Syftet med denna studie är att undersöka hur den ökande andelen av betalt arbete hemifrån upplevs ha förändrat gränsdragningen mellan arbetsliv samt familjeliv för kvinnor och män. Studien syftar vidare till att undersöka om mängden ökat arbete hemifrån förändrat upplevelsen av att arbetslivet och familjelivet kommer i konflikt samt att se om fördelningen av det obetalda arbetet har påverkats av den förändrade arbetssituationen.   Frågeställningarna har tagits fram för att besvara studiens syfte: ”Hur påverkar det obetalda arbetet kvinnor och män som utför betalt arbete hemifrån?”, ”Hur upplever arbetstagaren att gränsen mellan privatliv och arbete påverkas av betalt hemarbete?”, ”Hur påverkas det betalda arbetet av hemarbete?”. Den teoretiska referensramen fokuserar på gränslöst arbete med fokus på begreppen betalt hemarbete samt obetalt arbete. Det obetalda arbetet beskriver det oavlönade arbete som utförs i hemmet som historiskt sett i hög grad utförts av kvinnor. Det växande begreppet gränslöst arbete belyses ur nya vinklar i studien då rådande Covid-19 pandemi samt ny teknik möjliggjort till större flexibilitet för hur, var och när de betalda arbetsuppgifterna utförs vilket skulle kunna bidra till en obalans mellan arbets- och privatliv. Studien utgår från kvalitativ ansats där vi genomfört sex semistrukturerade intervjuer med respondenter i åldrarna från 25 till 40 år. Resultatet visar på att studiens respondenter upplever att de lever i ett jämställt förhållande där det obetalda arbetet fördelas jämnt mellan könen. Studien finner att respondenterna är mer effektiva vid utförandet av betalt arbete hemifrån. Trots den svåra gränsdragningen mellan arbetsliv och privatliv känner sig respondenterna mer tillräckliga mot de båda sfärerna där de i framditiden önskar att få arbeta varierat där de delvis arbetar hemifrån och delvis på arbetsplatsen. / The purpose of this bachelor's thesis is to examine how the increasing proportion of paid work from home is perceived to have changed the demarcation between work life and family life for women and men. The study also aims to investigate whether the amount of increased work from home has changed the experience that work life and family life come into conflict and to see if the distribution of unpaid work has affected the changed work situation. The questions have been developed to answer the purpose of the study: "How does unpaid work affect women and men who perform paid work from home?", "How does the employee feel that the boundary between private life and work is affected by paid work from home?", “How is paid work affected by homework?”. The theoretical frame of reference focuses on boundless work with a focus on the concepts of paid homework and unpaid work. The unpaid work describes work performed at home that has historically been performed to a large extent by women. The growing concept of borderless work is highlighted from new angles in the study as the prevailing Covid-19 pandemic and new technology enabled greater flexibility in how, where and when the paid work tasks are performed, which could contribute to an imbalance between work and private life. The study is based on a qualitative approach where we conducted six semi-structured interviews with respondents aged between 25 to 40 years. The results show that the study's respondents feel that they live in an equal relationship where the unpaid work is distributed evenly between the sexes. The study finds that the respondents are more efficient at homework. Despite the difficult demarcation between work and family the respondents now feel more sufficient towards the two spheres where in the future they wish to work at varied places where they could work partly from home and partly from the office.

Titel: Revision i tider av social distansering Inledning: En kris är något som påverkar det normala och bidrar till en avvikelse i en organisation. Coronapandemin har bland annat satt krav på implementering av hemarbete och dess strategier. En revisors roll i företaget är att ge en rättvisande bild av företagets finansiella information. Som revisor behöver man säkerställa att man bibehåller den revisionskvalitet som krävs, även i tider av social distansering. Syfte och frågeställning: Denna studie syftar till att undersöka om, och hur, den sociala distanseringen, till följd av Coronapandemin, har påverkat kvaliteten på revisorns arbete. Hur har revisionskvaliteten påverkats av de krav som ställts på den sociala distanseringen till följd av Coronapandemin?Hur har följande fem punkter påverkats av Coronapandemin? Revisorsarvode Revisorns lön Fortlevnadsprincipen Revisionsförfarande HumankapitalSkiljer sig resultatet åt ifall man arbetar på “Big Four” eller inte?Teori: Studien bygger på den teoretiska studien gjord av Albitar, Gerged, Kikhia och Hussainey (2020), för att nå ytterligare bredd har även annan forskning bidragit till den teoretiska referensramen. Detta för att undersöka Coronapandemins påverkan på de fem ovan nämnda nyckelaspekter i ett senare stadie av Coronapandemin än den tidigare forskningen av Albitar med flera (2020).Metod: Studien antar ett deduktivt synsätt med inslag av induktion för att få en djupare förståelse kring ämnet. Genomförandet är av kvantitativ karaktär och genomförs genom enkäter med respondenter från revisionsbyråer Sverige över.Slutsats: Studiens resultat påvisar en viss påverkan på branschen till följd av Coronapandemin. Bland annat så har bedömningen om fortlevnad försvåras då framtiden är oviss för många av klienterna. Denna studie påvisar även att revisorsarvoden inte har sänkts till följd av Coronapandemin, inte heller revisorers löneutveckling. Vidare har de krav på digitalisering effektiviserat revisorers arbete som fått implementera andra arbetssätt för att samla in de ekonomiska underlag som krävs för revisionen. Det kan inte, i nuläget, påvisas att revisionskvaliteten påverkats av Coronapandemin. Det framforskade resultatet visar att de som arbetar inom "Big Four" är mer motiverade av lön när det handlar om utfört arbete jämfört med de som inte arbetar inom "Big Four". Resterande punkter skiljer sig inte parterna sig mellan.

Physical inactivity is well known for its effects on increasing health risks contributing to mortality and morbidity. Restrictions imposed due to covid 19 pandemic have immobilized communities worldwide, resulting in remote working and distance learning. Literature evidence directs towards Covid-19 pandemic related physical inactivity and increased sedentary behavior (SB) in the general population, and very little research is carried out on the remote workers in communities that shifted from workplaces to homes. The aim of the study is to examine if working from home before and during Covid 19 - pandemic is associated with changes in physical activity and sedentary behavior among adults. The data was acquired from a cross-sectional Swedish population-based study (n= 1035). Physical Activity (PA) was reported in METs/w (metabolic equivalent minutes per week), and intensity was grouped as Vigorous, Moderate and Light PA. The amount of Work or Studied from home (WSFH) was reported in percentages. Light PA level was higher among the group >50% WSFH than the ≤ 50% group during pandemic and SB was higher among ≤ 50% WSFH group during pandemic. Demographical variations among the WSFH groups showed significant associations in the occupation and education level. In conclusion, the study showed that those who worked or studied more from homes have been physically active in walking (Light PA) and had a lower sedentary time than others. There were no significant difference in physical activity levels  due to the changes in the amount of pandemic-based work or study from home, during the pandemic.

När Covid-19 pandemin slog till var många organisationer tvungna att anpassasig till nya arbetssätt. För många medförde det att arbete som tidigare utförts påkontor nu istället fick flytta hem. Detta innebar en stor omställning inte minst förmyndigheter som inte haft möjlighet att utföra sitt arbeta hemifrån tidigare.Syftet med studien var att undersöka positiva och negativa effekter iarbetsmiljön vid en omställning från kontorsarbete till arbete hemifrån.Myndigheter och andra organisationer kan ha nytta av denna nya kunskap för attförutse riskfaktorer och förebygga dessa. En fallstudie genomfördes på en enhetpå en myndighet i en större stad i Sverige. En enkät skickades ut till enhetensamt två djupintervjuer genomfördes. Resultatet presenterar samband somframkommit i den organisatoriska och sociala arbetsmiljön samt fysiskaarbetsmiljön. Resultatet i studien tolkas som att de flesta ställde sig positiva tillarbete hemifrån. Samtliga undersökta statiska samband angående denorganisatoriska, sociala och fysiska arbetsmiljön visade på signifikantakorrelationer (korrelationsvärdena låg mellan 0,387–0,754). Dessa resultatvisade att en väl fungerande digital plattform är en förutsättning för godkommunikation, att ostört arbete påverkar upplevelsen av koncentration, attproduktiviteten påverkades av att sitta ostört, att arbetstillfredsställelsenpåverkades av stödet från ledningen, att uppfattning av sin arbetsställningpåverkade värk och besvär i kroppen och att vad de ansåg om den fysiskaarbetsmiljön gällande bord och stol har betydelse. Både i enkätsvaren och iintervjuerna var de flesta positiva gällande arbete hemifrån. Myndigheter bör taställning till hur de ska ställa sig till att de anställda utför arbete hemifrån ävenefter att samhället fått bättre kontroll på Covid-19 pandemin. Den här studienhar genererat ny kunskap som kan förändra eventuella ställningstagandetgällande arbete hemifrån för anställda på myndigheter. / When the Covid-19 pandemic hit, many organizations had to adapt to new waysof working. For many, this meant that the work previously done in offices wasnow allowed to move home instead. This meant a major change, not least forauthorities that had not been able to carry out their work from home before. Theaim with the study was to investigate positive and negative effects in the workenvironment during a transition from office work to work from home.Authorities and other organizations may benefit from this new knowledge inanticipating risk factors and preventing them. A case study was conducted on aunit of an authority in a larger city in Sweden. A questionnaire was sent out tothe unit and two in-depth interviews were conducted. The results presentconnections that have emerged in the organizational and social workenvironment as well as the physical work environment. The results of the studyare interpreted as saying that most people were positive about working fromhome. All static relationships investigated regarding the organizational, socialand physical working environment showed significant correlations (correlationvalues ranged from 0.387-0.754). These results showed that a well-functioningdigital platform is a prerequisite for good communication, that undisturbed workaffects the experience of concentration, that productivity was affected by sittingundisturbed, that job satisfaction was affected by the support of management,that perception of their working position affected pain and discomfort in thebody and that what they thought about the physical work environment regardingtables and chair matters. Both the answers in the survey and in the interviewsturned out to be positive. All the relationships regarding the organizational andsocial work environment showed correlation that was significant. Also, all therelationships regarding the physical work environment showed correlation thatwas significant. Since the study showed such positive results, authorities shouldconsider about how to approach employees doing work from home even aftersociety has gained better control of the Covid-19 pandemic. This study hasgenerated new knowledge that can change any position regarding work fromhome for employees at authorities.

I och med rådande covid-19 pandemi har flera restriktioner införts som bland annat social distansering och att arbeta hemifrån om möjlighet finns, som en följd av pandemin och dess restriktioner har våra sociala kontakter minskat både på arbetet och privat. Det har tidigare rapporterats om både för-och nackdelar med att arbeta hemifrån och effekten på den arbetsrelaterade hälsan skiljer sig i tidigare forskning. Många tidigare studier som berör covid-19 och arbetshälsa är utförda i andra länder med hårdare restriktioner och andra förutsättningar, det finns därför en kunskapslucka och det upplevs också finnas behov av mer forskning kring hur förutsättningar i vår arbetsmiljö har förändrats i och med covid-19 pandemin. Syftet med studien är att undersöka hur medarbetare upplever sin sociala arbetsmiljö vid arbete hemifrån under covid-19 pandemin. Denna studie är en kvalitativ studie med semistrukturerade intervjuer som metod och intervjuerna utfördes genom digitala kommunikationsverktyg. Studien innefattar 10 informanter som arbetar inom en kommunal sektor som i och med pandemin arbetar hemifrån. Resultatet visade att de upplevde sin sociala arbetsmiljö som väldigt annorlunda med endast digital kontakt med kollegor och chef. Upplevelser av den sociala arbetsmiljön innefattade färre sociala och spontana kontakter, dock försökte informanterna att prata kontinuerligt med sina kollegor och det upplevdes viktigt att stötta varandra. De upplevde också fördelar och nackdelar med att kommunicera via digitala verktyg men upplevelsen var att samarbetet med kollegor fungerade bra även om det fanns vissa svårigheter. Informanterna hade olika upplevelser av kontakten med chef och möjligheterna till att få stöd. / With the current COVID-19 pandemic, several restrictions have been introduced, including social distancing and working from home if possible, as a result of the pandemic and its restrictions, our social contacts have decreased both at work and in private life. There have been previous reports of both the pros and cons of working from home and the effect on work-related health differs in previous research. Many previous studies concerning COVID-19 and occupational health have been carried out in other countries with tighter restrictions and other conditions, there is therefore a knowledge gap and there is also a need for more research into how conditions in our work environment have changed with the COVID-19 pandemic. The purpose of the study is to investigate how employees experience their social work environment when working from home during the COVID-19 pandemic. This study is a qualitative study with semi-structured interviews as a method and the interviews take place through digital communication tools. The study includes 10 informants who are working from home during the pandemic. The results showed both that the informants perceived their social work environment as very different with only digital contact with colleagues and managers. Experiences of the social work environment included fewer social and spontaneous contacts, however, the informants tried to talk continuously with their colleagues and it felt important to support each other. They also experienced the advantages and disadvantages of communicating through digital tools, but the experience was that the collaboration with colleagues worked well even though there were some difficulties. The informants had different experiences of contact with the manager and the possibilities for receiving support.

In 2020, the world was struck by the Covid-19 pandemic. Recommendations to limit physically meeting with others caused somewhat of a paradigm shift in how office workers perform their work. A massive shift to remote work occurred and exposed the workforce to the remote work’s shortcomings and problems. Based on a literature study, remote workers were found to lack social interactions that happen automatically in an office. Therefore, a proposed solution of scheduling regular, social, and informal interaction sessions was tested in an experiment using Microsoft Teams with full-time, remote IT workers. To facilitate informal social interactions during these experiment sessions, the participants were allowed to play a few different games, participate in social activities or not participate at all. Analysis of the results from the experiment showed a slight improvement in the measured factors over the course of the experiment. However, only a decrease in emotional exhaustion was found to be statistically significant. Therefore, the results are insufficient to argue for or against the implementation of regular informal social interactions with a goal of improving employees’ remote working environment. The experiment had several areas which could be improved, particularly the scale and availability of the experiment. Future research should take into account the suggested areas of improvement for the experiment, specifically scaling up a similar experiment in order to support or refute the implementation of regular social interactions as part of a remote working environment. The increase in remote work is believed to persist in the future. Therefore, the drawbacks of remote work merit additional research to uncover techniques to mitigate them. Moreover, due to the nature of their work, IT workers have ample opportunities to work remotely. A suitable environment in which to work remotely can help them benefit from remote work while experiencing less of its negative effects. / Under början av året 2020 drabbades världen av Covid-19 pandemin. Rekommendationer att minimera fysisk kontakt med andra människor förändrade kontorsarbetares arbetsmiljö drastiskt. En omfattande förflytterlse av arbete till distansarbete skedde och syngligjorde dess nackdelar. Denna ökning av distansarbete förväntas fortsätta i framtiden. Nackdelarna hos distansarbete meriterar ytterliggare undersökningar kring tillvägagångsätt för att reducera dem. En av de vanligaste rapporterade nackdelarna är den socialt isolerande effekten. Detta examensarbete kommer fokusera på att undersöka hur man kan reducera den socialt isolerande effekten av distansarbete på heltid hos IT-arbetare. IT-arbetares arbetssätt har stora möjligheter för distansarbete. Därför skulle en bra miljö för distansarbete gynna IT-arbetare och göra det möjligt för fler individer att ta del av fördelarna från distansarbete. Innan pandemin var distansarbetare selektivt utvalda utefter deras personliga möjligheter att lyckas. Under pandemin så har även de individer som passar mindre bra för distansarbete även behövt jobba på distans. Detta gör det möjligt att undersöka möljliga förbättringsätt för fler typer av individer. Baserat på en literaturstudie så har det tydligjorts att distansarbetare saknar den sociala interaktion som sker automatistk i en kontorsmiljö. På grund av detta så föreslogs och testades en möjlig lösning av planerade, regelbundna, sociala och informella tillfällen över Microsoft Teams som ett experiment. För att främja informella och sociala interaktioner under experimenttillfällena så fick deltagarna spela ett par olika spel eller utföra aktiviteter med varandra. Resultaten pekar mot en liten förbättring från experimentet men endast en minsking av känslomässig utmattning var statistiskt significant. Det fanns flera förbättringsområden för experimentet. Sammanfatningsvis var storleken av experimentet och tiden för det, de stora förbättringsområdena. Resultaten är inte starka nog för att kunna tala för eller emot implementerandet av regelbundna, informella, sociala interaktioner med ändamålet att förbättra miljön för distanarbete. Framtida forskning bör ta hänsyn till förbättringsområdena och undersöka en upskalad variant av ett liknande experiment.

Denna studie är en magisterexamen i företagsekonomi med inriktning ledarskap, skriven av Sanna Svensson under vårterminen 2022. Studiens titel är; “Distansarbetets påverkan på utövandet av ledarskap under covid-19, betraktat utifrån ett ledningsperspektiv”. Distansarbete har under covid-19 blivit den nya normalen. Detta har resulterat i många olika utmaningar som ledare har varit tvungna att hantera. Syftet med studien är att bidra med kunskap om hur distansarbete har påverkat utövandet av ledarskap under covid-19 utifrån ett ledningsperspektiv. Studien forskningsfråga är; ”Hur har distansarbete under covid-19 påverkat utövandet av ledarskap utifrån ett ledningsperspektiv?”. För att kartlägga kunskapen innanför ämnesområdet har det genomförts en litteraturgenomgång. I den teoretiska referensramen presenteras resultatet av litteraturgenomgången i form av tre ledarskapsbeteenden; kommunikation, tillit och stöd. Dessa tre ledarskapsbeteenden är viktiga vid övergången till distansarbete. Ledares förmåga att tillhandahålla tydlig kommunikation till medarbetare under covid-19 är viktig för att medarbetare ska kunna hantera krisen effektivt, mästra övergången till distansarbete och upprätthålla medarbetarnas produktivitet och arbetsvilja med distansarbete. För att medarbetare ska kunna arbeta på distans är det viktigt att organisationer litar på sina medarbetare och har tillit till att de utför sitt arbete på distans. Vidare är det viktigt att ledare är tillgängliga och ger medarbetare det stöd och den hjälp de behöver för att hantera arbetssituationen med distansarbete, detta för att uppnå produktivitet och framgång med distansarbete. Denna studie baseras på en kvalitativ metod i form av semistrukturella intervjuer med åtta HR-ledare i offentlig sektor i Norge. I empiriavsnittet presenteras respondenternas svar utifrån kategorierna kommunikation, tillit och stöd. Det framgår av intervjumaterialet att dessa tre kategorier har varit viktiga för samtliga respondenter under distansarbetssituationen. I analyskapitlet diskuteras och jämförs den teoretiska referensramen med datan från den empiriska undersökningen utifrån de tre underrubrikerna som presenterades i teori- och empiriavsnittet. Analysen utgör grunden för studiens slutsats. Studiens slutsats visar att respondenterna under distansarbetssituationen har varit mer tillgängliga för sina medarbetare och försett dem med mer stöd. Vidare framgår det av studiens resultat att samtliga respondenterhar använt Microsoft Temas för att informera om statusuppdateringar och upprätthålla mötesverksamhet, kommunikation och samarbete med distansarbetande medarbetare. Slutsatsen visar även att ledare måste ha en hög grad av tillit till distansarbetande medarbetare. Vidare framgår det av slutsatsen att tre respondenter under pandemin har givit sina distansarbetande medarbetare ökad autonomi. De medarbetare som inte har fungerat på hemmakontor, har tre av respondenterna följt upp extra genom ett mer kontrollerande och styrande beteende. Detta avviker från teorin som visar att ledare under distansarbetssituationen har haft ett mindre kontrollerande och styrande beteende. / This study is a master thesis in business administration with a focus on leadership, written by Sanna Svensson during the spring semester of 2022. The title of the study is; "Teleworks impact on the exercise of leadership during covid-19, viewed from a management perspective". Teleworking has become the new standard during covid-19. This has resulted in many different challenges that leaders have had to deal with. The purpose of the study is to contribute with knowledge of how telework has affected the exercise of leadership during covid-19 from a management perspective. The study research question is; "How has teleworking during covid-19 affected the exercise of leadership from a management perspective?". In order to map the knowledge within the subject area, a literature review has been carried out. In the theoretical frame of reference, the results of the literature review are presented in the form of three leadership behaviors: communication, trust and support. These three leadership behaviors are important in the transition to teleworking. Managers' ability to provide clear communication to employees during covid-19 is important for employees to be able to handle the crisis effectively, master the transition to teleworking and maintain employees' productivity and willingness to work remotely. For employees to be able to work remotely, it is important that organizations trust their employees and have confidence that they are performing their work as intended. Furthermore, it is important that leaders are available and give employees the support and help they need to handle the work situation during covid-19, this to achieve productivity and success in the telework situation the pandemic has created. This study is based on a qualitative method in the form of semi-structured interviews with eight HR leaders in the public sector in Norway. In the empirical section, the respondents' answers are presented based on the category’s communication, trust and support. It appears from the interview material that these three categories have been important for all respondents during the telework situation. The analysis chapter discusses and compares the theoretical frame of reference with data from the empirical study based on the three subheadings presented in the theory and empirical sections. The analysis forms the basis for the study's conclusion. The study's conclusion shows that the respondents during the teleworking situation have been more accessible to their employees and provided them with more support. Furthermore, the results of the study show that all respondents have used Microsoft Teams to inform teleworkers about status updates and maintain meeting activities, communication and collaboration with their employees. The conclusion also shows that leaders must have a high degree of trust in teleworkers. Furthermore, it appears from the conclusion that three respondents during the pandemic have given their teleworkers increased autonomy. The employees who have not functioned during the teleworking situation, have been followed up by three of the respondents through a more controlling and governing behavior.

Introduktion: Pandemin och dess konsekvenser innebar flera år av utmaningar på alla nivåer i samhället. Det var särskilt utmanande för ledare att styra sin organisation i rätt riktning då framtiden var oviss och förändringen var oundviklig. Ledarskap påverkas av flera faktorer, varav en avgörande faktor är kontexten. Tidigare forskning framhåller betydelsen av kontexten för att bestämma vilken ledarskapsstil som fungerar bäst. Coronapandemin skulle kunna anses utgöra en sådan kontext där ledare snabbt behövde anpassa sig för att möta de nya kraven. Coronapandemin medförde även utmaningar för ledare att hantera medarbetares välmående. Vår studies relevans bekräftas av tidigare forskning, vilka framhåller behovet av mer forskning för att förstå distansens påverkan på ledarskapet. Vidare blir vår studie särskilt relevant eftersom det är få studier gjorda i Sverige, vilket gör det intressant att undersöka landets unika strategi och dess effekter på ledarskapet i denna kontext. Tidigare forskning framhåller att betydelsen av att förstå effektivt ledarskap har ökat under coronapandemin, och att det är viktigt att ompröva och utveckla befintliga ledarskapsteorier med tanke på de kontinuerliga förändringarna i dagens samhälle.   Syfte: Vår studies syfte är att bidra till ökad förståelse för hur svenska ledare, till följd av införandet av restriktionen gällande att arbeta hemifrån, har anpassat sin ledarskapsstil i en extraordinär situation.   Teoretisk referensram: Den teoretiska referensramen bygger på tidigare studier och teorier om psykosocial arbetsmiljö samt ledarskapsstilarna: transaktionellt-, transformativt- och situationsanpassat ledarskap som vi anser är relevanta för vår studie. Vidare ges även en introduktion till området organisation och distansteorierna presenteras.   Metod: Vår studie genomförs med ett abduktivt angreppssätt och en kvalitativ forskningsmetod. Ett målinriktat urval används för att finna respondenter som uppfyller förutbestämda kriterier. Data från sju respondenter samlas in genom semistrukturerade intervjuer som sedan transkriberas. Avslutningsvis analyseras insamlad data med hjälp av en tematisk analys.   Slutsats: Coronapandemin verkar inte medfört att grunden i ledarnas ledarskap har förändrats i någon större utsträckning. Coronapandemin har dock ställt helt andra krav på ledarna under distansarbetet som i större utsträckning behövt ta hänsyn till medarbetarnas välmående och ta mer ansvar för de sociala delarna som medarbetarna har gått miste om till följd av distansarbetet. I motsats till tidigare forskning, fann vi att tilliten inte blev lidande till följd av distansarbetet. Resultatet indikerade även att respondenterna tidigare erfarenhet av att leda på distans och bättre digitala förutsättningar hade en påverkan på hur smidigt omställningen till att arbeta på distans har kunnat ske.

With teleworking becoming an increasingly normalized work arrangement after the Covid-19 pandemic, it opens up possibilities for workers to be located elsewhere than their workplace. This indicates that work-related relocation may not be a necessity anymore for parts of the workforce, because they can choose to work remotely instead of relocating. The overall purpose of the thesis has been to investigate whether the normalization of telework as a part of the employee value proposition’s benefits will make people in the workforce less likely to relocate for work. The employee value proposition theory was used to understand the current role telework has as a part of the benefit component, and how telework may affect the employees' likelihood to relocate for work. Two research questions were used to answer the overall purpose:  Has telework resulted in the benefit component having a greater influence than other components for the workforce? Has telework offered as a benefit made people in the workforce less likely to relocate for work? The research purpose for the study was exploratory and the research approach was a deductive, qualitative study approach. Semi-structured interviews were used to collect the data and the sampling were selected by both the purposive and snowball sampling method. The sample for the interviews were employees who have a job where it is possible to do teleworking and were between 25-35 years old. After the interviews were conducted, the data was analyzed by using thematic analysis. The finding of the study indicates that the influence of the benefit component did not change compared to previous research and still had a mid-level of importance. It is not likely that telework has made the benefit component to have an overall greater influence compared to other components, but there were components such as affiliation that were very influential when making relocation decisions. It was also found that family members, especially partners and children, were a big influence on relocation decisions. The participants were more likely to consider teleworking instead of relocating when they had partners and children. Several of them could not see themselves only doing teleworking long-term though, because the connection with the colleagues and team at their workplace were also important. The findings of the study indicate that human connection and relationships have become increasingly important for the employees, and this affects both their teleworking and relocation decisions.