Bakgrund: Arbetsrelaterad stress hos sjuksköterskor bidrar till hög andel sjukskrivningar. Inom akutsjukvården så är arbetstempot ofta högre än inom andra delar av sjukvården och omsättningen av patienter är stor. Sjuksköterskor som arbetar inom akutsjukvården är mer utsatta för stress. För att hantera stress så kan copingstrategier användas. Syfte: Syftet är att ta reda på vilka stressfaktorer som påverkar sjuksköterskans hälsa inom akutsjukvården, samt vilka copingstrategier som kan användas för att hantera dessa. Metod: Litteraturöversikt med tolv kvalitativa samt kvantitativa vetenskapliga artiklar som berör sjuksköterskan inom akutsjukvården, arbetsrelaterade stressfaktorer samt copingstrategier. Resultat: Det finns ett antal arbetsrelaterade stressfaktorer som bidrar till ohälsa och lidande för sjuksköterskan inom akutsjukvården. Copingstrategier som stöttning av kollegor, avlastande samtal, genomgång av verksamheten och mindfulness, bidrar till att den arbetsrelaterade stressen blir hanterbar och att hälsa uppnås Slutsats: Stressfaktorer som brist på sjuksköterskor, dödsfall eller sexuella övergrepp på barn, våld och hot från patienter och anhöriga, samt brister i arbetsmiljön bidrar till arbetsrelaterad stress. Copingstrategier kan hjälpa att motverka den stress som uppstår. Men för att copingstrategier ska fungera så är det viktigt att använda sig av de strategier som finns och att tid samt möjlighet finns på arbetsplatsen att utföra dessa. / ABSTRACT: Background: Work related stress among nurses contributes to a high percentage of sick leave. The work pace is often higher in the emergency care than in other work areas and the amount of people passing thru is high. Nurses working in emergency care are more exposed to stress. Coping strategies can be used to handle stress. Purpose: The purpose is to find out which stressors that has an impact on nurses health in the emergency care and which coping strategies that can be helpful to handle the stress. Method: Literature review of twelve qualitative and quantitative scientific articles regarding the nurse in emergency care, workrelated stressors and coping strategies. Results: Work-related stressors contributes to illness and suffering for the nurse in emergency care. Coping strategies like support from colleagues, debriefing, review of the workplace, and mindfulness contributes to that work-related stress is manageable and that health is achieved. Conclusion: Stressors such as lack of nurses, death or sexual abuse of children, violence and threats from patients and families, as well as deficiencies in the work environment contributes to work-related stress. Coping strategies may help to prevent work-related stress. But for coping strategies to work it is important to use the existing strategies and that time and opportunity are available at work to perform these.

Introduktion: Idag finns det ungefär 160 000 personer i Sverige som har någon form av demens, och risken att drabbas utav demens ökar med stigande ålder. Alzheimers är den vanligaste formen av demenssjukdom. Personer som befinner sig tidigt i sin Alzheimers utveckling klarar sig relativt bra med ett begränsat stöd från sin omgivning. Att vårda sin närstående med Alzheimers är krävande, och det ställs stora krav på den som är omvårdnadsansvarig. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie är att beskriva anhörigvårdares upplevelse av att vårda sin närstående som lever med diagnotiserad Alzheimers sjukdom. Syftet är också att beskriva de valda artiklarnas undersökningsgrupper. Metod: En beskrivande litteraturstudie. Data har samlats in via PubMed och 10 artiklar valdes ut till denna litteraturstudie. Artiklarna var av antigen kvalitativ eller kvantitativ ansats. Resultat: Resultatet baseras på fem underrubriker utifrån anhörigvårdarnas upplevelser: "Upplevselsen av den psykiska påfrestningen", "brist på stöd och information", "upplevelsen av att vårda sin närstående utifrån ett genusperspektiv", "livsstilsförändringar" och "förväntningar och farhågor". Slutsats: Anhörigvårdarna är i stort behov av stöd och rådgivning både från sin sociala omgivning, men framförallt ifrån sjukvårdens olika institutioner. Sjuksköterskan har en viktig roll att fylla. Sjuksköterskan ska tillgodose både den som är drabbad utav Alzheimers, men även dennes anhöriga med individanpassad information och stöttning. / Introduction: Today, there are about 160 000 people in Sweden who have some form of dementia, and the risk out of dementia increases with age. Alzheimer's is the most common form of dementia. Persons who are early in their development of Alzheimer cope relatively well with limited support from their surroundings. Caring for relatives with Alzheimer's are demanding, and it places great demands on the care that is responsible. Purpose: The purpose of this study is to describe the experience of family caregivers for their relatives who live with diagnosed Alzheimer's disease. The aim is also to describe the selected articles study groups. Method: A descriptive literature. Data was collected via PubMed and 10 articles were selected for this study. The articles were of either qualitative or quantitative approach. Results: The results are based on five sub-headings based on family caregivers: "Feels notification of mental stress", "lack of support and information", "the experience of caring for their loved one from a gender perspective", "lifestyle changes" and "expectations and concerns". Conclusion: family caregivers are in great need of support and advice both from their social environment, but above all from different healthcare institutions. The nurse has an important role to play. The nurse will satisfy both the afflicted out of Alzheimer's, but also his family with personalized information and jacking.

Syftet med studien var att undersöka vad som motiverar kvinnliga fotbollsdomare till fortsattdömning, vilka situationer som resulterar i stress samt hur de upplever att de hanterar dessasituationer. För att undersöka syftet användes frågeställningarna: Vilka är de huvudsakligamotivationsfaktorerna till att kvinnliga fotbollsdomare fortsätter att döma? Vilka situationerupplever de som stressfulla? Hur hanterar kvinnliga fotbollsdomare stressfulla situationer?Totalt deltog tio kvinnor från södra och västra Sverige som alla har dömt fotboll i minst tresäsonger, medelåldern var 21,1 år (SD= 3,62) och domarna dömde från distrikt till elitnivå.En semi-strukturerad intervjuguide med tre fastställda teman (motivation, stress och coping)användes. Resultatet visade på att domarna besitter en hög inre motivation då de tycker attdömningen är rolig. Yttre motivation i form utav bekräftelse och pengar var även viktiga. Ettantal situationer kan upplevas som stressfulla, bland annat var olika matchsituationeråterkommande faktorer. För att hantera stressfulla situationer används emotions- ochproblemfokuserad coping. Socialt stöd och personliga egenskaper (exempelvis lugn) varockså att föredra. Resultatet tolkades utifrån två teoretiska ramverk (Självbestämmande teorinoch Transaktionsmodellen om stress och coping). Studiens huvudsakliga fynd indikerade attfotbollsdomarna upplever att dömningen är rolig och att stressfulla situationer somförekommer kan hanteras. / The purpose of the study was to examine what motivates female soccer referees to continuerefereeing, which situations result in stress and how they perceive that they handle thesesituations. The following research questions were used: What are the main motivationalfactors for female soccer referees to continue refereeing? Which situations are experienced asstressful? How do female soccer referees handle stressful situations? A total of ten femalereferees from Southern and Western Sweden participated, all of them active soccer refereesfor at least three seasons. The average age was 21.1 years (SD = 3.62) and they were ondistrict-, regional- or elite level. A semi-structured interview guide with three pre-identifiedthemes (motivation, stress and coping) were used. The result showed that referees possess ahigh internal motivation when they feel refereeing is fun. External motivation such asconfirmation and money was also important. Several situations could be perceived asstressful, game situations were recurrent incidents. Emotion- and problem focused coping wasused to handle stressful situations. Social support and personal characteristics (e.g. calmness)was also appreciated. The result was interpreted using two theoretical frameworks (Selfdeterminationtheory and Transactional model of stress and coping). The conclusion from thestudy is that soccer referees consider refereeing fun and that they can handle the stressfulsituations that occur.

Syftet med denna kvalitativa uppsats var att, utifrån ett hermeneutiskt perspektiv, ta reda på hur socialsekreterare inom socialtjänsten upplever den psykosociala arbetsmiljön. Vi ville undersöka hur socialsekreterare fann glädje i sitt arbete och vilka utmaningar socialsekreterarna upplever i arbetet. Vi valde att intervjua sex socialsekreterare med varierande längd i yrket, verksamma i två kommuner. Intervjumaterialet tolkades med hjälp av KASAM och krav-kontroll-stödmodellen. Resultatet visade att en bra arbetsgrupp och bra kollegor var avgörande för att känna trivsel på arbetsplatsen, vilket vi tolkade som att socialsekreterarna upplevde en meningsfullhet med sitt arbete. Även klienterna var en faktor som bidrog till att socialsekreterarna kände glädje i arbetet, men var också något som de upplevde som en utmaning i arbetet. Andra utmaningar var att de inte hann med sina arbetsuppgifter på grund av dokumentationskraven och att det fanns brister i rutiner och riktlinjer vilket försvårade arbetet. / The purpose of this qualitative study was, through a hermeneutic perspective, to find out how social workers in the social services, experience the psychosocial work environment. We wanted to explore how the social workers found joy in their vocation and which challenges the social workers experienced in the work. We chose to interview six social workers with varying length in the profession, active in two municipalities. The interview material was interpreted with Sense of Coherence (SOC) and the demand-control-social support model. The result of the study shows that a good working group and good colleagues was important to experience wellbeing at the workplace, which we interpreted as the social workers experienced a meaningfulness of their work. The clients were also a factor that contributed to the social workers satisfaction in their work, but also something that was a challenge in their profession. Other challenges were that they didn´t have time for their duties because of the documentation requirements and that there were flaws in routines and guidelines that complicated their work.

The conception of exhaustion was first used in the end of 1960 and was then used in a psychological context directed towards the working life. Eventually was the conception devided into two main categories: mental and somatic symtoms. Today research of exhaustion is mainly aiming towards recovering and returning to working life. This work sets out to analyse the importance and effects of social networks such as family, friends and professional relations in helping people who suffer from exhaustion to recover. The study is based on interviews with eith people who have suffered from exhaustion but today are recovered. To my aid I have used tree different questions: What part have the social network of family and friends ment to the recovery? What part has the professional relationships with doctors, therapists and curators ment to the recovery? How have you changed your life in order to maintain balance? The interviews pointed out the importance of the social relationships as support, feedback and understanding that the process takes time. Courses in handeling stress had a vital part in order to learn how to manage stress, meet people with similar problems and the guidace of professionals. An important issue to maintain health and to keep the life balanced is consious present and to learn to do one thing at a time. The content of the examination has showed me that it is important to set your own boundaries and not to compare to others. It is also importent to take control over your own choices which is not easy to handle in todays stressed socity.

480 000 children in Sweden have parents who live apart. We asked ourselves what a divorce is to a child emotinally and how the child copes with the divorce. We performed qualitative interviews with four different adults who grew up with divorced parents to find some answers. Our study shows that the divorce often make the child feel guilty over not being sufficient for one or both parents. In the long run, both parents usually feel better after the divorce which seems to have a positive effect with the childs emotional side, also how the parents themselves dealt with the divorce. We found a connection between how the informants described their parents way of coping with the divorce with their own. The amount of influence the informants had over deciscions regarding themselves and their own situation seemed to be decisive for a favorable way of coping. / Nära häften av alla äktenskap i Sverige slutar i skilsmässa och 480 000 barn lever med särboendes föräldrar. Vi ställde oss frågande till vad en skilsmässa kan innebär känslomässigt för ett barn, hur ett barn hanterar föräldrarnas skilsmässa och vilka faktorer som bidrar till barnets hanteringsstrategi. För att finna svar på våra frågor genomfördes fyra kvalitativa intervjuer med fyra vuxna skilsmässobarn. Studiens resultat tyder på att skilsmässan kan ge känslor av skuld över att inte räcka till för en eller båda föräldrarna, men också harmoni. Föräldrarna mår vanligtvis bättre efter skilsmässan i långa loppet vilket tycks ha en positiv inverkan på barnets känsloliv. Föräldrarnas hanteringsstrategi tycktes också ha en avgörande roll för barnet. Vi fann tydliga samband mellan hur informanterna beskrev sina föräldrars sätt att hantera skilsmässan och deras egen hanteringsstrategi. Mängden inflytande informanterna hade över beslut rörande dem själva och livssituation tycktes också vara avgörande för en gynnsam hanteringsförmåga.

Syftet med studien är att undersöka vilka copingstrategier barn till missbrukande föräldrar använder sig av för att hantera detta missbruk. En kvalitativ ansats och metod har använts för att besvara syftet. Datainsamlingen gjordes genom kvalitativa semistrukturerade intervjuer med sex socialarbetare med yrkeserfarenhet av att möta barn till missbrukande föräldrar. Materialet analyserades tematiskt och därefter applicerades Lazarus och Folkmans (1984) teori om coping på resultaten. Studiens slutsats är att barn har olika typer av copingstrategier för att hantera sina föräldrars missbruk och att copingstrategierna skiljer sig åt beroende på barnens ålder och kön. / The purpose of the study is to investigate the coping strategies that children use when dealing with their parents' addiction. A qualitative approach and method was used to answer the purpose. The collection of data was acquired through qualitative semi-structured interviews with six social workers with professional experience of meeting children with addicted parents. The material was thematically analyzed and then the theory of coping by Lazarus and Folkman (1984) was applied on the results. The conclusion of the study is that the children have different types of coping strategies when dealing with their parents' abuse. The coping strategies differ based on age and gender of the children.

Syfte: Syftet med arbetet är att undersöka om det finns några skillnader i självuppskattade stressnivåer hos elever från gymnasieskolor med och utan idrottslig inriktning samt undersöka om det finns några samband mellan elevernas stressfaktorer.  Problem: Den tidigare forskningen pekar på att det finns flera faktorer som påverkar stressnivån hos gymnasiestudenter, såsom högt akademiskt tryck och elevernas sociala omgivning. Idrotten är en stor del av idrottselevers vardag och sociala sammanhang och det finns därför intresse för att undersöka dessa faktorer och nivåer av stress för att på så sätt utesluta eller peka ut idrotten som en bidragande faktor.  Teori: Teorierna som används i undersökningen och som diskuteras i relation till resultatet är den holistiska karriärutvecklingsmodellen som beskriver de övergångsfaser en idrottare behöver övervinna för ett fortsatt idrottande. För att med underlag kunna kategorisera elevernas hantering av den eventuella stressen används teorin om copingstrategier.  Metod: Vi har genom en fallstudie använt oss av en kvantitativ undersökningsmetod som innefattat enkäter och bearbetning av datan har gjorts med hjälp av SPSS. Undersökningen har skett på en svensk gymnasieskola i södra Sverige med både RIG-, NIU- och icke idrottselever.  Resultat: Resultaten vi fann var att prestationskrav och läxor/prov är de vanligaste faktorerna till stress vad gäller inom idrotten respektive skolan. Vi fann även att det inte fanns någon signifikant skillnad mellan idrottselevers och icke idrottselevers förekomst och mängd av stress.  Slutsats: Slutsatsen vi kan dra utifrån undersökningen är att stressfaktorer och stressnivå inte skiljer sig utbildningarna emellan utan beror i högre grad på andra variabler såsom kön, årskurs, utbildningslängd etc, vilket bekräftar den tidigare forskningen.  Nyckelord: stressnivå, stressfaktor, copingstrategi, idrottsutbildning, gymnasium, dubbel karriär

Bakgrund: Moralisk stress är ett begrepp som först myntades av Andrew Jameton. Hans definition av moralisk stress är när en person vet den korrekta moraliska handlingen i en viss situation, men inte kan agera utefter denna på grund av olika organisatoriska begränsningar. Den moraliska stressen kan leda både till fysiska och psykiska symtom hos sjuksköterskan, men även patienten påverkas negativt om sjuksköterskan upplever moralisk stress. För att hantera den moraliska stressen kan sjuksköterskan använda sig av olika copingstrategier, en copingstrategi syftar till hantera inre och/eller yttre påfrestningar. Syfte: Syftet är att undersöka sjuksköterskors erfarenheter av copingstrategier vid moralisk stress på sin arbetsplats. Metod: En litteraturstudie med kvalitativ design utfördes. Totalt 12 stycken vetenskapliga artiklar användes för att få fram resultatet. Artiklarna granskades utefter relevans och kvalitet av två stycken oberoende granskare. Resultat: Fem kategorier som svarade på syftet identifierades, vilka var; (1) distansering (2) förnekelse (3) acceptans (4) lämna arbetet och (5) samtal Konklusion: Distansering är en återkommande copingstrategi sjuksköterskor använder sig utav. Genom att distansera sig från det moraliska dilemmat skyddar sjuksköterskan sig själv, men i längden har denna copingstrategi negativa konsekvenser för sjuksköterskans självbild och hälsa. Att samtala med sina kollegor och chefer om de situationer som ger upphov till moralisk stress har visat sig vara en god copingstrategi, dock är det viktigt att sjuksköterskan upplever sig bli hörd och att oron som sjuksköterskan uttrycker tas på allvar för att samtal ska fungera som en effektiv copingstrategi. / Background: Moral distress is a concept first coined by Andrew Jameton. His definition of moral distress is when a person knows the correct moral action in a particular situation, but cannot act on it because of various organizational constraints. The moral distress can lead to both physical and mental symptoms for the nurse, the patient is also adversely affected if the nurse is experiencing moral stress. In order to deal with the moral stress, the nurse can use different coping strategies, which aims to deal with internal and / or external stresses. Purpose: The purpose of this study is to investigate nurses' experiences of coping strategies in moral distress at their workplace. Method: A literature review with qualitative design was performed. A total of 12 scientific articles were used to obtain the result. The articles relevance and quality were reviewed by two independent reviewers. Result: Five categories that responded to the purpose were identified, which were; (1) distancing (2) denial (3) acceptance (4) leaving work and (5) conversation. Conclusion: Distancing is a recurring coping strategy nurse’s use. By distancing themself from the moral dilemma, the nurse protects herself from moral distress, but in the long run, this coping strategy has negative consequences for the nurse's self-image and health. Talking with their colleagues and managers about the situations that give rise to moral distress has proven to be a good coping strategy, however, it is important that the nurse feel that she is being heard and that the concerns the nurse’s expresses are being taken seriously if the conversation are going to be an effective coping strategy.

Bakgrund: Endometrios är en kronisk inflammation som drabbar cirka en av tio personer i fertil ålder födda med en livmoder. Trots att sjukdomen är vanlig är det få som känner till den. Endometrios är inte svårt att diagnostisera men på grund av okunskap kring sjukdomen tar det lång tid för den drabbade att få en diagnos. Behandlingarna kan påverka den drabbade både fysiskt och psykiskt vilket leder till försämrad livskvalité. Det är därför viktigt att lyfta de copingstrategier som finns att tillgå. Syfte: Att sammanställa samt beskriva copingstrategier för personer som lever med endometrios. Metod: En beskrivande litteraturstudie utifrån elva tematiskt analyserade studier. Huvudresultat: Huvudresultatet av studien visade att problemfokuserade copingstrategier i form av egenvårdsmetoder och livsstilsanpassning minskade symtom, gav en känsla av kontroll och hade positiv inverkan på livskvalitén. Den mest användbara egenvårdsmetoden var värme från vetekudde, varma vattenflaskor och/eller kläder. Livsstilsanpassning i form av dietförändring samt planering av arbete och aktiviteter visade sig vara gynnsamt relaterat till smärtsymtom. Copingstrategierna var det som hade mest smärtlindrande effekt både före och efter bekräftad diagnos. Slutsats: Problemfokuserade copingstrategier i form av egenvårdsmetoder samt livsstilsanpassning var de mest användbara strategierna för symtomlindring vid endometrios. Det långa tidsspannet från första vårdkontakten till en säkerställd diagnos var psykiskt påfrestande. För att korta ner tiden mellan första vårdmötet och diagnossättningen samt kunna ge de drabbade tillfredställande information om vad sjukdomen innebär krävs utbildad vårdpersonal. Utbildning om endometrios behövs för vårdpersonal inom fler instanser utöver endometriosteamen eftersom en person med endometrios kanske söker vård på en akutmottagning eller en hälsocentral från början. / Background: Endometriosis is a chronic inflammation which affects one out of ten people who are fertile and born with a uterus. Despite the disease being common only a few people know about it. Endometriosis is not difficult to diagnose but due to the lack of knowledge about the disease it takes a long time for the person to get a diagnosis. The treatments affect the person physically and mentally which lead to lower quality of life and therefore it is important to enlighten available coping strategies. Aim: To compile and describe coping strategies for people living with endometriosis. Method: A descriptive literature study based on eleven thematically analysed studies. Main Results: The main result showed that problem focused coping strategies such as self-management and lifestyle adjustments decreased symptoms, led to a sense of control, and influenced positively on quality of life. It showed that the most useful self-management methods were the heat from heat pillows, warm water bottles, and/or clothes. Lifestyle adjustments that proved decrease in pain was diet change, scheduling of work and activities. The coping strategies were the most successful methods regarding painrelieving, both before and after confirmed diagnosis. Conclusion: Problem focused coping strategies such as self-management and lifestyle adjustments were the most successful strategies to decrease endometriosis related symptoms. The time span between the first contact with healthcare up until confirmed diagnosis was long and psychologically stressful. What is needed to shorten that time span and give pleasing information about the impact of the disease is educated healthcare workers. Education about endometriosis is needed in many units, not only in the endometriosis teams since people without a diagnosis might seek care in the emergency room or other instances to begin with.