Vi fokuserar i vår studie på begreppet språkstörning och har undersökt förutsättningarna som förskollärarna har för att uppmärksamma och ge stöd till barn med språkstörning. Malmö Stads gemensamma mål ”Alla barns rätt till stöd” tillsammans med läroplanens mål fick oss att fundera över vilket ansvar förskollärare egentligen har att uppmärksamma barn i behov av särskilt stöd. I samband med egna erfarenheter där vi upplevt att kunskapen kring begreppet språkstörning har varit varierande funderade vi vidare på vilken förkunskap förskollärare har om stödinsatser för barn med språkstörning. Vidare var vi intresserade av förskolans resurser gällande språkstöd och vilken inverkan dessa har på förskollärarens förutsättningar att uppmärksamma och ge stöd till barn med språkstörning.I vår kvalitativa studie har vi intervjuat sex förskollärare, tre av dessa jobbar på en språkavdelning och tre på en icke språkavdelning. Teoretiska utgångspunkter som vi har använt oss av är specialpedagogiska perspektiv samt det nyinstitutionella perspektivet. Utifrån studiens resultat kan vi konstatera att majoriteten av förskollärarna, i undersökningsgruppen, efter utbildningen inte kände till begreppet språkstörning. Samtliga har i arbetslivet kommit i kontakt med barn i behov av språkstöd. Flertalet förskollärare uttryckte att de önskade mer resurser och redskap för att skapa en mer språkstimulerande miljö för alla barn.

Syftet med vårt arbete var att undersöka om samlingar på förskolan har någon betydelse för barns språkutveckling. Vår studie baseras på vilket förhållningsätt förskollärarna använder sig av för att stärka barnens språkutveckling. Den första frågan var hur tre förskollärare berättar att de förhåller sig till de yngre barnens språkliga lärande under samlingarna på förskolan. Den andra frågeställningen var hur förskollärarna förhåller sig till det språkliga lärandet under samlingarna på förskolan.Vi genomförde undersökningen på tre förskollärare som arbetar i samma arbetslag. I vår undersökning använde vi oss av observationer och kvalitativa intervjuer. Efter observationerna och intervjuerna kopplade vi samman vår empiri med tidigare forskning. Studien visar att samtliga förskollärare använder sig av olika metoder för att stärka barnens språk genom samlingar.

Denna studies utgångspunkt är förskollärares tillämpning av högläsning i verksamheten och vilken betydelse de anser att högläsningen har för barns utveckling och lärande. Då högläsning kan ses som ett socialt sammanhang tar studien utgångspunkt i en sociokulturell lärandeteori. Syftet med studien är att beskriva, analysera och problematisera förskollärares beskrivningar om användandet av högläsning och de möjligheter till lärande som barn erbjuds därigenom. Studien har utförts med hjälp av en kvalitativ forskningsmetod, där semistrukturerade intervjuer har använts. Åtta förskollärare från två kommuner i Västra Götaland har genom intervjuerna beskrivit sitt arbete med högläsning och resonerat kring det lärande som barn kan erbjudas därigenom. Resultatet visar att förskollärare använder sig av högläsning i samband med läsvila, men också i samband med projektarbeten eller språkliga aktiviteter. I resultatet synliggörs även hur förskollärarna använder sig av den digitala läsapplikationen Polyglutt. Därefter presenteras de beslut som ligger till grund för den litteratur som används. Ibland är det barnens egna val på biblioteket som styr litteraturvalet, och ibland väljs litteraturen ut av de vuxna utifrån pågående projektarbeten, barnens erfarenheter och intressen eller aktuella konflikter i barngruppen. Vidare synliggörs även förskollärarnas resonemang om högläsningens betydelse för barns språkutveckling, samt de möjligheter till lärande inom andra områden högläsningen kan erbjuda. / The starting point of this study is preschool teachers' application of reading aloud in the activity and what importance they consider reading aloud to have for children's development and learning. As reading aloud can be seen as a social context, the study takes a socio-cultural learning theory as its point of departure. The purpose of the study is to describe, analyze and problematize preschool teachers' descriptions of the use of reading aloud and the opportunities for learning offered thereby. The study has been carried out using a qualitative research method, where semistructured interviews have been used. Eight preschool teachers from two municipalities in Västra Götaland have throughout the interviews described their work with reading aloud and reasoned about the learning that children can be offered through it. The results show that preschool teachers use reading aloud in connection to reading breaks, but also in connection to project work or linguistic activities. The results also show how the preschool teachers use the digital reading application Polyglutt. Thereafter the decisions that form the basis of the literature used are presented. Sometimes it is the children's own choices in the library that steer the selection of literature, and sometimes the literature is selected by the adults based on ongoing project work, the children's experiences and interests or current conflicts in the children's group. Furthermore, the preschool teachers' reasoning about the importance of reading aloud for children's language development is also made visible, as well as the opportunities for learning in other areas that reading aloud can offer.

Bakgrund: Studien handlar om vikten av högläsning för barns språkutveckling och deras förmåga att anpassa sig till omvärlden. Olika författare påpekar olika saker om högläsningens betydelse för barn och deras språkutveckling. Läroplanen för förskolan 2018 tar upp betydelsen av språkutveckling för barn och i läroplanen står det även att förskolans uppdrag är att främja barnens språk och digitala kompetens. Vidare i texten nämns det även hur högläsnings situationerna kan se ut i små eller stora barngrupper samt hur det påverkar undervisningen. Syfte: Syftet med studien är att undersöka hur förskollärare ser på användning av högläsning i förskolan och vilken betydelse de menar högläsning har för barnen. Studien syftar till att besvara följande frågeställningar; Vilken betydelse menar förskollärare att högläsningen har för barnen? Hur beskriver förskollärare sitt arbete med högläsning? Teori: Studien har sin utgångspunkt i det sociokulturella perspektivet där vårt resultat analyseras med hjälp av begreppen: scaffolding, mediering och proximal utvecklingszon. Metod: En kvalitativ intervjustudie där vi genomfört semistrukturerade intervjuer med sju förskollärare i olika kommuner. Resultat: Resultatet visar att det finns fler än ett sätt att jobba med högläsning, där våra informanter utrycker hur viktigt det är för språkutvecklingen. I vårt resultat har vi kommit fram till att förskollärarna använder högläsning som ett medierande redskap till vardags. Bland våra förskollärare framkom det dessutom att många använde sig av olika typer av läsvila. Att högläsningen främjar både intellektet och fantasin är något som framkommer tydligt i vårt resultat.

Denna studie syftar till att öka kunskap om förskollärares implementering av, och syn på, det hälsofrämjande arbetet i förskolans verksamhet. Studien tar avstamp i det sociokulturella- och salutogena perspektivet. För att besvara studiens syfte och forskningsfrågor har semistrukturerade intervjuer använts, dessa har spelats in, transkriberats och bearbetatsgenom en tematisk analys. Resultatet visar att det hälsofrämjande arbetet innefattar att barnen erbjuds en välavvägd dygnsrytm, i vilket god omsorg, trygghet, relationsskapande, rörelse, lek samt meningsfull aktivitet inryms. Resultatet visar på hur förskollärarna arbetar aktivt med att planera och organisera verksamheten för att kunna möjliggöra detta. Bristen på dialog och olika förhållningssätt anses vara faktorer som försvårar det gemensamma arbetet. Likaså beskrivs personalfrånvaro, stress, socioekonomiska faktorer, barns hemmiljö och antal barn i barngruppen som hinder i det hälsofrämjande arbetet. Studiens resultat indikerar på vikten av att främja en likvärdig förskola och att förskolan ska vara en plats där barns upplevelse av begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet stärks. Slutsatserna riktar sig mot att utforma en förskola som främjar barns upplevelse av detta, där relationsskapande är ett grundfundament. Genom att använda sig av scaffolding och genom att utgå från barns proximala utvecklingszon främjas barns lärande ochutveckling, hälsa och välbefinnande. Genom att förskolläraren bär en medvetenhet för detta, en vilja att utvecklas och söka efter ny kunskap, blir förskolan en plats där barns hälsa och välbefinnande främjas.

Studiens syfte var att undersöka hur förskollärare arbetar för att barn ska utveckla ett intresse för skriftspråk. För att få svar på hur förskollärare beskriver att de arbetar har vi använt oss av en kvalitativ forskningsansats med semistrukturerade intervjuer. Studien innefattar intervjuer av åtta förskollärare. För att analysera resultatet används den sociokulturella teorin. Resultatet visade att förskollärare använder olika metoder för att barn ska utveckla ett intresse för skriftspråk och att miljön i förskolan och förskolläraren spelar en viktig roll för att barn ska bli inspirerade att utforska skriftspråket. Studiens slutsats är att barn behöver tidigt ges förutsättningar att utforska skriftspråk tillsammans med närvarande och inspirerande förskollärare.

Studiens syfte är att undersöka förskollärares beskrivningar av strategier vid övergångar mellan aktiviteter i förskolans verksamhet. I denna kvalitativa studie har vi valt att använda oss av semi-strukturerade intervjuer. Studiens resultat har analyserats utifrån teoretiska begreppen pedagogisk takt och pedagogisk eftertänksamhet. I resultatet framkommer det att förskollärares främsta strategi för övergångar är deras egna förmågor samt att det förekommer viss avsaknad av reflektioner kring övergångar. Förskollärare beskriver övergångar som ett avbrott i barnens vardag och som någonting som bara sker. Studiens slutsats är att förskollärare använder sig av olika strategier för att underlätta övergångarna för barn och vuxna i förskolans verksamhet.

Undersökningens syfte är att ta reda på om man kan se en attitydförändring gentemot genusfrågor bland förskollärare och andra förskolepedagoger i en kommun efter Metoorörelsen. För att fullfölja syftet valde vi att genomföra en enkätstudie för att ge samtliga anställda inom de kommunala förskolorna i en kommun, möjlighet till att uttrycka sin uppfattning. Det teoretiska perspektivet vi valde att använda oss av i analysen är feministisk poststrukturalism, som bland annat behandlar hur maskulinitet och femininitet uppfattas på grund av våra föreställningar. Resultatet analyserades och diskuteras med de för teorin centrala begreppen diskurs, positionering och subjektskapande. Resultatet visade att Metooupproret inte verkar haft någon större inverkan på de tillfrågade pedagogernas attityder i förskolan. I delar av enkäten fann vi även att flertalet respondenter svarade en sak på den övergripande enkätfrågan men sedan gav uttryck för det motsatta på någon/några av de detaljerade frågorna inom samma tema.

Syftet med arbetet är att synliggöra förskollärares uppfattningar kring högläsning och dess betydelse i förskolan. Studien undersöker också vad förskollärare uttrycker angående hur de kan tillämpa en högläsningsaktivitet. Då utgångspunkten i studien är att synliggöra förskollärares uppfattningar kring fenomenet högläsning i förskolan har därför fenomenografi valts som teoretisk utgångspunkt. Studien har sin grund även i ett sociokulturellt perspektiv då det varit av intresse att undersöka och analysera förskollärares uppfattningar av språket och högläsningens betydelse. Arbetet utgår från en kvalitativ intervjustudie där sex förskollärare från fyra olika förskolor inom samma kommun intervjuades. Intervjuerna genomfördes både via telefon och mail. Telefonintervjuerna som utfördes spelades in och transkriberades ordagrant, därefter sorterades, reducerades, argumenterades, analyserades och kategoriserades den insamlade empirin. Bearbetningen av empirin bidrog till en egenkonstruerad modell som synliggjorde kategoriseringar som framträtt i resultatet. Resultatet identifierade skillnader och likheter kring förskollärares olika uppfattningar om syftet med högläsning i förskolan och hur högläsning kan tillämpas för att åstadkomma syftet. De slutsatser som synliggjorts är att högläsning ses som en betydelsefull och viktig del i barns liv. Högläsning är också viktig för barns språkutveckling något som gynnar dem senare i livet, därför är det av stor vikt att redan i tidig ålder lägga grunden för en god språkutveckling. En central aspekt som berörs i slutsatserna är betydelsen av variation och att inta ett barnperspektiv i läsningen för att på bästa sätt förstå och närma sig barns perspektiv och deltagande. Detta uttrycks som en viktig del för att högläsningen ska bli meningsfull för barn så att lärande och utveckling ska nå sin fulla potential.

Att få erfara högläsning i förskoleålder är avgörande för vidare litteracitetsutveckling. Forskning och läroplaner belägger denna koppling, vilket förskollärare även uttrycker är av vikt. Aktuell forskning består till största del av material som bygger på förskollärares barnperspektiv, snarare än barns egna uppfattningar och tankar kring högläsningen. Studiens syfte är att få klarhet i barns uppfattningar om rådande villkor för den högläsning som sker på förskolan. Genom metodiken barnintervjuer undersökte vi barns uppfattningar om när högläsningen upplevs mest meningsfull och hur de ser på de villkor som medföljer högläsningsaktiviteten. Vidare ville vi klargöra varför barns inflytande inom aktiviteten är viktigt att beakta. Utifrån en fenomenografisk ansats har nio fokusgruppintervjuer om tre barn genomförts i förskolan. Vi undersökte vilka olika uppfattningar om villkoren för högläsning som kan läggas till grund för att utveckla fenomenet högläsning i förskolan. Informanternas utsagor är sammanställda utifrån en fenomenografisk analysmodell i sju steg och där fyra beskrivningskriterier utkristalliserades. Studiens övergripande resultat innefattar att barn uttrycker att de önskar en meningsfull och lustfylld högläsningssituation. Dessutom att barns röster måste få framträda genom att förskollärare aktivt efterfrågar barns perspektiv, och utformar sin verksamhet baserat på barns uppfattningar.