21 |
Spelutveckling från hemmet. : En studie om Covid-19 pandemins påverkan på anställda i spelindustrin. / Game development from home. : A study in the effects of the Covid-19 pandemic on the video game industry employees.Vestberg, Tobias January 2022 (has links)
Under våren av 2020 blev flera branscher tvungna att skicka hem sina anställda för att arbeta hemifrån som skydd från Covid-19 pandemin. Denna studie undersöker hur anställda inom spelföretag blev påverkade av det nya arbetssättet och vilka problem och fördelar detta innebar för individen. För att samla data har intervjuer gjorts med anställda på spelföretag för att undersöka hur deras arbetsdag påverkades av att arbeta hemifrån. Vad denna studie belyser är vikten av kommunikation mellan medarbetare och anställda i avsaknaden av arbetet på kontoret. Med bristande kommunikation och även problem med hårdvara visade sig den initiala positiva reaktionen till arbete hemifrån inte hålla i det långa loppet. / During the spring of 2020 several industries was forced to send their employees and work from home as a mean to protect them from the ongoing Covid-19 pandemic. This study research how the employees from game-companies was affected by the new work processes, and which kind of problems and advantages working from home brought relative to the individual. To gather data, numerous interviews have been done with people from within the gaming industry to research how their workdays was affected by teleworking. What this study aims to clarify is the importance of communication between employees as well as superiors in the absence of an office space. With lacking communication and issues with hardware, the initial positive reaction to working from home changed over the progress of the pandemic.
|
22 |
Sjuknärvaro vid hemarbete : En kvalitativ studie om arbetstagares upplevelse av sjuknärvaro vid hemarbete / Sickness presenteeism while working from homeBergman, Sandra, Olofsson, Elin January 2022 (has links)
I och med de restriktioner som Covid-19-pandemin medförde blev hemarbete ett nytt arbetssätt för många arbetstagare i Sverige. Forskning som vi tagit del av beskriver att sjukfrånvaro i organisationer minskar samtidigt som mörkertalet gällande sjuknärvaro är stort, vilket skapade intresset för denna studie. Forskning kring sjuknärvaro fokuserar på den fysiska arbetsplatsen och inte vid hemarbete som nu är ett vedertaget arbetssätt i Sverige. Denna studie syftar till att skapa förståelse för hur arbetstagare upplever sjuknärvaro vid hemarbete samt hur den upplevda arbetskvaliteten påverkar valet att sjuknärvara. Samtliga arbetstagare inom en organisation som tillhandahåller både produkter och tjänster inom den privata sektorn ombads besvara en enkät och åtta respondenter har intervjuats i semistrukturerade intervjuer. Samtliga intervjuer har tematiserats och analyserats vilket har lett fram till resultatet av denna studie. Resultatet visar att sjuknärvaro i hemarbete förekommer i hög grad och tillgängligheten som arbetssättet innebär ökar anställdas val att sjuknärvara. Valet att sjuknärvara tas speciellt då arbetstagarna upplever hög arbetsbelastning, lojalitet mot kollegor samt arbetsgivare och ur ekonomiska aspekter. Arbetstagare upplever att sjuknärvaron har en negativ påverkan på effektiviteten då arbetstempot inte sker i samma takt, samt fler pauser behövs för att klara av att arbeta sjuk vid hemarbete. Genom att arbeta med arbetskvalitet och tillgodose de behov arbetstagare har för att uppleva en god arbetskvalitet menar författarna av denna studie att sjuknärvaro kan förebyggas. / With the restrictions imposed by Covid-19-pandemic, work from home (WFH) became a new method of working for many employees in Sweden. The research we have found describes that sickness absence in organizations is decreasing, but the prevalence of sickness presenteeism is still unknown, which created the interest for our study. Research on sickness presenteeism focuses on the traditional physical workplace and not WFH, which is now an established method in Sweden as a result of the Covid-19-pandemic. This study aims to understand how workers experience sickness presenteeism when working from home and how the perceived quality of work affects the decision to choose such presenteeism. A survey was sent out to all workers in an organization in the private sector, which provides both products and services and eight respondents were interviewed in semi-structured interviews. All the interviews were then thematized and analyzed, leading to the results of this study. The results show that sickness presenteeism in WFH occurs to a high degree, and is perceived by workers as common due to the accessibility of the working method. The choice to work with sickness presenteeism is made especially when employees experience high workload, loyalty to colleagues and employers and from economic aspects. Employees feel that sickness presenteeism has a negative effect on efficiency as they do not work at the same pace, and need to take more breaks to cope with working from home while sick. By working on quality of work and meeting employees' needs to experience good quality of work,the authors of this study argue that sickness presenteeism can be prevented.
|
23 |
Arbetsplatsen efter pandemin : En studie om medarbetares upplevelse av distansarbete / The Workplace after the Pandemic : A Study of Coworkers’ Experience of Remote WorkBruhner, Carl Magnus, Carlstedt, Frida January 2021 (has links)
Sedan Sverige i januari 2020 fick sitt första bekräftade fall av covid-19 har stora förändringar skett gällande hur och var arbete bedrivs, med omfattande inslag av distansarbete. Denna uppsats har därför undersök hur distansarbete har påverkat balansen mellan arbetsliv och privatliv samt den nuvarande och framtida arbetssituationen för kontorsmedarbetare inom företaget Hemfrid. Befintlig forskning visar att distansarbete kan gynna såväl medarbetare som arbetsgivare; medarbetaren åtnjuter ökad flexibilitet och work–life balance, medan arbetsgivaren gynnas av en ökad arbetsintensitet och högre tillgänglighet. Studien är genomförd via en enkätundersökning i slutet av april 2021 med 76 svarande i målgruppen, vilket utgör en svarsfrekvens om 39 %. Enkätsvaren visar att medarbetare upplever att distansarbete har fungerat bra; ökat work–life balance med mer tid till familjen och hemmet, samt en ökad flexibilitet, effektivitet och mindre stress trots ökad arbetsbelastning. Den sociala distansen till kollegor och företaget gör dock sammanhållning sämre, vilket inte minst märks för nyanställda som får svårare att lära känna kollegor och komma in i kulturen. Arbetsmiljön har förbättrats för de som har tillgång till extrautrustning hemma, men försämrats för övriga. Vi rekommenderar Hemfrid att låta medarbetare arbeta 2–3 dagar i veckan på distans efter pandemin, vilket drar nytta av såväl kontors- som distansarbetets fördelar. Särskild hänsyn bör tas till nyanställda och hanteringen av arbetsmiljön på distans. Vårt bidrag till befintlig teori är ny kunskap om hur omfattande distansarbete fungerar i praktiken, och förslag på hur det kan organiseras i framtiden. För framtida studier rekommenderas bland annat att närmare undersöka en optimal uppdelning av arbetstid, samt hur kontoret bäst kan utformas för att understödja det uppdelade arbetssättet. / Since Sweden in January 2020 had its first confirmed case of COVID-19, major changes have been made regarding how and when work is conducted, with extensive elements of remote work. This thesis has investigated how remote work during the pandemic has affected the work situation and the balance between work and private life for office coworkers of the company Hemfrid. Existing research shows that remote work can benefit coworkers as well as employers; the coworker enjoys increased flexibility and work–life balance, while the employer benefits from increased work intensity and higher availability. The study is conducted via a survey conducted in the end of April 2021 with 76 respondents in the target group, which constitutes a response rate of 39%. The survey results show that coworkers feel that remote work has worked well; increased work–life balance with more time for the family and home, as well as increased flexibility, efficiency, and less stress despite increased workload. However, the social distance to colleagues and the company makes cohesion worse, not least for new employees who find it more difficult to get to know colleagues and get into the culture. The work environment has improved for those who have access to extra equipment at home but deteriorated for others. We recommend Hemfrid to let coworkers work 2–3 days a week remotely after the pandemic, which benefits from the advantages of both office and remote work. Special consideration should be given to new employees and the management of the work environment remotely. Our contribution to existing theory is new knowledge of how extensive remote work works in practice, and suggestions on how it can be organized in the future. For future studies, it is recommended, among other things, to closer investigate an optimal division of working hours, and how the office can best be designed to support the divided way of working.
|
24 |
Using Enterprise Collaboration Systems During a Pandemic : What factors influence the value derived from the push to working through Enterprise Collaboration Systems during the Covid-19 pandemic?Brundin, Nicklas Joar January 2021 (has links)
Why do individuals derive different value when working remotely using Enterprise Collaboration Systems during Covid-19? This mixed methodology research used a Service-Dominant Logic lens and undertook a literature review, qualitative interviews and a quantitative survey to identify the characteristics and variables that impacted perceived value for individual Australian Actors. To assist future studies it also developed an equivalency model of value and the desire to work remotely. The research found the strongest predictive variable is the suitability of the workspace, followed by a list of a dozen significant variables. By knowing these variables and their predictive weights, Actors can adjust them to optimise the value derived from working remotely through ECSs.
|
25 |
Pandemins påverkan på den fysiska och psykosociala arbetsmiljön vid hemarbete : Kvalitativ studieHörberg, Amanda January 2021 (has links)
The purpose of this study was to examine department heads experiences of work environment responsibility during homework during an ongoing pandemic. The Methodfor this qualitative study’s data collection was semi-structured interviews with an informative sample of informants. The informants was five managers from different departments at Region Gävleborg. Data were analyzed by a conventional content analysiswhere a coding scheme with meaningful units, condensed unit, code, subcategories and categories. The results showed four main categories and two subcategories, which emerged from the analysis, which was the following ergonomics and the psychosocial affect employees, physical activity and recovery can be affected by homework, homework is largely perceived to provide flexibility and managers work for a good work environment at home. The two subcategories are ability to influence the work environment and factors are difficult to influence. The main findings of the study showed that the managers feel that the employees have been most affected psychosocially and not as much physically when it comes to the work environment at homework. Managers try to influence their employees as best they can by encouraging them to move, take a walks and book digital coffee meetings to discuss things other than work. The clearest conclusion of the result highlights that the managers work actively to ensure thatemployees have a good work environment at home, both in terms of the physical and psychosocial. The psychosocial factors has the greatest impact on employees according to managers perceptions and experiences. To confirm the results of this study, further research needs to be carried out. / Syftet med studien var att undersöka avdelningschefers erfarenheter och upplevelser av arbetsmiljöansvaret vid hemarbete under en pågående pandemi. Metoden för den kvalitativa studiens datainsamling var semistrukturerade intervjuer med ett informationsrikt urval av informanter. Informanterna var fem chefer från olika avdelningar inom Region Gävleborg. Data analyserades genom en konventionell innehållsanalys där ett kodningsschema tillämpades med meningsbärande enheter, kondenserad enhet, kod, subkategorier och kategorier. Resultatet av analysen gav fyra huvudkategorier och två subkategorier, enligt följande: ergonomi och den psykosociala påverkar medarbetarna, fysisk aktivitet och återhämtning kan påverkas vid hemarbete, hemarbete upplevs till stor del ge flexibilitet och cheferna arbetar för en god arbetsmiljö vid hemarbete. De två subkategorierna är möjlighet att påverka arbetsmiljön och faktorer som är svåra att påverka. Huvudresultat i studien visar att cheferna upplever att medarbetarna mest påverkats psykosocialt och inte lika mycket fysiskt när de gäller arbetsmiljön vid hemarbete. Cheferna försöker påverka sina medarbetare så gott de kan genom att uppmuntra dem till att röra på sig, ta promenader och att boka in digitala fikamöten för att diskutera andra saker än arbete. Den tydligaste slutsatsen var att cheferna arbetar aktivt med att se till att medarbetarna har en god arbetsmiljö i hemmet, både när det gällde den fysiska- och psykosociala arbetsmiljön. Den psykosociala faktorn hade den största påverkan på medarbetarna enligt chefernas uppfattning och erfarenheter.För att bekräfta den här studies resultat behöver vidare forskning genomföra.
|
26 |
Hemarbete vs platsförlagt arbete : En kvalitativ studie om effekten den geografiska platsen för arbetet har på motivation, kommunikation & sammanhållning inom team / Work from home vs the workspace : A qualitative study of the effect the geographical location of the work performance has on motivation, communication & cohesion within teamsKylén, Matilda, Johansson, Amanda January 2021 (has links)
Covid-19 pandemin, en kris som varit aktuell sedan början av år 2020, förändrade den geografiska platsen för arbetets utförande till följd av restriktionen gällande hemarbete. Syftet med denna studie var därför att undersöka vad som skiljt platsförlagt arbete och hemarbete åt med avseende på faktorerna motivation, kommunikation och sammanhållning. Dessa faktorer är centrala delar av arbetsmiljön och vi ville därför se om de påverkats när arbetsmiljön förändrat. För att kunna utreda valt problemområde nyttjades den kvalitativa datainsamlingsmetoden, med ansatsen semistrukturerad intervju. Under genomförande fanns ett flertal förutbestämda frågor med utrymme för respondenterna att tillägga information som var av värde för studien. Metoden valdes då vi ville få respondenters åsikter och erfarenheter kring hur faktorerna skiljt sig åt beroende på den geografiska platsen för arbetets utförande. I den teoretiska referensramen presenteras de valda faktorerna motivation, kommunikation och sammanhållning utförligt. I analysavsnittet kopplas teori och empiri samman, samt jämförs med tidigare studiers resultat. Studien visade på att Covid-19 haft störst påverkan gällande motivation vid hemarbete, men även förändrat vissa delar vid platsförlagt arbete. Kommunikationen påverkades positivt vid hemarbete men negativt vid platsförlagt arbete, slutligen påverkades sammanhållningen negativt enligt respondenterna. Avslutningsvis ges fyra rekommendationer för att förbättra arbetsmiljön. / The Covid-19 pandemic, a crisis that has been relevant since the beginning of 2020, changed the geographical location of the work performance as a result of the restriction which introduced work from home. The purpose of this inquiry was therefore to study how work from the original workplace and work from home differed regarding motivation, communication and cohesion. These factors are central parts of the work environment and therefore we wanted to see if they were affected by the change of work environment. In order to be able to investigate the selected problem area, the qualitative data collection method was used, with the semi-structured interview approach. During implementation, there were a number of predetermined questions with room for the respondents to add information that was of value to the study. The method was chosen because we wanted to obtain the respondents experiences and opinions regarding how the factors differed depending on the geographical location of the work performance. In the theoretical frame of reference, the selected factors motivation, communication and cohesion are presented. In the analysis section, theory and empiricism are contextualized with previous studies. The study showed that Covid-19 had the greatest impact on motivation regarding work from home, but also affected certain parts of work from the workplace. The communication had a positive effect on work from home but a negative effect on work from the workplace, and finally the respondents experienced a negative effect on cohesion. Finally, four recommendations were given to improve the work environment.
|
27 |
Matka pracující z domova: strategie pro slaďování péče o dítě a výdělečné činnosti / Teleworking Mother: Stategy for Reconciling Caregiving and WorkŠlapáková, Tereza January 2021 (has links)
This thesis aspires to analyse unique strategies of teleworking mothers with childcare responsibilities. Teleworking as a relatively new form of flexible working arrangement may provide them with distinctive opportunity to reconcile their role within family and labour market at the same time, at the location of their home. In the theoretical part of my diploma thesis I pay special attention to the Czech labour market and family policies from gender point of view and I also introduce the concept of teleworking in relation to gender specifics. Afterwards in the analytical part I analyse three key areas to understand the whole reconciliation strategy - motivation to choose teleworking instead of parental leave, ways of workday organization and different forms of securing childcare. Keywords: Teleworking, work from home, work-life balance, gender, labour market, childcare responsibilities
|
28 |
Styrning av informationssäkerhet vid hemarbete : En fallstudie om styrning av informationssäkerhet i förhållande till hemarbete / Governance of information security in a work from home context : A case study on information security governance relative to working from homePalmgren, Patrik, Schylström, Per January 2021 (has links)
Under Covid-19-pandemin har organisationer med hjälp av digitaliseringen genomgått en omställning från kontorsarbete till hemarbete i en större utsträckning än tidigare. Förflyttningen av personal till hemmet och nya kommunikationskanaler har lett till en ökad hotbild gentemot organisationer och dess medarbetare som arbetar med känslig information. Höga krav ställs därför på en god informationssäkerhetsnivå inom organisationer, vilket kräver ett systematiskt styrningsarbete av informationssäkerhet. En nyckelfaktor i efterlevnaden av organisationers regler för informationssäkerhet är tydlig kommunikation och utbildning i syfte att öka medvetenheten och förmågan hos medarbetarna i organisationen. Genom en kvalitativ ansats beskriver denna fallstudie hur olika medarbetare som arbetar hemifrån kan uppleva informationssäkerhet och hur en organisation kan arbeta med styrning av informationssäkerhet i samband med att medarbetarna arbetar hemifrån. Studien presenterar också likheter och skillnader som finns mellan dessa två perspektiv. Vi har genomfört åtta intervjuer med olika personer från en fallorganisation som har flyttat större delen av sin arbetsstyrka från arbetsplatsen till hemmet. Studiens resultat är att efterlevnaden av informationssäkerhet är beroende av en organisations kultur och personalens säkerhetsmedvetande. Motivationsfaktorer för att följa regler för informationssäkerhet har i fallet följt delarna i Protection Motivation Theory och Fogg Behavior Model. Vi ser också att borttagandet av sociala kontakter och påminnelser försvårar för medarbetare att arbeta på ett informationssäkert sätt och för organisationen att påverka sina medarbetare. Vidare är också avsaknaden av kontroll vid utbildning och kommunikation en faktor som är organisationen inte har åtkomst till, detta är ett problem då det försvårar för en organisation att bygga en bild över medarbetarnas kompetens. Insatser för att öka medvetenheten om informationssäkerhet bör ske löpande och det ska vara enkelt för medarbetaren att göra rätt och hitta väsentlig information. / During the Covid-19 pandemic, organisations have shifted from office work to work at home to a greater extent than before with the help of digitalisation. The shift of staff to the home and new communication channels have led to an increased threat to organisations and their employees working with sensitive information. High standards of information security are required within organisations, which calls for great governance efforts regarding information security. Clear communication and training to increase the awareness and capability of employees in the organisation is a key factor in ensuring compliance with the organisation's information security rules. Through a qualitative approach, this case study describes how different employees working from home experience information security efforts and how an organisation can work on information security governance. The study also presents similarities and differences that exist between these two perspectives. We conducted eight interviews with different people from different parts of an organisation that has moved most of its workforce from the workplace to their home. The findings of the study are that compliance with information security is dependent on an organisation's culture and the security awareness and ability of its staff. Motivational factors for information security compliance in the case followed the elements of Protection Motivation Theory and Fogg's Behavior Model. We also see that the removal of social contacts and reminders makes it more difficult for employees to work in an information-secure manner and for the organization to influence its employees. Furthermore, the lack of control in training and communication is also a factor that is not accessible to the organisation, this is a problem as it makes it difficult for an organisation to build a picture of the competence of its employees. Efforts to raise awareness of information security should be ongoing and it should be easy for employees to do the right thing and find essential information.
|
29 |
Distansarbete eller inte distansarbete? : En kvantitativ studie om kontorsanställdas upplevelse av den psykosociala arbetsmiljön vid arbete hemifrån under Covid-19 pandemin / Teleworking or not teleworking? : A quantitative study about white-collar workers experience of the psychosocial work environment when teleworking due to Covid-19 pandemicNelander, Amanda, Salenius, Nina January 2022 (has links)
Covid-19 pandemins konsekvenser har varit många och i början av 2020 gick Folkhälsomyndigheten ut med rekommendationen att alla som kan ska arbeta hemifrån för att minska smittspridningen (Folkhälsomyndigheten 2021). Syftet med vår studie är att undersöka om den psykosociala arbetsmiljön kopplat till krav, kontroll och socialt stöd har förändrats för kontorsanställda i Sverige till följd av påtvingat distansarbete under Covid-19-pandemin och ifall dessa faktorer påverkat deras vilja att fortsätta arbeta hemifrån. Den teoretiska referensramen beskriver inledningsvis vad arbetsmiljö och psykosocial arbetsmiljö innebär innan distansarbete och dess fördelar samt nackdelar presenteras närmare. Studien baseras på tre teorier och modeller som på många sätt kan förklaras och förstås på liknande sätt utifrån olika definitioner och infallsvinklar. Vi har använt oss av en kvantitativ metod och en webbaserad enkät skickades ut via sociala medier som gav oss 108 svar. En analys gjordes med hjälp av korstabeller där bivariata samband mellan krav, kontroll och socialt stöd och individens vilja att fortsätta arbeta hemifrån analyserades. Studien visade att den psykosociala arbetsmiljön kopplat till krav, kontroll och socialt stöd har förändrats mer eller mindre under Covid-19-pandemin. De flesta upplevde förbättringar när det gäller krav och blandade erfarenheter angående kontroll men det sociala stödet har blivit sämre enligt majoriteten av respondenterna. Studien visade att dessa faktorer påverkar kontorsanställdas vilja att fortsätta arbeta hemifrån till en viss del. Oavsett hur upplevelsen var vill de flesta fortsätta arbeta hemifrån på deltid i framtiden. / The purpose of this study was to investigate if the psychosocial work environment regarding demand, control and social support has changed for the white-collar workers as a result of forced teleworking during the Covid-19 pandemic and if these factors affect the white-collar workers willingness to continue teleworking. A quantitative method was used and a questionnaire was sent out through social media which gave us 108 answers. An analysis was performed with the help of cross-tabulations where bivariate connections between requirements, control and social support and the individual's willingness to continue working from home were analyzed. The study showed that the psychosocial work environment regarding demand, control and social support has changed more or less during the Covid-19 pandemic. Most of the white-collar workers experienced improvement when it comes to demands and mixed experiences about control but the social support has gotten worse according to the majority of the white-collar workers. The study showed that these factors are affecting the white-collar workers' willingness to continue teleworking. No matter how the experience was, most of the white-collar workers still wish to continue teleworking in the future.
|
30 |
Upplevelser av att arbeta hemifrån under covid-19-pandemin : En kvalitativ intervjustudie om distansarbete och psykosocial arbetsmiljö / Experiences of working from home during the COVID-19 pandemic : A qualitative interview study of teleworking and psychosocial work environmentStenberg, Susanne, Rigby Fors, Charlotte January 2022 (has links)
Syftet med denna studie var att undersöka hur den psykosociala arbetsmiljön hos svenska yrkesarbetare påverkades till följd av att de tvingats att arbeta hemifrån under covid-19-pandemin. Kvalitativa semistrukturerade intervjuer genomfördes med nio deltagare, åtta kvinnor och en man i åldrarna 40-53 år, yrkesverksamma inom olika branscher i Sverige. Tematisk innehållsanalys resulterade i sex teman: Upplevelser av att arbeta hemifrån, Socialt stöd, Hälsa och välmående, Balans arbete –fritid, Arbetsgivarens roll och ansvar, samt Distansarbete som möjlighet. Studien visade att upplevelsen av att arbeta hemifrån påverkades av familjeoch bostadssituation, behov av social kontakt och arbetsuppgifternas karaktär, men var oberoende av bransch. Arbete hemifrån fungerade över förväntan, trots svårigheter med ergonomi, social isolering, zoomtrötthet och gränsdragning arbete-fritid. Deltagarna uppskattade flexibiliteten och ville gärna ha kvar möjligheten att arbeta hemifrån som ett alternativ även i framtiden. / The purpose of this study was to investigate how the psychosocial work environment of Swedish office workers was influenced as a result of their forced working from home during the COVID-19 pandemic. Qualitative, semi-structured interviews were held with nine participants: eight women and one man, aged 40-53 years, working within different work domains in Sweden. Thematic content analysis resulted in six themes: Experiences of working from home, Social support, Health and well-being, Work and life balance, Role of the employer, and Teleworking as an option. The study showed that the experience of working from home was influenced by family and housing situations, the need of social contacts and the character of the work content, but was independent of the work domain. Working from home was beyond expectations, though there were difficulties with ergonomics, social isolation, Zoom/MS-teams/Skype fatigue and managing work and life balance. The participants appreciated the flexibility and also wished to have the option of working from home in the future.
|
Page generated in 0.0995 seconds