Bakgrund: Överrapportering är en kommunikativ process där patientansvaret skiftar från givare till mottagare. Överrapportering uppfattas påverka patientsäkerhet och vårdkvalitet. Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskors upplevelse av överrapportering från anestesisjuksköterskor i samband med patientöverföring från operationsavdelningen till den postoperativa avdelningen. Metod: En semistrukturerad intervjustudie (n=13) analyserades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys enligt Graneheim och Lundman (2004). Resultat: Sjuksköterskornas upplevelser av överrapportering från anestesisjuksköterskor i samband med patientförflyttning från operationsavdelning till postoperativ avdelning genomsyrades av interaktion och rädsla för att missa saker. Förberedelser påverkar upplevelsen av rapporten. Sjuksköterskorna tillägnade sig information, vilket orsakade effekter. Slutsats: Sjuksköterskorna upplevelser av överrapportering genomsyrades av en medvetenhet om patientsäkerhet. / Background: The responsibility of the patient shifts from a sender to a receiver during handover, through a communicative process. Handover is perceived as crucial to patient safety and quality of care.  Objective: The aim of the study was to describe nurses’ perceptions of nurse anesthetists' handover when patients were transferred from the operating room to the postanesthesia unit.  Method: Semi-structured interviews (n=13) were analyzed using qualitative content analysis according to Graneheim and Lundman (2004).  Result: The postanestesia unit nurses’ experiences of handover from nurse anesthetists was influenced by interaction and fear of missing information. Preparation featured the impression of handover. The participants acquired information, which in turn caused effects.  Conclusion: The postanesthesia unit nurses’ experiences of handover was influenced by awareness of patient safety.

Abstrakt Bakgrund: Årligen uppstår vårdskador inom sjukvården till följd av kommunikationsbrister mellan personal. För att minska risken att dessa uppstår i samband med överrapportering har kommunikationsverktyg etablerats, ett av dessa är SBAR som står för situation, bakgrund, aktuell bedömning och rekommendation. Den postoperativa överrapporteringen anses vara ett kritiskt moment och införandet av ett standardiserat sätt att kommunicera på har visats sig reducera vårdskador och dödlighet, ge en förbättring av kvaliteten på rapporten med färre informationsmissar samt förbättrar lagarbetet. Syfte: Att beskriva intensivvårds- och anestesisjuksköterskors erfarenheter av postoperativ överrapportering med kommunikationsverktyget SBAR. Metod: En intervjustudie med kvalitativt deduktiv ansats genomfördes. Resultat: SBAR beskrevs som bästa praxis för postoperativ överrapportering samt som ett viktigt verktyg för att kunna garantera säker och effektiv kommunikation. SBAR ansågs ge en bra struktur och även skapa en gemensam förförståelse för postoperativ överrapportering. Deltagare beskrev dåligt lagarbete och undermålig arbetsmiljö som ytterligare hinder för patientsäker vård. Slutsats: Deltagare i studien hade goda erfarenheter av att använda SBAR och de tyckte att SBAR påverkade patientsäkerheten positivt, men önskade mer konsekvent användande av SBAR vid postoperativ överrapportering. / Abstract Background: Adverse events happen yearly within healthcare due to poor communication between health care personnel. To decrease the risk of these adverse events occurring during postoperative handover communication tools such as SBAR (situation, background, assessment, request) has been introduced. Postoperative handover is considered a critical moment during patient care and the introduction of a standardised way of communicating has shown to reduce adverse events and mortality, in addition to improving both the quality of the postoperative handover and the teamwork. Aim: To describe intensive care nurses’ and nurse anesthetists’ experiences of postoperative handover using the communication tool SBAR. Method: A qualitative interview study with a deductive approach was conducted.  Results: SBAR was described as best practice for postoperative handover and an important tool to ensure safe and effective communication. SBAR was thought to create a good structure and a shared mental model for postoperative handover. Participants described subpar teamwork and poor working conditions as further complications to providing safe care. Conclusion: Participants in the study had good experiences of using SBAR and thought it had a positive effect on patient safety but wished for a more consistent use of SBAR during postoperative handover.

Bakgrund: Akutsjukvård bedrivs under dygnets alla timmar, oberoende av verksamhet och plats och innefattar både ambulanssjukvård och akutmottagningar där legitimerade sjuksköterskor eller kvalificerad personal arbetar. Överlämningen innebär en process som involverar överförande av information samt en övergång av vård till nästa vårdgivare. Utifrån kvaliteten på överlämningen och den rapport som ges från ambulanspersonal till sjuksköterska på akutmottagning skapas förutsättningar för patientens fortsatta vård. Överrapporteringen kan ske på flera olika sätt och flera aspekter kan påverka denna process som involverar både ambulanspersonal, sjuksköterskor på akutmottagning och patienten. Syfte: Syftet var att belysa sjukvårdspersonalens upplevelser av överrapportering då patienter anländer med ambulans till akutmottagning. Metod: En kvalitativ litteraturstudie med induktiv design. Artiklar har sökts i databaserna PubMed och Cinahl. Dataanalysen utfördes utifrån Bettany-Saltikov och McSherrys beskrivning av kvalitativ innehållsanalys. Resultat: I resultatet framkom fyra huvudkategorier: Det gemensamma omhändertagandet, Arbetet mot samma mål, Vikten av en god relation samt Omgivningens betydelse. Slutsats: Överrapporteringen behöver struktureras för att sjukvårdspersonalen ska arbeta på ett mer enhetligt sätt. En ökad förståelse för varandras arbetssituation och ett bättre samarbete mellan sjukvårdspersonal kan leda till en ökad patientsäkerhet. Genom en förbättrad kommunikation och en involverad patient i överrapporteringen kan kvaliteten förbättras och förlust av viktig data minska. / Background: Emergency care is provided around the clock, regardless of activity and location, and includes both ambulance care and emergency department where registered nurses or qualified staff work. The handover is a process that involves the transfer of information and transfer of care to the next care provider. Based on the quality of the handover and the report given from ambulance staff to the nurse in the emergency department, conditions are created for the patient’s continued care. There are several aspects that can affect the handover in the process that involves both ambulance staff, nurses in the emergency department and the patient. Aim: The aim of the study was to illustrate healthcare staff’s experiences of handover when patients arrive by ambulance to the emergency department. Method: Systematic literature study with qualitative method. The articles were searched in the databases PubMed and Cinahl. Data were analyzed based on Bettany-Saltikov and McSherry’s description of qualitative content analysis. Results: The result included four main categories: The common care, Working towards the same goal, The importance of a good relationship and The importance of the environment. Conclusion: The handover needs to be structured so that the healthcare staff can work in a more homogenous way. An increased understanding of each other's work situation and a better collaboration between the healthcare staff can lead to increased patient safety. Through improved communication and the patient involved in the handover the quality can be improved and the loss of important data can be reduced.

Bakgrund: För att sjukvården ska kunna upprätthålla patientsäkerheten krävs ett säkert sätt att överföra information mellan skifte av personal. För att kunna inkludera alla viktiga komponenter i en rapport krävs skicklighet i rapportering. Information som missas gör att patienter löper större risk att drabbas för vårdskador. Patienter som genomgår utsätts för sedering eller operativa ingrepp är redan sköra och löper större risk att drabbas av negativa konsekvenser. Syfte: Att undersöka innehållet i den muntliga överrapporteringen mellan anestesisjuksköterskor och postoperativ personal samt granskavad som kan påverka innehållet. Metod: En observationsstudie med kvalitativ och kvantitativ ansats utfördes på en intensivvårdsavdelning och en post-operativ avdelning. Resultat: Sammanställningen av 50 observationer visade att allergier, kirurgiska komplikationer, blodförlust och luftvägshantering var de mest frekventa punkterna som försummades. Innehållet jämfördes sedan med hur nöjda sjuksköterskorna som tog emot rapporten var gällandeinnehåll och struktur. Inga säkra slutsatser kunde dras av förhållandet mellan tid och innehåll, störningsmoment och innehåll, samt uppskattad nöjdhet med rapporten och innehåll. Vart rapporten sker har inverkan i hur stor utsträckning in-och utfarter samt operationsförband rapporteras. Störningsmoment har ingen inverkan på antal parametrar som tas upp. Konklusion: Resultatet visar att viktig information missas i olika utsträckning. Utifrån resultatet på studien dras slutsatsen att det behövs fortsatt forskning för att ge möjligheten att optimera och strukturera rapporterna så innehåll inte missas. / Background: If the health care is to maintain the patient security, a safe way to transfer information between staff changes is required. To be able to include all the important components in the report requires great skill. Information that is missed will expose the patient to a greater risk of care damage. Patients that undergo surgery or anaesthesia are already fragile and are at a greater risk of voluminous consequences. Objective: To examine the content of the oral report between the anaesthesia nurse and post-operative nurse, and what causes that could possibly affect the contents of the report. Method: An observation study with qualitative and quantitative method approach was adopted. The setting for the study was an intensive critical care unit and a post anaesthesia unit. Result: The findings in the 50 observations shows that allergies, surgical complications, blood loss and airway management were the most neglected points in the report. The amount of time the observations took were examined along with the content, structure and how satisfied the nurses that received the report were afterwards. No certain conclusions could be shown in the relationship between time and amount of content in the report. Neither was there a relationship between amounts of distraction and decreasing of content. These findings were compared with estimated satisfaction from the nurses that received the report. Where the report is held has impact on how much information about venous access, tubes and bandages is transferred. Disturbance had no effect on the amount of information being reported. Conclusion: The result shows that important information is missed to a certain degree. The study results show that there is still a need for more research to be able to find a way to optimize the oral report and the information transfer.

Bakgrund: Överrapportering mellan skiftbyten är en central roll för sjuksköterskan och en viktig del för vårdverksamheten. Dock är den traditionella överrapporteringen identifierad som ett möjligt område för felkommunikation och minskad patientdelaktighet. Bedside överrapportering kan öppna upp för en mer personcentrerad vård och öka delaktigheten för patienten.  Syfte: Att undersöka patientens upplevelser och erfarenheter vid bedside överrapportering. Metod: En litteraturöversikt innehållande tio kvalitativa artiklar. Artiklarna hämtades från PubMed och CINAHL och kvalitetsgranskades med hjälp av SBU:s granskningsmall för bedömning av studier med kvalitativ metodik. Artiklarna analyserades med Graneheim och Lundmans (2004) innehållsanalysmetod.  Resultat: Analysen resulterade i fyra domäner och fyra kategorier där resultatet presenterades. Patientens upplevelser och erfarenheter visade sig till stor del handla om önskan att vara delaktig i sin vård. Vissa patienter uttryckte önskan om delaktighet i större utsträckning än andra och många poängterade fördelar som att kunna korrigera felaktigheter, ställa frågor och tillägga missad information i anslutning till överrapporteringen. Kommunikationen mellan patient och sjuksköterska påpekades vara en viktig del. Förmedlandet av känslig information upplystes som en svårighet och bevarande av patientens integritet ansågs som betydelsefullt.     Slutsats: Patienters upplevelser och erfarenheter av bedside överrapportering visade sig till stor del främja patientdelaktigheten. En del patienter ansåg sig dock vilja vara involverad i en begränsad omfattning. Patienterna ansåg att överlämningen gav en mer personlig relation mellan till sjuksköterskan. Möjligheten att påverka informationsöverföringen ansågs vara positivt. Bevara patientens integritet vid hantering av känslig information ansågs som en svårighet och att patienter ibland ansåg att det var svårt att förstå sjuksköterskornas komplicerade språk. / Introduction: Shift reports between nurses is a central role for the nurses and an important part of health care. The traditional handover has however been identified as a possible source of miscommunication and reduced patient participation. Bedside shift reports can facilitate a more personalized care and increase patient participation. Objective: To examine patient experiences with bedside shift reports. Method: A literary study containing ten qualitative studies. The studies were identified through PubMed and CINAHL and reviewed using SBUs template “assessment of studies with a qualitative method”. The articles were analysed using Graneheim and Lundmans’ (2004) content analysis method. Results: The analysis resulted in four domains and four categories. The results showed that a big part of the patient’s experiences of bedside shift reports was that they wished to participate more in their care. Some patients had a bigger wish to participate than others and a lot of patients emphasized the benefits of bedside shift reports; how they could correct wrong information, ask questions, and add further information. The communication between patients and nurses was another important part of bedside shift reports. The mediation of sensitive information was pointed out as a difficulty, as well as the protection of the patient’s integrity. Conclusion: The patient’s experiences of bedside shift reports has shown increasing patient participation in their care. They said that the handover enabled a more personal relationship between the patient and the nurses, and that this resulted in a feeling of calmness and safety. The opportunity to influence the transfer of information and to correct wrong data or ask questions was a positive aspect of bedside shift reports. The handling of sensitive information was seen as a weakness of bedside shift reports. Patients also had difficulty understanding the nurses' complicated language.

Studien undersökte potentiell bias inom psykologi att underrapportera eller överrapporterakönsskillnader genom att koda ett urval bestående av 819 socialpsykologiska artiklar somvaldes för att könsfördelningen bland områdets forskare är nästan jämn. Bias definieradessom diskrepansen mellan hur pass detaljerat könsskillnader rapporterades eller analyserades istudierna i relation till dess relevans. Två variabler kodades till varje artikel, Data ochMotivation. Data beskriver om det var möjligt för en artikel att rapportera könsskillnader ochhur data användes. Motivation beskriver om könsskillnader var relevanta och möjliga attrapportera eller analysera. Den kodade kombinationen av kategorierna från Data ochMotivation avgör vilka artiklar som underrapporterade könsskillnader och överrapporteradeskillnaderna. Resultatet var att 254 artiklar hade underrapporterade könsskillnader och ingenöverrapporterade. Därför var slutsatsen att det verkar finnas en bias inom socialpsykologi attunderrapportera könsskillnader och samma bias finns möjligen också inom andrapsykologiska områden. Denna studie kommer förhoppningsvis att bidra till att flera forskareöverväger att rapportera och analysera könsskillnader än idag. / This study investigated potential bias in psychology to underreport or overreport sexdifferences by coding a sample consisting of 819 socialpsychological articles which werechosen because the sex ratio among the fields’ scientists is almost even. Bias was defined asthe discrepency between how detailed sex differences were reported or analyzed in thesestudies in relation with its relevance. Two variables were coded to each article, Data andMotivation. Data describes if it was possible for an article to report sex differences and howthe data was used. Motivation describes if sex differences were relevant and possible toreport or analyze. The coded combination of the categories from Data and Motivationdetermined which article underreported sex differences and overreported those differences.The result from the main analysis was that 254 articles underreported sex differences andnone overreported. Therefor the conclusion was that there seems to be a bias withinsocialpsychology to underreport sex differences and the same bias possibly exists in otherpsychological fields aswell. This study will hopefully contribute to more scientistsconsidering to report and analyze sex differences than today

Bakgrund: Bristande kommunikationen kan vara en stor anledning till patientsäkerhetsrisker, ofta uppstår bristerna i övergången mellan olika team och där en snabb och effektiv hantering är av största vikt såsom på intensivvårdsavdelningar. SBAR rekommenderas av SKR och studier har visat att användandet av SBAR ökar patientsäkerheten i vissa aspekter. Motiv: Inga studier har hittats som undersöker vilka faktorer som kan påverka intensivvårdssjuksköterskans möjligheter att rapportera enligt SBAR. Kunskap om detta kan leda till utvecklandet av metoder som kan förbättra möjligheten till korrekt SBAR rapportering. Syftet: Syftet med studien var att kartlägga om olika faktorer kan påverka om intensivvårdssjuksköterskor rapporterar korrekt enligt SBAR eller inte vid överrapportering. Metod: Metoden som användes var en kvantitativ observationsstudie. Observationerna skedde på två olika intensivvårdsavdelningar på ett medelstort sjukhus i Norrland. 31 intensivvårdssjuksköterskor deltog. Efter observationen fick studiedeltagaren svara på ett frågeformulär. Resultat: Resultatet visade inga statistiskt signifikanta skillnader eller samband vilket delvis kan förklaras av ett litet stickprov. Resultatet visade dock på medelstora effekter som tyder på att intensivvårdssjuksköterskor som rapporterat felaktigt enligt SBAR var äldre, hade arbetat en längre tid som sjuksköterskor och längre tid på arbetsplatsen samt att en korrekt SBAR rapportering hade fler störningar och en högre ljudnivå. Konklusion: En förbättrad följsamhet till SBAR skulle kunna minska samhällskostnader och vårdskador. Utbildningsinsatser i form av rollspel eller simulering skulle kunna öka kunskapen om SBAR. Kontinuerlig fortbildning behövs för att upprätthålla kompetensen, detta kan göras genom instruktionssjuksköterskor och användandet av lättillgängliga flödesscheman samt att rapportering bör ske där det är en låg ljudnivå / Background: Inadequate communication can be a considerable reason for patient safety risks. Mistakes in communication often happen in the transition between different teams and when efficient and fast management is of importance, such as in an ICU. The use of SBAR (Situation, Background, Assessment, Recommendation) is recommended by SKR and studies have shown that it can improve patient safety in some aspects. Motive: Knowledge about factors that can affect the intensive care nurses' possibilities to do a correct SBAR handover can help create methods that can increase the possibility of a correct SBAR handover. Aim: The aim of the study was to map out whether varied factors can affect intensive care nurses to do a correct handover accordingly to SBAR or not. Method: The method used was a quantitative observational study. The observations took place on two different intensive care units in a medium sized hospital in northern Sweden. 31 intensive care nurses participated in the study. The participants then answered a questionnaire after the observation. Result: The result did not show any significant differences or relationships. The result did, however, show midsized effects that could indicate that the intensive care nurses who fail to do a handover accordingly to SBAR tend to be older, had worked a longer time at the workplace and as a registered nurse. Correct SBAR handovers had a higher sound level and more interruptions. Conclusion: A better compliance with SBAR could reduce iatrogenic harm and societal costs. Educational efforts could help increase knowledge about SBAR, roleplay and simulations have shown a good effect when implementing SBAR. Continuous education to uphold knowledge is needed, it can be done with instructional nurses and flowcharts. During handovers, the sound level should be reduced.

Överrapportering mellan olika sjukvårdsinstanser är en komplex situation som utgör en risk för patienten. Överrapporteringen från personal inom ambulanssjukvård till personal verksamma på akutmottagning utgör ett extra stort riskmoment, då ambulanspersonalens information gällande patienten stundtals är den enda som finns att tillgå. I samband med överrapporteringen kan viktig information om patienten gå till spillo, något som kan medföra att nödvändig behandling fördröjs, vilket orsakar ett onödigt och förlängt lidande och i värsta fall att patienten avlider. Syftet var att beskriva faktorer av betydelse för säker överrapportering av patienter som anländer till akutmottagningen med ambulans. Metoden var en litteraturstudie innehållande 15 artiklar med kvalitativ och kvantitativ design, publicerade under 2000-talet. Sökningen efter artiklar genomfördes i databaserna PubMed och CINAHL samt genom manuell sökning. Analysen utfördes med hjälp av Polit och Becks (2016) niostegsmodell och via ett bedömningsunderlag granskades artiklarnas kvalitet. Resultatet visar på fyra teman; struktur, erfarenhet, arbetsmiljö och samarbete, som belyser de faktorer som har betydelse för patientsäkerheten i samband med överrapportering. Genom dessa teman framkom det bland annat att med hjälp av en strukturerad kommunikation via ett standardiserat rapporteringsverktyg, yrkeserfarenhet och utbildning, en lugn arbetsmiljö, ett kollegialt samarbete och med respekt för varandras professioner kan patientsäkerheten öka och riske för vårdskador minska. Slutsatsen var att struktur, erfarenhet och samverkan mellan involverade yrkesgrupper är centrala faktorer för att överrapporteringen ska ske på ett tillfredsställande sätt. Detta kan på ett knostnadseffektivt sätt öka patientsäkerheten på akutmottagningen i samband med överrapportering.

Kommunikation är en viktig del inom ambulanssjukvård, framför allt i samband med överlämning av patienter och vid den överrapportering som sker mellan ambulanssjuksköterskan och mottagande hälso- och sjukvårdspersonal på exempelvis en akutmottagning. Bristfällig kommunikation kan i sin tur leda till att information missas att rapporteras och kan leda till att patientsäkerheten blir lidande. Det handlar inte bara om bristande kommunikation som påverkar patientsäkerheten utan även om stress eller brist på erfarenhet hos ambulanssjuksköterskor. Forskning kring kommunikation inom omvårdnad finns, men forskningen inom området överrapportering mellan ambulanssjuksköterskor och övrig hälso- och sjukvårdspersonal är begränsad. Syftet med studien var att beskriva ambulanssjuksköterskors erfarenheter av överrapportering av patienter på akutrummet. En kvalitativ intervjustudie med induktiv ansats genomfördes. Nio ambulanssjuksköterskor med yrkeserfarenhet mellan 2,5 till 14 år intervjuades med semistrukturerade intervjuer. För att analysera den insamlade datan användes kvalitativ innehållsanalys enligt Graneheim och Lundmans (2004) modell. Resultatet visade att SBAR (situation, bakgrund, aktuell bedömning, rekommendation) är den modell som ambulanssjuksköterskorna i grunden försöker använda sig av på akutrummet, men med viss modifikation av modellen beroende på vilken typ av patient som de har framför sig. Ambulanssjuksköterskorna upplevde att det var ett stressmoment när hälso- och sjukvårdspersonal avbröt eller kom in under deras överrapportering på akutrummet, främst var det ambulanssjuksköterskorna som var nya inom yrket som upplevde det. Däremot uttryckte ambulanssjuksköterskorna med erfarenheter (>5 år) inom verksamheten att överrapporteringen på akutrummet fungerade bra överlag men att det kan behövas tydligare strukturer. Ambulanssjuksköterskorna upplevde att de blev ifrågasatta trots erfarenheter, mer än vad de blev bemötta med respekt. / Communication is an important part of ambulance care, above all in connection with the handover of patients and in the over-reporting that takes place between the ambulance nurse and the receiving healthcare staff in, for example, an emergency department. Inadequate communication can in turn lead to information being omitted in the reporting which can threaten patient safety. It is not only lack of communication that affects patient safety, but also stress or lack of experience on the part of ambulance nurses. Research on communication in nursing exists, but there is a knowledge gap regarding over-reporting between ambulance nurses and other healthcare personnel. The purpose of the study was to describe the experiences of ambulance nurses when overreporting patients in the emergency room. A qualitative interview study with an inductive approach was carried out. Nine ambulance nurses with professional experience between 2.5 and 14 years were interviewed using semi-structured interviews. To analyze the collected data, qualitative content analysis was used according to Graneheim and Lundman's (2004) model. The result showed that SBAR (situation, background, assessment, recommendation) is the model that the ambulance nurses basically try to use in the emergency room, but with some modification of the model depending on the type of patient they have in front of them. The ambulance nurses felt that it was a stressful moment when health and medical personnel interrupted or entered during their overreporting in the emergency room. But it was mainly the ambulance nurses who were new in the profession who experienced it. In contrast, the ambulance nurses with experience (>5 years) in the operation expressed that the over-reporting in the emergency room worked well overall, but that clearer structures may be needed. The ambulance nurses felt that they were questioned despite their experience, more than they were treated with respect.

Bakgrund: Patienters utsatthet och sårbarhet är överhängande inom akut och ambulanssjukvård och kan ses bero dels på situationen de befinner sig i men även då de är i en beroendeställning till vårdpersonalen i ambulansen eller på akutmottagningen. Detta skapar risker i patientsäkerheten om överrapporteringen mellan dessa vårdgivare inte är optimal. Syftet var att beskriva hur patientsäkerheten påverkas vid överrapportering mellan specialistsjuksköterskor på akutmottagning när patienten anländer med ambulans. Metod: Denna magisteruppsats är en litteraturstudie med integrerad analys vilket innebär att arbetet sker i flera steg. Avsikten är att eftersöka relevant vetenskaplig litteratur inom ett specifikt område, granska det och sedan sammanställa materialet. Resultat: Granskningen resulterade i två stycken kategorier med sex stycken underkategorier. Kategorierna i resultatet var “risker för patientsäkerheten vid överrapportering” med underkategorierna “stress”, “miljö” och “verktyg”, samt “förutsättningar för patientsäkerhet vid överrapportering” med underkategorierna “förberedelse”, “kommunikation” och “struktur”. Slutsats: Överrapportering är en vanligt förekommande arbetsuppgift för Specialistsjuksköterskor inom Ambulans- och Akutsjukvård. För att patientens väg genom sjukvården ska bli så säker och trygg som möjligt behöver rapporten innehålla en viss mängd medicinsk information men även det mellanmänskliga, det personliga och ges under rätt förutsättningar för att kunna anses som patientsäker. Faktorer som påverkar kvaliteten och innehållet i rapporten är bland andra; yttre faktorer, så som stress, miljö och brist på utrustning. Förutsättningar för patientsäkerhet kan vara; en god struktur, förberedelser och kommunikation. / Background: Patients' vulnerability is imminent in emergency and ambulance care and can be seen to depend partly on the situation they are in but also when they are in a position of dependence on the care staff in the ambulance or in the emergency department. This creates risks in patient safety if the handover between these care providers is not optimal.   Aim: The purpose was to describe how patient safety is affected by handovers between specialist nurses in the emergency department when the patient arrives by ambulance. Methods: This master's thesis is a literature review with integrative analysis, which means that the work takes place in several stages. The intention is to search for relevant scientific literature in a specific area, review it and then compile the material. Results: The review resulted in two categories with six subcategories. The categories were "risks for patient safety in the event of over-reporting" with the subcategories "stress", "environment" and "tools", and "conditions for patient safety in the event of overreporting" with the subcategories "preparation", "communication" and "structure". Conclusion: Handing over a patient is a common task for Specialist Nurses in Ambulance and Emergency Care. In order for the patient's path through healthcare to be as safe and secure as possible, the report needs to contain a certain amount of medical information but also the interpersonal, the personal and given under the right conditions to be considered patient safe. Factors that affect the quality and content of the report include; external factors, such as stress, environment and lack of equipment. Prerequisites for patient safety can be; a good structure, preparation and communication.