Familjeföretag kan arbeta med Employer Branding genom de fördelar det innebär att vara ett familjeföretag, bl.a. genom deras unika historia och familjens engagemang i företaget. Vidare bidrar även starka varumärken till en konkurrensfördel som kan fungera som ett hjälpmedel när det kommer till att behålla, attrahera och rekrytera nya medarbetare till företaget. Familjeföretag och Employer Branding är ett understuderat område och det saknas forskning om på vilket sätt familjeföretag kan dra nytta av de fördelar familjeägande innebär bl.a. genom hur familjeföretag kan marknadsföra och kommunicera sitt arbetsgivarvarumärke. Dessutom visar tidigare forskning att många familjeföretag har utmaningar gällande att behålla och motivera befintlig personal men även när det kommer till att rekrytera och attrahera nya kompetenta medarbetare till företaget. Med detta som utgångspunkt är undersökningens syfte att undersöka hur och varför stora och medelstora familjeföretag i Skaraborg arbetar med Employer Branding för att uppfattas som attraktiva arbetsgivare. Arbetet utgår från en kvalitativ metod som även kompletteras med en kvantitativ metod, detta för att lyfta fram olika perspektiv inom ämnet. Arbetet utgår från tre familjeföretag i Skaraborg där sex intervjuer med ledning på familjeföretagen utfördes, samt att vi undersökte medarbetarnas åsikter och perspektiv via en enkätundersökning på två av familjeföretagen. I undersökningen framgår det att familjeägandet har en positiv påverkan på arbetsgivarvarumärket och det som främst lyfts fram är den familjära känslan, snabba beslutsvägar och engagemang som särskiljer familjeföretag från icke-familjeföretag. Dessutom genererar det konkurrensfördelar att tydligt kommunicera och marknadsföra sig som ett familjeföretag både internt och externt, då uppfattningen om familjeföretag är positiv. Vidare har nöjda medarbetare en stor inverkan på arbetsgivarvarumärket då det påverkar företagen gällande att behålla medarbetare men det bidrar även till att attrahera och rekrytera ny kompetent personal till företaget, så att utforma strategier kring sitt arbete inom Employer Branding och säkerställa att medarbetare trivs är otroligt viktigt. / Family businesses can work with Employer Branding through the advantages of being a family business, for instance through their unique history and the family´s commitment in the company. Furthermore, strong brands also contribute to a competitive advantage when it comes to retaining, attracting and recruiting new employees to the company. Family businesses and Employer Branding is an understudied area and there is a lack of research on how family businesses can take advantage of the advantages of family ownership, including how family businesses can market and communicate their employer brand. In addition, previous research shows that many family businesses have challenges in terms of retaining and motivating existing staff but also when it comes to recruiting and attracting new competent employees to the company. With this as a starting point, the purpose of the survey is to investigate how and why large and medium-sized family businesses in Skaraborg work with Employer Branding in order to be perceived as attractive employers. The work is based on a qualitative method which is also supplemented with a quantitative method, this to highlight different perspectives within the subject. The work is based on three family businesses in Skaraborg, where six interviews with the management of the family businesses were performed, and we investigated the employees' opinions and perspectives via a survey at two of the family businesses. In the survey, it appears that family ownership has a positive impact on the employer brand and what is mainly highlighted is the familial feeling, quick decision-making processes and commitment, which is what primarily distinguishes family businesses from non-family businesses. In addition, it generates competitive advantages to clearly communicate and market itself as a family business both internally and externally, as the perception of family businesses is positive. Furthermore, satisfied employees have a great impact on the employer brand as it affects companies in terms of retaining employees but also that it contributes to attracting and recruiting new competent personnel to the company, so designing strategies around your work within Employer Branding and ensuring that employees are satisfied is incredibly important.

Syftet med studien var att få förståelse för hur chefer upplever arbetet med arbetsgivarvarumärket för att attrahera och behålla medarbetare trots avsaknaden av en employer branding-strategi. Employer branding är en strategi som innefattar arbetet med att attrahera och behålla medarbetare genom att marknadsföra arbetsgivarvarumärket. Företag inom stålindustrin upplever stora svårigheter med att attrahera och behålla medarbetare. För att uppnå syftet har en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer tillämpats där chefer på ett företag inom stålindustrin har intervjuats. Studien har undersökt om företagets nuvarande arbete med arbetsgivarvarumärket, attrahera och behålla medarbetare fungerar eller om det blir mer tydligt och samordnat om företaget skulle ha en employer branding-strategi. Resultatet visade att företaget inte har ett tydligt definierat arbetsgivarvarumärke. Vidare visade resultatet att företaget har en strategi för att attrahera den beskrivna målgruppen. Slutligen visade resultatet att det genomförs en stor variation av insatser på företaget för att behålla medarbetare och det framkommer att det inte finns någon tydlig strategi för detta. Studiens slutsats är att arbetsgivarvarumärket är en nyckelfaktor i arbetet med att attrahera och behålla medarbetare på ett tydligt och samordnat sätt. De unika egenskaper som arbetsgivarvarumärket marknadsför är grunden för hur chefer ska arbeta samordnat med strategier kring attrahera och behålla medarbetare. Employer branding kan vara ett hjälpmedel för att samla strategierna men det är arbetsgivarvarumärket som skapar tydligheten och den ”röda tråden” i arbetet med att attrahera och behålla medarbetare. Studien ska bidra med förståelse för hur företag kan arbeta med arbetsgivarvarumärket för att attrahera och behålla medarbetare utan att ha en implementerad employer branding-strategi. Då behöver företaget definiera och arbeta strategiskt med arbetsgivarvarumärket för att skapa en tydlighet och samordning i arbetet med att attrahera och behålla medarbetare. / The purpose of the study was to gain an understanding of how managers experience the work with the employer brand in order to attract and retain employees despite the lack of an employer branding strategy. Employer branding is a strategy that includes the work of attracting and retaining employees by marketing the employer brand. Companies in the steel industry have great difficulty in attracting and retaining employees. To achieve the purpose, a qualitative method with semistructured interviews has been applied where managers at a company in the steel industry have been interviewed. What the study has examined is whether the company's current work with the employer brand, attracting and retaining employees works or whether it becomes clearer and more coordinated if the company had an employer branding strategy. The results showed that the company does not have a clearly defined employer brand. Furthermore, the results showed that the company has a strategy for attracting the described target group. Finally, the results showed that a large variety of efforts are made at the company to retain employees and it appears that there is no clear strategy for this. The study concludes that the employer brand is a key factor in the work of attracting and retaining employees in a clear and coordinated way. The unique characteristics that the employer brand markets are the foundation for how managers should work in a coordinated way with strategies for attracting and retaining employees. Employer branding can be a tool for gathering strategies, but it is the employer brand that creates the clarity and the "common thread" in the work of attracting and retaining employees. The study will contribute with an understanding how companies can work with the employer brand to attract and retain employees without having an implemented employer branding strategy. Then the company needs to define and work strategically with the employer brand to create clarity and coordination in the work of attracting and retaining employees.

En un mundo laboral donde la fuerza empleadora vive una competencia constante respecto a la captación y reclutamiento de talento humano de valor, es relevante la comprensión de lo que piensan y aspiran los jóvenes universitarios, próximos a culminar dicha etapa, en el campo laboral y sobre el desarrollo de la marca empleadora de las organizaciones, evidenciándose la escasa existencia de estudios que abarquen ambas variables a nivel nacional. La presente investigación buscó determinar el efecto de la marca del empleador en las expectativas laborales de los estudiantes, tomando como base la teoría sobre Marca del Empleador y Expectativas Laborales propuesta por Monroy et al. (2019), asimismo, determinar el nivel y la relación entre ambas variables. En cuanto a metodología, el estudio es de enfoque cuantitativo, de diseño no experimental y de nivel explicativo. Se empleó la media, coeficiente de Roh Spearman y el modelo lineal generalizado, concluyéndose que se confirma la hipótesis planteada, afirmando que la marca del empleador tiene un efecto significativo en las expectativas laborales de los estudiantes. / In a world of work where the employing force experiences constant competition regarding the recruitment and recruitment of valuable human talent, it is relevant to understand what young university students think and aspire, close to completing this stage, in the labor field and on the development of the employer brand of the organizations, evidencing the scarce existence of studies that cover both variables at the national level. This research sought to determine the effect of the employee brand on the job expectations of students, based on the theory on Employer Brand and Job Expectations proposed by Monroy et al. (2019), likewise, determine the level and relationship between both variables. Regarding methodology, the study has a quantitative approach, a non-experimental design and an explanatory level. The mean, the Roh Spearman coefficient and the generalized linear model were used, concluding that the participants have a high level of perception regarding the organization's employee brand, show high job expectations and that there is a significant relationship between both variables of study. Finally, the proposed hypothesis is confirmed, stating that the employee's brand has a significant effect on the job expectations of students.

As technology evolves, companies face both new opportunities and challenges in staying competitive. Traditionally, businesses focused on branding related to their products or services. But nowadays, having a skilled and dedicated workforce is seen as the key competitive advantage—a concept known as employer branding. Employer branding is about how a company is perceived as an employer, not just by consumers but also by potential employees. It involves both external communication, like advertising, and internal activities within the organization to build its reputation as an employer. This study focuses specifically on how large Swedish companies use internal employer branding to attract, engage, and retain employees. It uses a qualitative research approach, comparing three well-known Swedish companies: IKEA, Volvo, and Spotify.The study finds that the internal employer branding process revolves around five main factors: leadership vision, organizational identity, corporate culture, HR-marketing communication, and the company's efforts to define its value proposition for employees. It also highlights the importance of management innovation and transparent, inclusive leadership styles. On a practical level, the study enhances comprehension of how employers can effectively attract prospective employees, and engage, and retain employees.

Denna studie syftar till att undersöka vilka strategier organisationer använder för att behålla sina talanger och hur dessa strategier möter medarbetarnas förväntningar. Genom att integrera teoretiska aspekter av employer branding och employer attractivines theory med en tematisk analys av det empiriska materialet undersöker studien organisationers strategier för att behålla talanger. Studien utgår ifrån en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer. Genom ett strategiskt urval av nyckelpersoner följt av ett bekvämlighetsurval som ledde oss till ett snöbollsurval har material samlats in genom digitala intervjuer. Studiens empiriska material har samlats in genom åtta intervjuer med respondenter från två olika organisationer. Huvudresultatet av den tematiska analysen visar att de undersökta organisationerna använder sig av något olika strategier för att behålla personal. Strategierna är anpassade efter företagens utformning och förutsättningar. Medarbetarna anser att de får sina förväntningar uppfyllda i viss utsträckning och att de alltid kan tala med sina kollegor och chefer om de känner avsaknad av till exempel karriärmöjligheter eller gemenskap. Denna studie ger insikter som kan stödja organisationers utformning av strategier för att behålla kompetent personal. / This study aims to investigate the strategies organizations use to retain their talents and how these strategies meet employees' expectations. By integrating theoretical aspects of employer branding and employer attractiveness theory with a thematic analysis of the empirical material, the study examines organizations' strategies for retaining talent. The study employs a qualitative method with semi-structured interviews. Through a strategic selection of key personnel followed by convenience sampling leading to a snowball sampling, data has been collected through digital interviews. The empirical material of the study has been gathered through eight interviews with respondents from two different organizations. The main result of the thematic analysis shows that the examined organizations employ somewhat different strategies to retain staff. These strategies are adapted to the companies' designs and conditions. Employees feel that their expectations are met to some extent and that they can always communicate with their colleagues and managers if they feel a lack of, for example, career opportunities or a sense of community. This study provides insights that can support organizations in designing strategies to retain competent staff.

Bakgrund: "There is a war for talent, and it will intensify" skrev McKinsey Quarterly redan 1998 och syftar på den ökade konkurrensen som råder på arbetsgivarmarknaden om talangfull och kompetent personal som kan driva företaget framåt. Vikten av humankapital blir särskilt märkbart i dagens framträdande kunskapsintensiva företag, däribland revisions- och konsultföretagen, samtidigt som demografiska skiftningar gör att trenden går mot ett talangunderskott. Generation Y anses samtidigt vara karriärlystna och aktiva CV-jägare. Därför råder en kamp bland arbetsgivarna i att finna och vinna talangerna bland dessa. Detta kan göras genom utvecklandet av ett starkt arbetsgivarvarumärke och genom att lära känna sin målgrupp och skaffa kännedom om deras motivationsfaktorer och preferenser. Syfte: "Att ur en grupp ekonomstudenter identifiera talangegenskaper och förklara vilka avgörande faktorer som gör en arbetsgivare attraktiv ur de ansedda 'talangernas' perspektiv." Problemformulering: Vilka är nyckelfaktorerna när de ansedda "talangerna" väljer sin framtida arbetsgivare? Metod: Studien har antagit en huvudsakligen kvantitativ forskningsdesign och har en deduktiv inriktning. Vidare tar studien ett objektivistiskt ontologiskt ställningstagande och en positivistisk kunskapssyn i sin epistemologiska ståndpunkt. Datainsamlingen har skett genom en surveyundersökning och två samtal med medarbetare hos fallföretaget har legat till grund för utformandet av den enkät som delats ut via ett icke sannolikhetsurval digitalt via webben till 100 respondenter och fick en svarsfrekvens på 52 procent. En egenkonstruerad talangbedömningsmetod uppfördes för att identifiera talangegenskaper bland respondenterna. Detta talangvärde analyserades och jämfördes sedan med övriga frågor kring attityder till framtida arbetsgivare. Resultat/slutsatser: Av studien framgick att det går att identifiera talangegenskaper i en grupp studenter och att det finns stora skillnader mellan studenter i denna aspekt. Studien identifierade också flera skillnader och tendenser till skillnader mellan värderingarna av de med högre ansedd talang och de med lägre. De egenskaper som visade sig ha ett samband med "talang" var, sammanhållning mellan kollegorna på arbetsplatsen, att studenten delade värderingar med företaget och att utveckling och kompetensutveckling av företagets medarbetare var i fokus. / Background: "There is a war for talent, and it will intensify" McKinsey Quarterly wrote back in 1998 and referred to the increased competition on the market of employers among talented and skilled employees who can help the company develop. The importance of human capital has been specifically noticed in today‟s many knowledge intensive companies, among them the accounting- and consulting businesses, in the mean time as demographical changes contribute to an increased trend of talent shortage. Generation Y is known as career hungry and active resume hunters. Because of that there is a fight between the employers to find and attract the talents among these, this could be done by developing an attractive employer brand and by knowing their target group, this could be done by acquiring knowledge about their preferences and what motivate them in their professional role. Purpose: "From a group of business students identify talent qualities, and explain which are the key factors that make an employer attractive from the considered 'talents' perspective." Research question: Which are the key factors when the considered "talents" choose their future employer? Methodology: The thesis has taken a primarily quantitative research design that takes a deductive focus. Further on the thesis takes an objectivistic ontological statement and a positivistic view of what knowledge is when it comes to epistemology. The gathering of data has been done through a survey and by two meetings with employees at the case company which have influenced the construction of the survey that has been distributed to a non probability sample as a digital survey online to 100 respondents. The answering frequency was 52 percent. A method for talent estimation has been developed by the authors to estimate the talent qualities among the respondents. These "talent scores" were analyzed och compared with the questions concern-ing attitudes to future employers. Research findings: From this study it was clear that talent qualities were possible to estimate and that there were big differences among students in this aspect. The study also identified several differences and tendencies to differences among the more talented group compared to the less talented. The properties that had a relation to "talent" were a unity among the employees at the company, that the student shared values with the company and that development and professional training of the employees were in focus of the company.

El presente trabajo de investigación está orientado a generar una estrategia de marca empleadora competitiva como medio de atracción del talento humano de egresados universitarios, a fin de iniciar prácticas profesionales en diferentes empresas emergentes revolucionarias en innovación y tecnología, como son las startups. La reiterativa perdida de candidatos altamente calificados y la iniciativa de posicionar las startups en el mercado, conscientes de la alta competencia, motiva a buscar una sinergia entre una mejora de la imagen de la empresa, atracción y gestión del talento como atractivos principales para plantear una estrategia que contribuirá a acortar sustancialmente la inminente brecha de talentos y logro de los objetivos. Para ello, se identificó mediante un sondeo a egresados universitarios, una encuesta a los candidatos potenciales trabajadores de iVisa Perú y una entrevista a profundidad a los trabajadores de la empresa iVisa Perú, con la finalidad de identificar sus beneficios, su estrategia de gestión de recursos humanos y sus limitantes para así analizar los diferentes factores.y proponer una estrategía de gestión de recursos humanos. / This research is oriented to getting a competitive employer brand strategy as a means of attracting human talent from university graduates, in order to start professional practices in revolutionary emerging companies in innovation and technology, such as startups. The repeated loss of highly qualified candidates and the initiative to position startups in the laboral sector and the high competition motivates to seek synergy between an improvement of the company's image, attraction, and management of talent as the main attractions to propose a strategy that will contribute to reduce the imminent talent gap and achievement of objectives. In order to do this, we survey two groups of persons: 1. University graduates, 2. Potential iVisa Peru workers and we interview the workers of the iVisa Peru to identify the benefits company, the management strategy of human resources, and the company limitations in order to analyze the different factors and propose a human resources management strategy. / Trabajo de investigación

Syftet med denna studie är att belysa och problematisera föreställningar om arbetsgivarvarumärkets betydelse för rekryteringsarbete inom en konkurrensutsatt bransch. Employer branding är en strategi som handlar om att marknadsföra företagets arbetsgivarvarumärke för att skapa en positiv association till arbetsgivaren. Inom IT-branschen blir denna strategi extra viktig eftersom det är en konkurrensutsatt bransch och det är ett sätt att utmärka sig från sina konkurrenter. För att kunna besvara studiens syfte har vi formulerat tre frågeställningar som kopplas till employer branding och generation y. Vi har använt oss av en kvalitativ forskningsmetod i form av semistrukturerade intervjuer där det insamlade empiriska materialet bygger på sju intervjuer med yrkesverksamma IT-rekryterare. För att analysera det insamlade materialet utformades ett teoretiskt ramverk och analysen tar sin utgångspunkt ur ett professionsperspektiv. Vi har använt oss av nyinstitutionell teori, organisationsidentitet och organisationsimage vid analys av det empiriska materialet. Teorin hjälper oss att förstå organisationers handlande och kommunikationen mellan ett företags identitet och image. Resultatet i studien visar att rekryterarnas uppfattning är att arbetsgivarvarumärket utgör en viktig roll i rekryteringsarbetet, framförallt inom IT-branschen. De menar att ett starkt arbetsgivarvarumärke lättare kan attrahera och behålla personal på ett företag samt att rekryteringsprocessen effektiviseras. I studien framkom även att kommunikationen, som handlar om att förmedla sin organisationsidentitet till en organisationsimage för potentiella arbetstagare, har visat sig vara en central del i arbetet med employer branding. Företag bör undvika en diskrepans mellan hur de faktiskt är och hur de vill uppfattas. Resultatet visar även en problematik i de föreställningar som finns om generation y som en enhetlig grupp. Det framkom att det finnas en skillnad mellan de som är födda tidigt i åldersspannet mot de som är födda sent.

Konkurrensen och transparensen på arbetsmarknaden har ökat och det blir därmed allt viktigare för företag att arbeta med sitt arbetsgivarvarumärke för att tilltala potentiell och befintlig arbetskraft. I och med gig-ekonomins framväxt har det även skapats en ny trend på arbetsmarknaden, där allt fler väljer att arbeta under tidsbegränsade anställningsformer. Den ökade konkurrensen, transparensen och användningen av tillfälliga anställningsformer är förändringar på arbetsmarknaden företag måste ta hänsyn till och bidrar till utmaningar företag möter i sitt arbete med sitt arbetsgivarvarumärke för att tilltala potentiell och befintlig arbetskraft med olika anställningsformer. I och med dessa förändringar på arbetsmarknaden finns skäl för forskning som tar ett helhetsgrepp kring arbetet med arbetsgivarvarumärken mot tillfällig arbetskraft.  Syftet med denna studie är att identifiera utmaningar företag möter gällande deras arbete med sitt arbetsgivarvarumärke för att tilltala tillfällig arbetskraft. För att besvara studiens syfte har vi undersökt hur tillfällig arbetskraft upplever företags arbete med sitt arbetsgivarvarumärke. Studien har utförts genom kvalitativa intervjuer med fyra personer som arbetar som konsulter inom högkomptensområden. Intervjuerna utgick från en intervjuguide baserad på tidigare forskning inom arbetsgivarvarumärken med vissa förbestämda teman, men som också gav utrymme för respondenterna att leda in intervjun på andra områden. Resultatet från dessa intervjuer har sedan analyserats i koppling till relevanta teoriområden för att nå studiens slutsatser.  Studien visar på fyra övergripande utmaningar företag möter i arbetet med sitt arbetsgivarvarumärke för att tilltala tillfällig arbetskraft. Företag möter en utmaning i att ha kontroll över den information som finns att tillgå för tillfällig arbetskraft innan uppdraget, dels via företagets egna kanaler men också via ambassadörer. Företag möter även utmaningar gällande att ha effektiva lösningar för att den tillfälliga arbetskraften ska kunna utföra sitt arbete på ett tillfredsställande sätt inom den tidsram som finns till förfogande, detta är kopplat till deras introduktion, företagets kultur samt relationer på företaget. Det finns också en tvetydighet kring hur stort ansvar företag har för den tillfälliga arbetskraften vilket leder till en utmaning för företag att förstå hur dessa otydliga förhållanden påverkar hur företag ska arbeta med sitt arbetsgivarvarumärke. Slutligen möter företag också en utmaning kopplad till deras strategiska arbete med sitt arbetsgivarvarumärke för att tilltala tillfällig arbetskraft, gällande vad det ska innehålla samt att inte förlita sig på att enskilda fast anställda ser till att tillfällig arbetskrafts upplevelse av företaget blir bra.  Baserat på dessa slutsatser presenteras rekommendationer för företag att använda sig av i sitt arbete med sitt arbetsgivarvarumärke för att tilltala tillfällig arbetskraft både internt och externt.

Syfte: Syftet med denna uppsats studien är att få djupare förståelse för och kunskap om hur organisationen vi undersökt, hädanefter benämnt som Organisation X kommunicerar internt för att stärka/upprätthålla sitt arbetsgivarvarumärke och hur detta implementeras och i sin tur uppfattas av medarbetarna.  Metod: Studien är en fallstudie som tillämpar en kvalitativ forskningsmetod med en tolkande ansats. Den första delen av empirin samlades in genom två stycken semistrukturerade intervjuer med personer som arbetar med kommunikation och HR inom Organisation X. Den andra delen var en kompletterande enkät riktad till medarbetarna som utformades utifrån studiens teoretiska utgångspunkter tillsammans med resultat från intervjuerna.  Resultat och slutsats: Organisation X använder sig av medarbetarna som kommunikationsstrategi såväl internt som externt för att stärka sitt arbetsgivarvarumärke. Majoriteten av medarbetarna har en positiv inställning till X som arbetsgivare. Organisation X arbetsgivarvarumärke kan betraktas som unikt och kanske de allra viktigaste ur ett employer branding perspektiv - majoriteten av organisationens medlemmar uppfattar arbetsgivarvarumärke på ett liknande sätt.  Bidrag: Studien bidrar med djupare förståelse för och kunskap om hur Organisation X kommunicerar internt för att stärka/upprätthålla sitt arbetsgivarvarumärke och hur detta implementeras och i sin tur uppfattas av medarbetarna.  Förslag på framtida forskning: Vidare forskning föreslås studera huruvida chefskapet lever kvar inom en organisation som gjort en liknande omorganisation. Förslag till frågor som vidare studier kan ställa skulle kunna vara: existerar chefskap fortfarande inom organisationen? Om ja, på vilket sätt? / Purpose: The purpose of this paper is to gain a deeper understanding and knowledge of how the organization we study, hereinafter referred to as Organization X communicates internally to strengthen/maintain its employer brand and how this is implemented and in turn how this is perceived by the employees.  Method: The study is a case study that applies a qualitative research method with an interpretive approach. The first part of the empirical data was collected through two semi-structured interviews with people who work with communication and HR within Organization X. The second part was a supplementary questionnaire aimed at employees that was designed based on the study’s theoretical starting points together with results from the interviews.   Result and conclusions: Organization X uses employees as communication strategy both internally and externally to strengthen its employer brand. The majority of employees have a positive attitude towards X as an employer. Organization X employer brand can be considered unique and perhaps the most important from an employer branding perspective - the majority of the organization’s members perceive employer brand in a similar way.  Contribution: The study contributes to a deeper understanding of and knowledge of how Organization X communicates internally to strengthen/maintain its employer brand and how this is implemented and in turn perceived by employees. Suggestion for future research: Further research is proposed to study whether leadership survives within an organization that has made a similar reorganization. Suggestions for questions that further studies may ask could be: does leadership still exist within the organization? If so, in what way?