Om någon säger till dig att deras barn går på en förskola av hög kvalitet då förstår du väl exakt vad dom menar eller? Denna studie utgår ifrån problemet att se kvalitet som något objektivt och mätbart i den komplexa verksamhet som förskolan är. Vad du tänker på och anser är kvalitet i förskolan kan ju skilja sig från vad andra tycker är kvalitet i förskolan, då kvalitet är ett mångtydigt begrepp. Syftet med denna studie är att undersöka förskollärares perspektiv på vad kvalitet betyder i förskolans undervisning. Men också hur förskollärare i praktiken organiserar, prioriterar och motiverar sina didaktiska val för att skapa en undervisning av hög kvalitet. I studien har den didaktiska teorin använts för att rikta ett tydligt fokus mot undervisning och de didaktiska valen. Metoden jag använt mig av i studien för att samla in empirin har varit genom fem kvalitativa semistrukturerade intervjuer med totalt sex förskollärare. Studiens forskningsresultat visar att kvalitet i undervisning och förskollärarnas motiveringar kring de didaktiska valen handlar om att möta barnens intressen, behov och förmågan att vara en flexibel lärare som tar tillvara spontana undervisningstillfällen. Kvalitet i undervisningen handlar också om måluppfyllelse där barnens ålder påverkar förskollärarnas synsätt på vad kvalitet i undervisning är men också deras motiveringar kring de didaktiska valen enligt studiens forskningsresultat.

Syftet med studien är att bilda kunskap om förskollärarens medvetenhet kring makt i barnens lek inomhus. Frågeställningarna som användes för studien är: Hur upplever förskollärarna sin makt gentemot barnen i inomhusleken? Beskriver förskollärarna sin syn på barnens delaktighet vid utformning av förskolans inomhusmiljö? Studien är baserad på en poststrukturell teorin som har varit en vägledning genom hela studien. Studien har utförts med hjälp av en kvalitativ metod där sex förskollärare intervjuades med en semistrukturerad intervjuguide.   Resultatet av studien visar att förskollärarna inte var bekanta med begreppet makt i förskolans undervisning. Resultatet visar även hur makt upptäcks i miljön och val av material som finns på förskolan. Samt vikten av barnens delaktighet och förskollärarens ansvar att ta in barnen i beslut om miljöns uppbyggnad. I resultatet kom det även fram att förskollärarna använder andra ord än makt exempelvis tillåtande och förhållningsätt för att beskriva makten de besitter.

Studien syftar till att undersöka hur förskollärare arbetar med könsnormer kopplat tillbarns populärkultur och hur det bidrar respektive utmanar det normkritiska arbetet iförskolan. Studien är kvalitativ där fyra fokusgruppsamtal har utförts i grupper om tvåförskollärare för att undersöka hur de uttrycker att de arbetar med könsnormer som gesuttryck för i populärkulturen. Studien har den sociokulturella teorin som teoretiskutgångspunkt med fokus på intellektuella redskap. All insamlad empiri har bearbetatssamt analyserats utifrån en tematisk analys och utifrån det har tre teman urskiljts.Resultatet synliggör att populärkulturen ges utrymme i förskolan men att den tillvaratastill större del i den spontana undervisningen. Förskollärarna upplever att de könsnormersom ges uttryck för i populärkultur bidrar med könsstereotypiska porträtteringar avflickor/kvinnor som utmanar förskollärarnas värdegrundsarbete. Resultatet visar även attförskollärarna upplever sina egna normer som utmaningar i värdegrundsarbetet men attde kollegiala samtalen blir en bidragande faktor i hur förskollärare utmanar sina egnanormer i sitt bemötande av könsnormer.

Studiens syfte är att undersöka förskollärares skildringar av arbetet med flerspråkighet på förskolan. I den här kvalitativa studien har vi valt att använda semi-strukturerade intervjuer som metod och studiens resultat har analyserats baserat på den sociokulturella teorin. I resultatet framkommer det att förskollärarnas största utmaning är deras brist på erfarenhet och kunskap men också att resurserna inte alltid är tillräckliga. Förskollärarna beskriver TAKK (tecken som stöd) och bildstöd som en naturlig del av förskolans dagliga verksamhet och kompletterande tillägg. Kroppsspråk är också en metod som används när andra metoder inte riktigt räcker till. Studiens slutsats är att förskollärare använder olika metoder för att främja barns språkliga utveckling vid måltiderna.

Syfte med studien var att öka kunskapen om hur förskollärare resonerar om sittarbetssätt för att främja flerspråkiga barns språkutveckling i förskolan. Studienbaserades på ett sociokulturellt perspektiv om lärande och utveckling. För att söka svarpå studiens syfte och frågeställningar användes den kvalitativa forskningsansatsen ochsemistrukturerade intervjuer som datainsamlingsmetod. Ett ändamålsstyrt urvaltillämpades i denna studie där förskollärare som hade olika erfarenheter ochkunskaper kring forskningsområdet utvaldes för att få relevant information. Studiensresultat analyserades från en riktad kvalitativ innehållsanalys där insamlat materialidentifierades, kodades och kategoriserades efter förutbestämda kategorier. Resultatetvisade att förskollärare använder sig av olika arbetsmetoder och verktyg såsomhögläsning, bildstöd, gester och tecken som stöd i arbetet med flerspråkiga barn.Förskollärares förhållningssätt och förskolans miljö var avgörande för flerspråkigabarns språkutveckling. Studiens slutsats var att förskollärare använde sig av olikaarbetsmetoder och verktyg som stöd i arbetet med flerspråkiga barn. Förskolläraresförhållningssätt och förskolemiljö var väsentliga för att främja språkutveckling hosflerspråkiga barn.

Syftet med föreliggande studie är att bidra med kunskap om hur förskollärare arbetar med att skapa en trygg anknytning vid inskolningen. Att skapa trygga relationer med barnen under inskolningen är en mycket viktig process, för att barnen ska våga utforska och undersöka förskolans miljö. Studien baseras på tio intervjuer med utbildade förskollärare, såväl personliga intervjuer som gruppintervjuer, där respondenterna utifrån öppna intervjufrågor fick delge sina synpunkter samt erfarenheter om barns anknytning vid inskolning. Insamlat empiriskt material har transkriberats och därefter formulerades teman utifrån en tematisk induktiv metod. Teoretiskt utgår studien från Ainsworths trygghetscirkel och tillämpning av barnperspektiv som begrepp. Resultatet visar hur vårdnadshavares aktiva roll har stor betydelse när det kommer till barnets anknytning till förskolläraren. En annan viktig faktor är förskollärarens förmåga att synliggöra barnets behov. Studiens resultat visar även på de utmaningar som förskollärarna har att hantera för att skapa en trygg anknytning, som exempelvis stora barngrupper eller vårdnadshavares oro. Studiens didaktiska implikationer lyfter trygghetsscirkeln som stöd vid inskolningen då begreppet bidrar med olika perspektiv på hur barn och förskollärare kan skapa relationer.

Denna studie genomfördes i syfte att öka kunskapen om hur förskollärare beskriver sitt arbete för att stötta flerspråkiga barn i deras språkliga utveckling i förskolan. För att undersöka detta har åtta förskollärare intervjuats. Det sociokulturella perspektivet med de teoretiska begreppen redskap, mediering, den proximala utvecklingszonen och scaffolding har förankrats i denna studie. Dessa teoretiska begrepp har använts för att analysera förskollärares beskrivna utgångspunkter, arbetssätt, samt vilka redskap de använder kopplat till flerspråkiga barns språkutveckling i förskolan. Resultatet påvisar att förskollärares förhållningssätt och syn på flerspråkigheten är en viktig utgångspunkt i arbetet med flerspråkiga barn. Det visade också en stor variation av redskap och arbetssätt som syftar till att främja språkutvecklingen hos flerspråkiga barn. Det framkommer i resultatet att förskollärarna anser att struktur och mindre barngrupper är av betydelse när man arbetar med flerspråkiga barn i förskolan, samt att upprepning i olika sammanhang ökar förståelsen. Även att samverka med hemmet pålyser förskollärarna har en enorm betydelse för utvecklingen av det svenska språket och modersmålet. Dessutom påvisar resultatet att förskollärarna anser att leken har en omfattande roll för flerspråkiga barns språkutveckling. Resultatet påvisar att förskollärarna använder en stor variation av olika redskap för att stimulera barnen i sin språkliga utveckling, såsom bildstöd och tecken som stöd, digitala redskap, estetiska lärprocesser, bokläsning och modersmålsstödjare.

Syftet med studien är att bidra med kunskap om förskollärares erfarenheter av att kommunicera med vårdnadshavare som har bristande språkkunskaper i svenska och engelska. Studien utgår från två forskningsfrågor som söker att belysa de utmaningar förskollärare möter vid kommunikationsarbetet samt de metoder och strategier som används. Begreppet Interkulturell kommunikation används som en teoretisk ram för att tolka empirin. Studien använder sig av kvalitativa, semistrukturerade intervjuer med sammanlagt åtta verksamma förskollärare som undersökningsmetod och för att samla relevant data. Resultatet visar att förskollärarna möter utmaningar inom tre dimensioner; den kommunikativa, sociala och medborgerliga. Dessa dimensioner står i relation till varandra och utgör varandras förutsättningar. För att kunna lösa dessa utmaningar använder sig förskollärarna av olika verbala och icke-verbala kommunikationsmetoder. De tar dessutom hjälp av individer med relevant språklig erfarenhet och använder själva miljön som ett kommunikationssätt. Metoderna och strategierna blir på så sätt beroende av de tillgängliga förutsättningarna i verksamheten.

Tidigare forskning lyfter förskolläraren och dennes betydelsefulla roll för barns möjligheter att använda och utveckla olika färdigheter i relation till digitala verktyg i förskolan. Dock finns det studier som också visar att förskollärare ifrågasätter användandet av digitala verktyg i förskolan. Då förskolan ska vara likvärdig oavsett vilken förskola ett barn går på är syftet med denna studie att undersöka vad förskollärare har för erfarenheter av att arbeta med digitala verktyg i förskolan, hur de resonerar om uppdraget samt hur de erbjuder barn att använda digitala verktyg i förskolans verksamhet och med vilket syfte de gör det. Studien är kvalitativ och som metod används semistrukturerade intervjuer med nio förskollärare. Intervjuerna har analyserats med hjälp av begrepp från sociokulturell teori samt tidigare forskning. I resultatet blir det synligt hur förskollärarnas ibland bristande digitala kompetens får betydelse för arbetet med digitala verktyg, vidare visar resultatet att de ändå anser sig kunna leva upp till de riktlinjer läroplanen anger men att de anser att den digitala kompetensen alltid kan vidareutvecklas, bland annat genom det kollegiala lärandet. Genom att de även tar vara på barnens kunskaper och tidigare erfarenheter visar resultatet även att de anser sig utvecklas tillsammans med dem. Resultatet visar också att förskollärarna erfar att det finns ett antal faktorer som försvårar arbetet med digitala verktyg, dessa svårigheter berör bland annat organisatoriska aspekter såsom bristande ekonomiska resurser, tid och svårigheter att ladda ner applikationer. Dessa faktorer påverkar även hur de kan erbjuda barnen att använda de digitala verktygen i förskolan enligt resultatet.

Den här studien handlar om planeringstid i förskolan med fokus på förskollärare och rektorers uppfattningar. Syftet med studien är att undersöka förskollärare och rektorers upplevelser av planeringstidens betydelse för kvaliteten på förskolans utbildning. Studien har följt den kvalitativa forskningstraditionen, vilket innebär en inriktning på vad informanterna tycker och tänker. För insamling av data genomfördes halvstrukturerade intervjuer, i dessa deltog både verksamma förskollärare och rektorer. För att analysera studiens insamlade data har en didaktisk teori använts. Denna teori har medfört att resultatet har kunnat tolkats utifrån olika relationer inom förskolans verksamhet, samt hur detta påverkar planeringstiden och kvaliteten på utbildningen. Studiens resultat visar att mängden planeringstid och innehåll varierar. Vidare visar resultatet att samtliga informanter belyser vikten av planeringstid, där majoriteten av informanterna lyfter att de har för lite planeringstid. En konsekvens av detta beskrivs vara att barnens lärande påverkas negativt samt att förskollärare känner sig stressade och otillräckliga. Förutsättningar för att planeringstid ska bidra till ökad kvalitet beskrivs i studiens resultat vara gott samarbete mellan arbetslag och rektorn. En av studiens slutsatser är att en utbildning av hög kvalitet kan skapas om alla i arbetslaget prioriterar planeringstiden och ser värdet av den.