Tidigare forskning menar på att det gynnar en organisation att börja arbetet med ett arbetsgivarvarumärke internt, att erbjuda befintliga medarbetare betydande attribut och på så vis uppfattas som autentisk, attraktiv och unik. Detta i sin tur skapar ambassadörer för organisationen och ett gott rykte som arbetsgivare vilket attraherar potentiella medarbetare (Backhaus & Tikoo, 2004; Lundkvist, 2015; Maxwell & Knox, 2009). En del av kritiken som riktas mot employer branding bygger på att medarbetare oftast inte efterfrågar unika attribut utan intresserar sig för vanliga incitament men på ett mer förmånligt vis (Behrends et al., 2020). Syftet med denna kandidatuppsats var att skapa en förståelse för hur medarbetare vid HR-avdelningen och enhetschefer vid en kommunal äldreomsorgsförvaltning upplever att arbetet med arbetsgivarvarumärket kan bidra till att attrahera och behålla medarbetare. Studien har genomförts i en kommun i Dalarna. Eftersom vi sökte förståelse för kommunens arbete med sitt arbetsgivarvarumärke var en kvalitativ metod att föredra och åtta semistrukturerade intervjuer genomfördes. Utifrån en tematisk analysmetod har materialet tematiserats och analyserats för att finna framträdande teman hos respondenterna. I studien antogs en abduktiv ansats eftersom en pendling mellan teori och empiri skett (jfr Langemar, 2008). Resultatet visade teman som upplevelsen av arbetsgivarvarumärket, betydande attribut, extern och intern kommunikation, attrahera och behålla medarbetare samt kommunens värdegrund och vision. Studiens resultat visade även att en betydande del av respondenterna saknade kunskap om begreppets betydelse och hur ett arbetsgivarvarumärke kan stärka organisationen samt bidra till att attrahera och behålla medarbetare. / Previous research means that it benefits an organization to start work with an employer brand internally, to offer existing employees significant attributes and thus be perceived as an authentic, attractive and unique employer. This creates ambassadors for the organization and a good reputation as an employer, which attracts potential employees (Backhaus & Tikoo, 2004; Maxwell & Knox, 2009; Lundkvist, 2015). The criticism directed at employer branding is based on the fact that employees often do not demand unique attributes but are interested in ordinary incentives but in a more favorable way (Behrends et al., 2020). The purpose of this bachelor thesis was to create an understanding of how employees at the HR department and unit manager at a publicly provided elderly care experience that the work with the employer brand can contribute to attracting and retaining employees. The study was conducted in a selected municipality in Dalarna. Since we sought understanding of the municipality’s work with its employer brand, a qualitative method was preferred and eight semi-structured interviews were conducted. Based on a thematic analysis method, the material has been thematized and analyzed to find prominent themes with the respondents. In the study, an approach was assumed because a oscillation between theory and empiricism took place (cf. Langemar, 2008). The results showed themes such as the experience of the employer brand, significant attributes, external and internal communication, attracting and retaining employees and the municipality's values and vision. The results of the study also showed that a significant proportion of the respondents lacked knowledge about the meaning of the concept and how an employer brand can strengthen the organization and thus contribute to attracting and retaining employees.

I takt med digitaliseringen och att nya generationer intar arbetsmarknaden står organisationer, privata såväl som offentliga, inför nya utmaningar. De yngre generationerna har till skillnad från sina föregångare andra krav och värderingar som formar deras syn på vad en attraktiv arbetsplats är. Syftet med denna studie är därmed att undersöka hur offentliga och privata organisationer hanterar ålder, och olika åldersgruppers medievanor, i kommunikationen av deras arbetsgivarvarumärke för att framstå som attraktiva. Målet med studien är att bidra med fördjupad kunskap kring ämnet genom att undersöka detta inom ett specifikt fall i en verklig kontext av Värmland. Studien undersöker följande frågeställningar: “Hur liknar, respektive skiljer sig, privata och offentliga organisationers kommunikativa hantering av sina arbetsgivarvarumärken utifrån dess uppfattningar om digitalt infödda och digitala invandrare?”, “Vilka resonemang ligger bakom hur organisationer framställer sig som attraktiva för digitalt infödda och digitala invandrare i kommunikationen av sitt arbetsgivarvarumärke?” och “Hur resonerar organisationer kring kommunikationen av sitt arbetsgivarvarumärke i olika mediekanaler utifrån de digitalt inföddas och de digitala invandrarnas medievanor?” Det teoretiska ramverket består av arbetsgivarens imagehantering, följt av, mun till mun-marknadsföring, organisatorisk attraktionskraft, signaleringsteorin samt media generationer. I denna fallstudie har en kvalitativ forskningsmetod tillämpats där åtta semistrukturerade forskningsintervjuer har genomförts. I studien genomfördes det fyra intervjuer med representanter från kommunikationsavdelningarna inom offentliga organisationer (kommuner) och fyra intervjuer med representanter från kommunikationsavdelningarna inom inom privata organisationer (industrier). Resultatet av studien påvisade att det förekommer skillnader men även några likheter. Studien kunde identifiera att de privata och offentliga sektorerna hade liknande uppfattningar om strategival, tankesätt och förståelse kring diverse åldersaspekter men att de har kommit olika långt i att hantera detta i kommunikationen av deras arbetsgivarvarumärke. Resultatet visade även att representanterna från de båda sektorerna är medvetna om att de måste anpassa sin kommunikation, och val av mediekanaler, för att framstå som attraktiva inför personer som fötts in i den digitala världen (de digitalt infödda) och personer som fötts innan det digitala genombrottet (de digitala invandrarna). Samtidigt framkom det att de lyfter olika sorters attribut och värden för att öka deras attraktionskraft, vilket indirekt kan ses som ett tecken på att de i dagsläget fokuserar på att nå olika åldersgrupper. Även faktumet att de båda sektorerna inte använder sig av samma mediekanaler kan ses som tecken på detta. De privata organisationerna har en stor blandning av kanaler, digitala såväl som verkliga, medan de offentliga inte har kommit lika långt i användandet av sociala medier. / With the urging of digitalization and new generations in the labor market, organizations, private as well as public, are facing new challenges. Unlike their predecessors, the younger generations have different demands and values ​​that shape their view of what an attractive workplace is. The purpose of this study is therefore to investigate how public and private organizations manage age, and the media habits of different age groups, in the communication of their employer brand in order to appear attractive. The goal of the study is to contribute with in-depth knowledge of the subject by examining this within a specific case in a real context of Värmland. The study investigates the following questions: "How are private and public organizations' communicative handling of their employer brands similar, or different, based on their perceptions of digital natives and digital immigrants?", "What reasoning lies behind how organizations present themselves as attractive to digital natives and digital immigrants?" immigrants in the communication of their employer brand?” and "How do organizations reason about the communication of their employer brand in different media channels based on the media habits of digital natives and digital immigrants?" The theoretical framework consists of employer image management, followed by word of mouth marketing, organizational attractiveness, signaling theory and media generations. In this case study, a qualitative research method has been applied where eight semi-structured research interviews have been conducted. In the study, four interviews were conducted with representatives from the communication departments within public organizations (municipalities) and four interviews with representatives from the communication departments within private organizations (industries). The results of the study showed that there are differences but also some similarities. The study was able to identify that the private and public sectors had similar perceptions of strategy choices, mindsets and understanding regarding various age aspects, but that they have come a long way in managing this in the communication of their employer brand. The result also showed that the representatives from both sectors are aware that they have to adapt their communication, and choice of media channels, in order to appear attractive to people who were born into the digital world (the digital natives) and people who were born before the digital breakthrough (the digital immigrants). At the same time, it emerged that they highlight different kinds of attributes and values ​​to increase their attractiveness, which can indirectly be seen as a sign that they are currently focusing on reaching different age groups. Even the fact that the two sectors do not use the same media channels can be seen as a sign of this. The private organizations have a great mix of channels, digital as well as real, while the public ones have not come as far in the use of social media.

The purpose of this study is to enhance understanding of how a medium-sized municipality works with employer brand-activities with a focus on identifying the process's success-factors and challenges. To answer the purpose of the study, a qualitative methodology was applied where six semi-structured interviews and five observations were conducted. The study used a hermeneutic approach and an abductive reasoning. Previous scientific research indicates a variety of specific theoretical themes when conducting a strategy regarding the employer brand that affect how the organization is perceived by existing and potential employees, for example strategy, employer value proposition and communication. The result of the study shows that the concept of the employer brand is perceived correspondingly by the respondents. Part of the strategic work is to create an awareness of the importance of the employer brand, which is consistent with the employees within the organization. The results also show that Avesta kommun works strategically to ensure that the employer brand permeates the entire organization and is a continuous process. A success-factor is that Avesta kommun offers security in employment to existing and potential employees as a value factor in its employer value proposition. Previous scientific research on what existing and potential employees appraise in an employer shows that salary is a value factor that is important. However, this is not something that respondents in this study consider to be a significant value factor in Avesta kommuns employer value proposition. The results also show that Avesta kommun considers it important that its employer value proposition is credible and reliable when it is communicated to existing and potential employees. Communication is described as challenging as there are many functions within the organization that prefer different types of communication channels. Some functions do not have access to the organization's intranet during the working hours and some believe that there is not enough time. Therefore, digital surveys and workshops are used with the aim of creating awareness and participation about the employer brand for employees within the organization. / Syftet med studien är att öka förståelsen om hur en medelstor kommun arbetar med aktiviteter för att stärka arbetsgivarvarumärket med fokus på att identifiera processens framgångsfaktorer samt utmaningar. För att besvara studiens syfte tillämpades en kvalitativ metodologi där sex semistrukturerade intervjuer och fem observationer genomfördes. Studien använde sig av ett hermeneutiskt förhållningssätt och tillämpade en abduktiv ansats. Enligt tidigare vetenskaplig forskning angående det strategiska arbetet med arbetsgivarvarumärket uppkommer specifika teoretiska teman som påverkar hur en organisation uppfattas av befintliga samt potentiella medarbetare, exempelvis strategi, arbetsgivarebjudande och kommunikation. Resultatet i studien visar att begreppet arbetsgivarvarumärket i synnerhet uppfattas synonymt av respondenterna. En del av det strategiska arbetet är att skapa en medvetenhet om arbetsgivarvarumärkets betydelse vilket överensstämmer relaterat till medarbetarna inom kommunen. Resultatet visar även att Avesta kommun arbetar strategiskt med att arbetsgivarvarumärket ska genomsyra hela organisationen och vara en kontinuerlig process. En framgångsfaktor är att Avesta kommun erbjuder en trygghet som värdefaktor i sitt arbetsgivarerbjudande till befintliga och potentiella medarbetare. Tidigare vetenskaplig forskning kring vad befintliga och potentiella medarbetare värderar hos en arbetsgivare visar att lön är en värdefaktor som är viktig. Detta är dock ingenting som respondenter i den här studien anser vara en betydande värdefaktor i Avesta kommuns arbetsgivarerbjudande. Resultatet visar även att Avesta kommun anser det vara viktigt att sitt arbetsgivarerbjudande är trovärdigt och pålitligt när det förmedlas till befintliga och potentiella medarbetare. Kommunikationen beskrivs som utmanande då det finns många verksamheter inom kommunen som föredrar olika typer av kommunikationskanaler. Vissa verksamheter har inte tillgång till kommunens intranät under arbetstid och vissa anser att det inte finns tillräckligt med tid. Därför används digitala enkäter och workshops med syfte att skapa en medvetenhet och delaktighet om arbetsgivarvarumärket för medarbetare inom kommunen.

Syftet med denna kandidatuppsats är att synliggöra vilka attribut som är betydande i Region Dalarnas arbete med att attrahera och behålla specialistsjuksköterskor inom verksamheterna. Den teoretiska referensramen utgör grundläggande för tidigare forskning inom områdena Employer Brand och Employer Value Proposition (EVP). Vidare har den teoretiska referensramen analyserat tidigare forskning kring studiens identifierade teman: ledarskap, lönepolitik och kompetensförsörjning/ kompetensutveckling. Studien har en kvalitativ ansats där åtta semistruktrerade intervjuer utförts med tidigare eller nuvarande anställda specialistsjuksköterskor inom Region Dalarna. Resultatet påvisar att Region Dalarnas främsta betydande attribut för att attrahera och behålla specialistsjuksköterskor är de tre teman ovan nämnda vilka identifierats av föreliggande studie. Som ett bidrag till praktikersamhället kan Region Dalarna förslagsvis uppmärksamma studiens resultat för att utveckla arbetet kring att attrahera och behålla specialistsjuksköterskor i sina verksamheter. Föreliggande studie kan även ses som ett bidrag och komplement till tidigare forskning. / The purpose of this Bachelor ́s thesis is to highlight which attributes who are significant in Region Dalarnas work to attract and retain specialist nurses within the operations. The theoretical frame of reference form the basic for previous research in the areas of Employer Brand and Employer Value Proposition (EVP). Furthermore, the theoretical frame has analyzed previous research for the study's identified themes: Leadership, Wage Policy and Skills supply/Skills development. The study has a qualitative approach where eight semistructured interviews were conducted with previously or currented employed specialist nurces within Region Dalarna. The results shows that Region Dalarna ́s main significant attributes for attracting and retaining specialist nurses are the three themes mentioned above which has been idenified by the present study. As a contribution to the practitioner community, Region Dalarna can suggest paying attention to the results of the study to delvelope the work for attracting and retaining specialist nurses in the operations. The present study can also be seen as a contribution to previous research.

Syftet med studien är att identifiera studenters uppfattningar och värderingar i valet av framtida arbetsgivare, för att skapa bättre förutsättningar att som arbetsgivare attrahera studenter. En kvantitativ studie med deduktiv ansats. För insamling av empiri utfördes en enkätundersökning på studenter inom specifika inriktningar. Studien visar att studenter har skilda uppfattningar om Region Kalmar län som arbetsgivare, beroende på vilken studieinriktningar de har. De studenter som har mer kontakt med arbetsgivare i form av exempelvis praktik, visar en större benägenhet att söka sig till dem efter studietiden. Således kan frekvent kontakt med studenter bidra till att man blir ett mer självklart alternativ på arbetsmark- naden. Studien visar även att värderingar kan skilja sig mellan olika studieinriktningar men att det främst har att göra med ålder och vart man befinner sig i livet. Yngre medarbetare har höga ambitioner men realistiska förväntningar i början av karriären vilket skapar möjligheter för arbetsgivare att överträffa deras förväntningar och därmed uppfattas som attraktiva. / The purpose of the study is to identify students perceptions and values in their selection of future employers, to create better conditions for attracting students as an employer. A quantitative study with deductive approach. For the collection of empirical data, a survey was conducted on students in specific fields. The study shows that students have different opinions about Region Kalmar County as an employer, depending on their field of study. The students who have more contact with employers in the form of internships, show a greater tendency to apply to them after the study period. Therefore, frequent contact with students can contribute to a more obvious alternative in the labor market. The study also shows that values can differ between different fields of study, but mainly it depends on age and where you are in life. Younger employees have high ambitions but realistic expectations at the beginning of their careers. This creates more opportunities and leads to employers having their expectations exceed, thus is perceived attractive.

Este estudio tiene como propósito dar a conocer el vínculo entre los intereses y demandas del talento en Big Data con las estrategias de marca empleadora de las empresas del sector financiero. Por ello, a lo largo del trabajo se hará énfasis en la estrategia de marca empleadora del Banco de Crédito del Perú para atraer a los estudiantes de la Facultad de Ingeniería de la Universidad Peruana de Ciencias Aplicadas que aborden los 20 a 24 años, público que en un futuro podrá estar interesado y apto para cubrir el puesto de especialista en Big Data. En consecuencia, se trabajará bajo un enfoque cualitativo y a través de entrevistas a profundidad para analizar los intereses y demanda de este talento. / This study aims to publicize the link between the interests and demands of talent in Big Data with the strategies of the employer brand of companies in the financial sector. Therefore, throughout the work, emphasis will be placed on the employer brand strategy of the Credit Bank of Peru to attract students from the Engineering Faculty of the Peruvian University of Applied Sciences that address ages 20 to 24, a public that in the future may be interested and suitable to fill the position of specialist in Big Data. As a result, work will be done under a qualitative approach and through in-depth interviews to analyze the interests and demand of this talent. / Trabajo de investigación

Syfte: Syftet med uppsatsen är att öka förståelsen för hur en kommunal verksamhet på landsbygden, belägen nära en större stad, kan attrahera och behålla individer med spetskompetens. Detta då det råder kompetensbrist och demografiska förändringar. Vidare avser uppsatsen att undersöka vilka faktorer som kan påverka kompetensförsörjningen samt hur möjliga och befintliga arbetstagare uppfattar dessa. Med faktorer menas exempelvis belöningar, förmåner eller verksamhetens kommunikation med omvärlden. Teoretisk referensram: Den teoretiska referensramen bottnar i begreppen spetskompetens och kompetensförsörjning som sedan mynnar ut i faktorer som påverkar dessa. De olika områdena förklaras utifrån en modell, figur 1, och sammanfogas på så vis. Metod: Denna uppsats bygger på en kvalitativ metod. En fallstudie har genomförts ikommun X med hjälp av semistrukturerade intervjuer vars respondenter representerar en kommunal verksamhet operativt samt strategiskt. Det har genomförts sex intervjuer med ingenjörer (det operativa perspektivet) samt två intervjuer med personalkonsulter (det strategiska perspektivet). Utöver detta ligger även en dokumentkälla till grund. Slutsats: Det som krävs för att en kommunal verksamhet, belägen på landsbygden, ska kunna kompetensförsörja de positioner som kräver spetskompetens är i grund och botten en lön. Vidare finns olika uppfattningar om vad som är en attraktiv faktor. Något som är genomgående hos alla respondenter som representerar spetskompetensen är att de uppfattar inre motivation samt psykosociala belöningar som mest attraktivt. Detta kan och bör en kommunal verksamhet utveckla förståelse kring samt arbeta aktivt med. Detta kan exempelvis göras med hjälp av ett belöningspaket samt olika chefsutbildningar. / Purpose: The purpose with this paper is to gain knowledge for how a municipal organization on the countryside, located near a larger city, can attract and retain individuals with excellence, when there is a lack of competence and demographic changes. Furthermore, the paper aims to investigate what factors can affect the supply of competence and how potential and current employees perceive them. Factors include, for example, rewards, benefits or the company's communication with the outside world. Theoretical frame of reference: The theoretical frame of reference is based on the concepts of excellence and the supply of competence, which then culminate into factors that influence them. The different areas are explained on the basis of a model, figure 1, and thus joined together. Method: This paper is based on a qualitative method. A case study has been conducted at municipality X with the help of semi-structured interviews whose respondents represent a municipal organization operationally and strategically. Six interviews with engineers (the operational perspective) and two interviews with personnel consultants (the strategic perspective) have been conducted. In addition to this, a document source was also used. Conclusion: In order for a municipal organization, located on the countryside, to be able to supply competence to the positions that require excellence is basically a salary. Furthermore, there are different perceptions of what an attractive factor is. Something that is common to all respondents who represent excellence is that they perceive internal motivation as well as psychosocial rewards as the most attractive. This is something that a municipal organization can, and should develop an understanding for and work for actively. This can be done, for example, with the help of a reward package and various managerial training.

Sveriges Kommuner och Regioner samt Statistikmyndigheten (SCB) prognostiserar att det kommer råda brist på sjuksköterskor i framtiden. Behovet av att förbättra kompetensförsörjningsarbetet finns och ett sätt är att sträva mot att bli en attraktivare arbetsgivare med ett starkare arbetsgivarvarumärke. Syftet med uppsatsen är att ta reda på vilka faktorer som är viktiga för sjuksköterskor för att de ska anse att en arbetsgivare är attraktiv och vilja arbeta där. Sju yrkesverksamma sjuksköterskor med varierande erfarenhet i yrket intervjuades och svarade på öppna frågor gällande bland annat relationer på arbetsplatsen, utvecklingsmöjligheter, upplevelsen av vad som är viktigt på arbetsplatsen, synen på arbetsgivaren och rekrytering. Intervjuerna transkriberades och analyserades med hjälp av en innehållsanalys. Resultatet visar att arbetsgivare behöver värdesätta sin personal. Därtill krävs ett bra ledarskap som bland annat innebär en chef som ser alla anställda, är rättvis, gör medarbetarna delaktiga genom att tillvarata deras kompetens och idéer. Utöver det krävs fungerande arbetsgrupper som bidrar till trivsel på arbetsplatsen. För att behålla sjuksköterskor behöver de få arbeta med patienter, göra nytta, ha adekvat lön, att arbete med utveckling möjliggörs, samt att tid och resurser finns till att bedriva en god vård. Arbetsgivare behöver förstå den stolthet som finns i sjuksköterskeyrket och att sjuksköterskor inte bara är händer i vården utan att deras största motivator i yrket är patienterna. Sjuksköterskor vill bli sedda som kompetenta medarbetare som kan bidra med kunskap och erfarenhet och arbetsgivaren behöver se, värdesätta och framförallt ta tillvara på det. Detta är faktorer en arbetsgivare behöver känna till för att kunna utveckla ett starkt arbetsgivarvarumärke inom vård och omsorg. / Sweden's Municipalities and Regions and the Statistics Authority (SCB) predict that there will be a shortage of nurses in the future. The need to improve skills supply work exists and one way is to strive towards becoming a more attractive employer with a stronger employer brand. The purpose of the essay is to find out which factors are important for nurses in order for them to consider an employer attractive and want to work there. Seven professional nurses with varying experience in the profession were interviewed and answered open questions regarding, among other things, relationships in the workplace, development opportunities, the experience of what is important in the workplace, the view of the employer and recruitment. The interviews were transcribed and analyzed using a content analysis. The result shows that employers need to value their staff. In addition, good leadership is required, which means, among other things, a manager who sees all employees, is fair, makes the employees involved by making use of their skills and ideas. In addition to that, functioning work groups are required that contribute to well-being in the workplace. In order to retain nurses, they need to be able to work with patients, to benefit, to have an adequate salary, to be able to work with development, and to have time and resources to provide good care. Employers need to understand the pride that exists in the nursing profession and that nurses are not only hands in care, but that their biggest motivator in the profession is the patients. Nurses want to be seen as competent employees who can contribute with knowledge and experience, and the employer needs to see, value and above all take advantage of that. These are factors an employer needs to know in order to be able to develop a strong employer brand within healthcare.