The purpose of this study is to give an increased knowledge of how students with dyslexia experience the counselling they received in regard to further studies and future work in connection to the transition from compulsory education to upper secondary school. As well as what is perceived as the most optimum process of counselling given from the needs of the student. Furthermore, there was an interest for a greater understanding of how student counselling work with dyslexic students and what knowledge the student counsellors have about this hidden disability. Qualitative interviews were done, both with students with dyslexia as well as student counsellors working for the years of compulsorily education. The interviews showed that students had not received what to them was an adequate and optimum guidance in regard to their needs. Much like the research found in connection to dyslexia the students note that their own self-esteem and self-worth in regard to the schoolwork lessens along the way. Something that is found to be reassuring is that the student counsellors interviewed say that there are no limitations for dyslexic students when it comes to choose of studies as long as they get proper support and adaptation after their needs. / Studiens syfte är att få en ökad kunskap om hur elever med dyslexi upplever den studie- och yrkesvägledning de fick i samband med övergången mellan grundskola och gymnasium. Och vad de anser är den optimala vägledningsprocessen utifrån deras behov. Vidare var en ökad kunskap om hur studie och yrkesvägledare arbetar med elever med dyslexi och vilken kunskap vägledarna har om denna dolda funktionsnedsättning av intresse. Kvalitativa intervjuer genomfördes med både elever som har dyslexi och Studie- och yrkesvägledare på grundskolan. Intervjuerna visade på att eleverna inte har erhållit för dem adekvat och optimal vägledning utifrån deras behov. Precis som i den forskning vi fann rörande dyslexi så påpekar eleverna att självkänslan och självförtroendet rörande skolarbete får sig många törnar efter vägen. Det som känns uppmuntrande är att vägledarna vi intervjuade säger att det finns ingen begränsning för dyslektiker i val av program om de får rätt stöttning och anpassningar utifrån deras behov.

Syftet med denna studien är att bidra med kunskap om relationsskapande under inskolningen. Fokuset ligger på vårdnadshavares perspektiv och åsikter om hur de ser på relationen som förskollärarna har med deras barn samt vilken relation de har med förskollärarna.   Den teori som vi har valt till denna studie är Bowlbys Anknytningsteori. Den handlar om hur anknytningen från ett barn till sina vårdnadshavarna kan se ut och hur en anknytning kan utvecklas, både till vårdnadshavare samt förskollärare i förskolan.   Den valda metoden var kvalitativa intervjuer med vårdnadshavare där de fick berätta om sina upplevelser angående inskolningen samt redogöra för hur de såg på relationen som de har med förskollärarna idag.   I resultatet kom det fram att trygghet var ett centralt begrepp som vårdnadshavarna tryckte på var viktigt för dem. Det var viktigt att både barnen och vårdnadshavarna var trygga med förskollärarna. Information var även något som togs upp som en viktig del till att vårdnadshavarna kände sig trygga.

Preschool, preschool class and comprehensive school are separate forms of schooling in Sweden. As a consequence, Swedish children experience two transitions between three school forms in little more than a year’s time. The aim of this qualitative study is to provide a better understanding of successful transitions. The study data is based on semi-structured interviews and the sample consists of both teachers and pupils. The study is based on a sociocultural theory with inspiration from Wenger´s model of learning and Wengers-Trayners theory of situated learning and community of practice. All three frameworks´ focus is on the environments importance for the students learning and learning as a process of participation in communities of practice. Results show that the students see themselves as active participants in their own development and learning but they interpret participation differently. The teachers, on the other hand, agreed upon what constitutes learning as well as the content in the education. But when the pupil transit between settings, the teachers do not exchange knowledge, experiences and information about said content, nor successful working methods. Instead, the focus is put on the pupil as an individual. In order to promote continuity for all pupils experiencing transitions between settings, it is important that there is a shared approach between all professionals involved. Here, a teacher with a Postgraduate Diploma in Special Educational Needs could help align practice and bridge the gap. / I Sverige går barn och elever i förskola, förskoleklass och skola. Det innebär att alla barn och elever erfar minst två övergångar mellan olika skolformer inom loppet av drygt ett år. Vid dessa övergångar kan eleverna uppleva en förändring vad gäller förväntningar från vuxna, hur kunskapsinhämtning prioriteras samt hur de ges möjlighet till delaktighet i respektive skolform. Syftet med detta examensarbete är att utifrån olika perspektiv nå kunskap om dessa övergångar samt att synliggöra de framgångsfaktorer som återges. Studien är en fallstudie vilket är en kvalitativ metod. Empirin samlades in under verksamhetsbesök men framförallt genom intervjuer i fokusgrupper. Därefter användes tematisering för att se mönster och likheter. Resultatet visar att eleverna upplever delaktighet, främst utifrån leken. Däremot definierar eleverna delaktighet på olika sätt beroende på vilken skolform de relaterar till. I studiens intervjuer framträder även en enig syn på vad kunskap och lärande är hos personalen men kunskaper, erfarenheter och information om de framgångsfaktorer som gynnat eleverna i lärandet kommuniceras inte i informationsöverföringen. Istället är informationen till stor del baserad på eleverna som individer. Inte heller används elevernas kunskap och erfarenhet i planeringen av övergångar vilket kunde användas till att planera kommande övergångar. Således visar studien på ett behov av att främja samverkan mellan skolformerna. Vår specialpedagogiska implikation är därför att en specialpedagog vars förståelse för de olika skolformerna kan ta vara på elevernas kunskap och fungera som övergångsamordnare. På så vis kan upplevelsen av sammanhang öka och progressionen i elevernas utveckling och lärande stödjas.

Samhall is a state-owned company that is 100% owned by the Swedish state. The business produces demanded goods and services. In addition, the company manufactures a number of its own products. The main purpose of the business is to develop the work ability and increase the motivation of individuals with disabilities by creating meaningful jobs. The state's goal is that at least 5% of the people employed at Samhall should be able to make a transition to other companies. Previous research on transitional work at Samhall primarily addresses the importance of the situation in the labor market and the discrimination, towards individuals with disabilities, that exists on the labor market, the importance of the commitment and motivation of the individual with disabilities, as well as the risk of a lock-in effect and socialization as a disabled person. The purpose of the study is to describe and analyze what the perceived success factors are for successful transition work from Samhall versus what possible factors may be perceived as obstacles in the regular labor market. This from the perspective of the people who have made this "journey" themselves. The data has been analyzed based on Erving Goffman's ideas of stigma that have come to play a crucial role. His theory changed the view in the field of disability research. This essay consists of a descriptive part about Samhall's operations and work on transitions and in-depth interviews with people working at Samhall and their own experiences in the labor market. Based on the interviews, I came to the conclusion that the most important thing for successful transitional work is the managers attitude against the people with disabilities. Self-commitment and motivation were other success factors for a transition. Discrimination towards the individuals with disabilities from the managers is the main reason for perceived barriers. Other reasons for the perceived barrier comes from the individual's attitudes and adaptations in connection to the security that is built up at Samhall, which then can lead to a worse self-image and self-esteem. The knowledge that has emerged in my thesis complements the knowledge from the literature review and gives a new perspective on the transition work from Samhall to other companies.

Syftet med arbetet var att öka vår förståelse för, och en insyn i hur lärare arbetar med att identifiera och ge stöd till elever med någon form av språklig sårbarhet. Vi var även nyfikna på att få veta mer om hur lärare ser på övergångar i skolans tidiga år med fokus på dessa elever. Frågeställningarna vi använde oss av handlade om språklig sårbarhet, identifiering av stödbehov, tidiga insatser och övergångar. I vårt arbete valde vi att använda oss av en kvalitativ forskningsansats med semistrukturerade intervjuer som datainsamlingsmetod. Vi intervjuade 12 lärare. Våra informanter var av olika yrkeskategorier inom läraryrket. Vi valde olika yrkeskategorier för att få en större bredd i svaren, men inte för att göra någon jämförelse dem emellan. En erfarenhet vi gjorde under vårt arbete var att begreppet språklig sårbarhet inte var helt förankrat hos informanterna. De intervjuade lärarna var eniga i att tidig identifiering och tidiga insatser var väldigt viktiga, samt att de behövde veta vari svårigheterna låg hos eleven för att kunna ge ett bra stöd. Vid övergångar i de tidiga skolåren ansåg lärarna att det var viktigt med bra dokumentation och en bra överlämning för att stödet skulle kunna fortsätta utan avbrott för eleven. Informanterna menade att de språkliga svårigheterna var något som eleven behövde stöd och hjälp med för att övervinna eller kontrollera för att klara sin skolgång.  En utmaning för att kunna ge ett bra stöd var att det ofta var brist på tid och resurser.

Studiens syfte är att synliggöra hur samverkan mellan förskola och skola organiseras. Detta för att skapa djupare förståelse för samverkans möjligheter och hinder. Utifrån syftet utmynnar tre frågeställningar som handlar om hur de organisatoriska förutsättningarna ser ut för att planera och genomföra samverkan mellan förskolan och förskoleklassen vid barnets övergång till grundskolan, samt hur samverkan mellan förskola och förskoleklass tar sig uttryck och vilka möjligheter och hinder förskollärare upplever finns för samverkan. Vi har genomfört fyra semistrukturerade intervjuer med två förskollärare från förskolan och två från förskoleklass och har analyserat resultatet utifrån samverkansteorin. Resultatet i studien visade gällande de organisatoriska förutsättningarna att extra tid för att planera och genomföra samverkan inte ges till förskollärarna i varken förskolan eller i förskoleklass. Organisationen bakom en samverkan men också som sammankallande för samverkansträffar förestår rektorer och i vissa fall specialpedagoger för. En aktiv ledning gynnar samverkan. I resultatet framgår också att offentlighets- och sekretesslagen som skulle kunna vara ett hinder inte är ett hinder för samverkan vid övergångar. I vår studie visar resultatet på att information om barnet lämnas över för barnets bästa. Lagar som till exempel Barnkonventionen är även en möjlighet som förskollärarna kan använda för att hävda barnets bästa. I tre av de verksamheter vi gjort våra intervjuer finns det planer och riktlinjer för samverkan. I den fjärde var planerna och riktlinjerna på gång. Det visade sig att gamla traditioner och skilda synsätt fortfarande finns ute i verksamheterna och att det även finns en känsla av olika status om förskolläraren arbetar på en förskola eller i förskoleklass. Men det är något som förskollärarna tycker blivit bättre och för att få en ökad förståelse för varandras verksamheter så hade de besök i varandras verksamheter, samverkansträffar, trepartssamtal, överlämningssamtal och besök i förskoleklassen.

Inkludering är ett centralt begrepp i specialpedagogiken. Förutsättningar att utgå från varje individs behov och förutsättningar gör att inkluderingsidealet kan uppfattas som ett svåruppnåeligt ideal i dagens skola. Undervisning utanför ramen för den ordinarie undervisningen en undantagslösning som endast får beslutas om när särskilda omständigheter förefaller. Det finns en kunskapslucka inom det specialpedagogiska forskningsfältet om individernas upplevelser av placering i särskild undervisningsgrupp. Detta bidrog till val av studiens fördjupningsområde. Syfte var att få en ökad kunskap och en fördjupad förståelse för hur unga vuxna har upplevt sin tid av att ha deltagit i undervisning på en resursskola. Syftet var också att söka efter eventuella samband mellan elevens behov och vad skolan, skolmiljön erbjudit, skolgång och individernas livssituation. Den här kvalitativa studien bygger på sju intervjuer, livsberättelser med elever om deras skolerfarenheter. Skolan har erbjudit olika pedagogiska lösningar som påverkat elevernas lärande och möjlighet att känna sig inkluderade. Skolplacering i särskild undervisningsgrupp eller ordinarie klass har gett långtgående konsekvenser och påverkat de unga in i vuxenlivet. I resultatet framkommer individuella förutsättningar, inkludering/exkludering och övergångar som centrala teman där en positiv utveckling framträder över tid, där tiden i resursskolan framstår som en tid av signifikans för respondenternas identitetsutveckling, relationsskapande, upplevelse av inkludering och delaktighet samt förberedelse inför vuxenlivet. Resultaten visar på att resursskolorna har inneburit en inkluderande lärmiljö, där de har fått pedagogiska och sociala behov tillgodosedda i ett sammanhang där de har blivit delaktiga, vilket haft en avgörande positiv roll för var och en av individernas liv. Specialpedagoger har ett ansvar att föra ut kunskapen om specialpedagogik till alla delar av skolans praktik. Förslagsvis kan delar av resursskolans arbetssätt eller metoder användas som förebild till inslag i ordinarie undervisningssammanhang.

Sammanfattning/AbstractHolmström, Lina. Påhlman, Birgitta (2019). Diket växer igen- en kvalitativ studie kring övergångar mellan skolformer ur skolledares perspektiv. Specialpedagogprogrammet, Institutionen för skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö Universitet, 90 hp.Förväntat kunskapsbidragAmbitionen med denna studie är att belysa den övergång som barn varje hösttermin är med om när de lämnar förskolan och beger sig in till grundskolan. Att verksamheter skapar tydliga övergångar, är självklart. Men hur sker dessa egentligen? Vad finns det för tankar kring dem? Och vilka vinster finns för barn om övergångarna är väl organiserade? Syfte och frågeställningarStudien har som syfte att lyfta framgångsfaktorer och hinder som skolledare ser kring att skapa övergång mellan förskola och grundskola, med särskilt fokus på barn i behov av särskilt stöd. •Hur organiseras övergångar mellan skolformerna? •Vilka professioner berörs och vilka roller har dessa vid övergångar? •På vilket sätt påverkas övergången och den samverkan som sker när det avser barn i behov av särskilt stöd?•Vilka framgångsfaktorer och hinder kan finnas vid övergångar?TeoriStudien har haft systemteorin och organisationsteori som grund. Systemteorin utgår ifrån helheten och vikten av att en organisation ska kunna fungera är beroende av de kopplingar som finns i systemet. MetodKvalitativa forskningsintervjuer har använts för att samla in empirin (Kvale & Brinkmann 2014). Vi har använt oss av semistrukturerade intervjuer där informanterna fick en frihet när de besvarade frågorna. Vi intervjuade fem chefer inom förskola och grundskola. Samtliga intervjuer spelades in och transkriberades i sin helhet. Vi använde oss av metodansatsen fenomenologi för att se vad som sker i en organisation vad det gäller samverkan utifrån informanternas upplevelse av detta. Vi har utgått ifrån de fyra etiska huvudkraven som gäller vid forskning enligt Vetenskapsrådet (2002).ResultatStudien visar på en otydlighet inom organisationen när det gäller övergångar mellan de olika skolformerna. Det sker ingen naturlig och välplanerad samverkan vilket gör att var och en gör som den vill när det gäller övergångar. Det finns ingen tydlig struktur och ingen handlingsplan att följa. Kommunen är just nu inne i en omorganisation där förskolan och grundskolan separerats från varandra vilket gjort att samverkan minskat och försvårat skolledarnas arbete. Dock synliggörs det i studien att barn i behov av särskilt stöd ges en mer strategisk planerad övergång. Skolledarna är medvetna om sitt uppdrag och vilket ansvar de har. Elevhälsoteamet (EHT) kopplas endast in vid övergångar då det gäller barn i behov av särskilt stöd. Specialpedagoger finns inte på plats i förskolan utan ingår i ett övergripande resursteam för kommunen. Förskolläraren har en stor roll och kunskap när det gäller överlämnandet tillsammans med vårdnadshavarna. När det gäller sekretessen i de olika skolformerna så ser informanterna inte någon svårighet utan de påtalar att det är viktigt att vårdnadshavarna finns med i hela processen. I studien framkommer vidare att det är av vikt att all personal har en insikt i varandras verksamheter så att förståelsen ökar och för att det ska kunna bli möjligt krävs det tid och planering.Specialpedagogiska implikationerSpecialpedagogens roll är för oss otydlig vid övergångar och detta kan bero på att specialpedagogen tillsammans med övriga EHT blir involverade när det är barn i behov av särskilt stöd. I den generella övergången samverkar förskollärare med mottagande grundskola. Den mottagande grundskolans lärare är den samverkande parten från grundskolan.Att specialpedagogen då enbart arbetar mot barn i behov av särskilt stöd kan ställas i kontrast gentemot att målet för specialpedagogen faktiskt är att möta behov hos alla barn och elever. Specialpedagogen och de övriga i EHT stöttar då inte skolformerna kring att skapa det bästa för samtliga barn utan ses som en insats specifikt inriktat mot särskilt stöd. Det främjande arbetet missas ur ett specialpedagogiskt perspektiv och detta kan leda till att hinder som kunnat undanröjas av olika professioner inte upptäcks i tid. NyckelordSamverkan, skolledare, särskilt stöd, övergångar

AbstractProblemområde: Övergången från mellanstadiet till högstadiet upplever många matematiklärare som en problematisk situation för eleverna. Den information som förmedlas är inte alltid tillräcklig och inte alltid den information som mottagande lärare efterfrågar. Samtidigt som avlämnande lärare saknar kunskaper om vilken information mottagande lärare vill ha.Syfte: Att undersöka lärares uppfattning om övergången mellan årskurs 6 och 7, med fokus på hur och vilken information om elevers kunskaper i matematik som överförs.Teoretisk ram: I mitt arbete utgår jag ifrån den sociokulturella teorin med medierande verktyg i centrum. Medierande verktyg är ett huvudbegrepp inom teorin, som fungerar som stöd för lärare vid övergången.Metod: En kvalitativ metod, där fyra semistrukturerade intervjuer med verksamma mellanstadielärare och högstadielärare ligger till grund för analys och diskussion.Resultat och analys: Min studie visar att den information som överlämnas delas in i tre delar och överförs på olika sätt. Den formella informationen angående social status, exempelvis diagnoser och åtgärdsprogram, lämnas skriftlig. Den formella och summativa informationen angående resultat på nationella prov och andra prov som förmedlas muntligt och skriftlig. Den informella informationen som handlar om elevens sociala status, sådan som är för känsligt att skriva ned i ett formellt sammanhang samt generella kunskaper i matematik, lämnas muntlig.Slutsats: Det som mottagande lärare saknar är mer information om elevers kunskaper i matematik, eftersom informationen de får är alldeles för kortfattad och generell, den borde vara längre och mer specifik. Även avlämnande lärare efterfrågar vilken information som mottagande lärare vill ha. Därför behövs bättre kommunikation och samverkan vid övergångar mellan stadier.Nyckelord: högstadiet, matematik, mellanstadiet, sociokulturell teori, övergångar.

Från att ha valt ett yrke och sedan arbetat med det är det nuförtiden vanligt att vuxna individer byter yrke. Den befintliga karriärforskning som tidigare gjorts har dock främst fokuserat på barn och ungdomar, exempelvis övergångar mellan högstadiet och gymnasiet, eller mellan skola och arbetsliv (Lundahl, 2010). Den kvalitativa studiens syfte var att genom intervjuer som datainsamlingsmetod få kunskap om hur nio vuxna personer som har en anställning kommit till den punkt att de söker studie- och yrkesvägledning inför en tänkt karriärväxling, och hur de själva tänker om sin process. Resultaten från studien påvisar främst vikten av att fatta beslut. Uppsatta mål kan inte bara hjälpa en person att realisera dennes drömmar, dessa tycks också bidra till en stark motivation och en mer positiv inställning. Deltagarna som inte vet vad de vill göra är den grupp i studien som trivs sämst med sin arbetssituation. Familj tycks fungera som både en begränsande och möjliggörande faktor som inverkar på de beslut som fattas.