda problem som kan resultera i exploaterbara sårbarheter. Det är rimligt att anta att inte alla utvecklare introducerar buggar eller sårbarheter slumpmässigt, eftersom varje utvecklare tar med sig unik erfarenhet och kunskap till utvecklingsprocessen. Syftet med detta examensarbete är att identifiera en metod att identifiera högriskutvecklare som är mer benägna att introducera sårbarheter eller buggar, vilket kan användas för att förutsäga potentiella platser för buggar eller sårbarheter i källkoden baserat på utvecklaren som skrev koden. Mätvärden relaterade till utvecklarnas omsättning av kod, kodkomplexitet, buggassociation och erfarenhet samlades in under en fallstudie av det öppna källkodsprojektet Kibana. Fynden ger empiriska bevis som tyder på att utvecklare med högre kodkomplexitetsmått och större projektaktivitet utgör en högre risk för att introducera sårbarheter och buggar. Utvecklare som har introducerat sårbarheter tenderar också att uppvisa högre omsättning av kod, kodkomplexitet och buggassociation jämfört med de som inte har introducerat en sårbarhet. De mätvärden som användes i denna studie var dock inte tillräckligt diskriminerande för att identifiera utvecklare med en högre risk att introducera sårbarheter eller buggar per commit. Ändå fungerar resultaten av denna studie som en grund för vidare studier inom detta område.