Denna studie har genomförts i syfte att bidra med kunskap kring förskollärares resonemang när de konstruerar förskolans fysiska inomhusmiljöer samt belysa vad förskolläraren säger om barns delaktighet i processen. Detta har gjorts genom att studera vilka resonemang som blir framträdande då förskolläraren samtalar och diskuterar om barns delaktighet i utformningen av den fysiska inomhusmiljön. Undersökningen genomfördes med hjälp av semistrukturerade intervjuer där 8 yrkessamma förskollärare deltog. För att analysera studiens resultat användes didaktisk teori och Shier delaktighetsmodell samt tillhörande centrala begrepp; öppningar, skyldigheter och möjligheter. Resultatet visar att förskollärarnas resonemang kan tolkas som medvetna respektive omedvetna i deras beskrivning av det demokratiska uppdraget, den fysiska inomhusmiljön, delaktighet och inflytande. I slutsatsen framhålls att i stor del deltar barnen aktivt, barnen beskrivs som styrande och förskollärare förhåller sig medforskandetill barns perspektiv.

Syftet med studien är att undersöka förskollärares upplevelser och erfarenheter av sitt arbete med läsmiljö, högläsning och barnlitteratur i förskolan för att främja barns språkutveckling. För att söka svar på det har åtta förskollärare intervjuats. Bakgrunden redogör med stöd från kurslitteratur, vetenskapliga artiklar och lagtexter. Den teoretiska utgångspunkten är en fenomenografisk ansats. Ansatsen är inom kvalitativ analys och används för att beskriva och analysera förskollärarnas egna upplevelser och erfarenheter. Studiens resultat visar att förskollärare har högläsning som en vardaglig aktivitet för att de månar om hur högläsning bidrar till barns språkutveckling. Studien riktar fokus på förskolans läsmiljö och hur förskollärare utformar den för att väcka nyfikenhet, läslust och intresse för högläsning hos barnen. Studien belyser även hur förskollärare väljer ut barnlitteratur samt olika sätt att arbeta med det. I diskussionen framgår hur läsmiljö, högläsning och barnlitteratur spelar viktiga roller i att främja barns språkutveckling. En av de viktigaste nycklarna för barns språkutveckling är att förskollärare skapar möjligheter för barns delaktighet i deras egen process.

Studiens syfte är att undersöka hur förskollärare beskriver sitt arbete med att inkludera flerspråkiga barns modersmål i förskoleverksamheten. För att undersöka detta har kvalitativa intervjuer genomförts med nio förskollärare. Förskollärarna har fått beskriva sitt förhållningssätt till modersmål, vilka strategier de har för att inkludera flerspråkiga barns modersmål i förskoleverksamheten, samt vilka utmaningar de upplever relaterat till att inkludera och arbeta med flerspråkiga barns modersmål i förskolan. Förskollärarnas beskrivna förhållningssätt och strategier i förhållande till att inkludera barns modersmål i förskolan har analyserats och diskuterats med hjälp av sociokulturell teori. Resultatet visar att förskollärarnas förhållningssätt till inkludering av modersmål är positivt och har stor betydelse för vilka förutsättningar de flerspråkiga barnen får att utveckla alla sina språk i förskolan. Några av de strategier förskollärarna använder sig av som stöd för att förstärka och förtydliga den språkliga undervisningen presenteras i resultatet. Resultatet pekar även på att förskollärarna upplever att det talas för lite om hur arbetet med flerspråkighet och modersmål bör se ut i förskolan. Samtliga förskollärare uttrycker att de upplever utmaningar och svårigheter med hur de ska inkludera flerspråkiga barns modersmål på ett naturligt sätt i undervisningen och några av dessa utmaningar blir synliga i resultatet. Studien bidrar med ökad kunskap om hur förskollärarens förhållningssätt påverkar flerspråkiga barns möjligheter och förutsättningar till att få utveckla alla sina språk. Studien bidrar även med en insyn i både de strategier förskollärarna använder som stöd för att inkludera modersmålet i verksamheten samt de utmaningar som förskollärarna upplever med det arbetet.

Under arbetet med denna studie fann vi att pedagogisk dokumentation alltid arbetas inom svensk förskola. Syfte med denna studie var att undersöka hur förskollärarna betraktar pedagogisk dokumentation och förutsättningar för pedagogisk dokumentation. För att undersöka detta har vi genomfört två delstudier som bestått av en intervju och enkätundersökning. I delstudie ett har fem olika förskollärare intervjuats och i delstudie två har 41 av en stor geografisk spridning deltagit i enkäten. Studien utgår ifrånläroplansteoretiska perspektivet och dess centrala begrepp och ligger till grund för analysarbetet av det insamlade materialet. Studiens resultat indikerar att pedagogisk dokumentation betraktas som ett stöd i arbetet för att kunna synliggöra barnets lärande. Det används också för att utvärdera verksamheten och arbetsgruppen. Delstudiernas sammanställda resultat pekar på att det finns faktorer som påverkar förutsättningarna till att arbeta med pedagogisk dokumentation, det som klargjordes var att det är svårt att utföra pedagogisk dokumentation när det är personalbrist samt att det är annat arbete som måste hinnas med. De positiva aspekterna som förekom i studien var att pedagogisk dokumentation möjliggör att ta fasta på barns lärande och utveckling. Utifrån resultatet kan vi även se att det kollegiala arbetet med pedagogisk dokumentation är ytterst viktigt och har bidragit till att det vidgar helhetssynen för att förändra det förskollärarna specifikt vill utveckla utifrån läroplansmålen.

Studien syftar till att bidra med kunskap om hur förskollärare uppfattar sitt arbete med att hantera barns konflikter i förskolan. Genomförandet av studien har skett med hjälp av en kvalitativ metod och semistrukturerade enskilda intervjuer med förskollärare. Studien utgår från Simmels konfliktteori och perspektiven konflikt och konsensus. I studien har ett urval gjorts mellan förskollärare som arbetar enligt en utarbetad konflikthanteringsstrategi och de som inte gör det. Resultatet av studien visar att förskollärare har olika strategier för att hantera barns konflikter, strategier som i sig liknar varandra. Några strategier är i förebyggande syfte, andra när konflikter är pågående. Dessutom visar resultatet att förskollärare uppfattar att barn lär och utvecklas genom konflikt. Förskollärarna återger att denna utveckling och lärande består av att kunna sätta ord på känslor och behov. Vidare återger förskollärarna att barnen utvecklar, med stigande ålder, en förmåga att förhandla och hantera sina egna konflikter och därmed möjliggöra samspel. Resultatet visar på både skillnader och likheter mellan de båda grupperingarna av förskollärarna som gjordes i urvalet. Förskollärarna återger att de ser att barnen lär sig genom att vara i konflikt. Vad som skiljer är att de förskollärare med uttalad arbetsmetod talar om ett förhållningssätt som genomsyrar hela verksamheten och får påverkan på hur de samspelar med barnen.

Uppsatsen är en kvalitativ studie som handlar om förskollärarens arbetssätt med utomhuspedagogik. Syftet med studien är att undersöka hur förskollärare beskriver arbetet med utomhuspedagogik. Frågeställning som besvaras i denna studie:  Hur beskriver förskollärare att dem använder utomhuspedagogik i sitt arbete? För att besvara studiens syfte och frågeställningar har två fokusgruppsintervjuer med åtta förskollärare genomförts där resultatet analyserats utifrån en tematisk analys. I resultatet har det framkommit att förskollärarna använder utomhuspedagogik men att de vill utveckla arbetet mer. Vidare framkommer det att förskollärarnas förhållningssätt och förutsättningar påverkar hur de arbetar med utomhuspedagogik. En förutsättning är exempelvis att det inte finns tillräckligt med tid och att planeringen för utomhuspedagogiken inte prioriteras mycket. Studien ska lyfta nya perspektiv om hur utomhuspedagogiken kan utformas i praktiken. I fokusgruppsintervjuerna har det framkommit att samtliga förskollärare upplever att “Vi flyttar bara ut sakerna”.

Flerspråkighet är idag mycket utbrett i det svenska samhället och lika så i den svenska förskolan. Enligt våra observationer får andra språk än svenska begränsat utrymme i förskolan och språkundervisningen handlar i stort sett enbart om det svenska språket. Detta examensarbete har till syfte att undersöka hur förskollärare uppger att de arbetar med flerspråkighet i förskolan samt vilka hinder och möjligheter förskollärarna ser i flerspråkighetsarbetet. För att göra detta möjligt användes intervjuer som metod. Sex intervjuer med förskollärare genomfördes på sex olika förskolor. Det som framkom när intervjuerna transkriberades och analyserades var att arbetet med flerspråkigheten varierade, däremot använde samtliga förskollärare metoder som exempelvis bildstöd och högläsning. Det framkom även att de avdelningarna med högt antal flerspråkiga barn fokuserade på att lära barnen svenska i kontrast till de avdelningar med färre antal flerspråkiga barn som la större fokus på barnens olika modersmål. Det har visat sig att barn som utvecklar sitt modersmål sedan har lättare att lära sig ett andraspråk (Skolverket, 2021). Personalbrist och stora barngrupper är något många av förskollärarna anser är ett hinder för att utveckla flerspråkigheten. Det som framkom som möjligheter var förskolornas system för kompetensutveckling, samt stöd från rektorn vid behov. Det teoretiska perspektiv som ligger till grund för studien är det interkulturella perspektivet.

Syftet med studien är att undersöka hur förskollärare praktiskt arbetar med barn som ger uttryck för koncentrationssvårigheter, svårigheter med impulsivitet eller överaktivitet, samt vilka situationer som är utmanande i detta arbete. De teoretiska utgångspunkterna för studien grundar sig i specialpedagogiska perspektiv för att kunna synliggöra vilka svårigheter som kan uppstå och hur man kan bemöta dessa i förskolan. För att svara på frågan om hur förskollärare arbetar med barn som ger uttryck för koncentrationssvårigheter, svårigheter med impulsivitet eller överaktivitet, ska må bra och utvecklas efter sina individuella och egna förutsättningar, har kunskap sökts genom samtalsintervjuer. Resultatet utifrån intervjuerna med förskollärarna visar att det finns flera olika situationer, så som matsituationerna, samlingen och övergångar som förskollärarna upplever som utmanande för barn som ger uttryck för koncentrationssvårigheter, svårigheter med impulsivitet eller överaktivitet. Förskollärarna arbetar utifrån deras roll, hur de bemöter barnen och vilket förhållningssätt de har gentemot barnen, de arbetar med kommunikationsstöd, de arbetar förebyggande gentemot barnen och de utgår från det enskilda barnet.

Teknikundervisning i förskolan påverkas av förskolepersonals intresse och kunskap för teknikämnet. Syftet med studien är att undersöka i vilken utsträckning teknikundervisning sägs äga rum i förskolan, med fokus på förskollärares syn på och erfarenheter av teknikundervisning. Studien har genomförts med en kvalitativ ansats och nio semistrukturerade intervjuer med förskollärare har genomförts. Pedagogical Content Knowledge, PCK, har använts som teoretisk utgångspunkt för att analysera studiens resultat. Resultatet av studien visar att det främst sker spontan teknikundervisning och att det ämnesinnehåll som framförallt inkluderas är tekniska artefakter. Resultatet visar också att förskollärarna har likande erfarenheter av och syn på teknik i förskolan. Förskollärarna hade även liknande tankar kring vilka orsaker som påverkar varför teknikundervisning inte äger rum, bland annat på grund av att andra ämnen anses vara mer prioriterade och att tiden på olika sätt begränsar.

Syftet med denna studie är att beskriva hur legitimerade förskollärare uppfattar undervisning utomhus samt deras erfarenheter av naturundervisning i utomhusmiljön. För att besvara syftet har en kvalitativ metod använts genom att fyra förskollärare har intervjuats. Resultatet har analyserats utifrån ett sociokulturellt perspektiv och därefter diskuterats i förhållande till tidigare forskning och aktuella styrdokument. Studiens resultat visar att innehållet i spontan undervisning utomhus ofta tenderar att handla om djur och natur, medan planerad undervisning utförs i riktning mot flera läroplansområden. Förutsättningarna i utomhusmiljön påverkar huruvida förskollärare bedriver undervisning utomhus. Vidare indikerar resultatet att förskollärare undervisar om naturens resurser med utgångspunkt i förskollärarnas initiativ samt barns nyfikenhet. Undervisning om naturen iscensätts multimodalt både utomhus och inomhus.